VÄGPLAN Väg E22, Karlskrona-Norrköping Delen Nygård Bälö Oskarshamn och Västerviks kommun, Kalmar län Upprättad: 2014-10-01 Objektnr: 87833346 Dokumentnr:1G140001 PROJEKTERINGS PM GEOTEKNIK
Dokumenttitel: Skapat av: EQC Mälardalen AB Dokumentdatum: 2014-10-01 Dokumenttyp: Projekterings PM Dokumentnr: 1G140001 Ärendenummer: 87833346 Projektnummer: 1012072 Version: 1.0 Publiceringsdatum: 2014-10-01 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Gren Uppdragsansvarig: Anna Broberg Distributör: Trafikverket, Jönköping, telefon: 0771-921 921 Sida 2 av 14
Innehåll 1 Objektet... 5 1.1 Blivande anläggning/konstruktion... 5 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet... 5 1.3 Befintliga anläggningar... 5 2 Syfte och begränsningar... 5 3 Underlag för projekteringen... 6 3.1 Tidigare utförda undersökningar... 6 3.2 Arkivmaterial... 6 3.3 Utförda fältundersökningar... 6 4 Styrande dokument... 6 5 Projekteringsanvisningar... 6 6 Geoteknisk kategori... 6 7 Geoteknisk parametrar / Härledda värden... 7 8 Geotekniska förutsättningar och åtgärder... 7 8.1 Km 0/000 1/035... 7 8.1.1 Geoteknisk åtgärd... 7 8.2 Km 1/035 1/080... 8 8.2.1 Geoteknisk åtgärd... 8 8.3 Km 1/080 1/315... 8 8.3.1 Geoteknisk åtgärd... 8 8.4 Km 1/315 1/340... 8 8.4.1 Geoteknisk åtgärd... 8 8.5 Km 1/340 2/100... 9 8.5.1 Geoteknisk åtgärd... 9 8.6 Km 2/100 2/200... 9 8.6.1 Geoteknisk åtgärd... 9 8.7 Km 2/200 4/240... 9 8.7.1 Geoteknisk åtgärd... 9 8.8 Km 4/240 4/350... 10 Sida 3 av 14
8.8.1 Geoteknisk åtgärd... 10 8.9 Km 4/350 5/360... 10 8.9.1 Geoteknisk åtgärd... 10 8.10 Km 5/360 5/440... 10 8.10.1 Geoteknisk åtgärd... 11 8.11 Km 5/440 7/650... 11 8.11.1 Geoteknisk åtgärd... 11 8.12 Km 7/650 7/750... 11 8.12.1 Geoteknisk åtgärd... 11 8.13 Km 7/750 12/850... 12 8.13.1 Geoteknisk åtgärd... 12 8.14 Km 12/850 12/910... 12 8.14.1 Geoteknisk åtgärd... 12 8.15 Km 12/910 14/650... 12 8.15.1 Geoteknisk åtgärd... 12 8.16 14/650 14/750... 13 8.16.1 Geoteknisk åtgärd... 13 8.17 Vändficka 23D01_AC och väg 20201_AC... 13 8.17.1 Geoteknisk åtgärd... 13 8.18 14/750 15/970... 13 8.19 Km 15/970 16/040... 13 8.19.1 Geoteknisk åtgärd... 13 8.20 Km 16/040 18/000... 14 8.20.1 Geoteknisk åtgärd... 14 9 Hydrogeologiska undersökningar... 14 9.1 Utförda undersökningar... 14 10 Härledda värden... 14 Sida 4 av 14
1 Objektet 1.1 Blivande anläggning/konstruktion På uppdrag av Trafikverket har EQC Group utfört en geoteknisk utredning för rubricerat projekt. Uppdraget berör en totalt ca 34 km lång sträcka utmed väg E22 mellan Nygård och Gladhammar, ca 18 km söder om Västervik i riktning söderut mot Oskarshamn. Sträckan avslutas ca 20 km norr om Oskarshamn. Föreliggande MUR avser den ca 18km långa sträckan Nygård Bälö. Sträckan inkluderar breddning av befintlig bilväg, förlängning av korsande dikestrummor, anpassning av anslutande vägar och tillkommande vändöglor. I km ca 15/300 15/400 och ca 28/300 28/400 och korsar vägen litet större vattendrag. I söder korsas Botorpsström, som utgör en delare mellan Västerviks kommun i norr och Oskarshamns kommun i söder och i norr korsas Maren (ca 28/300 28/400) korsas. Överfarten över Maren sker på en större bro med ca 75 m längd och över Botorpsström är bron ca 70 m lång, dock planeras ingen breddning av vägen på dessa platser. 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Vägsträckan passerar ett antal mindre orter på landsbygden där landskapet främst utgörs av en blandning av mindre åkerplättar, betesmark, och karg skogsmark med barrblandskog med tall, gran och björk så som dominerande trädslag. Terrängen är kuperad med mycket berg i dagen och vägen letar sig fram mellan mindre och större bergskärningar. I dalarna förekommer det frekvent torv respektive lera till några meters djup varpå sand eller berg följer. På topparna invid dalarna förekommer det frekvent berg i dagen. Berg dominerar i skärningssträckorna. Höjdvariationer förekommer rikligt där dalar och toppar förekommer tätt. Marknivåerna utmed vägsträckan varierar med mellan ca: +13 och +55 i RH2000. 1.3 Befintliga anläggningar Flera befintliga vägar och dikestrummor passeras utmed vägsträckan samt att två större broar finns utmed vägsträckan i km ca 15/300 15/400 och ca 28/300 28/400. Ledningar finns såväl markförlagda och som luftledningar. 2 Syfte och begränsningar Utredningens syfte är att återge de geotekniska förutsättningarna för den planerande breddningen utmed väg E22 till 2+1 väg. Ställvis förekommer både mindre och större bergskärningar. En särskild handling med avseende på bergets egenskaper, bland annat med avseende på släntlutning och eventuellt förstärkningsbehov, finns i särskilt dokument och är upprättat av Bergab. Dessutom har underlättarprovtagningar utförts. Resultaten från dessa provtagningar återges i Vägteknisk Underöknings Rapport. Sida 5 av 14
3 Underlag för projekteringen 3.1 Tidigare utförda undersökningar Äldre geotekniska handlingar för vägsträckan har inte gått att få tag på inför föreliggande utrednings tillkomst. Jordartskartor och berggrundskartor tillhandahållna av SGU har dock studerats samt att platsbesök har förekommit inför val av undersökningens omfattning. 3.2 Arkivmaterial Inget geotekniskt arkivmaterial finns bevarat för den aktuella vägsträckan. 3.3 Utförda fältundersökningar Inom ramen för föreliggande utredning har provtagningar utförts med såväl geoteknisk borrbandvagn, provgropar med grävmaskin samt att underlättarprovtagning har utförts i den befintliga vägkroppen. Resultatet från dessa provtagningar finns återgivna i Markteknisk Undersöknings Rapport (MUR) samt i Vägteknisk Undersöknings Rapport. 4 Styrande dokument TK Geo SS-EN 1997-1 med tillhörande nationella bilagor 5 Projekteringsanvisningar Den befintliga vägen som skall breddas har funnits under lång tid i det nu aktuella utförandet. Vägen har därmed till stor sannolikhet satt sig färdigt varpå den nu aktuell breddningen skall utföras på ett sådant vis att långtidssättningar inte förekommer. Ställvis förekommer lösare sediment varpå utförandet måste ske på sådant vis att stabilitetsbrott inte kan ske. 6 Geoteknisk kategori Geoteknisk kategori för geokonstruktioner är GK2. Sida 6 av 14
7 Geoteknisk parametrar / Härledda värden Vid dimensionering har följande värden, erfarenhetsmässigt och genom tolkning av sonderingsresultat, valts ur TK Geo 11: Jordart Tunghet över GVY [kn/m 3 ] Dränerat Befintlig fyllning 18 Φk = 35 Odränerat Torv (Hög förmultnad) 12 Φk = 28 C uk = 2 kpa Torv (Mellan förmultnad) 12 Φk = 28 C uk = 2 kpa Silt, löst lagrad 17 Φk = 26 Silt, fast lagrad 17 Φk = 33 Sandmorän 20 38 Lera 17 Cuk = 8 kpa 8 Geotekniska förutsättningar och åtgärder Terrängen är kuperad med mycket berg i dagen och vägen letar sig fram mellan mindre och större bergskärningar. I dalarna förekommer det frekvent torv respektive lera till några meters djup varpå sand eller berg följer. På topparna invid dalarna förekommer det frekvent berg i dagen. Berg dominerar i skärningssträckorna. I befintliga samt breddade bergskärningar utförs förstärkning, berglutning och eventuell rensning av bergytorna i enlighet med PM upprättat av Bergab samt infört i handlingen i övrigt. Rekommendationer nedan, jordlagrens mäktighet och övriga materialparametrar är bestämda i de undersökta borrpunkterna samt med stöd av TKGeo. Sträckan är mycket varierande varpå vissa avvikelser kan förekomma i verkligheten jämfört med här nedan angivna jordlager, djup mm. 8.1 Km 0/000 1/035 Inom sträcka 0/000 1/035 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt alternativt lera intill som mest ca 1,3 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.1.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Sida 7 av 14
8.2 Km 1/035 1/080 Inom sträckan 1/035 1/080 förekommer ett avsnitt mellan område med berg och morän bestående av ett ca 1,0 m skikt med torv på silt intill ca 3,0 m djup varpå ett tunt lager med siltig gyttja, ca 0,1 m tjockt, förekommer innan sandmorän påträffas på berg. Bild 8.2.1: Bilden visar bankslänt ner mot yta med i huvudsak blandskog som är blöt i ytskiktet. 8.2.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis är utskiftningsdjupet litet större men de större djupen bedöms endast förekomma mycket lokalt. 8.3 Km 1/080 1/315 Inom sträcka 1/080 1/315 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt alternativt lera intill som mest ca 1,6 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.3.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. 8.4 Km 1/315 1/340 Inom sträcka 1/315 1/340 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt varvat med lera intill som mest ca 5,0 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.4.1 Geoteknisk åtgärd Lerans sammanlagda tjocklek uppgår till ca 3,0 m. Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras efter det att grovt sprängstensmaterial har nedpressats intill fast botten på ca 4,5 m djup. Schaktmaskin gräver i otjälade jordlager och pressar då samtidigt ner sprängstensmaterial. Fyllning skall påföras ovan omgivande mark med 4,0 m hög bank och ligga som en överlast under minst 1 månad. Det skall i egenkontroll dokumenteras hur verkliga påföra massor överensstämmer med teoretisk fyllningsvolym. Avvägning skall göras efter påförd överlast och på nytt innan överlast tas Sida 8 av 14
bort. Sättningarnas storlek mellan mättillfällena skall understiga 0,01 m. Om sättningarna är större skall beställarens geotekniksakkunnige kontaktas för beslut om åtgärd. 8.5 Km 1/340 2/100 Inom sträcka 1/340 2/100 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt varvat med lera intill som mest ca 1,5 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.5.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. 8.6 Km 2/100 2/200 Inom sträcka 2/100 2/200 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt varvat med lera intill som mest ca 3,6 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. Bild 8.6.1. I bilden syns höger sida av sträcka 2/100 2/200. 8.6.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis är utskiftningsdjupet litet större men de större djupen bedöms förekomma relativt lokalt. 8.7 Km 2/200 4/240 Inom sträcka 2/200 4/240 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt alternativt lera intill som mest ca 2,0 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.7.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Sida 9 av 14
8.8 Km 4/240 4/350 Inom sträcka 4/240 4/350 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt varvat med lera intill som mest ca 3,8 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg. Bild 8.8.1. I bilden syns höger sida av sträcka 4/300 4/400. Längst bort kommer berget upp i dagen. 8.8.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis är utskiftningsdjupet litet större men de större djupen bedöms förekomma relativt lokalt. 8.9 Km 4/350 5/360 Inom sträcka 4/350 5/360 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt alternativt lera och ställvis dytorv eller torv intill som mest ca 2,5 m djup. Här nedan följer sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.9.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. 8.10 Km 5/360 5/440 Inom sträcka 5/360 5/440 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,0-0,4 m tjockt lager med organiskt material på främst torv respektive dytorv intill ca 2,0 m djup. Här nedan följer silt respektive sand på sandig morän på berg. Sida 10 av 14
Bild 8.10.1. I bilden syns höger sida av sträcka 5/360 5/440. 8.10.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis är utskiftningsdjupet litet större men de större djupen bedöms förekomma relativt lokalt. 8.11 Km 5/440 7/650 Inom sträcka 5/440 7/650 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med organiskt material på silt, lerig silt alternativt lera och ställvis dytorv eller torv intill som mest ca 2,5 m djup. Här nedan följer silt respektiv sand som ställvis är löst lagrad på sandig morän på berg samt att berg ställvis förekommer i dagen. 8.11.1 Geoteknisk åtgärd Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras på fast och torr botten av fast lagrad friktionsjord eller berg efter det att löst och organiskt material har avlägsnats alternativt packats på de platser där löst lagrat silt och sandlager förekommer. 8.12 Km 7/650 7/750 Inom sträcka 7/650 7/750 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med svart mulljord på mellantorv respektive dytorv intill ca 1,4 m djup. Här nedan följer silt respektive sandigt grus samt ett ca 1,4 m mäktigt lerskikt. 8.12.1 Geoteknisk åtgärd Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras på friktionsjord efter det att allt torvmaterial har avlägsnats. Nedan torven förekommer ca 1,4 m lera som kvarlämnas. Tillkommande långtidslaster bedöms uppgå till ca 10 kpa varpå långtidssättningar förväntas uppgå till mellan 2 3 cm under ca en 2 års period. Denna sättning skall accepteras i projektet och kommer uppträda med en mjuk övergång till redan befintlig väg då stor del av de nya lasterna överförs till den befintliga fyllningsslänten. Sida 11 av 14
8.13 Km 7/750 12/850 Inom sträcka 7/750 12/850 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager organisk jord på torv respektive lera intill maximalt ca 1,4 m djup. Här nedan följer silt respektive sand på morän på berg. Ställvis förekommer bergskärningar och berg i dagen. 8.13.1 Geoteknisk åtgärd Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras på fast lagrad friktionsjord efter det att torv och lera har avlägsnats. 8.14 Km 12/850 12/910 Inom sträcka 12/850 12/910 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 04 0,65 m tjockt lager gyttjig lera med växtdelar. Härunder följer en lera med torrskorpekaraktär intill ca 0,85 m varpå lera förekommer intill ca 2,5 m djup.här under följer silt jord på torv respektive lera intill maximalt ca 1,4 m djup. Här nedan följer silt respektive sand på morän på berg. Bild 8.14.1. I bilden syns höger sida av sträcka 12/850 12/910. 8.14.1 Geoteknisk åtgärd Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras på fast och torr botten av fast lagrad friktionsjord eller berg efter det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis är utskiftningsdjupet litet större men de större djupen bedöms förekomma relativt lokalt. 8.15 Km 12/910 14/650 Inom sträcka 12/910 14/650 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med organiskt material på ett tunt skikt lera på morän på berg. Ställvis förekommer lera intill ca 2,5 m djup. Berg i dagen respektive bergskärning förekommer i relativt stor andel inom sträckan. 8.15.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis kommer massutskiftning att ske intill ca 3,5 m djup. Inom relativt stor sträcka erfordras bergschakt. Sida 12 av 14
8.16 14/650 14/750 Inom sträcka 14/650 14/750 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,4 m tjockt lager med organiskt material på ett lager lera på morän på berg. Ställvis förekommer lera intill ca 6,0 m djup. 8.16.1 Geoteknisk åtgärd Inom detta vägavsnitt utförs ingen geometrisk förändring varpå inga grundläggningsåtgärder utförs. 8.17 Vändficka 23D01_AC och väg 20201_AC Öster om E22 i km 14/800 förekommer överst i huvudsak ett ca 0,2 m tjockt lager med organiskt material på finsandig sand ovan sandig morän på berg. 8.17.1 Geoteknisk åtgärd Grundläggning av vägens överbyggnad skall utföras på fast och torr botten av fast lagrad friktionsjord eller berg efter det att löst och organiskt material har avlägsnats. 8.18 14/750 15/970 Inom sträcka 14/750 15/970 förekommer en stor andel bergskärning samt att en bro korsar Botorpsström i km ca 15/300 15/400. Inga geometriska förändringar sker inom denna vägsträcka. 8.19 Km 15/970 16/040 Inom sträcka 15/970 16/040 förekommer överst ett ca 0,35 m tjockt lager med finsandig mulljord på varvade lager med torv, gyttja, silt och lera intill ca 5,9 m djup innan silt följer ovan sandig morän på berg. Bild 8.19.1. I bilden syns vänster sida av sträcka 15/970 16/040 med en hög bank med betesmark vid släntfot. Norr om 16/040 kommer berget upp i dagen och övergår i en bergskärning. 8.19.1 Geoteknisk åtgärd Ingen geometrisk förändring sker av vägen i detta avsnitt varpå inga åtgärder med avseende på grundläggningen görs. Sida 13 av 14
8.20 Km 16/040 18/000 Inom sträcka 16/040 18/000 förekommer överst i jordlagerföljden i huvudsak ett ca 0,3 0,4 m tjockt lager med organiskt material på ett tunt skikt lera på morän på berg. Ställvis förekommer lera intill ca 3,0 m djup, detta gäller främst inom område med litet högre bankfyllning (km 16/525 16/675). Berg i dagen respektive bergskärning förekommer i relativt stor andel inom sträckan. Bild 8.20.1. I bilden syns vänster sida av sträcka 16/525 16/675 där en hög skär genom ett område med främst lövskog och förekomst av lera lokalt intill ca 3,0 m djup. 8.20.1 Geoteknisk åtgärd det att löst och organiskt material har avlägsnats. Ställvis kommer massutskiftning att ske intill ca 3,0 m djup (ca 150 lång sträcka) medan det för övrig sträcka erfordras betydligt mindre mängd grävutskiftning, ca 0,5 1,5 m. Inom relativt stor sträcka erfordras bergschakt. 9 Hydrogeologiska undersökningar 9.1 Utförda undersökningar Grundvattenkontroll har skett i skruvprovtagningshål i de fall dessa har bedömts motsvara grundvattnets trycknivå och inte inrinnande dagvatten eller hängande vatten i det övre jordlagrets sprickzoner. I de fall grundvattenrör har installerats har löpande kontrollerats utförts med avseende på grundvattennivå. Då berg förekommer i stor utsträckning, och har mycket varierande nivå, skapas många olika vattenytor. Vid schakt måste det därför förväntas att grundvatten förekommer, alternativt att ytvatten eller så kallat sprickvatten (vatten som står i det övre jordlagrets sprickzoner och är under grundvattenbildande), läcker in i schakter varpå länshållning skall förväntas erfordras. I de fall vattennivåer finns nedmätt återges dessa i ritningsbilagor till Markteknisk Underöknings Rapport, MUR. 10 Härledda värden Materialegenskaper går att härleda ur de återgivna fältundersökningarna. Sida 14 av 14