Bokslut och verksamhetsbera t- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhetsbera t- telse 2013 Gymnasieskola och vuxenutbildning Karin Mannström, Controller Januari 2014 Dnr Ubn 2014/17

2014-02-04 2(50) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 1. GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING... 5 1.1. Ansvarsområden... 5 1.2. Årets resultat... 5 1.2.1. Kommentarer till årets resultat... 5 1.3. Investeringsredovisning... 6 1.3.1. Kommentarer till investeringsredovisningen... 6 1.4. Väsentliga personalförhållanden... 7 1.4.1. Personalstruktur 1 nov... 7 1.4.2. Sjukfrånvarostatistik... 9 1.4.3. Arbetsskador... 10 1.4.4. Lediga befattningar... 10 1.4.5. Väsentliga personalaktiviteter... 11 1.5. Miljöredovisning... 12 1.6. Nyckeltal... 13 1.6.1. Lärcentrum... 13 1.6.2. Gymnasieskolorna... 13 2. RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSER 2013... 14 2.1. Administration och stöd... 14 2.1.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 14 2.1.2. Investeringsredovisning 2013... 14 2.1.3. Väsentliga personalförhållanden... 14 2.2. Järfälla lärcentrum... 15 2.2.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 15 2.2.2. Investeringsredovisning 2013... 15 2.2.3. Väsentliga personalförhållanden... 15 2.2.4. Miljöredovisning... 16 2.2.5. Viktiga händelser under perioden... 16 2.2.6. Utvecklingstendenser... 17 2.2.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer... 17 2.3. NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion... 22 2.3.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 22 2.3.2. Investeringsredovisning 2013... 22 2.3.3. Väsentliga personalförhållanden... 23 2.3.4. Miljöredovisning... 23 2.3.5. Viktiga händelser under perioden... 23 2.3.6. Utvecklingstendenser... 24 2.3.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer... 25 2.4. Yrkestekniskt centrum (YTC)... 29 2.4.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 29 2.4.2. Investeringsredovisning 2013... 29 2.4.3. Väsentliga personalförhållanden... 29 2.4.4. Miljöredovisning... 30

2014-02-04 3(50) 2.4.5. Viktiga händelser under perioden... 30 2.4.6. Utvecklingstendenser... 31 2.4.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer... 31 2.5. Mälargymnasiet... 35 2.5.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 35 2.5.2. Investeringsredovisning 2013... 35 2.5.3. Väsentliga personalförhållanden... 36 2.5.4. Miljöredovisning... 36 2.5.5. Viktiga händelser under perioden... 36 2.5.6. Utvecklingstendenser... 37 2.5.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer... 38 2.6. KomTek... 46 2.6.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 46 2.6.2. Investeringsredovisning 2013... 46 2.6.3. Väsentliga personalförhållanden... 46 2.6.4. Miljöredovisning... 47 2.6.5. Viktiga händelser under perioden... 47 2.6.6. Utvecklingstendenser... 48 2.6.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer... 49 2.7. Avveckling verksamheter... 50 2.7.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013... 50

2014-02-04 4(50) SAMMANFATTNING Verksamhetsåret 2013 har varit ett mycket händelserikt år för Utbildningsförvaltningens utförare. Under våren verkställdes nämndens beslut att slå ihop SAMgymnasiet, HTS-gymnasiet och Kvarngymnasiet. Vårens arbete präglades av omställningsarbete som ställde stora krav på verksamheternas personal och ledning. Mälargymnasiet blev en ny enhet 1 juli och ny rektor var på plats vid skolstart. Hösten har inneburit ett fortsatt arbete med omställningsprocessen och Mälargymnasiet har slitit hårt med lokalfrågor och omställning av personal med en skolledning som inte har varit fulltalig. Ekonomi-och personalstöd inom förvaltningens utförarsida har under året gjort ett stort arbete med omställningskostnader och att arbeta med den personal som har varit övertaliga. Under våren var det många av de som blev övertaliga som fick möjlighet till anställning inom andra förvaltningar. Vi hoppas att detta också kommer att bli möjligt för många av de som idag är varslade och som riskerar att bli uppsagda. Alla enheter har under året arbetat med implementering av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete och det arbete som ska ske på enheterna. Det finns mycket kvar att göra och detta arbete kommer att fortsätta under 2014. Enheterna har också i samarbete tagit fram en verksamhetsplan där förutom systematiskt kvalitetsarbete också arbetet att ta fram en IT-strategi är ett utvecklingsområde. Till gruppen för administration och stöd har även under hösten en utvecklingsledare knutits till förvaltningen. Detta har varit en kvalitetshöjning för oss på utförarsidan för att kunna göra ett seriöst arbete kring områden inom det systematiska kvalitetsarbetet, arbetet med meritering av förstelärare, VFU-arbetet inom kommunen och med lärosätena. YTC:s, NT-gymnasiets och Lärcentrums rektorer har under året tillsammans med förvaltningsledningen deltagit i projektgrupp kring Barkarby College. Det är glädjande att se att Lärcentrum och YTC genererar positivt ekonomiskt resultat. Lärcentrum har fått en stor ökning av elever till Sfi vilket påverkar resultat och YTC har trots minskade elevkullar klarat ekonomin. NT-gymnasiets ekonomi har dock påverkats av minskade elevantal under 2013. Mälargymnasiet kommer inte att vara i balans under det första året och vi vet inte hur fort det går att ställa om eller hur elevinflödet kommer att se ut. SAM-gymnasiet, HTS-gymnasiet och Kvarngymnasiet har lämnat ett stort negativt resultat för 2013. Årets resultat tillsammans med de negativa kapital som dessa enheter hade sedan tidigare ger ett betydande negativt kapital till förvaltningen. Annika Ramsell Utbildningsdirektör

1. GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING 2014-02-04 5(50) Utbildningsnämnden Ordförande: Björn Lindfors (M) Förvaltningschef: Annika Ramsell Antal anställda: 311 (297,6 årsarbetare) 1.1. Ansvarsområden Gymnasieskola och vuxenutbildning har ansvaret för kommunens verksamheter i egen regi inom gymnasial utbildning och vuxenutbildning. 1.2. Årets resultat Mnkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 99,9 86,5 32,5 32,7 Interna intäkter 151,6 144,1 219,4 230,5 Summa Intäkter 251,5 230,6 251,9 263,2 Kostnader exkl kapitalkostnad 245,1 258,7 257,8 261,6 Kapitalkostnad 6,4 2,2 2,6 3,0 Summa kostnader 251,5 260,8 260,4 264,6 Årets resultat 0,0-30,2-8,5-1,4 Nettoinvestering 4,8 0,1 0,6 0,2 Eget kapital *) 3,0 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2013. Tkr Budget 2013 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Eget kapital UB 2013 Adm & stöd 0-126 -164 148 1 574 Lärcentrum 0 653 436 45 7 142 NT-gymnasiet 0-989 541 1 122 1 921 YTC 0 1 014 3 171 586 19 091 Mälargymnasiet 0-1 222 0 0-1 222 KomTek 0-9 -50 1 1 185 Avveckling verksamheter 0-29 526-12 438-3 273-56 850 Totalt: 0-30 205-8 504-1 371-27 159 1.2.1. Kommentarer till årets resultat Bokslutet för Gymnasieskola och vuxenutbildning redovisar ett underskott på -30 205 tkr. Av förvaltningens resultatenheter är det Lärcentrum och YTC som har ett positivt resultat, medan de avvecklade enheterna står för det största underskottet på - 29 526 tkr, där ingår de uppbokade kostnaderna för 2014 om 9 601 tkr. Administration och stöd har ett negativt resultat för perioden på -126 tkr. Underskottet är kostnader för rekrytering av rektor.

2014-02-04 6(50) Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på 653 tkr. Lärcentrum hade under året fler elever på sfi än vad som budgeterats för vilket till stor del förklarar överskottet. NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på -989 tkr. Detta beror bland annat på att ökningen av löner är större än ökningen av elevpengen och att våra elever läser mer än 2500 poäng. GY 11 har minskat IV-valen med 12 % vilket innebär att framförallt våra teknikelever måste läsa utökade kurser för att nå den behörigheten de måste ha. Detta innebär en fördyring. Elevtapp är den främsta orsaken. YTC redovisar ett överskott på 1 014 tkr. Enheten gör ett bra resultat, dock något under det estimerade. När enheten analyserar detta kommer vi fram till att de vikande årskullarna på allvar har slagit igenom på YTC. Enheten har nu tre klasser färre än för två år sedan. Mälargymnasiet redovisar ett underskott om -1 222 tkr. Enheten har i dagsläget inte möjlighet att klara en ekonomi i balans. Flera yrkesprogram har för små elevvolymer och Estetiska programmet likaså. Introduktionsprogrammen och IV-särskolans motivationskurser kan inte fasas ut förrän vid läsårets slut, juni 2014 eftersom vi måste säkerställa att elever får det innehåll de blivit lovade. Ett omfattande omställningsarbete startade under hösten 2013 och fortgår ett par månader in i 2014. Kostnader för omställningar kommer att påverka Mälargymnasiets budget negativt under uppskattningsvis ytterligare två år. Det redovisade underskottet, för de avvecklade verksamheterna SAM-gymnasiet, HTS-gymnasiet och Kvarngymnasiet samt Majorskan, för året är -29 526 tkr. I resultatet ingår de uppbokade kostnaderna för 2014 om 9 601 tkr. Underskottet är en konsekvens av demografisk nedgång under 3 års tid, där man inte ställt om verksamheten efter de sjunkande elevkullarna. 1.3. Investeringsredovisning PROJEKT Projekt Budget 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Tkr Järfälla lärcentrum 94010 300 0 300 NT-gymnasiet 94009 500 35 465 Gymnasieskolornas servicefunktion 94006 100 0 100 YTC 94306 2 500 0 2 500 Mälargymnasiet 94008 1 300 25 1 275 KomTek 94011 50 0 50 Summa utgifter 4 750 60 4 690 ¹2 000 tkr är ombudgeterat från 2012. Eftersom SAM-gymnasiet, HTS-gymnasiet och Kvarngymnasiet har konsoliderats i sin helhet i Mälargymnasiet redovisas de investeringar som gjorts tidigare perioder under Mälargymnasiet. 1.3.1. Kommentarer till investeringsredovisningen Sammanlagts har det investerats för 60 tkr utav de totala medlen på 4 650 tkr. Det är två enheter som har investerat under året. Det är investeringar som är till för undervisning och hjälpmedel.

2014-02-04 7(50) 1.4. Väsentliga personalförhållanden 1.4.1. Personalstruktur 1 nov Diff 12/13 2013 2013 2012 2012 2011 2011 % antal % antal % antal Anställda personer -32 311 343 367 Omräknat årsarbetare 297,6 329,0 354,8 Kvinnor -25 58,8 183 60,6 208 60,5 222 Män -7 41,2 128 39,4 135 39,5 145 Tillsvidareanställda -1 260 261 280 Kvinnor -4 61,5 160 62,8 164 63,9 179 Män 3 38,5 100 37,2 97 36,1 101 Heltidsanställda -24 267 291 312 Kvinnor -16 56,2 150 57,0 166 56,1 175 Män -8 43,8 117 43,0 125 43,9 137 Medelålder 49,0 48,7 48,2 Kvinnor 49,3 49,0 48,6 Män 41,2 48,1 47,5 Åldersintervall Anställda yngre än 29 år -1 3,5 11 3,5 12 6 22 Kvinnor 1 8 7 14 Män -2 3 5 8 30-39 år -12 20,3 63 21,9 75 20,2 74 Kvinnor -8 37 45 43 Män -4 26 30 31 40-49 år -6 24,1 75 23,6 81 24,5 90 Kvinnor -12 38 50 52 Män 6 37 31 38 50-59 år 2 33,4 104 29,7 102 29,1 107 Kvinnor 5 66 61 63 Män -3 38 41 44 > 60 år -13 18,6 58 20,7 71 20,2 74 Kvinnor -12 34 46 50 Män -1 24 25 24 Kommentar: Minskningen av antalet medarbetare beror på en anpassning av de demografiska förutsättningarna och att verksamheten är konkurrensutsatt. Anställda personer inkluderar tjänstlediga, studielediga, föräldralediga och sjukskrivna medarbetare samt vikarier. (Tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda)

2014-02-04 8(50) Personalstruktur årsarbetare/enhet 1 nov 2013 inkl tjänstlediga, Totalt Kvinnor Män studielediga, föräldralediga och sjukskrivna (tillsvida- reanställda och tidsbegränsat anställda) Lärcentrum 51 43 8 NT-gymnasiet 42 19 23 YTC 46 14 32 Mälargymnasiet 136 82 54 Komtek 3 2 1 Administration och stöd 4 3 1 Avveckling verksamheter, omställning 12 6 6 Järfälla gymnasieskolors serviceenhet 17 13 4 Antal anställda omräknat till heltid/enhet per 1 november 2013 Mälargymnasiet KomTek Kvarngymnasiet inkl Majorskan Gymnasieskolornas servicefunktion YTC NT-gymnasiet 2011 2012 2013 SAM-gymnasiet HTS-gymnasiet Järfälla lärcentrum Administration och stöd 0 50 100 150

2014-02-04 9(50) 1.4.2. Sjukfrånvarostatistik Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år % % % 2013 2012 2011 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 3,5 4,0 3,7 Kvinnor 4,7 5,3 4,7 Män 1,7 2,0 2,3 åldersgruppen till och med 29 år 3,5 5,2 2,2 Kvinnor 4,1 5,8 2,2 Män 2,4 4,4 2,3 åldersgruppen 30-49 år 2,7 3,3 4,1 Kvinnor 3,4 4,7 4,6 Män 1,8 1,5 3,4 åldersgruppen 50 år och äldre 4,1 4,4 3,5 Kvinnor 4,7 5,7 5,0 Män 1,7 2,3 1,2 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer x) 48,3 47,3 Män x) 51,6 50,0 Kvinnor x) 32,0 37,5 Andel utan sjukfrånvaro 44,8 40,8 45,9 Kvinnor 39,1 34,2 37,2 Män 53,2 50,6 59,0 Kommentar: Den 1 juli 2013 startade Mälargymnasiet, se nedan mer specificerad sjukfrånvarostatistik för respektive enhet. x) det går inte att ta fram uppgiften Sjukfrånvarostatistik/enhet i % Totalt Kvinnor Män 1 januari 31 december 2013 Lärcentrum 3,0 3,3 1,1 NT-gymnasiet 1,8 1,7 1,8 YTC 3,1 6,5 1,4 Mälargymnasiet 1 juli-31 december 6,2 7,5 4,1 Järfälla gymnasieskolors serviceenhet 2,6 2,8 2,0 HTS-gymnasiet 1 januari-30 juni 6,7 8,1 2,3 Kvarngymnasiet 1 januari-30 juni 4,1 5,4 2,0 SAMgymnasiet 1 januari-30 juni 3,6 7,4 0,3

2014-02-04 10(50) Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Total sjukfrånvaro inom Gymnasieskola och vuxenutbildning 2013 2013 2012 2011 1.4.3. Arbetsskador Totalt har 12 anmälningar inkommit, 9 arbetsskador och 3 tillbud samt 18 anmälda elevskador. Ett förslag har inkommit som handlar om att förbättra stödsystemet Lisa. Arbetsskador 1 HTS-gymnasiet 2 Vandrarhemmet Majorskan 3 Lärcentrum 1 Järfälla gymnasieskolors serviceenhet 2 NT-gymnasiet Tillbud 1 SAMgymnasiet 2 NT-gymnasiet Järfälla kommun har ett stödsystem, Lisa, för att systematiskt arbeta med arbetsskador och tillbud. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i systemet, kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar. Förvaltningsledningen följer upp alla anmälda skador och redovisar dem till den förvaltningsövergripande skyddskommittén. 1.4.4. Lediga befattningar Antal befattningar 2013 2012 2011 41 37 37 Under perioden januari-december har 41 befattningar varit utannonserade. Cheferna arbetar med ett nätbaserat stöd vid rekrytering av nya medarbetare Offentliga jobb. Systemet ger möjlighet att söka ex vis önskade kompetenser och underlättar administrationen. 26 gymnasielärare, speciallärare och grundskollärare 3 bitr rektorer 1 rektor 3 studie- och yrkesvägledare

2014-02-04 11(50) 1 kurator 2 instruktörer/handledare 1 behandlingsassistent/socialpedagog 1 ekonomiassistent 2 elevassistenter 1 skolpsykolog 1.4.5. Väsentliga personalaktiviteter Löneöversynsförhandlingar Under våren genomfördes löneöversynsförhandlingarna med samtliga berörda fackliga organisationer. Förhandlingsformen var dialog chef-medarbetare med samtliga organisationer förutom Kommunal där förhandlingarna delvis genomfördes enligt traditionell modell. Centrala löneavtal, garanterat utfall i kommunen: Utfall Kommunal beräkning 550 kr/medlem 2,53 % Lärarnas Riksförbund 2,0% 2,59 % Lärarförbundet 2,0% 2,62 % Vision 2,6% 2,67 % Ledarna 2,6% 2,26 % SSR 2,6% 2,72 % Vårdförbundet sifferlöst avtal 2,43 % Oorganiserade 2,45 % Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Respektive enhet återkommer i verksamhetsberättelsen 2013 med åtgärdsplaner utifrån arbetsmiljökompassens resultat. Medarbetarakademin 2012-2013 Från Järfälla gymnasieskolors serviceenhet deltar en receptionist. Medarbetardagar Årets dagar har haft följande teman, samtliga medarbetare i kommunen var inbjudna: 10 april Det blir aldrig som man tänkt sig, Olof Röhlander 2 maj offentlighetsprincipen två tillfällen 24 sept Jämställd medborgarservice, två tillfällen 14 oktober Kommunens miljöarbete, två tillfällen 13 nov och 10 dec Offentlighetsprincipen 5 dec Pension

2014-02-04 12(50) KOLL Under våren började utbildningsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen att använda systemet KOLL för att få en bild över vilka kompetenser, utbildningar och erfarenheter som finns bland förvaltningarnas medarbetare inom den pedagogiska verksamheten. Genom att inventera vilka kompetenser som finns får varje skola ett bra underslag för att utveckla/planera sin verksamhet och öka elevernas måluppfyllelse. Karriärtjänster för lärare Regeringen har infört ett statsbidrag för två nya karriärtjänsten- förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning. Staten avsätter medel för lönetilllägg. Utbildningsförvaltningen anställde under senhösten tre meriterade förstelärare med en tidsbegränsad anställning på två år. Förstelärarens främsta uppgift är undervisning. Exempel på andra arbetsuppgifter: Coacha lärare, initiera pedagogiska samtal, initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisning och annan kvalitet, vara huvudansvarig för ett ämne, skapa och vidmakthålla nätverk inom och mellan förvaltningens enheter. För förstelärare höjs lönen med 5 000 kr under anställningsperioden. Tid för uppdraget förutsätter nedsättning i tid och att det löses på respektive enhet. 1.5. Miljöredovisning Förvaltningens enheter arbetar alla med miljödiplomeringen. Se respektive enhets verksamhetsberättelse.

2014-02-04 13(50) 1.6. Nyckeltal 1.6.1. Lärcentrum Komvux 2013 2012 2011 Antal elever 549 600 552 varav från andra kommuner (se procapita) 51 59 58 Antal i Sfi 1364 1210 1140 Antal elever i särvux 45 48 47 1.6.2. Gymnasieskolorna Antal elever (snitt vt/ht) 2013 2012 2011 HTS-gymnasiet VT 13 220 241 250 SAM-gymnasiet VT 13 486 566 690 NT-gymnasiet 422 452 474 YTC 428 454 459 Kvarngymnasiet VT 13 229 247 0 varav särskolan 31 31 Mälargymnasiet HT 13 812 varav särskolan 24 Totalt Järfälla gymnasium exkl avvecklade verksamheter 1 662 1 960

2014-02-04 14(50) 2. RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTEL- SER 2013 2.1. Administration och stöd Ansvar: 660001 Tkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 0 151 389 230 Interna intäkter 2 258 3 205 2 613 2 480 Summa Intäkter 2 258 3 356 3 002 2 710 Kostnader exkl kapitalkostnad 2 258 3 482 3 167 2 559 Kapitalkostnad 0 0 0 3 Summa kostnader 2 258 3 482 3 167 2 562 Årets resultat 0-126 -165 148 Nettoinvestering 0 0 0 0 Eget kapital *) 1 700 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2013. 2.1.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013 Administration och stöd har ett negativt resultat för perioden på -126 tkr. Underskottet är kostnader för rekrytering av rektor. 2.1.2. Investeringsredovisning 2013 Inga investeringar har gjorts under perioden. 2.1.3. Väsentliga personalförhållanden Administration och stöd har bestått av personalkonsult, förvaltningsekonom och förvaltningschef. Annika Ramsell Förvaltningschef

2014-02-04 15(50) 2.2. Järfälla lärcentrum Ansvar: 664101 Tkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 2 796 3 144 3 208 3 417 Interna intäkter 29 380 31 415 28 594 25 776 Summa Intäkter 32 176 34 559 31 802 29 193 Kostnader exkl kapitalkostnad 32 148 33 878 31 337 29 113 Kapitalkostnad 28 28 29 35 Summa kostnader 32 176 33 906 31 366 29 148 Årets resultat 0 653 436 45 Nettoinvestering 300 0 0 0 Eget kapital *) 6 489 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2013. 2.2.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013 Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på 653 tkr. Lärcentrum hade under året fler elever på sfi än vad som budgeterats för vilket till stor del förklarar överskottet. 2.2.2. Investeringsredovisning 2013 Lärcentrum har 2013 en investeringsbudget på 300 tkr. Inga investeringar är gjorda under perioden. 2.2.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor 2013 49,2 39,17 31,37 41,7 7,5 2012 43,87 34,62 27,62 38,27 5,6 2011 38,63 29,95 23,95 32,13 6,5 varav män Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2013 3 3,24 0,98 2012 4,12 4,49 1,64 2011 5,04 5,7 3,5 Förutom tillsvidareanställd personal har Lärcentrum under perioden haft ca sju heltidstjänster på tidsbegränsade förordnanden för att klara verksamheten. Sfi har ökat stort under de senaste åren och fortsätter att öka. Det är svårt att idag överblicka hur det kommer att se ut framöver vilket medför att det är svårt att tillsvidareanställa. Den stora ökningen av antalet elever på sfi och nya administrativa ansvarsområden innebär att Lärcentrum har behövt förstärka sin administration med 50 %. Personalen har i olika grad deltagit i fortbildning. Det har handlat om konferenser och seminarier samt behörighetsgivande kurser.

2014-02-04 16(50) Lärcentrum har brottats med stora problem vad gäller den fysiska arbetsmiljön. Under hösten 2012 påbörjades en omfattande ombyggnation för att förbättra ventilation och inomhustemperatur. Det har ännu inte säkerställts huruvida ombyggnationen gett önskat resultat, varför den fysiska arbetsmiljön fortsätter att vara ett oros- och stressmoment i verksamheten. Personalenkäten Arbetsmiljökompassen I början av året arbetade ledning och personal fram en åtgärdsplan med anledning av Arbetsmiljökompassen hösten 2012. Tre större förbättringsområden identifierades och ett antal aktiviteter kopplades till dessa. Åtgärdsprogrammet har följts upp på arbetsplatsträffar och andra forum. 2.2.4. Miljöredovisning Lärcentrum har börjat arbeta för guldmijödiplomering. En utvecklingsgrupp tillsammans med en huvudansvarig har arbetat med ansökan och även med andra aktiviteter som en studiedag kring miljö för skolans alla elever. 2.2.5. Viktiga händelser under perioden Den stora volymökningen på sfi ger möjligheter att utveckla verksamheten med olika spår och inriktningar. Lärcentrum erbjuder flera vägar för att ge varje individ alternativ utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. Lärcentrum har tillsvidareanställt en studie- och yrkesvägledare i enlighet med kraven i den nya upphandlingen av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Verksamheten har också utökat administrationen för att klara nya arbets- och ansvarsområden i och med nya upphandlingen. Lärcentrum har tillsammans med Vägledningscentrum fortsatt att utveckla rutiner kring exempelvis antagning, betygswebb, kursdatabas och elevregistrering. Arbetsmiljöverket inspekterade verksamheten i maj med anledning av en framställning från skyddsombudet. Lärcentrum ålades att till Arbetsmiljöverket undersöka och riskbedöma inomhusmiljön samt presentera åtgärder och handlingsplan utifrån utredningsresultaten. I svaret konstateras att den fysiska arbetsmiljön har blivit sämre enligt en personalenkät under hösten, att det inte finns mögel eller fukt, att ventilationen visserligen har blivit bättre men att luftmängderna i vissa rum avviker jämfört med framställda krav och att det finns kaseinhaltigt flytspackel. Före sommaren 2014 ska alla mattor vara utbytta och ventilationen åtgärdad. Sfinx fyllde 5 år under hösten och firades på KTH med lärare, studerande och annan personal. Ett nytt intag gjordes i början av året på en köksutbildning. Köksutbildningen är en två terminer lång utbildning som består av valda delar av gymnasiets treåriga restaurangutbildning i kombination med studier på sfi eller svenska som andraspråk. Upplägget är att eleverna har språkundervisning en dag i veckan, teori och praktiskt arbete i kök två dagar i veckan och praktik på arbetsplats två dagar i veckan.

2014-02-04 17(50) 2.2.6. Utvecklingstendenser Antalet elever i sfi har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. År 2013 deltog 1364 elever i sfi vilket är en ökning med nästan 13 % sedan föregående år. Lärcentrum har minskat antalet elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i jämförelse med 2012. En förklaring är att antalet anordnare nu är fler i och med den gemensamma vuxenutbildningsregionen. Antalet elever inom särskild utbildning för vuxna (Lärvux) har minskat mot föregående år. Enheten måste vara uppmärksam på konsekvenserna av kundvalsmodellen vad gäller sökandevolymer, intäkter m.m. och planera verksamheten så att den kan möta utmaningar. Lärcentrum satsar på marknadsföring genom att arbeta fram en ny hemsida och att synas på vuxmässor och liknande. Lärcentrum ser också över kursutbudet och undersöker möjligheten att erbjuda fler kurser med flexibelt upplägg. Vuxenutbildningen har sedan juli 2012 nya styrdokument, bland annat ny skollag, ny läroplan, nya kurs- och ämnesplaner samt ett nytt betygssystem. Implementeringen av dessa har pågått under hela förra året och arbetet fortsätter under 2013. 2.2.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Verksamhetsmål Andelen studerande som är nöjda med kvaliteten på sin utbildning ska öka. Lärcentrum genomför en egen enkät under våren och deltar i den övergripande för hela vuxenutbildningen under hösten. Områden som Lärcentrum valt att prioritera i den egna enkäten är frågor bland annat kring undervisningen, lärarna, stöd, förståelse av mål, möjligheter till påverkan, trivsel och bemötande. Lärcentrum har som tidigare valt att redovisa de delar av enkäten som ger en bild som svarar mot målen. Procenten är den samlade procentandelen för mycket bra och bra. Redovisningen görs för sfi, grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning. Årets resultat jämförs med föregående års resultat. Resultat sfi Områden 2013 2012 Undervisningen 90,3 % 84,5 % Lärarna 88,4 % 87,6 % Stöd och hjälp i undervisningen 80,6 % 83,7 % Bemötande 91,6 % 86,8 % Trivs på JLC 86,4 % 85,2 % Förstår mål och delmål 78,7 % 76 % Möjlighet att påverka 74,8 % 76,8 % Resultaten för sfi har ökat inom alla utom två områden.

2014-02-04 18(50) Resultat grundläggande vuxenutbildning Områden 2013 2012 Undervisningen 95,3 % 96,7 % Lärarna 93,6 % 96,6 % Stöd och hjälp i undervisningen 87,3 % 88,3 % Bemötande 92,1 % 95 % Trivs på JLC 92,1 % 93,3 % Förstår mål och delmål 80,9 % 81,7 % Möjlighet att påverka 87,3 % 85 % Resultaten för grundläggande vuxenutbildning har minskat inom alla utom ett område. Resultat gymnasial vuxenutbildning Områden 2013 2012 Undervisningen 89,4 % 91,7 % Lärarna 80,8 % 91,7 % Stöd och hjälp i undervisningen 85,1 % 87,5 % Bemötande 87,3 % 91,7 % Trivs på JLC 76,6 % 89,5 % Förstår mål och delmål 76,6 % 85,4 % Möjlighet att påverka 72,3 % 72,9 % Resultaten för gymnasial vuxenutbildning har minskat inom samtliga områden. Andelen studerade som anser att kursen utvecklar dem ska öka. I Lärcentrums enkät finns en fråga huruvida eleven anser att kursen utvecklar henne/honom som person. Procenten är den samlade procentandelen för stämmer helt/stämmer i huvudsak. Redovisningen görs för sfi, grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxenutbildning. Årets resultat jämförs med föregående års resultat. Inom sfi är det något fler mot föregående år som anser att kursen utvecklar dem medan det är färre som tycker det inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Sfi Områden 2013 2012 Utvecklats som person 66,5 % 65,1 % Grundläggande vuxenutbildning Områden 2013 2012 Utvecklats som person 71,4 % 73,4 %

2014-02-04 19(50) Gymnasial vuxenutbildning Områden 2013 2012 Utvecklats som person 63,9 % 64,5 % Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt ska öka. Statistik över andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt (E): Grundläggande vuxenutbildning 2013 2012 Vårtermin 100 % 93 % Hösttermin 89 % 98 % Gymnasial vuxenutbildning 2013 2012 Vårtermin 91 % 93 % Hösttermin 76 % 84 % Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt (E) har minskat under 2013 utom för grundläggande vuxenutbildning under våren 2013. En jämförelse med länet och riket kan göras först mot mitten av 2014. Andelen elever med godkänt i sfi ska ligga över länssnittet. Nedan redovisas andelen satta betyg för kurs D som är den avslutande kursen för sfi. 2013: 33 % av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi. (Uppgift för länet ej tillgänglig) 2012: 46 % av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi (Länssnitt 48 %) 2011: 43 % av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi. (Länssnitt: 43 %) 50 % av antalet studerande har tagit betyg D och avslutat sfi på Sfinx. Skälet till att det inte är möjligt att redovisa kopplingen till länssnittet för 2013 är att kommunerna rapporterar till SCB i mitten av februari (för andra halvåret året innan) och SCB brukar normalt ha statistiken färdig i juni månad. Andelen elever som två år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka. Lärcentrum har intervjuat 81 elever som för två år (2011) sedan slutade på Lärcentrum. I urvalet fanns 130 personer och målsättningen var att nå alla. För några saknades tillförlitliga kontaktuppgifter och andra svarade inte trots flera försök.

2014-02-04 20(50) 84 % av de som svarat har en sysselsättning i form av arbete (28 %), studier (33 %) eller arbete och studier (23 %). Av övriga 16 % (13 personer) var 8 arbetssökande och 5 föräldralediga. Lärcentrum följer upp detta mål för första gången varför en jämförelse med tidigare år inte kan göras. Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska. För 2013 finns 392 avbrott registrerade (motsvarande siffra förra året var 289). Av dessa har 12 % angivit att skälet är att de fått arbete (motsvarande siffra 2012 var 7 %). Vad gäller statistiken kring skälet till att elever avbryter kurs är underlaget bristfälligt. I 60 % av fallen vet Lärcentrum inte skälet. Bland dem som avbröt sina studier går omkring tre av tio avbrott att förklara med att eleven fått arbete, fått barn, studerar inom andra skolformer eller blivit sjukskriven. Resultaten ser snarlika ut både för elever på grundläggande och på gymnasial nivå. Det är dock en något högre andel av eleverna på grundläggande nivå som gjort ett avbrott jämfört med eleverna på gymnasial nivå. Nationell statistik för 2013 finns inte tillgänglig ännu. Under 2012 uppgick avbrotten, enligt Skolverkets jämförelsetal, till 8 % på grundläggande nivå. Det är en lägre andel jämfört med Stockholms län (19 %) och riket (24 %). Andelen kursdeltagare som avbryter en kurs inom gymnasial vuxenutbildning uppgick 2012 till 8 %, att jämföra med länet där avbrotten uppgick till 17 % och riket 18 %. Hur enheten har arbetat, analyserat och reflekterat för att nå målen 2013 Bedömningen är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller elevernas nöjdhet med kvaliteten på undervisningen. Lärcentrum ligger generellt lägre när det gäller förståelsen av mål och delmål samt möjlighet att påverka, varför ett större fokus måste läggas på dessa delar i skolans fortsatta utvecklingsarbete. Lärcentrum har minskat inom områdena när det gäller mycket bra men bedömningen är att Lärcentrum kommer att pendla lite upp och ner kring dessa procentsatser. KSL-enkäten från HT 13 visar generellt goda resultat men ta tillvara elevernas erfarenheter och elevinflytande har de två lägsta resultaten. Resultaten diskuterades under en utvärderingsdag i december med frågeställningar som; Hur kan vi förbättra resultatet? Behöver vi synliggöra inflytande inom vilka områden och på vilket sätt inflytande kan ske? Är eleverna medvetna om vilket inflytande de har nu? Enheten kommer också att fortsätta arbetet med elevinflytande och att göra de studerande mer aktiva i sin egen studieplanering och sitt lärande. Lärcentrum arbetar med konkretisering av kursmål, innehåll och betygskriterier för att göra dem mer tydliga för eleverna. Elevenkäten ska omarbetats för att enheten bättre ska kunna följa måluppfyllelsen. Lärcentrum har också som en del av det systematiska uppföljningsarbetet och utvecklingen av elevinflytandet arbetat med hur utvecklingssamtalet kan utvecklas. Andelen elever med godkänt i sfi samt andelen elever som avslutar en kurs med minst betyget godkänt (E) på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har

2014-02-04 21(50) minskat under 2013. Forskning visar att återkopplingen är en faktor med hög effekt i undervisningen. På utvärderingsdagen i december utgick diskussionerna från att om resultatet behöver förbättras och man tänker att förståelsen hur långt man kommit mot målen förbättrar lärandet och resultaten hur kan då Lärcentrum bli bättre på att förmedla den. Skolans Pedagogiska forum (arbetslag) kommer att ha fokus på bland annat undervisningsmetoder och återkoppling. Det enda sättet att få kunskap om avbrott är att ta kontakt med elever som avbrutit sina studier om orsaken till avbrotten. Läraren tar i samband med ett avbrott, eller kort tid därefter, kontakt med eleven om varför hon eller han avbryter utbildningen. Lärarna gör detta men vittnar om svårigheter att få tag på eleverna. Minst ett, oftast fler, försök görs för att nå eleven ifråga på mejl eller telefon. Uppföljningen behöver bli bättre. I framtiden skulle en studie- och yrkesvägledare eller annan person kunna följa upp orsaker till avbrott under en viss tidsperiod. Åtgärder för utveckling Pedagogiskt forum (arbetslagen) kommer i sitt arbete fokusera på boken Utmärkt undervisning. En av författarna föreläste under en studiedag i december och en läsdag med några kapitel ur boken gavs under julledigheten. Målsättningen är att skapa förutsättningar för att tillsammans pröva och utvärdera undervisningsmetoder. Områden som kvalitativt god undervisning, elevers lärande, lärares praktik, bedömning, specialpedagogik, informations- och kommunikationsteknik behandlas. Ett tydligt fokus är på hur resultaten kan förbättras och metodutveckling. Nyckeltal Komvux 2013 2012 2011 Antal elever 549 600 552 varav från andra kommuner (se procapita) 51 59 58 Antal i Sfi 1 364 1 210 1 140 Antal elever i särvux 45 48 47 Ulrika Grönqvist Rektor/Enhetschef

2014-02-04 22(50) 2.3. NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion Ansvar: 666401 Tkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 5 892 7 646 203 92 Interna intäkter 27 158 26 402 35 716 34 519 Summa Intäkter 33 050 34 048 35 919 34 611 Kostnader exkl kapitalkostnad 32 702 34 680 34 913 32 915 Kapitalkostnad 348 357 465 574 Summa kostnader 33 050 35 037 35 378 33 489 Årets resultat 0-989 541 1 122 Nettoinvestering 500 60 32 23 Eget kapital *) 2 910 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2013. Ansvar: 666101 och 666102, Gymnasieskolornas servicefunktion Tkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 681 1 335 1 551 1 481 Interna intäkter 11 368 11 364 12 125 12 026 Summa Intäkter 12 049 12 699 13 676 13 508 Kostnader exkl kapitalkostnad 12 049 12 699 13 676 13 508 Kapitalkostnad 0 0 0 0 Summa kostnader 12 049 12 699 13 676 13 508 Årets resultat 0 0 0 0 Nettoinvestering 0 0 0 0 Eget kapital *) 0 2.3.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013 NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på -989 tkr. Detta beror bland annat på att ökningen av löner är större än ökningen av elevpengen och att våra elever läser mer än 2500 poäng. GY 11 har minskat IV-valen med 12 % vilket innebär att framförallt våra teknikelever måste läsa utökade kurser för att nå den behörigheten de måste ha. Detta innebär en fördyring. Elevtapp är den främsta orsaken. 2.3.2. Investeringsredovisning 2013 NT-gymnasiet har 2013 en investeringsbudget på 500 tkr. Enheten har investerat för 60 tkr under perioden.

2014-02-04 23(50) 2.3.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga andel kvinnor 2013 37 30 30 50 50 2012 37 30 30 50 50 2011 43,4 31 31 21,4 22 En lärare har gått i pension och en lärare har rekryterats. Serviceenheten har 20 personal. andel män Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2013 1,9 1,9 1,0 2012 1,7 1,9 1,5 2011 0,7 0,8 0,6 Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Verksamheten har varit med i Sunda arbetsplatser och fortsatt arbetet kring DISC profiler. Arbetsmiljökompassens resultat har integrerats i detta arbete. 2.3.4. Miljöredovisning Enheten har silverdiplom. Verksamheten har Guld-diplom. Målet har varit att öka sorteringen av avfall och byggnaden av soprum har påbörjats. 2.3.5. Viktiga händelser under perioden NT-gymnasiet hade ett välbesökt öppet hus 31 januari då verksamheten presenterade ett förslag på att starta en idrottsklass till hösten. Verksamheten är med i mattelyftet och har anmält en av skolans matematiklärare som handledare för gymnasielärarna. Studiebesök i Jönköping för att påbörja ett samarbete med högskolan främst inriktat mot profilen arkitektur och design. Besök av KTH för diskussion kring samarbetsformer med högskolan. Fortsatt samarbete med Mälarskolan, men viss oro finns kring intaget av klasser till hösten. Verksamheten var i Bologna och besökte tre intressanta gymnasieskolor och arbetade även med gymnasiearbete och de nya gymnasiekurserna. Skolan är delaktig i arbetet kring Barkarby College. Två workshops kommer att genomföras under hösten. Skolan har även fått med elevdeltagande på dessa.

2014-02-04 24(50) En profilering av naturvetenskapsprogrammet som tydliggör programmets innehåll och arbetsformer pågår. Teknikprogrammets profileringar har inneburit att de elever som börjat i större utsträckning även slutfört sin utbildning. NT-dagen på våren hade temat inre arbetsmiljö. Alla elever fick i uppdrag att titta på skolans inre miljö. Två områden prioriterades. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår. En mycket lyckad Gubbskiva och en värdig student genomfördes. Nu är GY11 implementerat och arbetet med de nya kurserna är snart avslutat. Två klasser kommer att vara delaktiga i projektet Kajer mot det gröna. NT-gymnasiet har under höstterminen genomfört utbildning av personal samt administrativa förberedelser för att kunna starta användningen av Skolwebben 27 januari 2014. Skolwebben kommer bland annat ersätta Skola24 rörande frånvarorapportering. NT-Gymnasiet har varit delaktig i ansökan om YH utbildning kring vattenteknik. Ännu ett välbesökt öppet hus ägde rum 28 november. Ett coachingprojekt (EU) för icke-studiemotiverade elever bedrivs på skolan. Det ska leda till högre måluppfyllelse och motivation för studier. Verksamheten blev genomlyst hösten 2013 av LJUS. Fem elever med hörselnedsättning började HT 13 och undervisande lärare har fått utbildning i hjälpmedel kring detta. En rullstolsburen elev började på teknikprogrammet. 2.3.6. Utvecklingstendenser En oro finns fortfarande för att verksamheten inte kommer att kunna utvecklas på det sätt som önskas på grund av att IT inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Ungdomar är väldigt rörliga i dag och information sprider sig snabbt på olika medier. Enhetens önskemål är ett elevdatanät som säkerställer den utveckling som skolan är intresserad av. En viss profilering av naturvetenskapsprogrammet pågår. Diskussioner kring Barkarby College och nya lärmiljöer kommer att gynna verksamheten oavsett om projektet blir av eller inte.

2014-02-04 25(50) 2.3.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Verksamhetsmål Andelen elever som uppnår slutbetyg ska ligga över rikssnittet. Andel elever som uppnår slutbetyg ligger över rikssnittet Se tabell sida 3 i bilaga Statistik Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet ska ligga över rikssnittet. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet ligger över rikssnittet Se tabell sida 5 i bilaga Statistik Resultaten på nationella prov på ska ligga över rikssnittet. (Alla resultat ska jämföras inom programområdet) Engelska 5 NA 14,8 (16,3) TE 15,6 (15,4) Matematik 1C NA 14,7 (15,5) TE 12,9 (13,7) Svenska 1 NA 12,6 (14,9) TE 12,3 (12,8) Resultatet gäller de elever som började HT 12. Skolan har arbetat mycket med framförallt två NA klasser kring studiemotivation. Teknikklasserna har betydligt bättre motivation vilket visar sig i statistiken. Se tabell sida 11 till 18 i bilaga Statistik Andelen elever som går vidare till högre studier ska öka. Flertalet av NT-Gymnasiets elever går vidare till högre studier. Andelen elever som går vidare till högre studier låg på 48 % läsåret 07/08, ökade till 52 % läsåret 08/09 och sjönk läsåret 09/10 till samma nivå som läsåret 08/09 Se tabell sida 32 och 34 i bilaga Statistik

2014-02-04 26(50) Andelen elever som anger att de vill studera vid högskola/universitet ska öka. Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 52 % 44 % 4 % NV Åk3 62 % 21 % 2 % TE Åk1 62 % 32 % 6 % NV Åk1 82 % 18 % En stor majoritet av eleverna på NT-Gymnasiet vill studera vidare på universitet eller högskola. Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Första årets enkät visar att 100 % av lärarna på NT-Gymnasiet anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete. Elevernas närvaro vid lektioner ska öka. VT 13 Närvaro 90,7 % Frånvaro 9,3 %. Oanmäld 3,0 % HT 13 Närvaro 90,1 % Frånvaro 9,9 %. Oanmäld 3,7 % Genomsnittliga närvaron var från 1/9 2012 till 31/12 2012 92 %. En arbetsgrupp med representanter från de tre gymnasieskolorna har startat för att arbeta fram gemensamma rutiner kring elevers frånvaro. Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor ska öka. Ett samarbete med Järfällas grundskolor, högre årskurser, måste bli mer intensivt. SYV har en viktig roll både på grundskolan och på gymnasiet. Ett visst samarbete finns idag men kan utvecklas mer. Av verksamhetens elever är 77 % från Järfälla. Hur enheten har arbetat, analyserat och reflekterat för att nå målen 2013 Enheten har arbetat mycket med två klasser på naturvetenskapsprogrammet. Dessa elever går nu i årskurs 2 och arbetet fortsätter. Hur motiverar vi eleverna? Vilka utmaningar finns? Hur hjälper vi eleverna på bästa sätt?

2014-02-04 27(50) Åtgärder för utveckling Ett bättre systematisk kvalitetsarbete som visar hur vi arbetar kring elever och skolutveckling. Matematiklyftet är en del i detta arbete som förhoppningsvis ska spilla över på andra ämnen. Barkarby College och det arbetet kring nya lärmiljöer och visioner om framtidens skola ger verksamheten input för framtida utveckling. Oavsett om projektet blir av eller inte kommer arbetet driva utvecklingsarbetet framåt. Nyckeltal NT-gymnasiet 2013 2012 DIFF Gymnasieskolorna 2012 ELEVENKÄTEN TOTALT 73 0 74 TRYGGHET OCH GEMENSKAP 80,5 85,2-5 77 LÄRANDE 68,6 70-1,4 79 INFLYTANDE 54 60,6-6,6 61 HELHETSOMDÖME 73 84,5-11,5 81 SVARSFREKVENS 81 87-6 84 Inkomna svar (antal årskurs 2) 120 125-5 444 Möjliga svar (antal årskurs 2) 149 143 6 531 Högra kolumnen visar de positiva svaren på 2013 års elevenkät och kan jämföras med de övriga gymnasieskolorna i kommunen. Det är en ny enkät med svarsalternativ som inte motsvaras av den förra enkäten. Fem svarsalternativ som för NT- Gymnasiet inte är idealt. Många väljer det mittersta alternativet vilket verksamheten tror ger ett sämre resultat. Därför har siffrorna för 2013 och 2012 räknats om för att ge bättre vägledningen åt arbetet för verksamheten. Elevenkäten kommer att tas upp i samtliga klasser. De frågor som minskat markant och de frågor som har ett låg svarsprocent kommer att vara i fokus. Trygghet och gemenskap 91 procent av eleverna svarar att de känner sig trygga på skolan. Verksamheten måste arbeta med att arbetsron på lektionerna ökar och att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. Siffran har sjunkit sen förra mätningen men är fortfarande hög. Lärande/stöd Fortfarande upplever eleverna inte utvecklingssamtalen som värdefulla. Många elever saknar hjälp av lärarna för att förstå hur de ska förbättra sina studieresultat. Fortsatt arbete kring dessa frågor under kommande läsår.

2014-02-04 28(50) Inflytande Att arbeta med elevinflytande är viktigt. Inflytandet har minskat sen förra enkäten. Enheten kommer att lyfta elevinflytandet och arbeta nära elevkåren för att förbättra elevinflytandet. Helhetsomdöme Majoriteten av eleverna kan rekommendera NT-Gymnasiet till andra elever. Dock har siffran sjunkit betydligt. En av anledningarna tror vi att ett icke fungerande nätverk (internet) bidragit med. Många lektioner har varit kaosartade och lärarnas negativa energi som gått åt påverkar hela studiesituationen. Mobbning Majoriteten av eleverna är nöjda med skolans arbete mot mobbning. Målet är naturligtvis att alla elever ska känna till och vara nöjda med skolans arbete mot mobbning. Kostnad per elev Gymnasieskola 2013 2012 2011 (genomsnitt HT/VT) Antal elever 422 452 474 varav elever från andra kommuner (se procapita/elevdatabas) 89 (21 %) 91 90 Bruttokostnad (inkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) Bruttokostnad (exkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) 82 78 71 70 66 60 Gunilla Carlsson Enhetschef

2.4. Yrkestekniskt centrum (YTC) Ansvar: 666501 2014-02-04 29(50) Tkr Budget 2013 Utfall 2013 2012 2011 Externa intäkter 25 680 26 047 1 272 1 919 Interna intäkter 21 459 19 318 46 017 43 991 Summa Intäkter 47 139 45 365 47 289 45 911 Kostnader exkl kapitalkostnad 47 071 44 283 44 032 45 224 Kapitalkostnad 68 68 86 100 Summa kostnader 47 139 44 351 44 118 45 324 Årets resultat 0 1 014 3 171 586 Nettoinvestering 2 500 0 0 0 Eget kapital *) 18 077 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2013. 2.4.1. Kommentarer till ekonomiskt utfall 2013 YTC redovisar ett överskott på 1 014 tkr. Enheten gör ett bra resultat, dock något under det estimerade. När enheten analyserar detta kommer vi fram till att de vikande årskullarna på allvar har slagit igenom på YTC. Enheten har nu tre klasser färre än för två år sedan. 2.4.2. Investeringsredovisning 2013 YTC har 2013 en investeringsbudget på 2 500 tkr. Inga investeringar har gjorts under året. 2.4.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga varav kvinnor varav män 2013 42,93 34,1 22,1 13,3 29,63 2012 44,83 34,2 22 13,8 31,8 2011 43,1 38 24 13,6 29,5 De minskade antalet klasserna påverkar naturligtvis antalet anställda vid YTC. Enheten har haft låg personalomsättning under perioden. Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2013 3,1 6,7 1,4 2012 2,9 5,1 1,9 2011 1,8 2,4 1,4

Personalenkäten Arbetsmiljökompassen 2014-02-04 30(50) En enkät för pedagoger genomfördes i januari 2014, och 100 % av YTC:s pedagoger menar att skolledningen skapar goda förutsättningar för dem. Majoriteten av personalen vid YTC svarar i Arbetsmiljökompassen att de har trivsamma eller bekväma arbetssituationer. För att fler ska känna samma trivsel har enheten arbetat mycket med personalfrämjande åtgärder. Personal och elever har tillsammans arbetat fram nya ordnings- och trivselregler för skolan. Rektor har själv hållit i samtliga medarbetarsamtal i syfte att fördjupa relationerna med alla medarbetare. Flertalet trivselaktiviteter har genomförts med personalen under året. Önskemål om att flertalet klassrum skulle utrustas med Smart Boards kunde uppfyllas. 2.4.4. Miljöredovisning Under verksamhetsåret 2013 så ökade mängden avfall vad gäller trä, mineraler, färg, blandat avfall och farligt avfall. Jämfört med år 2012 så ökade avfallsmängden med ca 20 ton fördelat på dessa fraktioner. Ökningen beror på en tömning av container för miljöfarligt avfall från vårt måleriprogram samt från vår numer nedlagda verksamhet: Industriprogrammet. Ett utrymme med material till Elprogrammet har även rensats ut vilket har bidragit till ökningen. Vår förhoppning är att med dessa åtgärder få mer utrymme för undervisning och bättre arbetsmiljö. Vad gäller wellpapp så försöker enheten återvinna så mycket som det går i den dagliga verksamheten. Pappersförbrukningen har gått ner tack vare att kopiatorerna nu skriver ut dubbelsidigt per automatik. Denna sänkning är dock svår att redovisa då pappersavfallet hamnar gemensamt med övriga skolor och verksamheters pappersåtervinning. YTC har miljödiplom guld. 2.4.5. Viktiga händelser under perioden En engelsklärare var på ett EU-projekt i Polen och ägnade sig åt jobbskuggning. Detta har resulterat i fortsatt samarbete med en klass i Polen, där eleverna skypar och skriver till varandra. En bygglärare var på ett EU-projekt i Holland med sju elever. Detta har resulterat i att en byggelev i Holland senare kom till Järfälla och gjorde sin APL här. YTC är nu en branschrekommenderad skola inom samtliga tre områden. Enheten arbetar vidare för Barkarby college. Skolledningen deltar på projektmöten och har specificerat ytor och behov för YTC. Enheten ser fram emot ett beslut om byggstart! YTC har nu en företagssida på Facebook och finns även på Instagram.

2014-02-04 31(50) Vuxenutbildningen inom el har minskat successivt på YTC för att upphöra helt 2014. Enheten har tillsammans med förvaltningen ansökt om att starta en Yrkeshögskola, men har fått avslag på detta. Ett antal elever på YTC har deltagit i en arbetsmiljöutbildning. Personalen på enheten har deltagit i en stegtävling, vilket tände tävlingsinstinkten så pass att medarbetare började promenera 2,5 mil till jobbet. Enhetens elevråd fungerar nu väl och har regelbundna möten. Elevrådet arbetar på hur det kan göra uppehållsrummet till en trevligare lokal. Elevrådet har deltagit på Öppet hus och andra utåtriktade sammanhang och gör fin reklam för enheten. Likabehandlingsgruppen har regelbundna möten och har bl a genomfört en enkät kring trygghet och trivsel på enheten. Enkäten gav mycket fina resultat, vilka vi ska använda i vår marknadsföring. Likabehandlingsgruppen har försökt visa sig under året, bl a genom att hålla i fika för eleverna vid lucia och läsårsstart. 2.4.6. Utvecklingstendenser YTC undersöker möjligheterna kring att starta en lärlingsutbildning inom Hantverksprogrammet. Enheten har svårt att se möjligheterna att inrätta detta inom befintliga program då våra branscher ställer höga krav på fullständiga betyg. Under 2013 har en särskild fokusering skett i syfte att öka närvaron på skolan. Orsaken till att många av våra elever inte får fullständiga betyg är starkt kopplat till deras höga frånvaro. Enheten har fyra lärare som studerar i syfte att bli behöriga/komplettera sin utbildning. 2.4.7. Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Verksamhetsmål Andelen elever som uppnår slutbetyg ska ligga över rikssnittet. Enheten har ett resultat på 79,5 % jämfört med rikets 86 %. YTC är ännu inte uppe i de resultat som förväntas, men har sedan några år en siffra som ökar. Se tabell sida 3 i bilaga statistik

2014-02-04 32(50) Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet ska ligga över rikssnittet. Enheten ligger nu i snitt med riket, 81 %. Jämfört med föregående års resultat har skolan gjort ett rejält lyft och räknar med att fortsätta i samma positiva riktning. Orsaker att vi har lyft oss är att skolan har jobbat aktivt med närvaron men också under läsåret bedrivit ett projekt för att öka elevernas läsförmåga. Se tabell sida 5 i bilaga statistik Resultaten på nationella proven ska ligga över rikssnittet. (Alla resultat ska jämföras inom programområdet) Genomsnittlig provbetygspoäng YTC: Matematik 1A 9,1 Engelska 5 12,1 Svenska 1 10,5 Genomsnittlig provbetygspoäng riket: Matematik 1A 9,7 Engelska 5 11,8 Svenska 1 9,9 YTC:s medel är 10,6 jämfört med rikets medel som är 10,4. Glädjande nog ser enheten en uppåtgående trend. Se tabell sida 26 till 31 i bilaga statistik Andelen elever som går vidare till arbete ska öka. 81 % av YTC:s elever gick vidare till arbete läsåret 09/10. Alla elever med god närvaro och som har skött sin APL väl, har utmärkta chanser att få ett arbete. Andelen elever som gick vidare till arbete läsåret 07/08 och 08/09 var 88 %. Se tabell sida 32 till 34 i bilaga statistik Andelen elever som går vidare till högskola/universitet ska öka Enheten hade 5 % elever som gick vidare till högre studier läsåren 08/09 och 09/10. Andelen elever som gick vidare till högre studier läsåret 07/08 var 2 %. Det var 30 % av eleverna i årskurs 3 som läste högskoleförberedande kurser och bedömningen är att 10-15 % kommer att avsluta dessa kurser, övriga har bytt till yrkesämnen. Se tabell sida 32 till 34 i bilaga statistik