Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka Relationer Vänskap Sorg, ensamhet Sexualitet, homosexualitet Identitet, självuppfattning Pubertetsutveckling, fysisk och psykisk Genus manligt/kvinnligt, könsroller Samlevnadsformer, familjen förr och nu Etik och moral Pornografi Prostitution Sexuella övergrepp Sex och droger Kulturella aspekter STD - sexuellt överförbara sjukdomar Preventivmedel kondomer Oönskad graviditet, aborter Vardagsjuridik Konflikt och krishantering Social- och gruppsykologi
Förebygga varför mår vi dåligt sjukt olust förhindra delar individuell onda krafter ogräsmedel negativ effektcentrerad linjär utrota hiearkisk styra, kontrollera uppifrån Främja varför mår vi bra friskt lust stärka, lägga till helhet kollektiv goda krafter gödsel positiv handlingsorienterad cirkulär stimulera horisontell tillit tilltro nerifrån
Mål/ utvärdering vid skolverkets besök att skolan har en arbetsplan för sex- och samlevnadsundervisningen med tydliga mål att det hos rektor och personal finns en medvetenhet om uppsatta mål att skolan följer upp och utvärderar i relation till målen Förutsättningar, innehåll och arbetssätt att ämnet är föremål för en pågående debatt inom skolan att frågor tas upp om såväl sexualitet som samlevnad att undervisningen är brett förankrad i personalgruppen att sex och samlevnad integreras i flera ämnen att ledningen för skolan ger stöd och också medverkar till att höja ämnets status att olika personalkategorier medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen. Här bör också beaktas könstillhörighet. att det finns kontinuitet i undervisningen att det finns tid för samtal ung/ung, vuxen/ung, vuxen/vuxen. att samtal och dialog har tydligt utrymme i undervisningen att arbete genomförs i stora och mindre grupper i skilda moment att skolan samverkar med olika externa experter att det finns kompetensutveckling på området Våra perspektiv Jämställdhetsperspektivet lärande miljö uppmärksamhet på flickor resp. pojkar jämställdhet kopplat till sexualitet och identitet Risk- respektive främjande perspektiv risker ( t.ex. sexualitet och väld, sjukdomar) stödjande, att utveckla och förstärka det som är positivt i den unges liv Syn på lärande Information eller reflektion? Elev /vuxenperspektiv elevernas erfarenhetsvärld
Grupper som skolorna kategoriserades efter Grupp 1 4 skolor Sex och samlevnadsundervisningen karakteriseras av skolledningens/rektors styrning likvärdighet (alla elever får sex- och samlevnadsundersving) tydliga mål brett innehåll (främjande perspektiv, en positiv syn på sexualitet, balans mellan medicinskt /identitetsskapande metoder som skapar sammanhang och dialog elevinflytande, elevperspektiv medvetenhet om genus Här kan också finnas samordning mellan sexualitet och samlevnad och övriga kärnämnen kompetensutveckling utvärdering och uppföljning Grupp 2 24 skolor skiljer sig framför allt från grupp 1 med avseende på att följande kriterier framträder i mindre grad. likvärdighet rektors styrning mål Grupp 3 22 skolor Grupp 3 skiljer sig dock åt mellan grundskolor och gymnasieskolor I grundskolan finns sex och samlevnad i biologin i enlighet med läroboken. I gymnasiet är undervisningen i denna grupp i stort sett obefintlig. Grundskolorna visar en stor variation, inte endast mellan olika skolor, utan också inom varje enskild skola
Några slutsatser Jämställdhet bör få en tydligare plats i undervisningen (jämställdhet kopplat till sexualitet och identitet) olika uppmärksamhet på pojkar och flickor ju mer sexualitet och samlevnad är ett övergripande kunskapsområde i kärn- och karaktärsämnen, desto mer främjande är perspektivet. sex och samlevnad som begrepp sexualitets- och samlevnad och integration rektors roll är avgörande arbetssätt reflektion eller information värderingsövningar?? kompetensutveckling det kollegiala samtalet. samarbete och samverkan eleverna två grupper skolans möjlighet att vara en mötesplats för reflektion, dvs. bearbeta all den information kunskap som eleverna redan har. I samtalet formas ny kunskap. Förslag till åtgärder Tydligare målformulering i läroplanen Sex och samlevnad nämns endast i uppdraget till rektor. Skolledning och lärare får därför föga vägledning. Detta gäller även jämställdhet och sexualitet. Andra målskrivningar om hälsofrågor som präglas av ett uttalat riskperspektiv En närmare analys av begreppet sex och samlevnad
Skolorna kan göra mycket omedelbart om tid avsätts systematisera vad som görs på skolorna dokumentera vad som görs dra slutsatser av detta. Vad är bra, vad behöver utvecklas? Kompetensutveckling Diskutera gemensamt fram målen för undervisningen. Vilka kompetenser vill vi utveckla hos eleverna? Att utarbeta mål för sexual- och samlevnadsundervisningen Att systematisera elevernas önskemål, ta med dem i planering, genomförande och uppföljning. Det kollegiala samtalet, att lära av varandra.