Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Relevanta dokument
Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Klassifikationer och hkodverk

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vanliga frågor om standardvårdplaner (FAQ)

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

Svensk sjuksköterskeförening om

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Tema 2 Implementering

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin


Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Tillsammans för patientmedverkan

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetens dag 2015

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Kursöversikt. Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er)

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic)

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6

STANDARDISERADE VÅRDPLANER Nyckeln till framgång? STANDARDIZED CARE PLANS A key to success?

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Strategisk färdplan Kortversion

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Förenklad journaldokumentation i Region Skåne. Regiondirektören beslutar enligt bifogat underlag.

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Transkript:

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län 2016-09-22

Standardiserad vårdplan

Standardiserad vårdplan Vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån systematiskt framtaget kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade hälso- och sjukvårdsåtgärder för specifika hälsoproblem. (Termbanken, Socialstyrelsen)

Den individuella planeringen Individuell vårdplan Patientens kunskap om sin sjukdom Standardiserad vårdplan

Marie Sjödin, chefsjuksköterska Akademiska sjukhuset De standardiserade vårdplanerna ger förutsättningar för en mer användarvänlig och patientsäker dokumentation. Standardiseringen och struktureringen gör informationen i journalen mer lättillgänglig för både patienter och vårdpersonal

Jämlik vård Gemensam basnivå Minskad dubbeldokumentation Standardiserad vårdplan Evidensbasering Möjlighet till uppföljning, jämförelse och utvärdering Underlättad informationsöverföring Patientsäkerhet

Forskning har visat att Standardiserade vårdplaner (SVP) leder till minskade komplikationer, förbättrad dokumentation, minskad vårdtid, ökad tillfredsställelse bland patienter och personal. Möjligheten att lyckas vid implementering av en SVP är större om förändringen upplevs komma inifrån organisationen än uppifrån ledning. (Implementering av evidensbaserad praktik. Per Nilsen (red) kapitel10, Standardiserade vårdplaner inom intensivsjukvård, Petronella Bjurling Sjöberg)

Standardiserad vårdplan - för en identifierad patientgrupp innehåller föreslagna mål och planerade aktiviteter/åtgärder baseras på ett kunskapsunderlag innehållande riktlinjer, utvalda metoder används delvis multiprofessionellt beslutas av verksamhetsansvariga

Pappersjournal 1997 Definition kvalitetsnorm Specificerade uttalanden/beslut gjorda av experter och som bedöms vara god vård. Den aktuella kvalitetsnivån svarar mot alla kriterier/omvårdnadsåtgärder för en viss diagnosgrupp. (M. Andersson 1997.Akademiska sjukhuset)

2004

2005

2007

2008

Studie, enkät Studie, journalgranskning ger ökad förutsättning att arbeta evidensbaserat dokumentationstiden och dubbeldokumentationen minskar ökad förutsättning nå hög vårdkvalitet med tvärprofessionell SVP och kvalitetsnorm individens specifika vårdbehov förtydligas förbättrad dokumentation gällande flera parametrar kan förbättra vårdpersonalens följsamhet till evidensbaserade riktlinjer för strokesjukvård (Fogelberg Dahm & Wadensten J Clinical Nursing 2008) (Pöder, U. Fogelberg Dahm, M. Wadensten,B. J Nursing Management 2011)

2010 Kirurgens boom

2016

2016 Standardiserade vårdplaner är för oss mycket värdefulla då de är en del i ett riskförebyggande arbete. Vilket är en viktig del för att uppfylla kraven i kvalitetsstandarderna ISO9001:2008 och SS-EN15224:2012 Certifieringen säkerställer ett arbetssätt som gagnar patientsäkerheten med kvalitet och patienternas bästa i ständigt fokus Kvalitetsledningsystem Alexandra Karström Avdelningschef Kvalitetsansvarig VO Plastikkirurgi och Käkkirurgi Akademiska sjukhuset

Gemensamma standardiserade vårdplaner inom landstinget Palliativ vård Stroke Hjärtsvikt Trombolys Peg Trakeostomi Gastroskopi Intratekal kateter CVK/CDK Acitestappning Pleuratappning Subcutan venport

Vad har varit svårt? Få med alla professioner i det dagliga vårdarbetet i SVP Avsaknad av intresse/kunskap hos chefer Använda SVP för att utveckla och utvärdera given vård Hålla kunskapsunderlag och SVP uppdaterade

Kritiska röster Risk om SVP tillämpas okritiskt Är SVP förenligt med personcentrerad vård? Det individuella försvinner Den tekniska lösningen styr för mycket och hämmar Det är alldeles för mycket text i journalen

Forskning det behövs ett ledarskap som prioriterar utveckling och interna underlättare för att behålla dokumentationskunskap efter implementering av en standardiserad vårdplan (Planerad processorienterad omvårdnad nytta om implementering. Inger Jansson 2010. Avhandling. Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet)

Framgångsfaktorer Ledningens stöd Efterfrågan från verksamheterna Lång tradition Teknisk lösning Organisation för framtagande och förvaltning Minskad dokumentationstid Dokumentationsansvariga Nätverk Underlättad informationsöverföring Kunskapsstöd

Tack för oss! vivéca.busck.hakans@lul.se marie.fogelberg.dahm@akademiska.se