Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa

Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och ohälsa pernilla isaksson hur skapar vi förutsättningar för en god psykisk hälsa i halland?

Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Uppdrag och genomförande... 9 Syfte... 9 Mål... 9 Avgränsning... 9 Metod...10 Definitioner...10 Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?...12 Nationellt...12 Halland... 13 Ungdomar... 13 Unga Vuxna... 15 Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa...16 Individualisering...16 Krav på prestationer...17 Längre ungdomsperiod...18 Svårigheter att få egen bostad...18 Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden... 20 Ekonomisk utsatthet...22 Alkoholkonsumtion...22 Medievanor... 24 Mobbning...27 Friskfaktorer för psykisk hälsa... 28 Friskfaktorer - Individnivå... 28 Emotionell intelligens/emotionell kompetens... 28 Familjeförhållanden och nära vänner... 29 Förmåga att hantera problem (coping)... 29 Förmåga att värdera problem (appraisal)... 29 Förmåga till avslappning... 29 Kognitiv förmåga... 29 Levnadsvanor... 31 Självkänsla... 31 Friskfaktorer - Samhällsnivå... 31 Arbete och arbetsplatsen... 31 Boende och närmiljö... 31 Ekonomi och socialförsäkring...32 Fritid och kultur...32 Hälso- och sjukvård...34 Skola och utbildning...34 Socialt kapital, delaktighet och inflytande... 35 Hur arbetar olika verksamheter i Halland idag?...36 Arbetsförmedlingen...36 Arbetsmarknadsenheter eller liknande...38 Bostadsföretag...39 Eftergymnasial utbildning... 40 4

Högskolestudier... 40 Vuxenutbildning...43 Fritids- och kulturverksamhet... 44 Fritidsgårdar och motsvarande... 44 Föreningsverksamhet... 46 Kulturverksamhet... 48 Företagshälsovård... 48 Grundskola och gymnasium... 49 Skolhälsovård... 51 Studie- och yrkesvägledning... 53 Hälso- och sjukvård...54 Närsjukvård...54 Ungdomsmottagning...54 Kyrkan...56 Socialtjänst...57 Metoder som främjar psykisk hälsa...59 Evidensbaserade metoder...59 ACT - Acceptance and Commitment Therapy/training...59 ASTP - Alcohol Skills Training Programme...59 DISA - Depression in Swedish Adolescents...59 Du bestämmer...61 KBT - Kognitiv Beteendeterapi...61 Mindfulness...61 MI - Motivational Interviewing...61 Olweusprogrammet...61 SET - Social och Emotionell Träning... 62 Vägledande samspel... 62 ÖPP - Örebro Preventionsprogram... 62 Icke evidensbaserade metoder... 64 EQ - Emotionell Intelligens... 64 Friends kompisstödsmodell... 64 Internetbaserade resurser... 64 Kasamdialogen... 64 Lions Quest...65 Tjej- och killgrupper...65 Förslag för att främja en god psykisk hälsa i Halland... 66 Arbete och arbetsplatsen... 67 Boende och närmiljö... 68 Delaktighet och inflytande... 69 Ekonomi och socialförsäkring... 69 Fritid och kultur... 69 Hälso- och sjukvård...71 Skola och utbildning...71 Framtidsord... 74 Referenser... 76 Besöks- och intervjuförteckning... 82 5

Sammanfattning Den psykiska hälsan i Sverige och Halland har försämrats avsevärt de senaste 20 åren, främst bland ungdomar och unga vuxna. Vad beror denna ökning på och vilka faktorer påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa? Vilka verksamheter möter ungdomar och unga vuxna och hur arbetar de? Detta är några av de frågor som utredningen ger svar på. Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Det övergripande målet är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan för denna grupp. Utredningen har avgränsats till ungdomar i åldern 13-17 år och unga vuxna i åldern 18-29 år ur ett folkhälsoperspektiv. Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar. Besök, e- postkontakt och intervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland. De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige och Halland mår bra och har en god livssituation. Studier visar dock att nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystem skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god. Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan istället förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Flera verksamheter påverkar eller utvecklar någon eller några av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså betydelse för att främja ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Verksamheternas uppdrag och arbete beskrivs närmare i detta avsnitt. Utredningen beskriver metoder som på olika sätt främjar psykisk hälsa hos individer. Metoderna som beskrivs bygger på att stärka friskfaktorerna hos ungdomar eller unga vuxna. Metoderna är uppdelade i evidensbaserade metoder och icke evidensbaserade metoder. De förslag som ges i utredningen visar på insatser och viktiga perspektiv att beakta med avseende på hur olika verksamheter kan utveckla arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Förslagen är framtagna efter en sammanvägning av de orsaker till psykisk ohälsa som identifierats, vilka friskfaktorer som finns på individ- och samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till förbättrat arbete framöver. I samtliga verksamheter kan det främjande arbetet stärkas och med fördel ha stöd i evidensbaserade metoder. Förslagen har indelats utifrån friskfaktorer på samhällsnivå. Vid varje friskfaktor finns förslag till olika verksamheter på hur de skulle kunna arbeta. Hur en individ hanterar olika situationer i livet beror dels på vilka erfarenheter individen har och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. Olika individuella egenskaper och förmågor (friskfaktorer) är särskilt viktiga för psykisk hälsa. Flera faktorer på samhällsnivå utgör även viktiga förutsättningar för att främja psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Dessa faktorer beskrivs i utredningen. 6

Inledning En frisk befolkning är en viktig förutsättning för regional utveckling. I den regionala utvecklingsstrategin Halland - bästa livsplatsen lyfts befolkningens hälsa som en av de grundläggande förutsättningarna för att Halland skall utvecklas (Region Halland 2005). Folkhälsopolicy för Halland ligger till grund för det halländska folkhälsoarbetet. Policyn har det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen där den psykiska hälsan är en viktig förutsättning för både social och fysisk hälsa (Region Halland 2009). Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att denne kan förverkliga sina intellektuella och emotionella förmågor samt uppfylla sin roll i det sociala livet, i skolan och i arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar till vår utveckling. Psykisk hälsa ökar motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera, för att uppleva livskvalitet och balans i livet (Europeiska gemenskapernas kommission 2005). Nedsatt psykiskt hälsa har tyvärr blivit avsevärt vanligare bland ungdomar och unga vuxna de senaste decennierna, främst bland kvinnor (SOU 2006). Unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bland annat tydliggörs i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik där målområde tre handlar om barns och ungas uppväxtvillkor. Även den halländska folkhälsopolicyn betonar denna målgrupp. Vad som också framhålls i den nya folkhälsopropositionen som kan kopplas till den psykiska hälsan är tydligare satsningar på föräldrastöd och suicidprevention (Regeringen 2007). FN s konvention om barnets rättigheter tydliggör barns rätt till bästa möjliga hälsa och klargör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa (Utrikesdepartementet 1994). Sveriges kommuner och landsting (SKL) antog hösten 2008 ett positionspapper för psykisk hälsa för barn och unga. SKL anser att gemensamma ansträngningar måste göras från alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och har indelat skriften i 16 punkter utifrån olika preventionsnivåer. De första fem punkterna handlar till exempel om hälsofrämjande insatser och följande tre punkter berör tidiga insatser till riskgrupper. Punkterna handlar bland annat om att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga, förbättrad samverkan mellan olika verksamheter och väl utvecklade verksamheter som har kunskap om riskoch friskfaktorer för psykisk hälsa (SKL 2008). Samhällsekonomiska beräkningar visar att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter ungdomar och unga vuxna och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa bör ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om olika metoder eller arbetssätt. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna i Halland. Samhällets insatser behöver ske genom en blandning av hälsofrämjande, förebyggande och specialiserade insatser. Triangeln på nästa sida (figur 1) visar tre nivåer av verksamheter som behövs i arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga och behandla psykisk ohälsa och sjukdom. Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten. Fokus ligger främst på behandlande och habiliterande insatser och i viss mån på förebyggande insatser. Den andra delen i pyramiden omfattar verksamheter som 7

har en uppgift att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd. Dessa verksamheter bör ha kompetens och resurser att kunna ta hand om psykosociala problem som inte kräver specialistinsatser. Genom god tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare psykisk ohälsa undvikas. I den breda basen i triangeln återfinns verksamheter som bedriver hälsofrämjande arbete och som ska rikta sig till hela befolkningen. På varje enskild nivå behöver samverkan fungera inom och mellan verksamheter. Det är den samlade kraften av främjande och förebyggande insatser som kommer att bidra till gynnsam utveckling av halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. De senaste decenniernas folkhälsoforskning visar att begränsade insatser för det stora flertalet ger bättre resultat än riktade insatser till små högriskgrupper. Detta gör att det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser som syftar till att förbättra hälsoläget för hela befolkningen eller grupper i befolkningen (Landstinget i Uppsala län 2002). Vår förhoppning är att denna utredning kan bidra till att skapa förutsättningar som kan stärka halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa. Fokus i denna utredning är därför på hälsofrämjande verksamheter och metoder. Figur 1. Preventionspyramiden 8

Uppdrag och genomförande Behov av ett fördjupat underlag kring den psykiska hälsan och ohälsan bland ungdomar och unga vuxna har framkommit från bland annat Landstinget Halland och kommunerna i regionen. Folkhälsochefen vid Region Halland initierade diskussioner och undersökte förutsättningarna för en utredning kring detta. Senare i processen skrevs en projektansökan fram och i december 2008 beslutade regiondirektören att avsätta medel för att genomföra denna utredning. Utredningen ska identifiera hur ungdomar och unga vuxna mår i avseende psykisk hälsa och ohälsa och vad det finns för bakgrundsfaktorer. Detta kan leda fram till identifiering av risk- och friskfaktorer för psykisk (o)hälsa hos målgruppen. Utredningen ska även identifiera exempel på vad som görs i Halland i dag. Detta skall göras bland annat genom samtal med ett urval av personer som i sitt yrke möter ungdomar och unga vuxna. En mindre del av utredningen ska ge exempel på evidensbaserade metoder som främjar den psykiska hälsan, både på individoch samhällsnivå. Sammantaget kan sedan olika förslag ges på hur olika verksamheter kan stärka eller utveckla förutsättningarna för att främja en god psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Förslagen bör uppmuntra till samverkan mellan olika verksamheter i Halland. Syfte Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna. Mål Utredningens övergripande mål är att ta fram förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för att stärka den psykiska hälsan bland ungdomar och unga vuxna i Halland. Frågeställningar: -- Hur ser ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa ut? -- Vilka är orsakerna till den ökande psykiska ohälsan? -- Vilka faktorer påverkar den psykiska hälsan? -- Vilka verksamheter arbetar främjande med psykisk hälsa i Halland? -- Vilka metoder finns som främjar psykisk hälsa? Avgränsning De åldersgrupper som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är ungdomar och unga vuxna. I denna utredning avgränsar vi oss därför till ungdomar i åldern 13-17 år och unga vuxna i åldern 18-29 år. Utredningen berör också vuxna i form av att de utgör till exempel kontaktpersoner, lärare, vårdpersonal och förebilder för ungdomar och unga vuxna. Denna utredning berör ungdomar och unga vuxna ur ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär ett brett befolkningsperspektiv där vi inte tittar på särskilt utsatta eller utvalda grupper. I ett folkhälsoperspektiv uppmärksammas att människors miljö och levnadsvillkor har stort inflytande över deras hälsa och ohälsa. I folkhälsoarbetet ingår att utveckla åtgärder för att tidigt stödja hälsofrämjande faktorer i omgivningen. Detta sker i de verksamheter som når den avsedda målgruppen i deras vardag och omfattar upprättande av så kallade stödjande miljöer. Ur ett folkhälsoperspektiv pekas inte riskpersoner ut, utan det finns en strävan efter att öka friskfaktorerna för alla. I utredningen vill vi därför sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan. Utredningen innefattar främst psykisk hälsa, men ibland även psykisk ohälsa då gränsen mellan dessa begrepp ibland är svår att dra. Psykisk sjukdom behandlas inte i denna utredning. Detta innebär att utredningen inte heller tar upp 9

verksamheter eller metoder som har fokus på indikerad prevention (behandling). Vi har även valt att endast beröra verksamheter och metoder som påverkar ungdomar och unga vuxna under det aktuella åldersspannet. Självklart påverkar uppväxtförhållanden, föräldraförhållanden, förskoleverksamhet, vårdrelationer och så vidare ungdomen eller den unga vuxna nu och senare livet, men det finns det andra utredningar och rapporter som tar upp. Vi garanterar inte heller att utredningen har en heltäckande bild över samhällets alla verksamheter och metoder. Metod Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar och genomläsningar av relevanta rapporter, utredningar och forskningsartiklar. Besök, e-postkontakt och telefonintervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i Halland under tidsperioden 2009-08-18 till 2009-11-18 (se vidare i besöks- och intervjuförteckning). Efter sammanställningen har de olika avsnitten kommunicerats med tjänstemän inom olika professioner på Region Halland samt inom landstingets och kommunernas olika verksamheter. Dessa har gett synpunkter på innehåll samt förslag på åtgärder. Docent Sven Bremberg, ansvarig för barn och ungdomsfrågor vid Statens Folkhälsoinstitut, har även läst igenom och kommenterat innehållet och det vetenskapliga materialet. Definitioner Bestämningsfaktorer är de faktorer som påverkar hälsan hos individer och grupper. De olika faktorerna som påverkar hälsan är fördelade på olika nivåer (se figur 2). Överst finns samhällets struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, de omständigheter som människan inte direkt kan påverka och som oftast bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsfaktorer. Närmst den enskilde individen är den nivå som handlar om sociala nätverk, socialt stöd och familjen. Faktorer som ålder, kön och arv kan inte påverkas utan ger endast olika förutsättningar (Region Halland 2009). EKONOMISKA STRATEGIER MILJÖ UTBILDNING JORDBRUK & LIVSMEDEL FRITID & KULTUR TRAFIK NARKOTIKA MATVANOR MOTION FÖRSÄKRING BOENDE ALKOHOL SOCIALA NÄTVERK SEX & SAMLEVNAD TJÄNST LÖSHET MILJÖ TOBAK SOCIALT STÖD. BARNS AKTER VANOR M.M SJUKVÅRD M.M ÅLDER KÖN ARV Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer 10

Hälsofrämjande arbete/promotion är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsofrämjande arbete innebär ett arbete som gör det möjligt för individer, verksamheter och samhället att öka kontrollen över faktorer som påverkar hälsan och på så sätt förbättra den och utgå från det som är friskt (Pellmer & Wramner 2009). Prevention innebär en strävan att förebygga ohälsa eller sjuklighet och kan delas in i olika nivåer: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Indikerad prevention definieras som en intervention (behandling) för individer med identifierade problem (Socialstyrelsen 2008b). Friskfaktor (skyddsfaktor) avser en faktor som skyddar och stärker individen. Om en insats syftar till att öka tillgången till en friskfaktor bedrivs ett hälsofrämjande eller promotivt arbete (Janlert 2000). Riskfaktor avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om en insats syftar till att reducera en riskfaktor bedrivs ett förebyggande eller preventivt arbete (Janlert 2000). Stress har i den vardagliga diskussionen en vid innebörd. Att känna sig ansträngd, att inte hinna med det man tänkt sig, att vara frustrerad, att vara orolig och att ha svårt att somna beskrivs som stress, alternativt som tecken på stress. Kroppsliga symptom, som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk och magvärk, ingår i denna vardagliga beskrivning av stress (SOU 2006). Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar (SKL 2008). Psykisk ohälsa är subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär och behöver inte ha samband med psykisk sjukdom eller psykisk störning, vilka har en mer klinisk diagnostisering. Psykisk ohälsa är psykiska besvär som är vanliga men oönskade och upplevs som negativa och ökar risken för psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma till uttryck i besvär som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma men inte så uttalade att de kan klassificeras som psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2008b). 11

Hur mår ungdomar och unga vuxna idag? Nationellt De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige mår bra och har en god livssituation. I stort ser ungdomar positivt på sig själva och få identifierar sig helt med påståenden om brister i den psykiska hälsan. Pojkar ser mer positivt på sig själva än vad flickor gör (SCB 2007). En stor majoritet, 80 procent, av de unga uppger att de ser optimistiskt på sin framtid vilket är oförändrat sedan 2002 (Ungdomsstyrelsen 2007b). Nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Det går att utläsa att självrapporterade psykiska besvär har blivit vanligare och att betydligt fler kvinnor än män har en nedsatt psykisk hälsa. Det är nästan tre gånger fler flickor än pojkar som upplever detta. Försämringen av den psykiska hälsan är inte begränsad till ungdomar eller unga vuxna från någon särskild social bakgrund. Besvär som ängslan, oro och ångest har ökat oavsett ursprung, familjeförhållanden, socioekonomi, anställningsförhållanden eller arbetsmarknadsstatus och påverkas inte av om man bor i glesbygd eller stad (Socialstyrelsen 2009a). Det finns svenska studier där jämförbara grupper av ungdomar och unga vuxna i åldern 15 24 år tillfrågats vid upprepade tillfällen på samma sätt om olika former av psykiska besvär. Samtliga studier visar på ökade besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk. Sådana besvär har ökat även i befolkningen i stort, men ökningen är mest uttalad i åldern 16 24 år och ökningen saknas helt för de äldre (SOU 2006). Flickor har psykosomatiska besvär betydligt oftare än pojkar. Vissa besvär är minst dubbelt så vanliga bland flickor som bland pojkar (SCB 2007). Oro, ängslan och ångest är ofta även förknippade med andra hälsobesvär. Majoriteten av dem som rapporterar oro, ängslan eller ångest anger att de också känner sig nedstämda. Nästan hälften har sömnbesvär och drygt hälften har värk i nackoch skulderregionen (Socialstyrelsen 2009a). Det kan konstateras att antalet självmord i Sverige minskat från 1980 talet fram till år 2003 för både män och kvinnor. Denna nedåtgående trend ses inte bland personer i åldersgruppen 15 24 år. Männen i denna åldersgrupp visar en svag uppgång de senaste åren. År 2003 minskade dock självmordstalet. Kvinnor i åldersgruppen 15 24 år visade varken på en nedgång eller på en uppgång under den observerade perioden, utan självmordstalet har legat relativt stabilt under hela perioden. Det kan dock konstateras att andelen självmord i åldersgruppen 15 24 år är lägre än bland samtliga äldre åldersgrupper (Socialstyrelsen 2006a). I en undersökning om svenska skolbarns hälsovanor (Danielson 2006) framkommer att hälsan, levnadsvanorna, de sociala relationerna samt uppfattningen om skolmiljön förändras med åldern och att det ofta skiljer sig mellan pojkar och flickor. I de lägre tonåren mår man som regel bättre, lever sundare och upplever skolan mer positivt än då man blir äldre. Såväl självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som allmänt välbefinnande försämras med stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och flickor ökar. Majoriteten skattar att de har en bra hälsa och sett över tid har andelen som anser sig som mycket friska varit oförändrad. Flickorna trivs i mindre utsträckning med livet än pojkarna oavsett ålder. Denna skillnad har blivit mer märkbar under åren 1985 2005. Gemensamt för pojkar och flickor är att de får svårare att tala med sina föräldrar ju äldre ungdomarna blir, samtidigt som de får lättare att tala med vänner av motsatt kön. Kontakten med föräldrarna har inte förändrats över tid. Samtidigt som skoltrivseln minskar med åldern ökar känslan av att vara stressad av sitt skolarbete och vid 15-års ålder känner sig flickorna mer stressade än pojkarna. Sett över tid har andelen som tycker mycket bra om skolan till stora delar varit oförändrad åren 1985 2001. Med stigande ålder är det fler som tycker att kraven ökar, samtidigt som det är färre som tycker att de har möjlighet att påverka sin 12

skolsituation, att de blir rättvist behandlade av sina lärare och att de får hjälp från lärare då de behöver det (Danielson 2006). Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende. Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer, det är viktigt att lyckas med allt. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i tron att de kan bli vad de vill kan bidra till att många unga känner sig misslyckade (Ungdomsstyrelsen 2007a). Arbetslivsinstitutet har analyserat befintliga data från ULF-undersökningar (undersökningar av levnadsförhållanden) utifrån studenters perspektiv. En kraftigt negativ trend mellan 1986-2001 kunde ses avseende psykisk hälsa. Man har dels tittat på ängslan, oro eller ångest, men också på sömnbesvär och trötthet. För samtliga dessa besvär står gruppen studerande för den största relativa ökningen. Andelen studerande som angett att de ofta känt sig trötta har dubblerats. De som uppgett att de haft sömnbesvär eller besvär av ängslan, oro eller ångest hade tredubblats (Hallsten m.fl. 2004). Bilden av att många av dagens studenter har psykosociala problem förstärks i en undersökning om studenters stress. Mer än hälften, 53 procent, instämmer i stor eller mycket stor utsträckning på frågan om de känner sig stressade (Hasselström & Wägerth 2005). Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt bland ungdomar sedan början av 1990-talet för att sedan stabiliseras i början av 2000-talet. Det är sedan länge känt att psykiska besvär kan leda till ökad alkoholkonsumtion, och tvärtom att ökad alkoholkonsumtion kan leda till ökade psykiska besvär. Det är därför troligt att den ökade alkoholkonsumtionen också har bidragit till att öka de psykiska besvären (Socialstyrelsen 2009a). År 2005 var andelen med riskabla alkoholvanor högst i åldrarna 16 29 år (35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna) och konsumtionen minskar sedan kontinuerligt med stigande ålder. Volymen alkohol som konsumerades var högst i åldersgruppen 20 24 år (Socialstyrelsen 2008a). En fjärdedel av studenterna på högskolan har en hög alkoholkonsumtion (Eriksson & Olsson 2004). Halland Två rapporter beskriver hälsan i Halland Ung i Halland (2006) och Hälsa på lika villkor? (2005). I rapporten Ung i Halland beskrivs utvecklingen av hälsosituationen hos 13-17 åringar i Halland. I denna rapport görs även jämförelser med rapporten Ungdomars liv och hälsa i Halland 2001. Ung i Halland baseras på en enkätstudie bland 2 600 elever i år 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Hälsa på lika villkor? beskriver den vuxna befolkningens hälsa där olika grupper kan studeras, däribland unga vuxna. Hälsa på lika villkor? baseras på en enkätstudie bland 5 000 hallänningar. Ungdomar I Ung i Halland visades att de allra flesta ungdomar (92 procent) i Halland trivdes ganska bra eller mycket bra med livet. Majoriteten (93 procent) av ungdomarna bedömde även att de mådde bra eller mycket bra. I övrigt ansåg de flesta ungdomar att deras föräldrar visade förståelse för dem, att de hade det bra hemma och att de hade någon vuxen att prata med om de hade problem. Det var många ungdomar (85 procent) som ansåg att det var bra eller mycket bra att gå i skolan och de ansåg även att de var trygga i skolan (91 procent) (Landstinget Halland 2006). Undersökningen visade samtidigt att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001, särskilt bland flickor. Det var till exempel många elever i undersökningen som upplevde sitt skolarbete stressande, 29 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna. De äldsta ungdomarna var mer stressade än de yngre. En liten andel elever upplevde att förväntningarna från föräldrarna angående deras skolprestation var för hög. Trots att det var få som upplevde att kraven var för höga från föräldrarna, var det ändå en ökning 13

sedan år 2001. Det var också många elever som ansåg att lärarnas förväntningar på dem var för höga. Hälften av alla flickor och en tredjedel av pojkarna ansåg även att de hade för höga krav på sig själva när det gällde skolarbetet. Vidare upplevde 90 procent av ungdomarna att de aldrig hade blivit mobbade, medan cirka tre procent hade blivit mobbade en gång i veckan eller mer (Landstinget Halland 2006). Huvudvärk och magont har ökat mellan åren 2001 och 2006 hos både pojkar och flickor, dock upplevde flickor mer besvär. Besvär med att känna sig nere hade ökat mycket 2006 jämfört med 2001 för flickor (från cirka 20 procent till cirka 30 procent). En fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna uppgav att de stannat hemma från skolan på grund av oro, ängslan eller nedstämdhet. Flickorna sökte oftare hjälp för psykiska besvär än pojkarna och denna andel ökade med åldern. Flickorna uppgav genomgående i undersökningen mer besvär och fler symtom än pojkarna. Rapporten visar att flickor jämfört med pojkar trivs sämre med livet, har svårare för att prata med sina föräldrar, oroar sig mer för föräldrar och syskon, känner sig mer ensamma/ utanför/hjälplösa, har högre förväntningar på sig själva och upplever mer stress i skolarbetet (Landstinget Halland 2006). En fördjupningsstudie utifrån Ung i Halland genomfördes av landstingets FoUU-enhet år 2007 för att studera faktorer som var kopplade till psykisk ohälsa. Denna analys visade att bland dem som hade psykisk ohälsa var flickor kraftigt överrepresenterade (72 procent flickor och 28 procent pojkar). I den grupp av ungdomar som hade psykisk ohälsa var kroppsliga besvär vanligare, huvudvärk och sömnsvårigheter dubbelt så vanligt och magont tre gånger så vanligt, jämfört med övriga i åldersgruppen. Det var också fyra gånger vanligare att tycka att föräldrarna sällan eller aldrig hade tillräckligt med tid, nästan nio gånger vanligare att sällan eller aldrig ha det bra hemma, nästan tre gånger vanligare att ofta eller alltid vara bekymrade för något syskon eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de främsta företrädarna, var mer än fyra gånger så vanligt bland dem som hade psykisk ohälsa. Det var också mer än fyra gånger vanligare i denna grupp att ofta eller alltid känna sig ensam (se vidare tabell 1) (Landstinget Halland 2007a). Det var betydligt fler bland dem med psykisk ohälsa som kände sig stressade av sitt skolarbete och som ställde höga krav på sig själva i skolan i jämförelse med andra. I denna grupp rapporterade 9 procent att de blivit mobbade, vilket var nästan fem gånger så vanligt i jämförelse med dem som hade psykisk hälsa. Fyra av tio inom gruppen med psykisk ohälsa hade medvetet skadat sig själva. Jämfört med övriga hade denna grupp även andra hälsobelastningar. Dagligrö- Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Huvudvärk 38 16 Svårt att sova 49 24 Ont i magen 32 11 Föräldrar aldrig/sällan har tillräckligt med tid 16 4 Ofta bekymrad för syskon/förälder 32 13 Litar inte på vuxna 13 3 Känner sig ofta/alltid ensam 34 8 Tabell 1. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om ungdomars psykiska hälsa. 14

kande var fyra gånger vanligare och de hade också provat alkohol i större utsträckning och berusade sig oftare. Lusten att prova narkotika och också använda det var vanligare bland dem med psykisk ohälsa (Landstinget Halland 2007a). Unga Vuxna I Hälsa på lika villkor? bedömde majoriteten (81 procent) i gruppen unga vuxna sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Denna åldersgrupp bedömde sitt allmänna tillstånd som bättre jämfört med övriga åldersgrupper. Men när det gällde psykisk ohälsa sågs en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt för åldersgruppen 18-29 år. En liknande tendens kunde även ses då det gällde upplevd stress och tillit till andra människor. En något högre siffra sågs för åldersgruppen 18-29 år när det gällde lätt eller svår ängslan, oro eller ångest, jämfört med övriga åldersgrupper i befolkningen. I förhållande till andra åldergrupper hade unga vuxna störst andel med riskabla alkoholvanor (Landstinget Halland 2005). den andra gruppen. I gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa var kvinnor överrepresenterade (67 procent kvinnor och 33 procent män). Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest var även sju gånger vanligare och sömnsvårigheter var betydligt vanligare. Kroppsliga besvär var också överrepresenterade hos dem med psykisk ohälsa. Svåra besvär med huvudvärk var exempelvis fyra gånger vanligare än för övriga. Hälften av dem med psykisk ohälsa kände sig också mycket stressade, vilket var fem gånger vanligare än hos övriga (se vidare tabell 2) (Landstinget Halland 2007b). Då både halländska och nationella studier påvisade försämrad psykisk hälsa bland unga vuxna, genomfördes en fördjupningsstudie utifrån Hälsa på lika villkor? av FoUUenheten år 2007 även på denna grupp. Inom åldersgruppen 18-29 år var det 26 procent som rapporterade psykisk ohälsa. En majoritet av dessa var studerande, 51 procent, jämfört med 40 procent i Grupp som mår psykiskt dåligt % Jämförandegrupp % Besvär med ängslan, oro eller ångest 15 2 Sömnsvårigheter 10 3 Besvär med huvudvärk eller migrän 13 3 Känner sig mycket stressad 52 10 Tabell 2. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om unga vuxnas psykiska hälsa. 15

Utvecklingen i samhället orsaker till psykisk ohälsa Sverige har lägst andel fattiga barn i världen. Välfärdssystemen för barn och unga hör till de bäst utvecklade vid en internationell jämförelse. Förskola av svensk kvalité finns inte utanför de nordiska länderna. Lärartätheten i skolan hör till den högsta inom OECD området (Organisation for Economic Co-operation and Development). Troligen har inget land i världen lika utvecklad elevvård som den som finns i Sverige. Inget annat land har heller lika omfattande verksamhet av den typ som bedrivs vid de svenska ungdomsmottagningarna. Tillgången till dessa resurser har varit oförändrad eller har ökat under de senaste 20 åren. Om den psykiska ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystemen skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god (SOU 2006). Ökningen av den självskattade psykiska ohälsan kan inte enbart förklaras med att ungdomar fått ett annat sätt att förhålla sig till och uttrycka psykiska besvär i enkäter och intervjuer. I stället visar resultaten att utvecklingen av självrapporterade besvär och psykisk sjukdom i medicinsk mening följer varandra. Förklaringen till att så många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora delar av ungdomsgruppen och de unga vuxna (Socialstyrelsen 2009a). Förändringarna i den psykiska hälsan under de senaste decennierna kan bland annat förklaras av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, att det har blivit ökade krav på prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet (SOU 2006, Alin Åkerman & Ramberg 2008). Nedan finns de olika förklaringarna beskrivna. Detta utesluter inte att det finns andra förändringar i ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor som kan ha betydelse. För de flesta levnadsvillkor saknas både kunskap om hur de påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och fakta om hur levnadsvillkoren har förändrats över tid. Individualisering Individualiseringen har blivit en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats vilket gör livet mindre förutsägbart. Utvecklingen är i många avseenden positiv, men ställer också krav på ungdomar och unga vuxna att själva välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit. Psykisk ohälsa bland unga människor kan bland annat härledas till avsaknad av kompetens att hantera de ökade kraven och valfriheten (SOU 2006). Det är svårt att veta vad man vill göra i framtiden, men ändå ska man bestämma framtiden nu och göra en massa val och vad är det jag väljer bort? 16

World Value Survey är ett omfattande internationellt system som används för att följa utvecklingen av människors värderingar. I översikten ingick ett knappt hundratal länder. Sverige representerade extremen för de två dimensioner i studien som rörde individualisering. Det innebär att vi i Sverige mer än i något annat land har en allmänt ifrågasättande attityd och anser att den enskilde kan göra egna rationella bedömningar och betonar individuellt välbefinnande och självförverkligande mer än i andra länder. Studier av individualiseringens effekter på psykisk hälsa pekar på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska samhällen (SOU 2006). Krav på prestationer Idag upplever många ungdomar att vi lever i ett prestationssamhälle som i sig självt genererar stress. I detta sammanhang är det många som tar upp den stora valfrihet som råder i dag. Trots att många anser att alla val som ska göras är en källa till stress är det få som önskar att det skulle vara på något annat sätt. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program. Egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Skolstressen anser ungdomarna framförallt beror på att för mycket av skolarbetet sker i hemmet. Ofta har eleverna flera prov och inlämningsuppgifter i veckan och är då tvungna att försaka fritidsaktiviteter och kompisar. Ämnes- och betygsystemen anser många är orsak till stress. Majoriteten anser att lärarna inte förstår vare sig mål eller kriterier, utan tolkar dem självsvåldigt. Såväl grundskole- som gymnasieungdomarna blir stressade över att man förväntas att själv ansvara för sin skolgång. Många lärare uppfattas också som dåliga pedagoger som inte vägleder eleverna i studierna (SOU 2006). Även studenter framhåller att samhället bygger på högt ställda prestationskrav som både skapar och upprätthåller stress. Den främsta stressfaktorn bland studenterna är ekonomin. Studenterna anser att de inte klarar sig på studielånet utan är tvungna att jobba extra. Konsekvensen är att de ständigt är stressade, dels eftersom tidsbristen är konstant, dels av en ständig växelvis oro över studieresultaten och ekonomin. Studenterna framhåller också att det är påfrestande med självstudier. Eftersom det är få föreläsnings-, seminarie- och diskussionstillfällen anser de att det är lätt att bli isolerad och deprimerad (SOU 2006). Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit plattare, det vill säga den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress (SOU 2006). Det är jobbigt att få allt ansvar själv! Det är för mycket gruppuppgifter och egna arbeten och för lite lektioner. 17

Längre ungdomsperiod Sverige och Danmark har världens äldsta högskole- och universitetsstudenter. Studenterna är äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Sverige har dessutom en av de högsta medianåldrarna bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år. I de flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år. Tillsammans med några andra länder har Sverige även den högsta andelen studenter över 30 år bland samtliga OECD-länder. Den förhållandevis höga åldern vid högskolestarten innebär att de svenska studenterna är förhållandevis gamla när de lämnar högskolan och etablerar sig på arbetsmarknaden (SOU 2009). Unga vuxnas situation i samhället har försämrats bland annat genom minskade möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. Unga vuxna mellan 19-24 år som flyttat hemifrån har generellt sätt en sämre ekonomisk situation än andra grupper, detta gäller särskilt kvinnor. 40 procent av alla biståndstagare i Sverige är i åldern 18-29 år, vilket betyder att var tionde person i åldersgruppen lever på bistånd (Socialstyrelsen 2006b). På 1970 talet hade mer än hälften av alla 25-åriga kvinnor och en fjärdedel av männen redan blivit föräldrar. Bland 25-åringarna i dag är det bara omkring 20 procent av kvinnorna och omkring 10 procent av männen som hunnit få barn (Socialstyrelsen 2009a). Svårigheter att få egen bostad Unga har fått det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i storstäderna där priserna på bostäder ökat kraftigt samtidigt som köerna till hyreslägenheter blivit allt längre. I dag bor var femte 25-åring i storstäderna hemma hos sina föräldrar (Socialstyrelsen 2008a). Majoriteten av kommunerna i storstadsregionerna uppger att det råder bostadsbrist. Efterfrågan är större än utbudet på bostäder, vilket innebär att det finns få lediga hyresrätter samt att priserna på bostadsrätter och egna hem är höga. Trots att de flesta kommuner i storstadsregionerna uppger bostadsbrist för ungdomar, är det endast ett fåtal som arbetar särskilt med bostadsförsörjning för ungdomar, unga vuxna och studenter genom exempelvis program, utredningar eller översiktsplanering. Inte heller är det många kommuner som har någon eller några särskilda insatser på gång i kommunen för att underlätta för ungdomar att få en bostad (Boverket 2008). Etableringen i egen bostad har minskat kraftigt sedan år 1990. Många unga etablerar sig i hyresrätt och det har skett en minskad etablering i den upplåtelseformen. Möjligheten att ta sig in på bostadsmarknaden handlar inte bara om antal bostäder på bostadsmarknaden utan även om hur förmedlingen av dessa går till. Dagens bostadssökande behöver vara mycket aktiva i sitt sökande efter en lägenhet. Utsattheten på bostadsmarknaden har effekter för livskvaliteten. Osäkerhet och instabilitet, trångboddhet, brist på privata rum, svårigheter att koncentrera sig och hur kul är det att bo hemma när man är 25? Men vad ska man göra, jag pluggar ju fortfarande, så jag har inte råd. 18

Stressigt att tänka på framtiden. Man orkar inte ens söka bostad eftersom alla säger att det inte finns några.

och negativ påverkan på arbete eller studier är några konsekvenser av ett oordnat boende som unga ofta nämner. Brist på en ordnad boendesituation försvårar etableringen i vuxenlivet och kan vara en bidragande orsak till att familjebildning förskjuts uppåt i åldrarna (Boverket 2008). När andelen hyresrätter minskar, försvårar det ytterligare för dem som inte kan ta stora lån. Risken finns också att hyresvärdarna höjer kraven på dem som ska få teckna kontrakt, vilket kan vara svårt för många ungdomar att leva upp till. De formella kraven kan handla om inkomstnivå, typ av inkomst, anställningsformer samt avsaknad av betalningsanmärkningar. Det är dessutom möjligt att de formella kraven höjs ytterligare vid en bristsituation. Sammantaget ger det en väldigt mörk bild för unga vuxna (Boverket 2008). Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden Möjligheterna att få förvärvsarbete har drastiskt försämrats under de senaste 20 åren. Förlusten av arbetstillfällen har nästan enbart drabbat ungdomar och unga vuxna medan andra åldersgrupper påverkats endast i begränsad omfattning. En jämförelse mellan elva europiska länder visar att ökningen av psykiska besvär bland ungdomar och unga vuxna går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för samma grupp. Utvecklingen under perioden 1986 2002 har varit som sämst för ungdomar och unga vuxna i Sverige i båda dessa avseenden. De minskade möjligheterna till förvärvsinkomster har påverkat ungdomarnas ekonomi (SOU 2006). En nyligen publicerad studie visar likaså att när andelen unga som står utanför arbetslivet ökar försämras också den psykiska hälsan bland unga (Lager & Bremberg 2009). Sysselsättningen bland unga vuxna (20 24 år) följer i stora drag utvecklingen av den generella sysselsättningen. Unga vuxna drabbas dock vanligtvis hårdare i lågkonjunktur eftersom det är svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Det allmänna mönstret har varit att ungdomsarbetslösheten legat ungefär två gånger högre än arbetslösheten för hela den förvärvsarbetande befolkningen. År 2008 låg dock ungdomsarbetslösheten fem gånger högre jämfört med den övriga förvärvsarbetande befolkningen. Ungefär hälften av de unga vuxna (två av fem bland män och tre av fem bland kvinnor) har en tidsbegränsad anställning. Det är en betydligt högre andel än bland den övriga förvärvsarbetande befolkningen och den har ökat de senaste åren (Socialstyrelsen 2008a). Att ha en fast anställning är mycket viktigt anser cirka 65 procent bland unga kvinnor och män. De anser också att arbetskamrater, arbetsmiljö och fast anställning är viktigare än arbetsuppgifter, lön och utvecklingsmöjligheter. Bland unga (16 24 år) ökade andelen med jäktigt och enformigt arbete, från 15 procent i mitten av 1980-talet till 24 procent år 2005. Arbetsmiljöverket har vid inspektioner på arbetsplatser, med många unga anställda, bland annat funnit att många unga får en otillräcklig introduktion till sitt arbete (AV & SCB 2006). Arbetsgivarna kräver yrkeserfarenhet och utan jobb får man ingen erfarenhet. Jag menar hallå, vad tänker de på! Man har ju inte en chans. 20