Koalitionens förslag till drift- och investeringsbudget för, ramar för 2013-2014 2011-09-08
KOALITIONENS FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR VÄRMDÖ KOMMUN INNEHÅLL Kommundirektörens inledning 1 Förslag till beslut 3 Vision enligt tidigare fullmäktigebeslut 9 Ledning - organisation 12 Förslag till Budget i sammandrag: Sammanfattning och utgångspunkter - budget Drift- och investeringsbudgetar 14 14 15 Ekonomisk strategi 17 Bilaga 1 Omvärldsfaktorer Bilaga 2 Befolkningsutveckling Bilaga 3 Nämndernas budget Kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelse 3 Finansieringsnämnd för utbildning 6 Kultur- och fritidsnämnd 10 Socialnämnd 14 Finansieringsnämnd för äldreomsorg 16 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd 19 Samhällsplaneringsnämnd 22 Utbildningsstyrelse och Vård- och omsorgsstyrelse 26 Bilaga 4 Centrala åtaganden och finansförvaltning Bilaga 5 Ekonomistyrningsprinciper, budgetregler Bilaga 6 Investeringsbudget med kommentarer Bilaga 6b Centrala Gustavsberg Bilaga 7 Peng Bilaga 8 Taxor och Avgifter (separat bilaga)
Inledning från koalitionen kompletteras senare 1
Inledning från koalitionen, sid 2, kompletteras senare. 2
Koalitionens förslag till beslut för budget Kommungemensamt 1. Kommunala skattesatsen fastställs till 20,13 för år, vilket innebär en sänkning med 0,15 kr jämfört med 2011. 2. Nämnderna ges i uppdrag att upprätta detaljbudget och i denna besluta om effektmål inklusive mål för Plan för hållbar utveckling. 3. De direktiv för respektive nämnds verksamhet som redovisas under respektive nämnd i budgetdokumentet under rubriken Kommentarer till beslutad driftbudget fastställs. 4. Respektive nämnd bemyndigas att inom ramen för sin budget bevilja bidrag till organisationer inom sitt verksamhetsområde med uppräkning med högst 1 %. 5. Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om användande av lönereserven, som uppgår till 43 mnkr (en ökning om 1 mnkr jämfört med kommundirektörens förslag). 6. Budgetregler godkänns i enlighet med bilaga 5. 7. Investeringsbudgeten fastställs för år med i förekommande fall anslagsbindning på objektsnivå enligt bilaga 6. 8. Godkänna projektbudget för Centrala Gustavsberg enligt bilaga 6b. 9. Samtliga nämnder uppmanas att inom ramen för respektive ansvarsområden aktivt medverka i utvecklingen av projektet Gustavsberg 10. Reavinster som skapats genom försäljning av kommunal mark och andra fasta tillgångar får inte användas till finansiering av kostnader i den kommunala driftsbudgeten utan antingen användas till nya investeringar eller till minskning av kommunens ackumulerade skuld. 11. För finansiering av års investeringar godkänns upptagande av lån upp till ett belopp om 100 mnkr. 12. I syfte att ha beredskap för likviditetsmässiga svängningar under året godkänns upptagande av kortfristiga lån inom en ram av 50 mnkr. 13. Taxor och avgifter fastställs för kommunens verksamheter enligt bilaga 8. 14. I övrigt fastställs budgeten med de kommentarer och anvisningar som finns i texten. 15. För verksamhetsåret ges ett driftbidrag till Gustavsbergsbadet AB på 11 900 tkr. 3
16. För verksamhetsåret ges ett driftbidrag till Gustavsbergs Porslinsmuseum AB på 2 000 tkr. 17. Samtliga nämnder och styrelser fortsätter arbetet med att främja alternativa driftsformer enligt planer framtagna 2011. Kommunfullmäktige 18. Kommunfullmäktiges, valnämndens, överförmyndarens och revisionens budget fastställs för år till kostnader 8 234 tkr, intäkter 455 tkr, netto 7 779 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under kommunfullmäktige mm. Kommunstyrelsen 19. Kommunstyrelsens budget, inklusive bruttobudget om kostnader och intäkter avseende fastigheter, fastställs för år till kostnader 309 133 tkr, intäkter 220 609 tkr, netto 88 524 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under kommunstyrelsen. 20. Kommunstyrelsen får i uppdrag att följa utvecklingen vad avser administrativa tjänster vid hela förvaltningen samt fortlöpande arbeta för effektivisering vid hela förvaltningen. 21. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kvartalsvis redovisa effektiviseringar inom alla förvaltningar. 22. Kommunstyrelsen får i uppdrag att följa utvecklingen i kommunens bolag årligen för en utvärdering av verksamheten som kan resultera i förslag till förändringar av ägardirektiven. 23. En reserv på 500 tkr fastställs, att beslutas om av kommunstyrelsen. 24. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 31 mars utreda förutsättningarna och föreslå åtgärder för att förbättra kommunens soliditet. 25. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med näringslivet, senast den 30 maj, tillskapa nya praktik- och arbetstillfällen för ungdomar i åldern 16-25 år. 26. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 juni utreda förutsättningarna för hur man kan införa/utveckla en bilpool i Värmdö kommun där medborgarna erbjuds att ingå. 27. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 april genomföra en mobilitetsundersökning i Värmdö kommun med syfte att ta reda på hur andelen kollektivtrafikresande, cykling och samåkning i bil kan öka och vilka åtgärder som kommunen bör vidta för att minska andelen ensamresenärer i bil och öka det gemensamma resandet. 4
28. Kommunstyrelsen får i uppdrag att påbörja utvecklingen av pedagogiskt besökscentrum i Ekobacken. 29. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 april utreda möjligheterna att inrätta en kretsloppspark/återbruk i anslutning till den nya återvinningsstationen i Ekobacken. 30. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 april utreda köp av vindkraftverk för kommunens eget behov av elektricitet. 31. Med utgångspunkt i den översyn av möjliga placeringar av produktionsenheter för förnybar energi i kommunens fastigheter som ska rapporteras till kommunstyrelsen i december 2011 uppdras kommunstyrelsen att senast den 30 september ta fram en investeringsplan för att öka andelen egenproducerad energi. 32. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 juni utreda hur kommunen kan stödja energieffektivt byggande. 33. Kommunstyrelsen får i uppdrag att säkra personalens kompetens inom hbtqfrågor och komplettera med utbildning där så behövs. Detta ska avrapporteras senast november. 34. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 juni öka tillgängligheten till kommunens webbsida genom att erbjuda information på flera språk. 35. Kommunstyrelsen får i uppdrag att senast den 30 juni ta fram en handlingsplan för hur informationen till kommunens invånare kan förbättras när det gäller småskaliga VA-lösningar, hållbart byggande och egenproduktion av förnybar energi. 36. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samband med halvårsbokslut redovisa hur nämnderna arbetar för att nå vision 2030 och kommunens energi- och klimatpolicy. 37. Den centrala OH-kostnaden för provarmdos verksamheter sänks till 1,7 procent. Styrelserna beslutar själva i respektive detaljbudget om OH-kostnadsnivå för resultatenheterna. 38. Kommunstyrelsen uppdras återkomma senast den 31 januari med förslag på hur IT-anslaget ska fördelas för att bl a stärka uppföljning och transparens. 39. De kommunala verksamheterna uppdras att inom budget öka andelen ekologiska livsmedel. 40. Arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och kontor ska fortsätta. 5
Finansieringsnämnden för utbildning 41. Budgeten för finansieringsnämnden för utbildning fastställs för år till kostnader 1 033 719 tkr, intäkter 57 752 tkr, netto 975 967 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under finansieringsnämnden för utbildning. 42. Peng fastställs för förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola för år enligt bilaga 7. 43. Peng fastställs för gemensamma resursgrupper för barn i behov av särskilt stöd samt ett nivåindelat tilläggsbelopp för särskilt stöd enligt bilaga 7. 44. Peng fastställs för modersmålsundervisning i grundskola samt gymnasiet enligt bilaga 7. 45. Nämnden får i uppdrag att göra en satsning på ledarskapsutveckling av skolledare och ämnesnätverksledare genom ett ansökningsförfarande. 46. Nämnden får i uppdrag att verka för att höja ambitionen avseende simkunskap och simförmåga hos skolelever utöver grundskolans mål. 47. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 september undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att utveckla programutbudet inom gymnasieskolan i Värmdö. 48. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 april återkomma med förslag till utformning av stöd för små resultatenheter inom förskoleverksamheten. 49. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 april utreda möjligheterna att införa en differentierad skolpeng baserad på bl a SALSA-värden. 50. Nämnden får i uppdrag att vara sammankallande och tillsammans med Socialnämnden senast den 30 september följa, utreda och föreslå stödåtgärder för att få elever i gymnasieskolan att slutföra sin utbildning. Kultur- och fritidsnämnden 51. Kultur- och fritidsnämndens budget fastställs för år till kostnader 98 189 tkr, intäkter 2 535 tkr, netto 95 654 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under kultur- och fritidsnämnden. 52. Verksamhetsanslaget till biblioteken ökas med 0,1 mnkr för inköp av böcker och andra media samt till författarmöten och annan verksamhet under. 53. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 maj utreda och ange förutsättningarna för att erbjuda undervisning i keramik/formgivning inom kulturskolans ram. 54. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 september genomföra en genusrevision av bidrag och stöd som ges inom nämndens område. 6
55. Nämnden får i uppdrag att senast den 31 januari undersöka alternativa placeringar av fritidsgården Ettan i centrala Gustavsberg, genomföra ev flytt samt under året påbörja utvecklingen av Gurraberg. Socialnämnden 56. Socialnämndens budget fastställs för år till kostnader 315 894 tkr, intäkter 63 844 tkr, netto 252 050 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under socialnämnden. 57. Peng fastställs för bostadsgrupp LSS, servicebostad LSS samt daglig verksamhet inom omsorgen för funktionshindrade för år enligt bilaga 7. 58. Nämnden får i uppdrag att stärka stödet till fattiga barnfamiljer. Finansieringsnämnden för äldreomsorg 59. Budgeten för finansieringsnämnden för äldreomsorg, exklusive verksamheten för funktionshindrade, fastställs för år till kostnader 243 586 tkr, intäkter 39 813 tkr, netto 203 773 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under finansieringsnämnden för äldreomsorg. 60. Peng fastställs särskilt boende, hemtjänst och demensdagvård för år enligt bilaga 7. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden 61. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens budget fastställs för år till kostnader 23 324 tkr, intäkter 15 382 tkr, netto 7 942 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden. 62. Nämnden får i uppdrag att intensifiera inventeringarna av enskilda avlopp. 63. Nämnden får i uppdrag att fortsätta och slutföra projektet kring algtoxiner senast den 30 november. 64. Nämnden får i uppdrag att förbereda en informationskampanj till båtlivet 2013 om hållbart båtliv. Samhällsplaneringsnämnden 65. Samhällsplaneringsnämndens skattefinansierade verksamhetsbudget fastställs för år till kostnader 104 798 tkr, intäkter 58 144 tkr, netto 46 654 tkr i enlighet med de uppgifter som redovisas under samhällsplaneringsnämnden. 7
66. Samhällsplaneringsnämndens taxefinansierade verksamhetsbudget fastställs för år till kostnader 94 749 tkr, intäkter 89 749 tkr, netto underskott -4 799 tkr för VA-verksamheten och till kostnader 63 044 tkr, intäkter 61 538 tkr, netto underskott -1 506 tkr för renhållningsverksamheten i enlighet med de uppgifter som redovisas under samhällsplaneringsnämnden. 67. Anslaget för snöröjning, år 3 000 tkr, ska särredovisas, varvid dess förbrukning inte ska påverka samhällsplaneringsnämndens budgetutrymme i övrigt. 68. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 juni ta fram en cykelplan för Värmdö kommun med koppling till Nacka och Vaxholm. 69. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 oktober ta fram en plan för var laddstolpar för elbilar bör sättas upp och att kostnadsberäkna denna. 70. Nämnden får i uppdrag att senast den 30 juni påbörja införandet av hämtning av organisk fraktion inom avfallshanteringen för att bidra till länets biogasproduktion. 71. Nämnden får i uppdrag att uppmuntra till planering av odlingslotter i nya områden. 8
Vision enligt fullmäktiges beslut Vision Värmdö 2030 Vision Värmdö 2030 består av fem teman som alla kretsar kring olika former av möten (se bilder till höger). Kommunfullmäktige antog under 2009 den vision för hur Värmdö ska se ut år 2030 som kommunens Framtids- och klimatberedning har arbetat fram. Arbetet med Vision Värmdö 2030: Skärgårdens mötesplats har skett i dialog med medborgare. Visionen kompletteras med strategier som visar hur kommunen ska gå tillväga för att nå visionen. Dessa blir en övergripande ledstjärna för kommunens långsiktiga verksamhetsplanering och styrning samt ingår i den kommande översiktsplanen. Skärgårdens Skärgårdens mötesplats Värmdö är skärgårdens mötesplats. Här möter vi framtiden genom att ligga i framkant för den nödvändiga omställningen till långsiktig hållbarhet. Vi använder förnybar energi, har moderna och miljövänliga transporter och bygger kretsloppsanpassat. Vi vågar pröva nya lösningar. I Värmdö möter naturens lugn ett pulserande lokalt samhälle. Naturen är tillgänglig för alla och det finns ett rikt rörligt friluftsliv. Vi värnar orörd natur samtidigt är det nära mellan täta lokala samhällen. Värmdö är en plats för möten mellan olika människor yngre och äldre, kvinnor och män, nya och infödda svenskar. Politiken bygger på delaktighet och dialog mellan medborgare och valda. Vi har ett anrikt kulturarv som möter och ger styrka åt morgondagens företagande. Här finns traditioner som förs vidare till framtidsbranscher som ekologisk turism, kunskapsnäring, miljöteknik och kultur. Här finns kreativt skapande, livskraftigt företagande och utbildning av hög klass. Värmdö är en del av Stockholmsregionen, Sverige och världen. Vi är nära storstaden samtidigt som vi erbjuder ett självständigt alternativ till den. Kommunikationer till och från Värmdö är effektiva och klimatsmarta. Vi engagerar oss i Östersjöfrågorna vattenkvaliteten är en gemensam resurs för alla länder runt Östersjön, liksom havsmiljön allmänt. Våra livskraftiga lokala samhällen är en del av en global värld. 9
I kommunens styrsystem finns en struktur för hur mål- och budgetprocessen hänger samman. Den tar sin utgångspunkt i Skärgårdens mötesplats. För att visionen ska vara den ledstjärna som Värmdö styrs efter, bryts visionen i sex inriktningsmål. Genom nämndernas arbete med effektmål knyts till fullmäktiges inriktningsmål skapas en röd tråd mellan vision och verklighet. För att skapa en effektiv målstyrning är det viktigt att kommunens inriktningsmål är få men kärnfulla. Därigenom skapas goda förutsättningar för nämnderna att med tydliga och mätbara effektmål styra verksamheten. Med utgångspunkt i väl formulerade mål som anger vad som ska uppnås för de som verksamheten är till för, blir det sedan lättare för kontoren att svara för uppföljning så att nämnderna kan utvärdera verksamheten mot visionen samt sina och kommunfullmäktiges mål. 10
Inriktningsmål Styrning utåt Styrning inåt Inflytande och dialog Omsorg och trygghet Livslångt lärande för livet och arbetslivet Ett hållbart Värmdö Ledarskap och medarbetarskap Resurshushållning I Värmdö ska demokratin utvecklas genom att medborgare och brukare ska ges ökat inflytande, till exempel genom möjlighet till olika typer av dialog och möjlighet att ställa medborgarförslag. Särskilt ungdomars inflytande ska öka. Samverkan mellan kommunen och olika intressenter ska stärka och vidareutveckla en livskraftig social ekonomi. I Värmdö ska social hållbarhet skapa grunden för medborgarnas trygghet och välfärd. Utsatta personer och grupper ska särskilt stödjas. Värmdö kommun ska i sina verksamheter beakta ett barnperspektiv och lika tillgänglighet för alla, oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, religiösa samt fysiska och psykiska förutsättningar. Personer som omfattas av kommunens omsorg ska erbjudas möjlighet till förebyggande hälsovård. Alla omsorgsalternativ i Värmdö ska alltid hålla hög kvalitet och anpassas utifrån individuella önskemål. Värmdös invånare, såväl unga som gamla, ska erbjudas möjligheter till livslångt lärande i inriktningar de själva önskar. Värmdö kommun ska stimulera invånarna att utveckla sin kompetens i förhållande till arbetsmarknaden för att stärka sina möjligheter att få arbete. Elever ska erbjudas en kreativ skola med utbildningar av hög kvalitet, som uppmuntrar till aktiv rörelse, kritiskt tänkande och ger en stark kunskapsbas. Vi ska utveckla Värmdö så att en omställning till en mer hållbar livsstil underlättas. Här skapar vi ett samhälle där sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter värderas lika. Värmdö ska vara en attraktiv kommun att vistas och arbeta i. Vi erbjuder ett liv med både natur, skärgård och pulserande lokala samhällen med närhet till Stockholm. Medborgarnas behov, statens krav i lagar och förordningar samt de kommunala styrdokumenten är grunden för vårt uppdrag. Politiker, chefer, ledare och medarbetare ska ges förutsättningar att skapa en gemensam kultur som ger mod, öppenhet och engagemang som i sin tur möjliggör ständiga förbättringar. Ett tydligt ledarskap utgör också en viktig grund för en organisation i ständig utveckling. Personalen, vår viktigaste resurs, förverkligar kommunens mål och verksamhet. Medarbetarna ska ges gott stöd från chefer och ledare att uppnå ett engagerat medarbetarskap i en god arbetsmiljö så att de kan ge värmdöborna bra service och goda insatser i livets alla skeden. Politiker, chefer, ledare och medarbetare ska gemensamt ta ansvar för effektiva arbetssätt och utveckling av smarta rutiner. Kommunens ekonomiska resurser ska utnyttjas effektivast möjligt. Värmdö ska ha en ekonomi i balans och en tydlig ekonomisk styrning som möjliggör minskad upplåning samt lägsta möjliga skatter och avgifter för värmdöborna med god kvalitet i välfärden. Värmdös naturresurser utgör livsförutsättningar för människor, växter och djur. Kommande generationers möjlighet att ta tillgång till naturresurserna ska utgöra grund för dagens beslut. 11
Ledning och organisation Politisk organisation Värmdö kommun har en nämndsorganisation med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder. De kommunala nämnderna är utbildningsstyrelsen, vård- och omsorgsstyrelsen, finansieringsnämnden för utbildning, finansieringsnämnden för äldreomsorg, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, samhällsplaneringsnämnden och bygg-, miljö och hälsoskyddsnämnden samt krisledningsnämnden, valnämnden och överförmyndarnämnden. Dessutom äger kommunen flera bolag. Kommunfullmäktige beslutar om politisk inriktning samt antar planer, policys och strategier. Med budget, taxor och peng styrs kommunens ekonomi. Nämnderna beslutar om detaljbudget och gör åtaganden/avtal om genomförande av planerad verksamhet med respektive kontor eller utförare samt svarar för uppföljning inom respektive nämndområde. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi och personal. Resultat från bland annat verksamhetsuppföljning, omvärldsanalys och medborgardialog utgör ett beslutsunderlag för de förtroendevalda. Genom uppdelningen i finansiering och produktion av tjänster tydliggörs att det är medborgarnas val som i ökad utsträckning ska stå i fokus. Förtroendevalda ska vara medborgarföreträdare med fokus på helhet. Genom en nära dialog med brukare kan 12
3v erksamheterna utformas så att kvaliteten blir så bra som möjlig. Direktansvariga för kommunala resultatenheter (förskolor, skolor, äldreboenden etc ) ska ha stora befogenheter att utforma sin verksamhet mer i detalj. Hur verksamheten utformas är därmed en fråga för utföraren. Kunden/brukaren uttrycker hur de vill ha sin service och kontakter med utförarens personal. Kunden ska ha möjlighet att kunna byta utförare om denne inte är nöjd med kvaliteten på tjänsterna. Förvaltningsorganisation Medarbetarna i Värmdö kommun är samlade i en förvaltning som leds av kommundirektören. All personal är anställd av kommunstyrelsen. Förvaltningsorganisationen består av fem kontor. Effektivitet och samordning är ledord som ska genomsyra organisationen. Fyra kontor sysslar med myndighetsutövning och/eller beställningar och ett kontor, provärmdö, är inriktat på produktion av service inom exempelvis förskola, skola och vård av äldre. Kontoren svarar för verksamheter, genomför uppdrag och ger stöd åt de nämnder de är kopplade till. Ledningsgruppen är kommundirektörens resurs för att utöva strategisk ledning av den samlade förvaltningen. 13
Förslag till budget i sammanfattning: Resultatbudget (mnkr) Bokslut KF Budget Budget Förändring - = kostnad 2010 2011 /2011 Nämndernas nettokostnader -1 613,2-1 641,4-1 678,3-36,9 Centrala åtaganden (finansförvaltning) 3,0 9,3-40,8-50,1 Verksamhetens kostnader -1 610,2-1 632,1-1 719,1-87,0 Skatteintäkter 1 499,1 1 553,4 1 632,4 79,0 Bidrag och avgifter utjämningssystem 162,0 160,2 165,5 5,3 Finansnetto -1,4-36,5-37,0-0,5 Årets resultat 49,4 45,0 41,8-3,2 Kommunens resultat uppgår till 41,8 mnkr för den skattefinansierade verksamheten och -6,3 mnkr för den taxefinansierade verksamheten. Förvaltningens budgetförslag för innebär att tidigare uttalat resultatmål på + 40 mnkr står fast. Några generella besparingskrav ställs inte i och med budget. Budgeten bygger på en sänkt kommunalskatt med 0,15 kr jämfört med 2011. Den nya skattesatsen föreslås då bli 20,13 öre. Utgångspunkten för budget är kommunfullmäktiges budget 2011. Men vad beträffar löner sker ingen uppräkning vid budgettillfället av nämndernas ramar, utfallet av års lönerörelse inväntas. I stället avsätts pengar centralt. För inflation görs en uppräkning med 1%, samma gäller intäkter. Nämnderna ges utrymme för volymökningar inom pengsystemen, även vissa andra verksamheter får volymkompensation. Utgångspunkten är den befolkningsprognos som fastställdes under våren 2011, med en befolkningsökning för Värmdö kommun med 728 personer 2011 och ytterligare 739 personer (se bilaga 2, Befolkningsutveckling). Befolkningstillväxten har de senaste tre åren varit ganska måttlig, i genomsnitt under 500 invånare per år och underskridit respektive års prognos. Mot denna bakgrund beräknas kommunens skatteintäkter i budget utifrån en befolkningsökning på + 500 invånare. Mot bakgrund av kommunens höga belåning föreslås en investeringsvolym, som får betraktas som ganska måttlig. Under uppgår investeringarna till sammantaget 133 mnkr, fördelat på lokalförsörjningsplan 43 mnkr, taxefinansierad verksamhet 57 mnkr och övriga investeringar 33 mnkr. Märk väl att det dessutom finns tidigare beslutade investeringar, som i en del fall kommer att sträcka sig över planperioden. För projektet Centrala Gustavsberg föreslås en separat projektbudget. Internräntan har satts till 4,2 % för, enligt SKL:s rekommendation. Detta innebär en sänkning med 0,1 procentenheter jämfört med 2011. 14
Förslag till driftbudget (exkl produktionen) Resultatbudget (mnkr) KF Budget 2011 Budget kostnader Budget intäkter Budget netto Förändring /2011 Kommunfullmäktige mm. -8,0-8,2 0,4-7,8 0,2 Kommunstyrelsen -79,9-309,1 220,6-88,5-8,6 Finansieringsnämnd för utbildning -974,2-1 033,7 57,8-975,9-1,7 Kultur- och fritidsnämnden -89,6-98,2 2,5-95,7-6,1 Socialnämnd -247,7-315,9 63,8-252,1-4,4 Finansieringsnämnd för äldreomsorg -195,7-243,6 39,9-203,7-8,0 Bygg-,miljö- och hälsoskyddsnämnd -6,7-23,3 15,4-7,9-1,2 Samhällsplaneringsnämnd, skattefin. -39,6-104,8 58,1-46,7-7,1 Nämndernas nettokostnader -1 641,4-2 136,8 458,5-1 678,3-36,9 Pensionsutbetalningar, premier, mm -18,0-20,0 0,0-20,0-2,0 Pensionsskuldsförändring -7,0-10,0 0,0-10,0-3,0 Löneskatt mm -4,5-6,0 0,0-6,0-1,5 Fastighetsskatt mm -0,3-0,3 0,0-0,3 0,0 Intern ränta 64,0 0,0 64,0 64,0 0,0 Övriga intäkter 2,0 0,0 2,0 2,0 0,0 Minskade politikerarvoden -0,5-0,5 0,0-0,5 0,0 Centralt avsatt utrymme, volymer -15,0-15,0 0,0-15,0 0,0 Centralt avsatt utrymme, konjunktur -12,4-13,0 0,0-13,0-0,6 Centralt avsatt utrymme, löner 0,0-43,0 0,0-43,0-43,0 Statsbidrag maxtaxa och kvalitetsbidrag 21,1 0,0 21,1 21,1 0,0 Infrastrukturstöd skärgård -6,2-6,2 0,0-6,2 0,0 Driftbidrag Porslinsmuseet -2,0-2,0 0,0-2,0 0,0 Driftbidrag Gustavsbergsbadet -11,9-11,9 0,0-11,9 0,0 Verksamhetens nettokostnader -1 632,1-2 264,7 545,6-1 719,1-87,0 Kommunalskatt 1 553,4 0,0 1 632,4 1 632,4 79,0 Summa skatteintäkter 1 553,4 0,0 1 632,4 1 632,4 79,0 Inkomstutjämningsbidrag 36,7 0,0 41,6 41,6 4,9 Kostnadsutjämningsbidrag 41,5 0,0 62,3 62,3 20,8 Kostnadsutjämningsbidrag, eftersläpning 5,8 0,0 1,7 1,7-4,1 Regleringsposten 30,3 0,0 15,7 15,7-14,6 Statligt konjunkturbidrag 2010 m.m. 8,5 0,0 0,0 0,0-8,5 Kommunal fastighetsavgift 66,4 0,0 77,7 77,7 11,3 LSS-utjämningen -29,0-33,5 0,0-33,5-4,5 Summa utjämningssystemet 160,2-33,5 199,0 165,5 5,3 Finansiella intäkter 5,8 0,0 5,8 5,8 0 Finansiella kostnader -42,3-42,8 0,0-42,8-0,5 Summa finansnetto -36,5-42,8 5,8-37,0-0,5 Årets resultat exkl VA och RH 45,0 2 341,0 2 382,8 41,8-3,2 15
Investeringsbudget, ramar 2013-2014 Kommunens totala investeringar (mnkr) Budget Ram Ram Summa 2013 2014-2014 Lokalförsörjningsplan 43,5 119,2 142,0 304,7 Kommunen exkl. taxefinansierad verksamhet 36,8 127,5 21,2 185,5 Kommunen taxefinansierad verksamhet 57,0 106,8 98,0 261,8 Totalt 137,3 353,5 261,2 752,0 Lokalförsörjningsplan (mnkr) Budget Ram Ram Summa 2013 2014-2014 Förvaltningslokaler 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetslokaler 43,5 119,2 142,0 304,7 Totalt 43,5 119,2 142,0 304,7 Kommunens investeringar (mnkr) Budget Ram Ram Summa 2013 2014-2014 Kommunstyrelse Ledningsstab & Uppdragsavd 3,5 102,0 2,0 107,5 Ungdoms -, kultur- och fritidsnämnd 11,2 6,0 6,0 23,2 Samhällsteknisk nämnd totalt 79,1 126,3 111,2 316,6 Samhällsteknisk nämnd Skattefinansierad verksamhet 22,1 19,5 13,2 54,8 Samhällsteknisk nämnd RH 5,5 0,0 0,5 6,0 Samhällsteknisk nämnd VA 51,5 106,8 97,5 255,8 Totalt 93,8 234,3 119,2 447,3 16
Utgångspunkter ekonomisk strategi Utgångsläge finansiell målsättning Sedan några år tillbaka har Värmdö kommun en målsättning om ett årligt ekonomiskt resultat på + 40 mnkr. Den ska ses i perspektivet av att kommunen under en följd av år, under 90-talets senare del och början av 2000-talet, uppvisade mycket svaga resultat samtidigt som låneskulden ökade kraftigt. Målsättningen är frikopplad från engångshändelser, vinster av markförsäljning ska användas för att minska låneskulden. Tanken är att kommunen därmed ska tåla oförutsedda händelser och klara en rimlig egenfinansiering av investeringar. Så har det gått När vi i backspegeln betraktar utvecklingen de senaste åren kan konstateras att resultatet gått i rätt riktning. Om man bortser från effekter av markförsäljning har det årliga resultatet legat i linje med målsättningen, d v s i storleksordningen 40 mnkr. Finanskrisen med påföljande lågkonjunktur under något års tid ledde visserligen till svagare ökning av skatteintäkterna, men från ett dystert utgångsläge stärktes konjunkturen successivt under 2010 och kommunernas skatteprognoser har kunnat skruvas upp. Eftersom att staten dessutom gav ett tillfälligt konjunkturstöd 2010 (för Värmdös del 36 mnkr) blev effekten av lågkonjunkturen inte så omfattande som man kunde befara. Värmdös bokslut 2010 visade ett resultat på + 49 mnkr. Utfallet är i allt väsentligt en spegling av utvecklingen i hela kommunsektorn. 2010 var ett starkt år, kommunernas resultat motsvarade 3,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. Medan resultatet utvecklats i stort sett som planerat har Värmdö haft svårare att leva upp till den andra delen av målsättningen, att klara en rimlig egenfinansiering av investeringarna. Från år till år har kommunens upplåning för såväl skattefinansierad som taxefinansierad verksamhet ökat. Den sammanlagda effekten av många års omfattande investeringar och låg egenfinansieringsgrad utläses kanske allra tydligast i kommunens låga soliditet. I bokslut 2010 uppgick den till 26 %, att jämföra med riksgenomsnittet, som i stort sett ligger på det dubbla. Det senaste året, 2010, dämpades dock investeringstakten i den skattefinansierade delen (ett trendbrott?). Visserligen är den totala investeringsvolymen fortsatt hög men är främst koncentrerad till utbyggnaden av vatten och avlopp. Osäkerhet om kommunernas ekonomi de närmaste åren Trots en ganska ljus konjunkturbild råder osäkerhet om kommunsektorns ekonomiska förutsättningar framöver. År 2011 börjar det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut samtidigt som skatteintäkterna fortfarande ökar måttligt. SKL bedömer därför att kommunernas resultat kommer att försämras de närmaste åren. Denna prognos och en allmän osäkerhet manar till försiktighet och måttfullhet i hanteringen av Värmdö kommuns pengar de närmaste åren och har varit utgångspunkten för förvaltningens budgetarbete. 17
Enligt den prognos SKL nyligen presenterade beräknas skatteunderlaget öka med 2,8 procent i årstakt under 2011 och 3,3 procent under. Det innebär en oförändrad prognos för 2011 och en minskning med 0,9 procentenheter för jämfört med prognosen i maj. Skattekraftstillväxten 2011 beror framför allt på löneökningar. Det svagare läget på arbetsmarknaden leder dock nu till att bidraget från löneökningar minskar och vi kan förvänta oss en relativt svag skatteunderlagstillväxt de närmaste åren. Den andra sidan av myntet är att kostnadsökningarna för löner blir lägre än tidigare beräknat. Även inflationstakten förväntas falla bland annat pga att Riksbanken troligen inte höjer räntan i samma takt som tidigare. Osäkerheterna i prognoserna just nu får betraktas som ovanligt stora. Koalitionen bedömer, efter samråd med kommunledningen, att nettoeffekten, intäkter./. kostnader, blir marginell och har därför inte tagit hänsyn till senaste prognosen i tabellverket. Mera om de ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner går att läsa om bl a i avsnittet Omvärldsfaktorer. Strategi, prioriteringar Kommundirektörens förslag till budget för innebär ställningstaganden på ett antal centrala punkter: Sänkt skatt Värmdö kommun har länets högsta utdebitering. I budget 2011 uttryckte fullmäktige målsättningen om en skattesänkning, denna ambition följdes upp i kommunstyrelsens budgetdirektiv inför budget. Koalitionen bedömer att det finns ett ekonomiskt utrymme att sänka skatten med 15 öre, budgetförslaget bygger på denna förutsättning. Verksamhetens kostnader En av de absolut främsta orsakerna till Värmdös höga kommunalskatt är att flera tunga kärnverksamheter har förhållandevis höga kostnader jämfört med Stockholms län som ett genomsnitt. Det framgår bl a av nedanstående diagram, jämförelser med skatteutjämningens standardkostnader. Översatt i kronor motsvarar skillnaderna gentemot länsgenomsnittet ca 73 mnkr på ett år för Värmdö kommun. 18
Avvikelse mot standardkostnad 2009 15 10 5 % 0-5 Barnomsorg Grundskola Gymnasium Äldreomsorg IoF -10-15 värmdö länet KS säger i budgetdirektiven att kommunen ska närma sig snittet på dessa områden. Förvaltningens budgetförslag innebär knappa uppräkningar av resurstilldelningen i pengnivåer mm och ligger därmed i linje med direktiven. I förslaget prioriteras engångsinsatser, såsom t ex vissa miljösatsningar, åtgärder för att komma till rätta med eftersatt underhåll av vägar samt översyn av vissa av kommunens IT-lösningar. Budgeten tar höjd för beräknade volymförändringar inom kärnverksamheterna men även inom verksamheter som inte volymkompenseras med automatik. Utbyggnad av vatten och avlopp, centrala Gustavsberg i övrigt måttliga investeringar Utbyggnaden av vatten och avlopp i kommunen fortsätter i rejält tempo under planperioden (se kommentar beträffande VA nedan). Vidare innebär projektet Centrala Gustavsberg omfattande kommunala investeringar, samtidigt förväntas kommunen få betydande inkomster i form av exploateringsbidrag. I övrigt kan konstateras att de skattefinansierade investeringsåtagandena i föreslagen investeringsplan är tämligen måttliga till sin omfattning. Detta i akt och mening att hålla igen så att kommunens låneskuld inte växer till sig ännu större. Försiktighet Ekonomin måste planeras så att kommunen har tillfredsställande marginaler. I valet mellan en optimistisk respektive mera försiktig hållning, tillämpar förvaltningen i sitt budgetförslag den senare. 19
Ekonomiska obalanser i verksamheten Några nämnder har visat betydande ekonomiska obalanser, det framgår inte minst av senaste bokslut. De ekonomiska prognoserna så här långt under 2011 indikerar att socialnämnden räknar med att nedbringa sitt underskott markant. Mera bekymmersamt är det med hemtjänstverksamheten (vård- och omsorgsstyrelsen); underskottet fortsätter att ligga i storleksordningen 10 mnkr, trots att interkommunala jämförelser visar att ersättningen till verksamheten är tämligen hög. Att vidta resoluta åtgärder i syfte att komma till rätta med obalansen är en ytterst prioriterad uppgift. VA-ekonomin En annan viktig fråga är VA-ekonomin kopplad till den ambitiösa utbyggnaden i kommunen. Det är av största vikt att kommunen har fokus på resultatutvecklingen både på kort och lång sikt och en beredskap för att vidta korrigerande åtgärder. Det gäller inte minst se till att intäktsflödet, i form av brukningsavgifter från nya abonnenter, håller någorlunda jämna steg med ökade kapitalkostnader. Allmänna ramförutsättningar Värmdö kommun har hanterat löne- och inflationsjustering av budgetramarna på varierande sätt genom åren. F n gäller för den kommunala sektorn i allmänhet tvååriga löneavtal, som sträcker sig fram till våren. Nya centrala avtal förväntas tecknas då, dock är det mycket vanskligt att ställa en prognos för hur dessa kommer att se ut. Mot denna bakgrund har budgetramarna inte korrigerats för några löneökningar. Vissa medel har avsatts centralt. Hur detta utrymme ytterst ska hanteras får bli en fråga, att dömas av när mera fakta föreligger, bl a de nya centrala löneavtalen. I backspegeln kan konstateras att kommunens sätt att beräkna inflationen (icke personalkostnader) vissa år har inneburit att nämnderna överkompenserats, ibland har prisutvecklingen underskattats. Sett över längre tid torde nämnderna ha fått tämligen relevant kompensation. görs uppjusteringar för inflation motsvarande 1 %. Befolkningsväxt För en snabbväxande kommun som Värmdö utgör befolkningsutvecklingen en viktig faktor i den ekonomiska planeringen. Kortsiktigt är invånarantalet den 1 november av särskilt stor betydelse, eftersom att det är avgörande för skatteunderlaget påföljande år. Under några år, 2008-2009, mattades emellertid befolkningstillväxten markant för att 2010 öka något igen. Befolkningsökningen den senaste treårsperioden har legat på i genomsnitt 477 invånare per år. Varje år har det verkliga utfallet underskridit respektive års befolkningsprognos. För år 2011 ligger prognosen drygt + 700 invånare; i budgetförslaget för beräknas dock kommunens intäkter, enligt försiktighetsprincipen, utifrån en ökningstakt på årsbasis på 500 invånare. Beredskap för volymvariationer, konjunkturutveckling mm Den osäkerhet, som berörts ovan, måste kommunen ha en beredskap att hantera. Osäkerheten rör bl a utvecklingen av efterfrågan på kommunala tjänster. Fullmäktiges beslut om peng på ett flertal områden innebär att fullmäktige har volymansvaret för en dominerande del av den kommunala verksamheten. Det kräver i sin tur att kommunen har en beredskap för volymvariationer. I budget för 20
avsätts 15 mnkr. Beloppet ska ses mot bakgrund av att kommunens pengstyrda verksamheter uppgår till ca 1 miljard kronor. I volymreserven ingår även särskilda medel om 1,2 mnkr för anhörigstöd (motsvarande anslag från staten). Tanken är att medlen så småningom ska fördelas inom äldreomsorgens och socialnämndens ansvarsområden. Osäkerheten kring konjunkturutvecklingen har i allra första hand bäring på prognoserna för skattekraft och skatteutjämning samt befolkningsutvecklingen. Exempelvis motsvarar en procents förändring av skatteunderlaget 15 mnkr. För att kunna parera händelseutvecklingen har i budget avsatts en central konjunkturreserv om 13 mnkr. Såväl volym- som konjunkturreserv är på ungefär samma nivå som 2011. För bidrag till dotterbolagen har medel avsatts medel, Gustavsbergsbadet, 11,9 mnkr och porslinsmuseet, 2,0 mnkr, i nivå med 2011. 21
Bilaga 1 Omvärldsfaktorer Svensk ekonomi stark Den svenska ekonomin är nu inne i en stark tillväxtfas. Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella krisen 2008-2009 pga att vi har en stor andel export. Men det var också delvis detta som gjorde att när vändningen kom och världshandeln ökade svängde det snabbt i Sverige. Andra faktorer som spelat in har varit hushållens starka ekonomi och inte minst att de offentliga finanserna är i god ordning, vilket har gett utrymme för expansiv finanspolitisk stimulans utan att det bidragit till stora underskott. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen nu innebär att den offentliga sektorn beräknas uppvisa ett överskott redan i 2011. Sverige har nu en av de starkaste ställningarna i Europa. BNP växte 2010 med 5,5%, 2011 förväntas tillväxten bli +4,8% och därefter omkring 3 % årligen. Samtidigt spår OECD i sin senaste prognos att Sverige, vad det lider, tappar i tillväxtligan. Tillväxten bedöms bli drygt 3 % samtidigt som tillväxten tar fart i en rad andra länder. Det finns en risk för finansoro, alternativt kan en ännu starkare svensk krona hämma exporten. Växande arbetsmarknad Antalet arbetade timmar ökar och arbetslösheten sjunker och det är en trend som kan fortsätta under några år då resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. Ökning av timlönerna har varit mycket låg under och efter krisen, det får anses troligt att löneökningarna stiger framöver. Normal tillväxt i skatteunderlaget Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att ökningen av arbetade timmar ger ett relativt stort bidrag till skatteunderlaget fram till 2015. I takt med att sysselsättningsökningen trots allt avtar bidrar den mindre till skatteunderlagstillväxten. Detta kompenseras till viss del av att löneökningstakten förväntas stiga. Efter 2011 upphör den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet att hålla tillbaka pensionsinkomsterna, vilket har en positiv inverkan på skatteunderlagstillväxten. SKL räknar med +4,2%. Stark ekonomi i kommunsektorn just nu Sveriges kommuner och landsting redovisade ett betydligt högre resultat än väntat 2010. Det beror främst på den snabba vändningen i ekonomin med en bättre arbetsmarknad och därmed högre skatteintäkter än beräknat, låga räntor, återhållsamhet på kostnadssidan och inte minst expansiv finanspolitik i form av ett tillfälligt konjunkturbidrag till kommuner och landsting. bortfaller konjunkturstödet. Det leder till försämrat resultat för kommuner och landsting, som ändå förväntas uppvisa överskott de närmaste åren. För kommunernas del beräknas överskotten landa på 10,8 miljarder kronor 2011 och 6,8 miljarder för att ytterligare avta därefter. Även om skatteintäkterna fortsätter att öka efter kommer en större del av tillväxten från löneökningar, vilket också resulterar i ökade kostnaderna för kommunerna. SKL:s bedömning är att sektorn på lång sikt inte klarar av att hålla tillbaka kostnadsökningarna. De långsiktiga svårigheterna är inte 1
Bilaga 1 övervunna i och med en konjunkturuppgång. På lång sikt kan inte en fortsatt sysselsättningsökning förväntas. Skatteintäkter Värmdö kommun baserar sina skatteberäkningar på prognoser från SKL. Tabellen nedan visar en relativt normal utveckling av skatteunderlaget under perioden 2011-2015. SKL:s senaste prognos över skatteunderlagstillväxten, daterad den 3 maj 2011: 2010 2011 2013 2014 Skatteunderlag (SKL) 2,1 2,8 4,2 4,4 4,2 Nästa skatteprognos kommer att presenteras i augusti 2011. Statsbidrag och utjämning Vid sidan av skatteintäkterna utgör statsbidrag och skatteutjämning viktiga delar i kommunens finansiering. Det statliga inkomstutjämningsbidraget syftar till att garantera alla kommuner en viss inkomstnivå medan kostnadsutjämningen omfördelar pengar mellan landets kommuner utifrån strukturella förutsättningar att tillhandahålla service. För Värmdö kommun beräknas det handla om intäkter avseende inkomstutjämningsbidrag på 47 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 62 mnkr (en kraftig ökning från 41 mnkr 2011), och kompensation för snabb befolkningstillväxt 2 mnkr. I ett särskilt system utjämnas kommunernas kostnader för LSS (lagen om särskilt stöd till funktionshindrade). För Värmdö kommun innebär systemet en kostnad som på 33,5 mnkr, en ökning med 4,5 mnkr En statlig utredning, rörande förändringar i skatteutjämningen, har nyligen presenterats. Den skulle, om den genomförs, innebära förbättrat utfall för Värmdö kommun. Dock är det alldeles för tidigt att bedöma sannolikheten för att regering och riksdagen faktiskt går på utredningens förslag. Förändringen kan träda i kraft tidigast 2013. Löneavtal och inflation Inför drar en ny central avtalsrörelse igång. Detta medför stor osäkerhet för kommuner både när det gäller intäktssidan men också kostnadssidan. I ljuset av det starka ekonomiska läget kan man förvänta sig högre löneökningar än i föregående avtalsrörelse. Räntan som under en längre tid legat på en historiskt låg nivå har redan under 2010 och 2011 stigit, ytterligare höjningar kan förväntas med cirka en procentenhet per år. I slutet av 2013 antas reporäntan nå 4,0 %. För Värmdö kommun som har hög skuld innebär en procents räntehöjning långsiktigt 18 mnkr i ökade kostnader. De ökade räntorna drar upp hushållens kostnader och därmed även konsumentprisindex (KPI). Den underliggande inflationen (KPIF) beräknas däremot snarare sjunka och prognostiseras ligga mellan 1 och 2 % de närmaste åren. 2
Bilaga 2 Befolkningsutveckling I en snabbt växande kommun är det viktigt att följa befolkningsutvecklingen och göra prognoser till underlag för bedömning om framtida befolkningsutveckling. Efter en tjugoårsperiod med en årlig tillväxt på ca 3% har befolkningen 2008-2010 bara ökat med ca 1-1,5%, detta som en följd av lågkonjunkturen. Värmdö tillhör dock en grupp kommuner som åter väntas växa snabbt. Dessa kommuner ligger i tillväxtregioner och har ofta en del gemensamt, såsom ung befolkning, stor andel boende nära vatten, hög sysselsättningsgrad, få varsel, låga ohälsotal, höga villapriser och en positiv utveckling inom detaljhandel. Kommunens prognos indikerar en befolkningsökning på cirka 700 per år de närmaste åren för att sedan öka. Bostadsbyggandet har mycket hög påverkan på befolkningsutvecklingen och därför är osäkerheten i prognosen stor. Bostadsbyggandet förväntas ske i Centrala Gustavsberg med närliggande förändringsområden samt i Hemmesta och Brunn. För att hantera den osäkerhet som prognoser innebär baseras intäktssidan i budgeten på en befolkningsökning på 500 personer per år. Prognosens antaganden Vid beräkningar av prognosen har följande antaganden gjorts: Ett något högre antagande av födelsetal för prognosperioden. Detta antagande har jämförts mot den trenden som varit i Värmdö sedan 1990 och för att få en bättre jämförelse med delårsprognosen. Trenden för inflyttning är att den ska öka något från år till år. Antagandet är något lägre än trenden. Trenden för utflyttningen följer utvecklingen av inflyttningen. Även detta antagande är något lägre än trenden. Antaganden är framräknade från medelvärden av tidigare års utfall. I inflyttningsantagandena ingår en viss mängd bostadstillskott eftersom det hela tiden byggs eller permanentas i Värmdö. Enligt pågående planering för bostadsbyggande väntas det falla ut en större mängd nya bostäder under perioden 2013-2017. För att få med detta i prognosen har inflyttningsantagandena korrigerats något för de åren. Resultat av beräkningar enligt dessa antaganden återfinns i tabell 1-3 2010 2011 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0-w 38 301 39 029 39 768 40 604 41 466 42 402 43 417 44 385 45 301 46 202 47 130 Ökn/år 728 739 836 862 936 1 015 968 916 901 928 Tabell 1:Befolkningsprognos Värmdö kommun fram till 2020. 1
Bilaga 2 Ålder 2010 2011 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0-1 977 982 1 026 1 054 1 093 1 144 1 205 1 264 1 322 1 378 1 430 2-5 2 426 2 423 2 280 2 244 2 277 2 323 2 423 2 509 2 605 2 709 2 821 6-9 2 474 2 526 2 592 2 573 2 532 2 535 2 402 2 369 2 404 2 446 2 539 10-12 1 531 1 598 1 714 1 886 1 976 1 934 1 981 1 997 1 989 1 877 1 803 13-15 1 540 1 527 1 520 1 546 1 616 1 735 1 908 1 998 1 955 1 998 2 010 16-18 1 773 1 657 1 650 1 535 1 524 1 520 1 549 1 618 1 733 1 901 1 988 19-24 2 425 2 684 2 831 3 011 3 028 3 024 2 965 2 833 2 809 2 701 2 741 25-44 9 835 9 807 9 818 9 919 10 098 10 360 10 544 10 805 11 006 11 209 11 440 45-64 10 133 10 308 10 506 10 699 10 873 11 142 11 593 11 942 12 206 12 533 12 739 65-79 4 192 4 481 4 748 5 024 5 291 5 462 5 538 5 689 5 854 5 965 6 041 80-84 518 545 576 594 632 678 737 760 802 841 893 85-w 477 490 506 519 528 545 571 601 617 645 684 Summa 38 301 39 029 39 768 40 604 41 466 42 402 43 417 44 385 45 301 46 202 47 130 Tabell 2:Befolkningsprognos, åldersfördelat fram till 2020. (Fler åldersfördelningar kommer att finnas på hemsidan) År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2011 39 030 472 243 229 2 528 2 030 498 727 39 769 481 249 232 2 576 2 068 508 740 2013 40 604 495 255 240 2 744 2 148 596 836 2014 41 466 516 263 253 2 842 2 233 609 862 2015 42 402 543 271 272 2 944 2 280 664 936 2016 43 417 572 279 293 3 053 2 332 721 1 014 2017 44 385 603 287 316 2 995 2 344 651 967 2018 45 301 634 295 339 2 930 2 352 578 917 2019 46 202 661 303 358 2 945 2 401 544 902 2020 47 130 685 313 372 3 003 2 449 554 926 Tabell 3:Befolkningsprognos befolkningsförändringar fram till 2020. Diagram1: Visar faktiskt utfall och prognos 2
Bilaga 2 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2014 2016 2018 2020 Utfall prognos 3
Bilaga 3 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige utövar kommunens beslutanderätt i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Kommunfullmäktige anger mål och riktlinjer för verksamheten, beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Driftbudget Föreslagen driftbudget Driftbudget (tkr) Bokslut 2010 KF Budget 2011 Budget Ram 2013 Ram 2014 Kostnader 8 388 8 410 8 234 8 258 8 282 Intäkter -619-450 -455-460 -465 Summa netto 7 769 7 960 7 779 7 798 7 817 Förändring netto jämfört med föregående års budget i tkr - 181 19 19 Förändring netto jämfört med föregående års budget i % -2,3% 0,02% 0,02% Specifikation till föreslagen driftbudget Driftbudget (tkr) Kostnader Intäkter Netto KF Budget 2011 8 410-450 7 960 Förändring ar enl kommundirektörens förslag - 176-5 - 181 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 24 0 24 Uppräknade intäkter -5-5 Varav tillfälliga medel: Återföring utbildningsmedel -200 0-200 Kommundirektörens förslag till budget 8 234-455 7 779 Koalitionens förslag till budget 8 234-455 7 779 Ram 2013 (tkr) Kostnader Intäkter Netto Kommundirektörens förslag till budget 8 234-455 7 779 Förändringar enl kommundirektörens förslag 24-5 19 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 24 24 Uppräknade intäkter -5-5 Kommundirektörens förslag till ram 2013 8 258-460 7 798 Koalitionens förslag till ram 2013 8 258-460 7 798 1
Bilaga 3 Ram 2014 (tkr) Kostnader Intäkter Netto Kommundirektörens förslag till ram 2013 8 258-460 7 798 Förändringar enl kommundirektörens förslag 24-5 19 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 24 0 24 Uppräknade intäkter -5-5 Kommundirektörens förslag till ram 2014 8 282-465 7 817 Koalitionens förslag till ram 2014 8 282-465 7 817 Kommentarer till föreslagen driftbudget Medel om 200 tkr tillfördes ramen 2011 för utbildning av politiker (ny mandatperiod). Dessa medel återförs och därmed reduceras ramen med 200 tkr. I ramen ingår medel för Revisionen med 1 160 tkr. 2
Bilaga 3 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges beredande och verkställande organ. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens strategiska utveckling och ekonomiska förvaltning. Dess ledningsfunktion omfattar bl a personalpolitik och arbetsgivaransvar för kommunens samtliga anställda. Under 2010 överfördes VKFAB:s fastigheter till kommunen under kommunstyrelsens ansvar, likaledes ligger projektet Centrala Gustavsberg under KS, särskilda utskott har utsetts för respektive ändamål. Den 1 januari 2011 överfördes ansvaret för ungdomsfrågor samt alkoholoch drogförebyggande arbete från kultur- och fritidsnämnden respektive socialnämnden till kommunstyrelsen. Driftbudget Föreslagen driftbudget Driftbudget (tkr) Bokslut 2010 KF Budget 2011 Budget Kostnader 194 014 298 319 309 133 303 760 305 446 Intäkter -118 676-218 425-220 609-222 815-225 043 Summa netto 75 338 79 894 88 524 80 945 80 403 Förändring netto jämfört med 8 630-7 579-542 föregående års budget i tkr Förändring netto jämfört med föregående års budget i % 11% -9% -1% Specifikation till föreslagen driftbudget Ram 2013 Driftbudget (tkr) Kostnader Intäkter Netto KF Budget 2011 298 319-218 425 79 894 Förändringar enl kommundirektörens förslag 9 364-2 184 7 180 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 1 664 1 664 Uppräknade intäkter - 2 184-2 184 Rameffekter av revidering budget 2011 800 800 Näringsliv 1 000 1 000 Flytt av verksamhet fr KFN 150 150 Feriepraktik fr KFN 200 200 Varav tillfälliga medel: Återf info Hållbart Värmdö -650-650 Utveckling IT infrastruktur 5 000 5 000 Feriepraktik engångssatsningar 1 200 1 200 Kommundirektörens förslag till budget 307 683-220 609 87 074 Koalitionens förslag Varav ramförändringar: Reserv att disponeras av KS 500 500 Varav tillfälliga medel: Utredningar/information kring hållbarhetsfrågor 650 650 Utredning vindkraftverk 300 300 Koalitionens förslag till budget 309 133-220 609 88 524 Ram 2014 3
Bilaga 3 Ram 2013 (tkr) Kostnader Intäkter Netto Kommundirektörens förslag till budget 307 683-220 609 87 074 Förändringar enl kommundirektörens förslag -4 823-2 206-7 029 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 1 677 1 677 Uppräknade intäkter -2 206-2 206 Varav engångsmedel: Återföring IT infrastruktur - 5000-5000 Återföring feriepraktik - 1 200-1 200 Kulturhistoriska miljöer -300-300 Kommundirektörens förslag till ram 2013 302 860-222 815 80 045 Koalitionens förslag 1 450 1 450 Koalitionens förslag 2013 Varav tillfälliga medel: Återföring utredning/information hållbarhetsfrågor -250-250 Återföring utredning vindkraftverk -300-300 Koalitionens förslag till ram 2013 303 760-222 815 80 945 Ram 2014 (tkr) Kostnader Intäkter Netto Kommundirektörens förslag till ram 2013 302 860-222 815 80 045 Förändringar enl kommundirektörens förslag 1 686-2 228-542 Varav ramförändringar: Tillägg inflation 1 686 1 686 Uppräknade intäkter -2 228-2 228 Kommundirektörens förslag till ram 2014 304 546-225 043 79 503 Koalitionens förslag -2013 900 900 Koalitionens förslag till ram 2014 305 446-225 043 80 403 Kommentarer till föreslagen driftbudget Budgetmedel om 650 tkr för medborgarinformation angående Hållbart Värmdö återförs. I enlighet med tidigare fastslagen ansvarsfördelning överförs medel, 150 tkr, för ungdomsting och ungdomsparlament från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Medel för feriepraktikplatser, 200 tkr, överförs från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. Därutöver tillförs budgeten 1 200 tkr (engångsanslag) för verksamheten. Medel tillförs för utveckling av IT infrastruktur med 5 000 tkr (engångsanslag). Värmdö är en kommun med stor potential att utvecklas för besökare. Skärgårdsmiljön, kulturen och fler attraktiva besöksmål samt närheten till en 4