Presentation. Gagnef kommuns vision

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan 14/15

2.1 Normer och värden

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan 14/15

Tyck till om förskolans kvalitet!

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan 2017

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Västra Vrams strategi för

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

för Havgårdens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Lokal arbetsplan 14/15

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan Älvbackens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Verksamhetsplan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Kommentarer till kvalitetshjulet

Arbetsplan för Ängen,

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

2015 ARBETSPLAN & MÅL

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Välkommen till Torps förskoleområde

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Förskolan Regnbågen är en förskola med tre avdelningar, Solen, Månen och Stjärnan.

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Senast ändrat

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Verksamhetsplan

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls område Läsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Transkript:

Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre barn 2012 samt två barn 2013. Fem pedagoger arbetar på förskolan, två förskollärare och tre barnskötare. På Junibacken möter vi barnet som kompetent och i planerade aktiviteter samt vardagliga rutiner är varje barn delaktig utifrån sin egen förmåga. Mötet med barn och föräldrar I mötet med barnen och deras föräldrar har det synliggjorts att djur och natur är av stor vikt. Detta har blivit synligt vid barnobservationer och vid utvecklingssamtal. Läroplanen för förskolan (1998/10) förespråkar detta: Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö1998/ 10, s.9). Barnens nyfikenhet ska utmanas inom naturvetenskap. Genom att möta, konstruera, utforska, gestalta, sjunga och samtala om olika småkryp/djur ska barnens ord, begrepp och förståelse för vår natur öka. Utvärdering av målet ska ske kontinuerligt i samtal med barnen och deras föräldrar. På vår pedagogiska utvecklingstid vecka 47 kommer detta mål att följas upp för att se hur det går och hur arbetet ska fortlöpa. Föräldrarna kommer under vecka 6 få en enkät att besvara på schoolsoft gällande vad barnen berättar hemma om naturvetenskapliga målet. Barnens lek ska observeras och dokumentation ska göras för att se om nyfikenhet, förståelsen/lärandet har ökat om vår natur. Portfolio kommer att göras när det blir synligt att barnens utveckling ökar exempelvis genom barnens teckningar/skapande samt barnens reflektioner utifrån bilder och det egna skapandet. Gagnef kommuns vision

Kunskap Utveckling Lärande Med det levande dokumentet Den Goda förskolan och genom vår läroplan strävar vi efter att nå visionen i Gagnefs kommun. För att leva upp till visionen har flera utav läroplanens strävans mål förtydligas hur vi ska arbeta på vår förskola. Prioriterade mål Olika kulturer Vi har finsktalande barn på vår förskola. I samlingar och i alla aktiviteter kommer det finska språket få ta en större plats eftersom att vi kommer mer medvetet använda finska ord/ sånger. Pedagogernas nyfikenhet och lust att lära oss fler finska ord kommer förhoppningsvis väcka lusten hos barnen. Vi kommer kontinuerligt följa upp hur vi bemöter och använder finska ord/ sånger med barnen. Normer och värden Vi strävar efter att varje barn utvecklar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö 1998/10 s. 8). I den dagliga verksamheten möter vi barnen utifrån dagsform och behov. Vi bemöter barnen likvärdigt oavsett kön och social bakgrund. All personal inom förskolan tar aktivt avstånd till alla former av kränkande behandling och diskriminering. Vi pedagoger är lyhörda för barnens dagform, både i mötet med barnet och dess föräldrar. Vi pedagoger, barnen samt föräldrarna ska sammanställa en plan mot kränkande behandling. Barnen ska vara vara delaktiga och detta genom reflektioner i samlingar och i spontana samtal. Föräldrarna ska få möjligheten att påverka och ge synpunkter gällande planen mot kränkning på föräldramötet. I barngruppen kommer en kompiskropp i papp att göras och kroppsdelarna ska barnen få benämna vad som utgör en bra kompis samt hur vi behandlar varandra och vår miljö på ett bra sätt. I den dagliga verksamheten ska vi knyta an till kompiskroppen för att öka barnens empatiska förmåga. Vi kommer att gå igenom förskolans lokaler för att se var kränkningar kan

förekomma. Våra rutiner kommer att ses över för att få syn på var pedagogerna behöver vara mest närvarande för att minimera kränkningsrisken. Vi observerar och utvärderar samt reflekterar dagligen normer och värden. På vår pedagogiska utvecklingstid samt avdelningsmöten skapar tillfällen för uppföljning och utvärdering. Under v. 49 och på kvalitetsdagarna 26/1 och 29/5 2015 samt under vecka 17 kommer vi att gå igenom Planen mot kränkande behandling. Detta för att synliggöra om det skett några förändringar i lokalen, barngruppen och vårt arbete samt rutinändringar i vardagen. Utveckling och lärande Läroplanen för förskolan förespråkar att Varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära ( Lpfö 1998/10 s. 9). Barnen har visat stort intresse och lust att lära av naturen, djuren och av varandra. Föräldrar har gett önskemål om mer utevistelse och språklig stimulans. Vi kommer att arbeta med alla estetiska uttrycksformer såsom lek, skapande, bild, musik, gestaltande samt utforska och samtal med varandra kring naturen. Utvärdering Observerar och utvärderar samt reflekterar dagligen kring utveckling och lärande med barnen och mellan oss pedagoger. På vår pedagogiska utvecklingstid samt avdelningsmöten skapar tillfällen att utvärdera. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö (Lpfö 1998/10 s.12). Barnen är inte aktsamma om förskolans material och interiörer. Miljön är tillåtande och barnen har valmöjlighet att förändra miljön efter eget initiativ och intresse.

Tillsammans med barnen kommer vi att sätta upp regler och förhållningssätt. Detta för att vi ska värna om vår goda lär- och lekmiljö. Observerar och utvärderar samt reflekterar dagligen kring barns inflytande, det sker mellan barn och pedagog samt pedagoger emellan. På vår pedagogiska utvecklingstid samt avdelningsmöten skapar tillfällen att utvärdera detta. Förskola och hem Vi ska synliggöra vårt pedagogiska uppdrag för föräldrarna, gällande temaarbetet om naturen. På vårt föräldramöte kommer den pedagogiska planeringen att presenteras utifrån barnens och föräldrarnas behov och önskemål hur arbetet kommer att fortskrida. I den dagliga kontakten kommer föräldrarna få ta del av barnens vardag här på förskolan. I den dagliga kontakten med hemmen. En enkät om temaarbetet ska läggas ut på schoolsoft som föräldrarna får besvara. PÅ föräldramötet i vår. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematisk dokumenteras, följas upp utvärderas och utvecklas. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i Portfolio. Barnens utveckling dokumenteras med hjälp av TRAS. Förskolans vardagsrutiner kopplas till Förskolans läroplan och synliggörs. Vi kommer att ha Tal Och Kommunikationsträning (TKT). Dokumenterar barnens utveckling med hjälp av Tidig Registrering av Språkutvecklingen (TRAS). Den glada femåringen i Den Goda Förskolan kommer vara till hjälp för att se hur vi följer upp läroplanen. Portfolioarbetet sker systematiskt i den dagliga verksamheten.

Utvärdering Utvärdering sker vid observationer och återkopplingar på vår pedagogiska utvecklingstid samt avdelningsmöten. Vi dokumenterar varje TKT-samling för att ständigt kunna reflektera vad som behöver förändras samt vilket som är nästa steg för respektive barn och grupp.