1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor. Kapitel 1: Vetenskapens framväxt 1. Beskriv fyra antika grekiska idéer som, enligt Johansson, varit viktiga för framväxten av vetenskapliga tankesätt. 2. Vilka frågor verkar de joniska naturfilosoferna främst ha ägnat sig åt? 3. Jämför de joniska naturfilosofernas syn på naturskeenden med den som verkar ha rått bland övriga antika greker. 4. Vilka effekter hade, enligt Johansson, det antika Atens (väldigt begränsade) demokratiska styrelseskick? 5. Beskriv Euklides största insats för matematiken. 6. Beskriv det axiomatiska vetenskapsidealet. 7. Hur ansåg man i de första universiteten att man skulle skaffa sig korrekt kunskap? 8. Vad är den stora intresseförändringen som sker när medeltiden övergår i renässans? 9. Med början i mitten av 1500-talet, hur förändras normerna för hur man skaffar sig kunskap? Ge exempel. 10. Vad markerar, enligt Johansson, startpunkten för den vetenskapliga revolutionen? Kapitel 2: Om begreppet kunskap 1. Vad menas med propositionell kunskap respektive icke-propositionell kunskap? Ge exempel. 2. Vilka tre kriterier skall, enligt en allmän uppfattning bland filosofer, vara uppfyllda för att man skall kunna säga att en viss person vet någonting? Ge exempel. 3. Vilka konsekvenser skulle det få om man strök sanningskravet från definitionen av kunskap? Ge exempel. 4. Vilka argument har framförts mot en objektiv och absolut sanningsuppfattning och hur har dessa argument i sin tur besvarats? 5. Beskriv Turingtestet.
2 6. Beskriv den sociologiska kunskapssynen. Vilka problem ser Johansson med denna kunskapssyn? 7. Beskriv två olika innebörder av kontrasten objektiv-subjektiv. Kapitel 3: Hypoteser och hypotesprövning 1. Varför är det, enligt Johansson, betydelsefullt att hitta en bra definition på vad som är vetenskap? 2. Varför är det en vanlig uppfattning att vetenskap skall definieras utifrån metoder snarare än utifrån resultat? 3. Vad är, enligt Johansson, den minsta gemensamma nämnaren för alla vetenskaper? 4. Varför kan man genom den hypotetisk-deduktiva metoden inte bevisa att en hypotes är sann? Ge exempel. 5. Vilka steg ingår i den hypotetisk-deduktiva metoden? 6. Vad är en hjälphypotes? Ge exempel. 7. Vad menas med en ad hoc-hypotes? Ge exempel. 8. Vad är, enligt Popper, skillnaden mellan en tillåten hjälphypotes och en ad hoc-hypotes? Ge exempel. Kapitel 4: Om vetenskapliga data 1. Namnge, definiera och exemplifiera de fyra skalnivåerna. 2. Beskriv, kortfattat, det ideala experimentet. 3. Argumentera för påståendet att all observation är teoriberoende. 4. Hur argumenterade Quine mot påståendet att all observation är teoriberoende? 5. Vad krävs, enligt Johansson, för att hävda att det är möjligt att göra teorineutrala observationer? 6. Hur har man argumenterat för att motbevisa påståendet att jorden roterar kring sin egen axel? Vilken hjälphypotes måste vara uppfylld för att detta argument skall vara giltigt? 7. Beskriv bröderna Weibulls källkritiska metod.
3 Kapitel 5: Kvalitativa data och kvalitativa metoder 1. Hur brukar användare av kvalitativa metoder motivera sitt val av metod? 2. Hur definierar Johansson begreppet kvalitativ metod? 3. Vad sa Brentano om mentala fenomen? Ge exempel. 4. I vilka tre grupper kan man dela in de flesta mentala tillstånd? Ge exempel. 5. Vad menas med att mentala tillstånd har en riktadhet? Ge exempel. 6. Vad är skillnaden mellan en handling och ett beteende? Ge exempel. 7. Vad menas med epistemisk objektivitet? 8. Vad menas med ontologisk subjektivitet? 9. Vad brukar man säga är forskningens syfte är inom den hermeneutiska forskningstraditionen? Vad krävs för att detta skall kunna uppnås? 10. Vad menas med förståelsehorisont? 11. Beskriv den hermeneutiska cirkeln. 12. Johansson säger att hermeneutiken i stor utsträckning handlar om klassificering. Förklara vad han menar och ge exempel. 13. Vad är den symboliska interaktionismens ontologiska grundtes? 14. Vilken kritik kan riktas mot grundad teori? 15. Hur motiverar Johansson sitt påstående att naturvetenskapen är överlägsen andra tankesystem? 16. Varför tycker Johansson inte att alla vetenskapliga discipliner skall sträva mot kvantitativa metoder? 17. Vad är den centrala ontologiska frågan för kvalitativ forskning? 18. Vad menas med råa fakta respektive sociala fakta? Ge exempel. 19. Beskriv de tre olika tolkningar av begreppet social konstruktion som Johansson presenterar. 20. Vad menas med aktörskriteriet? Ge exempel.
4 Kapitel 6: Om orsaker och korrelationer 1. Vad kan vi, enligt Hume, observera när vi tycker oss observera att en orsak efterföljs av sin verkan? 2. Beskriv, med exempel, innehållet i det s.k. INUS-villkoret. 3. Beskriv tre urvalskriterier som används för att välja ut ett av villkoren i ett komplex av nödvändiga villkor och kalla detta för orsaken till en händelse. Ge exempel. 4. Varför, enligt Johansson, är det vanligt att utgå ifrån att en orsak måste föregå sin verkan i tiden? 5. Varför är en stark korrelation mellan variablerna A och B inte att bevis på att nivåerna i A orsakar nivåerna i B? Ge exempel. 6. Vad gör man vid ett s.k. signifikanstest? 7. Vad menas med en indirekt orsak? Uppfyller indirekta orsaker INUS-villkoret? Kapitel 7: Om förklaringar 1. Beskriv vilka två huvudsakliga mål med vetenskapen man har argumenterat för inom vetenskapsteorin. 2. Argumentera mot påståendet att om man kan göra en korrekt förutsägelse av framtida händelser, så har man därmed också en god förklaring av händelsen när den väl inträffat. 3. Vilken distinktion mellan förklaringar inom olika kunskapsområden har gjorts, bl.a. av Dilthey och Weber? 4. Beskriv huvudidén i Hempel och Oppenheims s.k. DN-modell. 5. Vilken kritik har riktats mot den s.k. DN-modellen? 6. Vilka möjliga förbättringar av DN-modellen har presenterats? 7. Vad är huvudtanken med den s.k. unification-synen på förklaringar? Ge exempel. 8. Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet. Hur försökte Hempel lösa detta problem och vad har denna lösning i sin tur för problem? 9. Vad menas med en genuint slumpmässig händelse? 10. Vilken generell form har en ändamålsförklaring? Ge exempel. 11. Vilken komponent tyckte van Fraassen att man borde lägga till som ett kriterium i definitionen av en bra förklaring?
5 12. Vad är det, enligt van Fraassen, som avgör om en vetenskaplig teori har gott eller dåligt förklaringsvärde? Kapitel 8: Förklaringar i samhällsvetenskaperna och humaniora 1. Vad menas med metodologisk individualism och metodologisk kollektivism? Ge exempel och beskriv nackdelar med respektive metodologi. 2. Vad tyckte Popper om metodologisk kollektivism och hur svarar Johansson på detta? 3. Varför är det svårt att tänka sig existensen av historiska lagar på samma sätt som det finns naturvetenskapliga lagar? 4. Beskriv hur narration används för att förklara historiska händelser. 5. Beskriv, med exempel, vad som menas med funktionalistiska förklaringar (inom samhällsvetenskap). 6. Beskriv, med exempel, hur funktionalistiska förklaringar möjligen skulle kunna reduceras till antingen ändamålsförklaringar eller till orsaksförklaringar. Kapitel 9: Vetenskapliga lagar 1. Beskriv, med exempel, skillnaden mellan empiriska generaliseringar och fundamentala lagar. 2. Beskriv, med exempel, skillnaden mellan deterministiska lagar och statistiska lagar. 3. Förklara, med exempel, vad genuin slump innebär. 4. Varför räcker inte följande två kriterier för att definiera en vetenskaplig lag: (i) det är en all-sats; (ii) den har formen om x så y? Ge exempel. 5. Beskriv idéer som presenterats för att kunna skilja på lagar och accidentiella generaliseringar. Ge exempel. 6. Vad är van Fraassens inställning till begreppet vetenskaplig lag? Kapitel 10: Kropp-medvetandeproblemet 1. Vad innebär dualism respektive monism när det kommer till kroppmedvetandeproblemet? 2. Beskriv huvudpunkterna i Descartes dualism. 3. Beskriv huvudpunkterna i Poppers dualism.
6 4. Beskriv, med exempel, de tre minsta gemensamma nämnarna i monismen. 5. Beskriv huvudpunkterna i identitetsteorin samt de två varianterna av denna teori. 6. Beskriv huvudpunkterna i den funktionalistiska teorin gällande kroppmedvetandeproblemet. 7. Beskriv huvudpunkterna i den eliminativt materialistiska teorin gällande kroppmedvetandeproblemet. 8. Beskriv tre viktiga problem för reduktionister. 9. Beskriv hur Brentano definierade den mentala sfären. 10. Varför är Johansson inte säker på att kvaliaproblemet är ett verkligt problem? 11. Beskriv problemet med mentala orsaker och möjliga lösningar till detta problem som presenterats. Kapitel 11: Teorier, modeller och verkligheten 1. Beskriv vad som menas med en modell. Ge exempel. 2. Vad menas med att två egenskaper är komplementära? Ge exempel. Kapitel 12: Teorier om vetenskapens utveckling 1. Vad är, enligt Johansson, den centrala frågan i debatten om vetenskapens utveckling? 2. Vad var Wienkretsens inställning till frågor om verklighetens yttersta beskaffenhet? 3. Vilka två typer av meningsfulla satser finns det, enligt den logiska positivismen? Ge exempel. 4. Hur kan man, enligt Wienkretsen, verifiera syntetiska satser? 5. Vilken metod ansåg Wienkretsen skulle användas för att verifiera teoretiska satser? Vilka kriterier skulle vara uppfyllda för att metoden skulle vara giltig? Vilka problem ser Johansson med dessa kriterier? 6. På vilken central punkt tog Popper avstånd från den logiska positivismen? 7. Beskriv Humes argument för att induktionsproblemet är olösligt. 8. Beskriv kärnan i Poppers falsifikationism. 9. Vad menas med att en hypotes blivit korroborerad?
7 10. På vilket sätt argumenterade Popper mot påståendet att sannolikheten för att en hypotes stämmer ökar när den klarar ett test? 11. Hur argumenterar Johannson för sitt påstående att vi aldrig kan säga att en hypotes slutgiltigt är falsifierad? Hur har Popper besvarat sådan kritik? Vilka invändningar framför Johansson mot Poppers försvar? 12. Förklara de Kuhnska begreppen (a) förvetenskap, (b) normalvetenskap, (c) paradigm, (d) anomali, (e) vetenskaplig revolution. 13. På vilket sätt argumenterade Kuhn för att olika paradigm är inkommensurabla? 14. Vilka kriterier använder forskare, enligt Kuhn, för att välja mellan olika paradigm? 15. Beskriv vad ett forskningsprogram består av, enligt Lakatos. 16. Vad karakteriserar degenererande forskningsprogram respektive progressiva forskningsprogram, enligt Lakatos? 17. Vilken kritik har riktats mot Lakatos tankar, t.ex. av Feyerabend? Hur skulle man möjligen kunna bemöta denna kritik? 18. Vad var Feyerabends inställning till vetenskapliga metodregler samt politisk styrning av forskning? 19. Vilka två aspekter måste filosofiska teorier om vetenskapens utveckling ta i beaktande för att vara verkligt intressanta, enligt Johansson? 20. Man kan, enligt Johansson, hysa vissa förhoppningar om vetenskapens rationalitet, trots att enskilda forskare är lika irrationella som alla andra. Varför? 21. När är en förändring av trosuppfattningar (paradigmskifte) en rationell process, enligt Newton-Smith? Vilken invändning har Johansson mot Newton-Smiths modell? Kapitel 13: Vetenskap och värderingar 1. Varför har normen ofta varit att vetenskap skall vara värderingsfri? 2. Vad innebär argumentum ad hominem? Ge exempel. 3. Vad är den centrala poängen i feministisk vetenskapskritik? 4. Beskriv ett etiskt dilemma som en forskare kan hamna inför. 5. Beskriv Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådets etiska principer.
8 Appendix: Om logisk form 1. Vad består en argumentation av (inom logiken)? Ge exempel. 2. Vad innebär det att ett resonemang är logiskt giltigt? 3. Vad krävs för att en slutsats skall vara sann? 4. Beskriv, med exempel, två giltiga argumentformer. 5. Beskriv, med exempel, två ogiltiga argumentformer. 6. Beskriv när påståendet om man läser boken så klarar man tentan är sant respektive falskt (fyra fall).