VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22
Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många, kostar mycket, driver resistensutvecklingen Vad och hur förhindra är vetenskapligt bevisat Går att förebygga genom ett systematiskt arbetssätt som bygger på infektionsregistrering och flera åtgärder samtidigt
Effektivt vårdhygieniskt arbete Ska leda till en minskning av VRI, utbrott och smittspridning i vården Proaktivt istället för reaktivt? Top-down eller från gräsrot och uppåt? Ska man skriva riktlinjer och tro att de följs? Hur blir vårdhygieniskt arbete en del i det vardagliga arbetet? Hållbarhet?
Vårdhygieniskt arbete i Uppsalas landsting 2008-2015
Vårdhygieniskt arbete i Uppsala 2008-2015 Hög kompetens och skicklighet bland vårdpersonal om hur man förhindrar smittspridning mellan patienter i vården Konsekvens: Minskad smittspridning på Akademiska sjukhuset mellan patienter Vårdhygienisk arbete har varit reaktivt
ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae 2005-2007 320 pat ESBL- K. pneumoniae 30 25 20 15 Screening odling Klin odl 10 5 0 Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept 2005 2006 2007 2008
VRE 30E sommaren 2015 7 pat 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 känd 2010 150711 150714 150721 150728 150805 150811
Caliciutbrott på AS 2008-2009 Epidemikurva Norovirus utbrott 30 E våren 2009 8 7 6 5 4 3 2 1 0 31-dec 02-jan 04-jan 06-jan 08-jan 10-jan 12-jan 14-jan 16-jan 18-jan 20-jan 22-jan 24-jan 26-jan 28-jan 30-jan 01-feb 03-feb 05-feb patient 07-feb 09-feb 11-feb personal 13-feb 02-mar 04-mar 06-mar 08-mar 14-mar 16-mar 18-mar 20-mar 05-apr 07-apr 09-apr 11-apr 13-apr 15-apr 17-apr
14-feb 16-feb 18-feb ddmm ddmm ddmm dd-mm dd-mm dd-mm dd-mm dd-mm dd-mm dd-mm dd-mm antal personer Idag 5 4 3 2 1 0
Clostridium difficile 2011-2013 Genomsnitt i riket 8,2 fall per 100 000 inv. Källa: FOHM årsrapprot 2013
Clostridium difficile 2015-2016
Mediastiniter Thorax 2009-2010 164 åtgärder Lytsy et al Journal of Hospital Infection 2015;91(4):326-31
Vårdrelaterade infektioner Enbart en fråga om smitta mellan patienter? Gör vi tillräckligt i Uppsala? Vad mer kan göras?
Vilka VRI är vanligast? 1. Urinvägsinfektioner pga KAD 2. Sepsis pga centrala infarter 3. Postoperativa infektioner 4. VAP- ventilator associerad pneumoni > 90 % av VRI är någon av dessa fyra 5. Smittor (resistenta bakterier, C. difficile, vinterkräksjuka, influensa, TBC etc etc
De vanligaste VRI:erna UVI:er går att minska 70 % CVK-sepsis går att minska till 100 % VAP går att minska till 55 % Postop infektioner går att minska till 55 % Umscheid, C. A., I C H E 2011;32 (2):101-114
Gemensamt för majoriteten av VRI Relaterade till ett ingrepp och främmande kropp Smittar inte mellan patienter Endogen smitta ommöblering av patientens normalflora Smitta INOM en patient Insättning, hantering, onödiga bort
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Hur arbeta förebyggande? Och med de vanligaste VRI? Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22
Bra förutsättningar i landstinget Patientsäkerhetsteam med samordnare och chefsläkare på ledningskontoret Varje förvaltning har chefsläkare Akademiska har en vårdkvalitetsavdelning Vårdkvalitetsutvecklare finns inom de flesta verksamheter inom förvaltningarna Hygienombud finns överallt Infektionsverktyg Vårdhygienisk expertis
Framgångsfaktorer som förebygger 19
Akademiska sjukhusets Handlingsplan mot VRI 2015-2016 Vårdrelaterad UVI Infartsrelaterad sepsis Handhygien
Landstingsnivån 1. Strategi 2. Handlingsplan
Landstingsnivån Patientsäkerhetsteamet Hygienläkare Chefsläkare alla förvaltningar Tog en hösttermin att ta fram (2015) en strategi och en handlingsplan för att minska VRI 2016-2018
Strategin beslutades i landstingsstyrelsen i nov 2015
Strategin minska VRI 2016-2018
Landstingets strategi Ledningen på alla nivåer visar engagemang för arbetet med att förebygga VRI genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ansvaret utgår från landstingsledningen och följer linjen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Hygienriktlinjer ses som självklara och städning ses som en viktig del i det förebyggande arbetet. Organisation som stödjer ett systematiskt förebyggande arbete mot VRI där ledning och Vårdhygien samverkar. Ändamålsenliga metoder och verktyg för att utvärdera och följa upp VRI-mål. Patienter och närstående är informerade och delaktiga för att undvika VRI. Utveckling av journaldatasystemen Cosmic och MetaVision så att mål för varje enskild riskfaktor kan följas över tid.
Metod Högsta ledningen i landstinget fastställer övergripande direktiv för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Kontinuerlig och prioriterad utbildning inom området genomförs. Journalgranskningar och egenkontroller genomförs för att säkra följsamhet till rutiner och riktlinjer. Stramas 10-punktsprogram införs och följs. Infektionsverktyget används av samtliga vårdande enheter för att mäta förekomst av VRI och riskfaktorer. Vårdhygien och chefläkare samverkar och upprättar en tydlig struktur för att stödja och styra förvaltningarnas VRI-arbete. Riskanalyser och händelseanalyser genomförs och resultatet används i det förebyggande VRI-arbetet. Handlingsplaner för förebyggande av VRI som beskriver mål, aktivitet och uppföljning utarbetas på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå
Uppföljning Redovisning av VRI- arbetet sker genom förvaltningarnas tertialrapporter, årsredovisningar, patientsäkerhetsberättelser. Resultat av lokala och nationella mätningar analyseras av patientsäkerhetsteamet och återkoppling ges till förvaltningschefer och verksamhetschefer. Patientsäkerhetssamordnaren tillsammans med chefläkare vid landstingets ledningskontor är ansvariga för att uppföljning av strategin görs årligen före utgången av november.
Handlingsplan minska VRI 2016-2018
Handslingssplanen togs i beslut landstingsstyrelsen i mars 2016
Aktiviteter 1. Ledning och kultur 2. Patientdelaktighet 3. Kompetens och utbildning 4. Verktyg teknik och metoder 5. Lokaler och städning 6. Samverkan mellan sluten vård, primärvård och kommunal vård och omsorg
Framgångsfaktor 1 Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla
Framgångsfaktor 2 Hygienriktlinjer ses som självklara
Framgångsfaktor 3 Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt
Problem De flesta läkare min ålder saknar helt vårdhygienisk utbildning på Läkarprogrammet Sjuksköterskor och undersköterskor har mer utbildning i vårdhygien än läkare Läkares attityder är att vårdhygienisk kunskap saknar evidens Läkares attityder är att hygienregler är ett beslut utan grund och kommer von oben
Inte bara läkare utan även sjuksköterskor
Lösning Vårdhygienisk arbete blir mest effektivt om det bedrivs utifrån verksamhetens behov och leds av företrädare för verksamheten.
Hitta engagerade interna ledare inom en verksamhet som driver frågan Zingg et al Lancet Inf Dis 2015;15:212-224