Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Relevanta dokument
Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Trauma! (friskfaktorer)

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Vad händer med barnen?

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Traumamedveten omsorg

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn utsatta för våld i Sverige

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Trauma och Prostitution

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Bemötande aspekter för nyanlända.

Det försummade barnet

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Barn och ungas utsatthet för våld

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Våld i nära relationer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Risk för framtida kriminalitet

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Traumamedveten omsorg

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Ensamkommande men inte ensamma

Våld i nära relationer

Att ställa frågor om våld

Definition av våld och utsatthet

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

Barn som riskerar att fara illa

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Barnmisshandel ur ett historiskt perspektiv - tillbakablickar och tankar om framtiden

Våld i nära relationer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Hur kan vi förebygga barnmisshandel? Trollhättan Staffan Janson Karlstads och Örebro universitet Juni 2009

Kris och Trauma hos barn och unga

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Transkript:

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1

Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som utsatts för våld, hur kan professionella upptäcka dem? 4. Hur ser det bästa stödet ut för barn som utsatts för våld? 2

Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Hur upptäcker vi barn som utsatts för våld? 4. Hur ser det bästa stödet ut för barn som utsatts för våld? 3

Barn som har upplevt krig och flykt Ensamkommande barn har ofta upplevt mycket våld i samhället Barn som flyr med sin familj ofta en friskfaktor Livet före och under flykten, i asylprocessen och under etableringen i det nya landet har betydelse för det psykiska måendet Barn utan upphållstillstånd eller med tillfälligt uppehållstillstånd är fortfarande på flykt 4

Flyktingbarnteamet - ensamkommande (56 remisser) 2011-2013 Händelse (enligt journal) Antal % Förlust av betydelsefull person 31 55 Bevittnat fysiskt våld 27 48 Utsatt för fysiskt våld 25 45 Sexuella övergrepp (flickor) 4 21 Krig eller väpnat konflikt 7 12 5

Våld och dysfunktionella familjeförhållande även barn som inte är flyktingar misshandel (fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt övergrepp) försummelse (emotionell omsorgsbrist, fysisk omsorgsbrist) dysfunktionella familjeförhållanden (partnervåld, alkohol/drogmissbruk hos förälder, förälder med psykiatrisk diagnos, förälder i fängelse, separerade eller skilda föräldrar) - Våld utanför familj också en riskfaktor 6

Förekomst av familjevåld och insatser för våldsutsatta barn >10 % av alla barn upplevt våld i familjen någon gång 5 % upprepade gångar (Annerbäck, 2010; Janson 2011) Det svårdefinierade psykiska våldet kan vara värst Barn i socialt utsatta miljöer löper flerdubbelt större risk att drabbas av familjevåld Utredning och stöd för våldutsatta barn och vuxna inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är bristfällig (Maria Eriksson, 2006, Broberg och Almqvist, 2012, Inspektionen för vård och omsorg, 2015). 7

Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Hur upptäcker vi barn som utsatts för våld? 4. Hur ser det bästa stödet ut för barn som utsatts för våld? 8

Symtom till följd av barnmisshandel psykiskt och beteendemässigt. Starka samband: Beteendeproblem, PTSD, kriminellt beteende, fetma Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten, depression och självmordsförsök, alkoholproblem, prostitution. Svaga eller oklara samband med: självskadebeteende, drogmissbruk, tonårsgraviditeter, kronisk värk som vuxen, allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen, livskvalitet. (Gilbert et al., 2009).

Flyktingbarnteamet - ensamkommande (56 remisser) 2011-2013 Barnens hjälpbehov (enligt journal) Antal % Flykt och asylprocess 52 93 Sömnsvårigheter 50 89 Kroppsliga besvär 43 77 Nedstämdhet 42 75 Vardagen i Sverige 34 61 Koncentrationssvårigheter 27 48 Traumasymtom 30 54 10

Trauma Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Exponering - en upplevelse av hot mot liv B. Återupplevande av traumat C. Undvikande av sådant som påminner om traumat D. Negativt tankeinnehåll om sig själv och andra. Negativa förväntningar på sig själv och omvärlden. E. Överspändhet. Svårigheter med koncentration, minne och känslor. 11

Traumaskattningsformulär Under den senaste veckan 1 Har du tänkt på det som hände även när du inte ville det? 2 Har du försökt att radera det som hände ur minnet? 3 Har du haft perioder med starka känslor kring händelsen? 4 Har du hållit dig undan saker eller situationer som påminner om händelsen? 5 Har du försökt låta bli att tala om det som hänt? 6 Har bilder från händelsen dykt upp i dina tankar? 7 Har saker du upplevt fått dig att tänka på händelsen? 8 Försöker du låta bli att tänka på händelsen? Childrens revised impact och event scale (CRIES 8) www.childrenandwar.org

Uppförandestörning Ett upprepat mönster av beteenden som innefattar kränkning av andras grundläggande rättigheter eller för åldern grundläggande sociala normer och regler. Aggressivt beteende mot människor eller djur Skadegörelse Bedrägligt beteende eller stöld Allvarliga norm- och regelbrott -orsakar funktionsnedsättning i arbete eller studier 13

Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Hur upptäcker vi barn som utsatts för våld? 4. Hur ser det bästa stödet ut för barn som utsatts för våld? 14

Hinder mot att berätta spontant om våldsutsatthet Våldsutsatthet kan avslöjas av barn till en utomstående (professionell) men det finns många hinder för detta Skam och skuldkänslor Rädsla för repressalier Bristande tro på att man får hjälp Tidigare negativa erfarenheter av att berätta för någon Känslan av att de vuxna som finns i närheten inte bryr sig

Varför undviker professionella frågan om våld? skadar mer än gör nytta tidsbrist behandlaren gör patienten upprörd den yrkesverksamma uppfattar det inte som ett ansvarsområde inom professionen föreställning att problemet inte finns bland de patienter verksamheten möter (Todahl, 2009) 16

LITE formuläret Har du sett föräldrar (annan vuxen) som slagit sönder saker eller skadat varandra? (bevittnat våld) fått stryk, blivit slagen eller skadats av någon? blivit bunden eller instängd i trångt utrymme? tvingats göra sexuella handlingar? (direkt utsatt för våld) LITE-formuläret (Lifetime Incidence of Traumatic Events) Ricky Greenwald, 1999. Anpassad av Anders Broberg, Göteborgs universitet, och Ole Hultmann, BUP Gamlestaden, för att skilja ut våld i hemmet 17

Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Hur upptäcker vi barn som utsatts för våld? 4. Hur ser det bästa stödet ut för barn som utsatts för våld? Överordnat mål att återetablera trygghet, både känslomässigt och fysiskt 18

Barn och ungdomar med psykiska symtom Barn och ungdomar med krisreaktioner hjälper man bäst med ökad omsorg och hjälp att stå ut med påfrestningar de genomlider (skolhälsovård, utökat stöd av lärare) Barn och ungdomar som är nedstämda har allvarliga beteendestörningar eller traumareaktioner behöver bedömning av psykolog Ta ställning till anmälningsskyldighet till socialtjänsten 19

Traumabehandling Stabilisering i kroppen, i känslorna och socialt Traumabearbetning omlagring av minnen Integration nyorientering i världen, inriktning mot framtiden 20

Slutord Det är lika viktigt att ta reda på vad barn varit med om, som att ta reda på hur de mår. Socialt stöd till barn (och familj) är viktigt för barn och ungdomar i en socialt otrygg situation De flesta nyanlända barn kommer att må bra på sikt, men det är viktigt att upptäcka de som behöver specialiserad hjälp i synnerhet ensamkommande Stoppa våldet om det fortfarande pågår Rutiner för skolhälsovården att ställa frågor om våld ole.hultmann@vgregion.se 21