Barnmisshandel ur ett historiskt perspektiv - tillbakablickar och tankar om framtiden
|
|
- Sofia Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnmisshandel ur ett historiskt perspektiv - tillbakablickar och tankar om framtiden Staffan Janson Prof. Emeritus, Karlstad/Örebro Gästprofessor i pediatrik, Uppsala Universitet.
2 De internationella väckarklockorna Ambroise Tardieu (1868): Étude médico-légale sur l'infanticide. J. Caffey (1946): 6 spädbarn med oförklarliga subduralhematom + brott av långa rörben. H. Kempe (1962): The battered child syndrome. J. Caffey (1972): On theory and practice of shaking infants. R. Meadow (1977): Münchausen by proxy H. Kempe (1978): Sexual abuse; another hidden paediatric problem. Garbarino (1978): The elusive crime of emotional abuse Belsky (1993): Den ekologiska modellen (individ, familj, samhälle, kultur).
3 De första svenska rapporterna om barnmisshandel i läkartidningen (Selander 1957, Frisk 1964)
4
5 1979 Föräldrabalken (6 kap. I ): Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling
6 Viktig svensk lagstiftning för att förhindra kroppslig bestraffning av barn 1858 förbud att slå tjänstefolk > 16 år förbud att slå tjänstefolk oavsett ålder 1928 förbud att slå läroverkspojkar i skolan 1957 kroppslig bestraffning jämställs med misshandel 1958 förbud mot kroppslig bestraffning av alla elever oavsett ålder och skolform 1966 Föräldrabalken: Kroppslig bestraffning borttaget som uppfostringsmetod 1979 Föräldrabalken: förbud mot kroppslig bestraffning av barn Kroppslig bestraffning läggs under allmänt åtal 1990 Sverige ratificerar FN:s barnkonvention 1993 Barnombudsmannen
7 Länder med anti-aga lag i hemmen november 2016 (51;grönmarkerade)
8 Attityder till kroppslig bestraffning av barn och beteende hos svenska föräldrar Anti aga lagen Positiva till aga Agade förskolebarn tal 70-tal 80-tal 90-tal
9 Vad ligger bakom den goda utvecklingen i Sverige? Tidig uppmärksamhet på barnets rättigheter Välfärdssamhället och en tidig politisk samstämmighet. Hög medvetenhet om socioekonomiska faktorers betydelse. Tidig skyddslagstiftning. Hög utbildning och en relativt homogen befolkning. Basal mödra- och barnhälsovård med föräldrautbildning till alla. Jämförelsevis hög ekonomisk jämlikhet mellan könen Majoriteten av barnen tidigt under insyn från andra (det offentliga rummet). Ökad förståelse av samband mellan våld inom familjen och barnmisshandel.
10 Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser Starka samband med: Beteendeproblem PTSD Kriminellt beteende Fetma! Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten Depression och självmordsförsök Alkoholproblem Prostitution Svaga eller oklara samband med: Självskadebeteende Drogmissbruk Tonårsgraviditeter Kronisk värk som vuxen Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen livskvalité Gilbert, Janson et al. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. The Lancet 2009.
11 Adverse Childhood Experiences (ACE:s) och sjukdom i vuxen ålder Riskuppföljning av 48,526 vuxna (18-64) in fem stater i USA /11 ACE: 55 %, > 3/11: 14 %. ACE samband med: ung vuxen, kvinna, minoritet, låg utbildning, låg inkomst. Ju högre ACE ju högre sjuklighet. ACE > 3: ökad risk för alkoholism, rökning, drogbruk, Diabetes, hjärtinfarkt, stroke, depression and funktionshinder i vuxen ålder. (Campbell, Walker, Egede: Associations between adverse childhood experiences, high risk behaviors and morbidity in adulthood. Am J Prev Med 2015) Sannolika mekanismer: Sena konsekvenser av felaktiga coping mekanismer Kronisk stress medierade av biologiska mekanismer Ett livsperspektiv: Försämrad optimal tillväxt Ökad risk för funktionshinder i vuxen ålder Exempel: Svår barnmisshandel 50 % ökad risk för funktionshinder i vuxen ålder Sexuella övergrepp: 80 % ökad risk för depression, 60 % för fetma, 45 % för diabetes.
12 Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska hem (Nationella skolbarnsundersökningarna 2000, 2006 och 2011) Familjevåld OR 8 10 Alkoholmissbruk 5-7 Låg inkomstnivå 3 4 Utlandsfödd 2 3 Föräldrar ej sammanboende 2 2,5 Kronisk sjukdom hos barnet 2 Trötthet, stress hos föräldrar 1,3
13 Barns multi utsatthet Nationella studien om Kroppslig bestraffning och annan kränkning 3202 svenska 9-klassare 2011 Slagen någon gång 18 % Vittne till familjevåld 7 % Emotionell utsatthet 13 % Grav försummelse 3 % Bevittnat våld Grav Försummelse Fysisk misshand el Gravt försummade barn 85 % multi-utsatthet Bevittnat våld 76 % multi-utsatthet Psykisk misshandel
14 Framtida utmaningar Multipel utsatthet / vanvård Vittnesförmåga/förnekelse Rigorös kognitiv problemlösning: är det vi ser det vi fått veta? Barns motståndskrafter Gen miljö interaktion Prevention/ terapi Lärdomar från andra kunskapsfält haverikommissioner (Child Abuse Review). Forskare/fotfolk evidensbaserat arbete. Nationell och internationell samordning av epidemiologisk forskning Longitudinella studier Särskilt utsatta grupper (funktionshindrade barn, barn i samhällsvård, flyktingbarn m.fl.) Våld och mobbning mellan barn Våld mot de små barnen/avancerad pedofili Utnyttjande av modern teknik, som 3-d återgivning av skalle och hjärna.
15 Where are we heading? Sweden England USA Universal prevention Targeted prevention Child protection? Out of home care
16 Vanvård och Försummelse Fysisk: basala behov Medicinsk: Ej tillgodosett barnets behov av vård, mediciner etc. Emotionell: Särbehandling, vittne till våld och svåra hotelser. Avsaknad av värme och närhet. Utbildning: Dålig kontroll av skolk, ej hjälpt barnet till skolan, ej påtalat särskilda utbildningsbehov. Påtaglig riskökning (x 2-4) i vuxen ålder för: Depression, ångest, beteendestörningar, sexuella riskbeteenden, ätstörningar, självmordsförsök och fullbordade självmord. OBS! även efter justering för annan utsatthet i barndomen
17
18 Maskros- eller Orkidébarn
19 Varför utvecklar misshandlade barn avvikande beteenden? Ökad känslighet för negativa sociala budskap. Okänslighet för positiva sociala budskap Begränsad handlingsrepertoar vid upplevd fara Erfarenheter av att aggressivitet fungerar i sociala relationer. Att slå eller hota någon ger resultat, särskilt om det gäller en mindre eller svagare person. Om alla 4 riskmönstren: 8 x högre risk att utveckla gravt avvikande beteende jämfört med misshandlade barn utan riskmönster (Dodge K et al) Varför blir pojkar mer aggressiva än flickor? De första 3 åren i livet är pojkar och flickor lika aggressiva! Flickor utvecklar social kompetens tidigare än pojkar Pojkars fysiska utveckling uppmuntras mer än flickor Man förhindrar tidigt flickors aggressiva beteenden MAO-A-gen knuten till x-genen, där män bara har en. Skydd mot stress. Om den ej fungerar och man utsatts för upprepad misshandel: 85 % risk att utveckla aggressivt beteende!
20 Varför är flickor mer självbestraffande än pojkar? Flickors yttre aggressivitet accepteras sämre än för pojkar kan leda till aggressivitet mot det egna jaget kan ge depression. Ångest och depression är en inre plåga Att skära sig frigör endorfiner och ersätter en inre plåga med en yttre (för en tid) en sorts självmedicinering. Självskadebeteende är sällan föregångare till självmord
21 Norska Aftenposten 18 nov Misshandel och vanvård av små barn (internationella erfarenheter) Dödlig utgång vanligast bland spädbarn, näst vanligast 1-4 år. Subduralhematom och frakturer; max 0 6 mån. Föregående skador ~ 30 %. Sjuka, sköra avvikande barn Pojkar > flickor. Familjer i beråd (socialt, ekonomiskt, psykiskt). Kultur som tillåter våld.
22 Failure to thrive (barnet som inte vill ta sig)
23 Staffan Janson
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06
Våld mot och mellan skolbarn Skolläkaradagarna i Örebro 2015-02-06 Staffan Janson Folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Pediatrik, Uppsala universitet Staffan.janson@kau.se Barnmisshandel i de industrialiserade
Hur kan vi förebygga barnmisshandel? Trollhättan 2009-10-08. Staffan Janson Karlstads och Örebro universitet Juni 2009
Hur kan vi förebygga barnmisshandel? Trollhättan 2009-10-08 Staffan Janson Karlstads och Örebro universitet Juni 2009 Anti- aga lagar Före år 2000 i 8 länder, år 2009 i 24 länder i världen, varav 19 i
Barn som far illa Kandidatföreläsning
Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN
Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap
Barnmisshandel Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap 2015-05-06 Barmisshandelns historia Barnamord Slaveri Barnarbete Lindning av spädbarn Aga som uppfostringsmetod När barnmisshandel uppmärksammades Ambroise
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Vad händer med barnen?
Vad händer med barnen? Kopplingar mellan upplevelser av våld under barndomen och ohälsa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. Akademiska barnsjukhuset/uppsala universitet Varför behöver vi skydda
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Det försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan
Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp
Barnmisshandel. Björn Tingberg Leg ssk, med dr. Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Barnmisshandel Björn Tingberg Leg ssk, med dr Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus Barnskyddsteamet Mio På Barnahusen På sjukhuset Samråd Rättsmedicinsk undersökning Utbildning Konsultation
Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar
Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,
Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Workshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Barn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Traumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv
Kommunförbundets nätverksverksdag 20190910 Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv Nilhede Liv Nilhede Socionom Leg Psykoterapeut Handledare
Kan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet
Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Våld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Barns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Definition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Barn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:
Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)
Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences) Misshandel, kategorier Psykiskt våld (av förälder) 11% Fysiskt våld (av förälder) 28% Sexuellt våld (alla) 22% Försummelse, kategorier Emotionell
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,
Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?
Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop? Borås 12 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen Hur relationer mellan befolkningsgrupper utvecklas + +
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Barn som lever med våld i hemmet
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Barn som lever med våld i hemmet Staffan Janson Barn som lever med våld i hemmet Staffan Janson Detta
Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!
Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist
Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist Tre generationer av forskning i den internationella litt om föräldrar m utvstörn och deras barn 1a generationen fokuserar
Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...
Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Rapport från Barnombudsmannen till Sveriges tredje granskning inom UPR-processen, juni 2019
Rapport från Barnombudsmannen till Sveriges tredje granskning inom UPR-processen, juni 2019 Inledning Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 med uppdrag att företräda barns och ungas
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2016-11-02 Vår värdegrund Vi verkar för att ett tryggt klimat och en god stämning råder mellan
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.
Kommittédirektiv Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården Dir. 2006:75 Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 2006 Sammanfattning
Fysisk och sexuell misshandel av barn
Fysisk och sexuell misshandel av barn Per Borgström barnläkare, barnpsykiater Barnskyddsteamet Mio, Astrid Lindgrens barnsjukhus Barnskyddsteam San Diego 1976 - prevention - specialistundersökning avseende
Våld löser inget! SAMMANFATTNING AV EN NATIONELL KARTLÄGGNING OM VÅLD MOT BARN. Åsa Landberg, Carolina Jernbro och Staffan Janson
Våld löser inget! SAMMANFATTNING AV EN NATIONELL KARTLÄGGNING OM VÅLD MOT BARN Åsa Landberg, Carolina Jernbro och Staffan Janson Stiftelsen Allmänna Barnhuset Linnégatan 89 C 115 23 Stockholm Org.nr: 802000-1072
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
VÅLDTÄKT. Lotti Helström
VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Trauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Kan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Policy: mot sexuella trakasserier
Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med ÖRS och Riksidrottsförbundets värderingar om glädje
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten
Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
SVEKET MOT SEKTBARNEN
1 SANS, nr 3, 2011 SVEKET MOT SEKTBARNEN Barnkonventionen och lagar till barns skydd måste gälla även i sekter, extrema grupper och andra slutna rörelser. Charlotte Essén skriver om de glömda barnen. Sverige
VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Känner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Montessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte