Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Barnmisshandel. Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap"

David Dahlberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Barnmisshandel Carolina Jernbro Folkhälsovetenskap

2 Barmisshandelns historia Barnamord Slaveri Barnarbete Lindning av spädbarn Aga som uppfostringsmetod

3 När barnmisshandel uppmärksammades Ambroise Tardieu ( ) - professor i rättsmedicin vid Paris universitet Röntgenläkaren John Caffey rapporterade om blödningar i hjärnan och skelettskador hos små barn som han misstänkte var orsakade av misshandel Henry Kempe skapade begreppet battered child syndrome i början av 1960-talet Anders Frisks artikel i Läkartidningen 1964 fick regeringen att reagera - begärde år 1966 en utredning om förekomsten av barnmisshandel och tänkbara förebyggande åtgärder

5 År 1979 förbjöd Sverige, som första land i världen, all kroppslig bestraffning. Följande tillägg infördes i Föräldrabalken (6 kap. I ): Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

6 Attityder till kroppslig bestraffning av barn och beteende hos svenska föräldrar Anti-aga lagen 1979 Positiva till aga Agade förskolebarn

7 Vad är barnmisshandel? Kommittén mot barnmisshandels definition av barnmisshandel innefattar fall när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov (SOU 2001:72).

8 Barn som far illa När barnets hälsa och personliga utveckling riskerar att skadas Det kan handla om: Fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse inom familjen Allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga familjen Eget beteende: missbruk kriminalitet och annat självdestruktivt beteende Hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga

9 Typer av försummelse Medicinsk Fysisk Utbildning Tillsyn Emotionell/ psykisk Miljömässig Försummelse Exempel (Socialstyrelsen, 2013) Vid medicinsk försummelse tillgodoses inte barnets behov av hälso- och sjukvård samt tandvård (t ex i form av de hälsobesök som erbjuds av barnavårdscentralerna, elevhälsan och tandvården). Det kan också vara att barnets medicinska vård inte sköts, som till exempel insulininjektioner vid diabetes, astmabehandling vid astma Fysisk försummelse (vanvård) kan vara brister i hygien, inklusive mun- och tandhygien, kost, omvårdnad eller årstids- och åldersanpassade kläder, inte ge barnet möjlighet till vila och sömn Barnets behov av vägledning och fostran, att lära sig sociala regler, gå i skolan och få utbildning tillgodoses inte Barnet får inte tillräcklig tillsyn för sin ålder (t ex bad utan tillsyn, lämnad ensam hemma i förskole- eller lägre skolålder) vilket kan leda till fysiska skador/dödsfall Emotionell försummelse innebär att barnets behov av kärlek, uppmärksamhet, bekräftelse och tillhörighet inte tillgodoses När barnets behov av en trygg fysisk miljö (t ex tryggt och säkert bostadsområde) inte tillgodoses

10 Förekomst av barnmisshandel i Europa Mer än 18 miljoner barn utsätts för barnmisshandel bara i Europa! 854 barn dör varje år till följd av banmisshandel 29 procent utsätts för psykisk misshandel 23 procent utsätts för fysisk misshandel Drygt 13 procent av flickor och nästan 6 procent av pojkar utsätts för sexuella övergrepp Många barn utsätts för försummelse/vanvård men svårt att uppskatta WHO Europa 2013

11 Förekomst av barnmisshandel i Sverige Witnessing intimate partner violence (6.4%) Physical abuse (17.7%) Severe Neglect (2.4%) Psychological maltreatment (10.9%) Carolina Jernbro Karlstad University, Institution for Health Sciences

12 Barnamord i Sverige barn dör varje år till följd av barnmisshandel

13 Sigtuna - En 30-årig mamma dödade sina två söner, fyra och åtta år gamla, genom dränkning hösten Kvinnan erkände morden. Hon dömdes för mord till sluten rättspsykiatriskvård med särskild utskrivningsprövning och utvisning på livstid. Motala - En treårig flicka dödades av sin mamma i mitten av juni Mamman har erkänt att hon satte fast fentanylplåster på barnets kropp, vilket senare orsakade barnets död. Kvinnan dömdes senare till rättspsykiatrisk vård. Umeå - En 53-årig pappa dödade sin sjuårige son med 17 knivhugg. Mannen erkände mordet. Han dömdes till 18 års fängelse (2011). Nyköping - I augusti 2012 knivskar en mamma sin nyfödde son till döds i hemmet. Kvinnan har erkänt brottet och dömdes i oktober samma år till rättspsykiatrisk vård. Uddevalla - En 48-årig pappa dödade sin tvååriga dotter genom strypning. Han erkände brottet och dömdes till rättspsykiatrisk vård (2010). Surahammar - En 32-årig man knivdödade sin sambo och hennes femåriga dotter. Mannen erkände gärningarna och dömdes av Västerås tingsrätt till livstids fängelse (2008). Linköping - I mars 2009 dödade en 33-årig mamma sin tvåårige son genom att dränka honom i badkaret. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk vård. Vällingby - En kvinna tog sin tre månader gamle son och hoppade ut över ett broräcke. Sonen avled omedelbart. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk vård (2012).

15 Barnkonventionen FN:s Konvention om Barnets Rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 20e november ratificerade Sverige barnkonventionen Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag

16 Barnkonventionen Innehåller fyra huvudprinciper som är vägledande för hur helheten ska tolkas: Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn och att alla barn är lika mycket värda. Inget barn får bli diskriminerat. Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i första rummet vid åtgärder som rör barnet. Artikel 6 - varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Artikel 12 - barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få de frågor som rör honom/henne beaktade.

17 Artikel 19: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande (Regeringskansliet 2006).

18 Konsekvenser av barnmisshandel Långvariga hälsokonsekvenser (Gilbert et al. 2009)* Fysiska skador Psykisk ohälsa Drog- och alkoholproblem Fetma Kriminellt beteende *Burden and consequences of child maltreatment in highincome countries

19 Barnmisshandel och livskvalitet

20 Avslöjande bland ungdomar utsatta för allvarlig/frekvent fysisk misshandel 52 har berättat om misshandeln för någon Vem har du berättat för? % (n) (n=179) Syskon/vän 37.5 (66) Endast 24% upplevde att Förälder eller annan släkting 18.2 (32) avslöjandet ledde till Personal inom skola, socialtjänst 11.4 (20) polis eller liknande hjälp/stöd BRIS 9.7 (17)

21 Avslöjande och upplevt stöd Hinder för att avslöja Otillräckligt stöd från vuxna Positiva stödinsatser Lojalitet till föräldrarna Avsaknat barnperspektiv Stöd från kurator och BUP Saknar tillit till vuxna och professionella Rädsla för att inte bli trodd Hopplöshet Skuldbelägger sig själva Normalisering Otillräckliga bevis Otillgänglig socialtjänst och polis Motvilja att agera Stöd från socialtjänst Förövare straffad

22 Ibland gör jag dumma saker som att höja rösten åt mina föräldrar eller skrika på dom så att en gång i april (2011) fick stark örfil av min pappa. Att jag blev hörselskadad. Jag har inte berättat för min mamma och pappa att jag blev hörselskadad så att dom inte ska må dåligt.

23 Jag har berättat för socialen att min pappa dricker och att han blir allvarligt arg men de gör inget. De tycker bara att han har rätt

24 Jag har en kurator på skolan som jag ofta går till. Hade det inte varit för henne hade jag nog varit död nu

26 Fallet Louise Missbrukande föräldrar Bevittnat våld Skilsmässa Bo hos psykisk sjuk pappa med ett allvarligt missbruk (permission från sluten psykvård) Utsatt för grova sexuella övergrepp och annan misshandel Problem i skolan stor skolfrånvaro (samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar inte Louise faller mellan stolarna ) Bo i husvagn och bil

27 Tack för mig & lycka till!

Relevanta dokument

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen