HÄLSOKUNSKAP 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv Nina Westerback LEKTION 7 - Frigörelsen från familjen ATT BLI VUXEN SAMLEVNAD 1a stadiet frigörelseprocessen inleds när den unge börjar reglera sitt beroende till föräldrarna. Föräldrarna reagerar ofta starkt på denna utveckling. 2a stadiet Den unge är medveten om att han går igenom en frigörelseprocess. Mån om att framhäva sin individualitet och sitt oberoende. Testar gränser. 3e stadiet Känslomässiga reaktionerna som hör ihop med frigörelsearbetet bli allt mer framträdande känna sig ensam o nedstämd och drabbas av skuldkänslor 4e stadiet Den unge identifierar sig med föräldrarna och framhäver sin likhet med dem 5e stadiet den unge och föräldrarna etablerar ett nytt och jämbördigt förhållande. Den unge upplever sig själv som en självständig individ KÄRLEK Robert J. Sternberg Närhet - Passion - Engagemang 1 Sammansmältningsfasen. Den blinda kärleken 2.Isärväxande. Man söker utrymme för sig själv och ser nya sidor hos sin partner 3. Allians- och samlevnadsfasen. Hänförelse har utvecklats till sympati, närhet och kärlek De ungas parförhållanden 1. Tillfälliga kontakter, en kväll 2. Några dagars månaders sällskapande 3. Stadigt sällskapande som syftar till gemensam framtid 1
Harmonisk parrelation Uppgift: Makarna klarar av att leva självständigt men tar ändå hänsyn till varandra Ger varandra tillåtelse att förändras. Ger tid för varandra och vårdar relationen Jämlikhet Ömsesidig respekt Ömsesidigt förtroende Vill du leva singel eller i en parrelation, gift? Kan otrohet accepteras Vill du bo ensam eller sambo innan du gifter dig? Vill du ha borgerlig eller kyrklig vigsel? Skall par av samma kön kunna gifta sig i kyrka? Sexualitet När den är som vackrast är den ett uttryck för två personers kärlek för varandra och kännetecknas av Öppenhet Tillit ömsinthet omtanke Olika i olika åldrar Självtillfredsställelse masturbation och onani: ett sätt att bekanta sig med sin kropp och sexualitet viktig för den sexuella autonomin och självkänslan grunden för ett tillfredsställande sexliv naturlig också i vuxenålder och i ålderdomen ett sätt att ge utlopp för sexuella spänningar män kan öva upp sin kontroll över erektionen och sädestömningen för att förebygga för tidig utlösning om sex De flesta tror att de flesta har mer sexuell erfarenhet än de har Medierna ger en falsk bilda av sexualitet som kan leda till prestationsfixering Kvinnor kan behöva träning i att få orgasm Viktigt att man kan diskutera sitt sexualliv med sin partner Fysisk beröring behöver inte leda till samlag Kärlek och ömhet kan också uttryckas med kyssar och smekningar Sexuell aktivitet och psykisk ohälsa Samlag i ung ålder förknippas med beteendestörningar som förvärrats efter samlagsdebuten. Depression, självdestruktivitet och olika riskbeteenden är vanligare hos sexuellt aktiva 15-17-åringar (för att inte tala om ännu yngre) Narkomaner, schizofrena, antisociala ungdomar har mer riskbenäget sexuellt beteende än övriga 2
Pubertet och sexuell aktivitet Tidig pubertet medför ofta tidig sexdebut Pojkar som haft tidig sexdebut har fler partners och ett mer riskbenäget sexbeteende än de som börjat senare Undersökning Riittakerttu Kaltiala-Heino överläkare 17 082 flickor ja 15 922 pojkar, 14-16 v Ingen erfarenhet (ca 30%) Endast kyssar (ca 11%) Smekningar (ca 18%) Intima smekningar (ca 17%) Samlag (flickor 25%, pojkar 22%) riskbenäget sexuellt beteende Många partners Oskyddad sex Varför korrelerar tidig sexdebut med med psykiska problem? Sexuell debut är en livshändelse som den unga ångrar Man inleder en sexuell relation innan man är färdig för den (kultur, påtryckningar av kompisar/partner, narkotika) Strävan att finna närhet och tröst Form av riskbeteende Oförmåga att skydda sig från sex pga psykisk störning VÄLLUST OCH BEROENDE S.100-104 Olika beroenden Psykiskt tvångsmässigt begär att upprätthålla en viss aktivitet Fysiskt abstinensbenägenhet Socialt kopplat till situationer där man använder ett visst ämne eller sysslar med en viss aktivitet 3
Hjärnan och lustkänslor De områden i hjärnan som styr lustkänslorna finns i pannloben, mellanhjärnan och i hjärnbarken Dopaminer är centrala för regleringen av lustkänslor Endorfiner är morfinliknande föreningar som kroppen producerar vid bl.a. fysisk ansträngning Låga serotoninhalter har ett samband med känslor av nedstämdhet Dopaminbanorna förmedlar även lustkänslor som framkallas av njutningsmedel Naturliga stimuli framkallar utsöndringen av dopamin i mycket mindre utsträckning än vad rusmedel och narkotika gör Det addiktiva beteendet kännetecknas av upprepning och omättlighet Det känns även övermäktigt att kontrollera med viljan Även förknippat med skuldkänslor, skam, smussel och förnekelse Beroendet utvecklas till ett problem när personen börjar försumma sådant som varit viktigt för henne Ensamhet addiktion Människorelationerna ersätts med en viss aktivitet eller ämne Beroendet blir det viktigaste i hennes/hans liv Dessutom blir hon/han mästare på att manipulera omgivningen http://www.youtube.com/watch?v=wnsxbw2tl4y&feature =relmfu http://www.youtube.com/watch?v=dz_jroxdak4&feature= relmfu http://www.youtube.com/watch?v=1svh-yoh3uw Sexuell addiktion ritualmässigt upprepande av ett visst handlingsmönster. Samlag eller onani blir mekaniskt och skänker endast tillfälligt välbefinnande efteråt uppstår en känsla av tomhet Spelberoende Upprepande av handlingsmönstret. Vinster tillfredsställer inte personen och spelet upphör inte trots vinst. Arbetsnarkoman arbetar tvångsmässigt, försummar sig själv, sin hälsa och människorrelationerna lider. 4
Medberoende ett fenomen som utvecklas i en familj där en av familjemedlemmarna är beroende. Allt börjar kretsar kring beroendet eller så förnekar man det Beroende av motion tvångsmässigt beroende av fysisk aktivitet. Personen blir ångestfylld och irriterad om han/hon inte når målet för sitt dagliga motionerande. Motion kan också fungera som straff för att de ätit Frågeställningar: Andra beroenden? Vilka beroenden är mera negativa än andra? Varför? Kan ett beroende vara positivt? VÅRA KRAFTRESURSER Sid 192-200 Aristoteles: Man uppnår välbefinnande genom aktivitet och gott socialt kapital Ett liv utan utmaningar är värdelöst Våra kraftresurser Psykisk hälsa kännetecknas av: Fullständig lycka och välbefinnande är omöjligt att uppnå Själsliga välbefinnande är inte ett statiskt tillstånd, utan varierar under olika skeden av livet En förmåga att utvecklas på ett psykiskt, emotionellt, intellektuellt och andligt plan En förmåga att skapa och upprätthålla givande människorelationer En förmåga att känna empati inför andra människor En förmåga att även I stunder av psykisk vånda se en möjlighet att utvecklas 5
Grundtrygghet Utkomst ett jobb eller studieplats ett hem mat för dagen nära människorelationer Fritidsintressen ger oss kraft att orka och ger vårt liv mening Arbete En tredjedel av vardagen tillbringas på jobbet Trivsamt arbete måste vara meningsfullt och tillräckligt utmanande Arbetet löper smidigt och arbetsomgivningen är trygg och trivsam Varken studier eller jobb ska vara betungande ska inte ta alla krafter Kraft även för fritid Tillhörighet Kunna vara sig själv i sin närmiljö Få utvecklas i egen takt Familj skapar trygghet i vardagen Kan även bestå av andra personer än familj som skänker motsvarande trygghet Viktigt att tillhöra någon grupp Våra kraftresurser Lycka enligt professor Markku Ojanen: En lycklig människa längtar varken efter det som varit eller det som ska komma Hon lever här och nu Hon grämer sig inte över egna eller andras misstag Amerikansk studie visar: Att man är lyckligast när man har sex Olyckligast när man är på väg till jobbet Vad tär på krafterna? Gräl och meningsskiljaktigheter i människorelationer Brådska Brist på egen tid viktigt att komma underfund med vad som grämer en och göra något åt saken Brådska Konstant brådska är ett resultat av egna val och värderingar Viktigt att ge tid för att bara vara, njuta av livet och träffa vänner Måste ha tid för att lugna ner sig och ta pauser även under jäktiga dagar Undvik onödiga förpliktelser och lata sig med gott samvete Alltför uppskruvat nervsystem kan ge upphov för till många problem fysiskt och psykiskt hela tiden på högvarv 6
Leva livet/bemästra livet Människan behöver visserligen mål I livet men vid behov borde man också kunna göra avkall på dem Om man försöker för mycket blir följden istället försvagad prestationsförmåga Orealistiska mål och ständig prestationsångest tär på nerverna Varenda minut behöver inte utnyttjas optimalt Ibland kan man bara vara och förundra sig Källor till välbefinnande Någon kanske målar, en annan tröstar sig med läckerheter, pratar med vänner, bara är för sig själv, umgås med husdjur, går i kyrkan och en tredje tränar Alldeles för ofta tyr sig människor till alkoholen och tobaksröken Det psykiska illamåendet förskjuts bara en smula Bekymren finns kvar de dränks inte i alkohol eller försvinner av tobaksrök Källor till välbefinnande Viktigt att lära sig att vara för sig själv och lyssna till sinnesintryck och känslor Inte ignorera negativa känslor Lär dig istället att lyssna till de budskap de förmedlas Man behöver inte alltid vara glad och energisk, men nedstämdhet och ångest kan tyda på att allt inte är som det skall vara Lyssna på vänners bekymmer och prata om egna Ensamhet Vara ensam känna sig ensam Kan känna sig ensam även i sällskap Behöver inte känna sig ensam fastän man lever ensam Ensamhet är subjektivt tillstånd Kan vara förknippad med väntan på nåt nytt Kan vara en kraftkälla ställs öga mot öga med oss själva och tvingar oss att begrunda våra värden Men kan vara ett täcken på något psykiskt problem om man varje morgon helst skulle stanna en hemma under täcket Att möta kriser Få människor klarar sig genom livet utan att möta kriser Förlust av anhörig, skilsmässa, arbetslöshet, problem i arbetslivet Utvecklingskriser Många vändpunkter i människans normala uppväxt och utveckling kan utlösa kriser Pubertet, flytta hemifrån, studietiden, svårigheter med levnadsbana, ny relation Förknippat med förlust, sorgearbete, anpassning och utveckling För en del är de dramatiska för andra mindre Traumatiska kriser Ofta plötsliga och utom vår kontroll Ex. olyckshändelser, självmord, våld, dödsfall Uppfattningen om att livet är relativt tryggt och rättvist slås I spillror Arbetet, ekonomiska värden, karriären förlorar sin betydelse Trygghet behövs fås från vänner, familj och yrkeskunniga Behovet av krishjälp är störst och krishjälpen effektivast inom tre dygn från en traumatisk händelse 7