Läkemedelsgenomgångar

Relevanta dokument
Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Tema äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel LATHUND

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Användningen av opioider i VGR

Den multisjuka äldre och läkemedel

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsbiverkningar

Sammanställning och utvärdering av läkemedelsgenomgångar inom Västerbottens läns landsting under 2012

Indikatorer - i vårdens tjänst

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Läkemedel till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Hantering av läkemedel

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR NÄRVÅRDCENTRAL PÅ HÖKARÄNGENS JOHAN FASTBOM. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:8 ISSN

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

Hantering av läkemedel

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Läkemedel till äldre 245

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Läkemedelsbehandling av äldre i hemsjukvården. Rapport från en tematisk verksamhetstillsyn vid 29 vårdcentraler i sydöstra sjukvårdsregionen 2008

Läkemedelsverkets författningssamling

Transkript:

Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun

Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt förpackade läkemedel) vid grundgenomgången. I genomsnitt hade varje individ 9 läkemedel. Antalet läkemedel efter läkemedelsgenomgång minskade med 2 läkemedel per individ. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden per individ och år var 5 962 kr före och 3 905 kr efter läkemedelsgenomgången (-2 057 kr). Kvalitén på de äldres läkemedelbehandling ökade med utgångspunkt från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (se tabell s 5). Efter genomgången använder ingen boende på Tallmon läkemedel med betydande antikolinerga effekter. Användningen av magsyrahämmande och antidepressiva medel har minskat. Ingen potentiell D-interaktion noterades. Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Antal Könsfördelning Genomsnittlig ålder Alla individer som fick läkemedelsgenomgång 3 st kvinnor 77 %, män 23 % kvinnor 86 år, män 79 år Individer med minst st läkemedelsrelaterat problem st (85 %) kvinnor 73 %, män 27 % kvinnor 87 år, män 79 år Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång Regelbunden dosering (reg) 6,2 4,4 Vid behovs dosering (vb) 2,6 2, Totalt antal läkemedel 8,8 6,5 Individer med 0 eller fler, samt 20 eller fler läkemedel. Differens Antal individer med 0 eller fler läkemedel (reg + vb) 5 st 2 st -3 st Antal individer med 20 eller fler läkemedel (reg + vb) 0 st 0 st 0 st na utfördes på uppdrag av Åsele kommun i samarbete med Västerbottens läns landsting och Apoteket Farmaci. Teamet bestod av ansvarig läkare Mats Ullén, sjuksköterskan Ingvar Pettersson, omvårdnadspersonal från Tallmon samt apotekare Magdalena Pettersson, sjukhusapoteket Umeå. 2009-06-0 Sid av 9

Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) är en händelse eller omständighet kopplat till läkemedelsbehandlingen som faktiskt eller potentiellt kan påverka utfallet av denna. Nedan visas LRP kategorier, åtgärder och resultat från läkemedelsgenomgångarna. En djupare analys är sedan gjord på de 5 vanligast förekommande LRP-kategorierna och vilka läkemedel som orsakar dessa problem. Fakta: Totalt har 40 st LRP identifierats hos st individer. 85 % av alla individer hade ett eller flera LRP. Antal kategoriserade LRP: 39 st. Antal utförda åtgärder: 39 st. Antal utvärderade åtgärder: 35 st. Fördelning av LRP inom de olika kategorierna Tabellen visar vilka LRP som framkommit under läkemedelsgenomgången. LRP-kategori Andel av total Antal (st) Indikation saknas/oklar 62% Vid behovsläkemedel som ej används 2% Biverkning 5% Otillräcklig effekt 5% Läkemedlet förskrivet i för hög/låg dos 3% Underbehandling 3% Ej rekommenderat terapival 3% 24 8 2 2 2009-06-0 Sid 2 av 9

Hur har LRP åtgärdats? Diagrammet visar fördelningen mellan de fem vanligast förekommande åtgärderna. Resterande åtgärder summeras under "övriga åtgärder". De åtgärder vi inte fått återkoppling om är exkluderade. Antal i teckenförklaring visar antal utförda åtgärder. Vilka blev resultaten av utförda åtgärder? I de fall som den genomförda åtgärden utvärderats så kategoriserades den i "bättre", "sämre" eller "oförändrat". De åtgärder som ej hunnit/kunnat utvärderas redovisas i kategorin "ej utvärderat". Antal i teckenförklaring visar antal utvärderade resultat. 2009-06-0 Sid 3 av 9

Vilka läkemedel orsakar läkemedelsrelaterade problem? Följande tabell visar de läkemedelssubstanser som förekom mest i samband med de fem vanligaste läkemedelsrelaterade problemen. Andel av tot Antal (st) LRP Indikation saknas/oklar 62% 24 Läkemedelsubstans Cyanokobalamin 4% 5 Läkemedelsubstans Folsyra 4% 5 Läkemedelsubstans Citalopram 8% 3 Läkemedelsubstans Ranitidin 3% Läkemedelsubstans Omeprazol 3% LRP Vid behovsläkemedel som ej används 2% 8 Läkemedelsubstans Paracetamol 5% 2 Läkemedelsubstans Furosemid 3% Läkemedelsubstans Karbamid 3% Läkemedelsubstans Fusidinsyra 3% Läkemedelsubstans Metronidazol 3% LRP Biverkning 5% 2 Läkemedelsubstans Acetylsalicylsyra 3% Läkemedelsubstans Dipyridamol 3% LRP Otillräcklig effekt 5% 2 Läkemedelsubstans Ketobemidon 3% Läkemedelsubstans Risperidon 3% LRP Läkemedlet förskrivet i för hög/låg dos 3% Läkemedelsubstans Enalapril 3% 2009-06-0 Sid 4 av 9

Förändringar i kvaliteten av läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre. För mer information om "Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi", se www.sos.se. I tabellen visas den andel av individerna över 75 år med minst ett läkemedel som ger utslag på kvalitetsindikatorn. Ett utslag på en kvalitetsindikator behöver dock inte betyda att det utgör ett problem för den enskilda individen. Kvalitetsindikator. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Digoxin.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Loopdiureika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Neuroleptika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Opioider.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Protonpumpshämmare.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell SSRI.3 Olämplig regim Sömnmedel som stående behandling.5 Polyfarmaci Tre eller fler psykofarmaka 8% ( st) 8% 8% ( st) 0% 8% ( st) 8% 33% (4 st) 33% 7% (2 st) 7% 7% (2 st) 7% 7% (2 st) 8% 25% (3 st) 7% 25% (3 st) 25% 7% (2 st) 7% ( st) ( 0 st) ( st) ( 4 st) ( 2 st) ( 2 st) ( st) ( 2 st) ( 3 st) ( 2 st) 2009-06-0 Sid 5 av 9

Läkemedelsgrupper vars användning kräver en korrekt och aktuell (enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre). Vanligt förekommande läkemedelsgrupper hos äldre som innebär risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller annan olägenhet för individerna. Läkemedelsgrupper/läkemedel där det är angeläget att en aktuell finns och att behandlingen regelbundet omprövas. 2009-06-0 Sid 6 av 9

Vilka läkemedelsgrupper var vanligast? Nedan visas de vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före samt hur dessa grupper förändrats till efter läkemedelsgenomgången. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Laxantia 85% ( st) 85% ( st) Övriga analgetika och antipyretika 77% (0 st) 62% (8 st) Antikoagulantia 46% (6 st) 3% (4 st) Vitamin B2 och folinsyra 38% (5 st) Antidepressiva medel 3% (4 st) 5% (2 st) Loop-diuretika 3% (4 st) 3% (4 st) Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 23% (3 st) 23% (3 st) Lugnande medel, ataraktika 23% (3 st) 23% (3 st) Medel vid järnbristanemier 23% (3 st) 23% (3 st) Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 23% (3 st) 8% ( st) 2009-06-0 Sid 7 av 9

Användningen av psykofarmaka Nedan visas användningen av psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgång. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Neuroleptika 23% (3 st) 23% (3 st) Lugnande medel och ataraktika 23% (3 st) 23% (3 st) Sömnmedel och lugnande medel 5% (2 st) 5% (2 st) Antidepressiva 3% (4 st) 5% (2 st) Medel vid demenssjukdomar 8% ( st) 2009-06-0 Sid 8 av 9

Användningen av smärtläkemedel Diagrammet visar den andel av individerna som innan läkemedelsgenomgången använde minst ett läkemedel (reg + vb) i respektive läkemedelsgrupp. Se även tabell nedan, med förklaringar till ATC koderna. Läkemedelsgrupp Exempel på läkemedelsubstans N02AA Opiater Morfin, Hydromorfon, Oxikodon, Kodein 8% ( st) 5% (2 st) N02AB Fenylpiperidinderivat Ketobemidon, Petidin, Fentanyl 5% (2 st) 5% (2 st) N02AC Difenylpropylaminderivat Dextropropoxifen N02AE Oripavinderivat Buprenorfin N02AX Övriga opioider Tramadol N02BA Salicylsyraderivat inkl kombinationer Acetylsalicylsyra (exkl.trombyl) N02BB Pyrazolonderivat Fenazon N02BE Anilider, inkl kombinationer Paracetamol 77% (0 st) 62% (8 st) 2009-06-0 Sid 9 av 9