STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

Transkript

1 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1 Läkemedel statistik för år 2006

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa- och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2006 Socialstyrelsen Information: Örjan Ericsson orjan.ericsson@socialstyrelsen.se Publicerat: oktober Denna version av statistiken innehåller ändringar jämfört med den version som publicerades i mars I tabell 7 och 8 (sidorna 18 och 20) har kolumnen Incidens/1000 personår ändrats. Tabell 66 på sidan 57 har bytts ut. Tidigare publicering Denna statistik publiceras fr.o.m Delar av statistiken har sedan 1990 publicerats i Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, vilken fr.o.m publicerades av Socialstyrelsen (tidigare av Statistiska Centralbyrån). OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health and Medical Care Pharmaceuticals statistics for 2006 The National Board of Health and Welfare Previous publication These statistics were published for the first time in its present form in Some of the statistics have been published in the Yearbook of Health and Medical Care since From 1995 the yearbook was published by The National Board of Health and Welfare (earlier by the Statistics Sweden). ISBN Artikelnr Publicerat okt

3 Förord Socialstyrelsen ansvarar för officiell statistik om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Statistikämnet hälso- och sjukvård omfattar tre statistikområden, hälsa och sjukdomar, hälso- och sjukvård och dödsorsaker. I officiell statistik används således beteckningen hälso- och sjukvård både som överordnat begrepp (statistikämne) och som underordnat begrepp (statistikområde). Officiell statistik rörande statistikområdet hälso- och sjukvård har sedan slutet av 1980-talet redovisats i en hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok. För denna var till en början SCB ansvarig, men i mitten av talet överfördes ansvaret till Socialstyrelsen som publicerade sin första årsbok Socialstyrelsen inledde 2003 en översyn av statistikområdet hälso- och sjukvård. Arbetet ledde bl.a. till ett ställningstagande om att upphöra med utgivandet av den hälso- och sjukvårdsstatistiska årsboken. Den bedömdes i några avseenden inte uppfylla de krav som finns för officiell statistik. Fr.o.m kom årsboken att ersättas av fyra webbpublicerade tabellrapporter. I en av dessa redovisades läkemedelsförsäljningen. Denna tabellrapport är 2007 års rapport om läkemedel. Den innehåller uppgifter om läkemedel som expedierats på apotek år Underlaget till rapporten har huvudsakligen erhållits genom bearbetning av data från Socialstyrelsens läkemedelsregister och från Apoteket AB:s register. Nytt för i år är att rapporten innehåller uppgifter som baseras på det nya läkemedelsregistret som innehåller personnummer vilket innebär att läkemedel kan kopplas till individ. Detta gör det möjligt att beräkna prevalens och incidens för användningen av läkemedel i befolkningen. Örjan Ericsson, Epidemiologiskt centrum, har varit huvudansvarig för sammanställningen av tabellerna. De statistiska bearbetningarna har gjorts i samarbete med Andrejs Leimanis och Åke Karlsson, Epidemiologiskt Centrum. Anders Åberg Enhetschef 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Datakällor, definitioner och förklaringar...8 Läkemedelsregister...8 Klassifikation av läkemedel...8 Definierad dygnsdos, DDD...9 Upphandling av läkemedel i slutenvård...9 Recept...9 Läkemedelsförmånerna...9 Kvalitet, bortfall och begränsningar...10 Kvalitet...10 Bortfall i receptstatistiken...10 Bortfall på grund av ofullständiga eller felaktiga uppgifter...11 Begränsningar...11 Kommentarer till vissa tabeller...12 Allmänt om läkemedelskostnader...13 Tabell 1. Läkemedelskostnader och dygns- doser i de nordiska länderna Figur 1. Läkemedelskostnader och dygnsdoser i de nordiska länderna Tabell 2. Läkemedelskostnader fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård...13 Tabell 3. Läkemedelskostnader efter län 2005 och 2006 per invånare...14 Läkemedel på recept...15 Tabell 4. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept Tabell 5. Kostnad för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept fördelad efter kön och ålder Tabell 6. Läkemedelskostnad per capita år Fördelning per län, kön och åldersgrupp...16 Tabell 7. Prevalens och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år 2006, kvinnor Tabell 8. Prevalens och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år 2006, män Tabell 9. Läkemedel på recept efter huvudgrupp 2006 och jämförelse med Tabell 10. Läkemedel på recept. Kostnad för de tjugo största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med Tabell 11. Läkemedel på recept. De tjugo största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med Tabell 12. Läkemedel på recept. Kostnad för de tjugo största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Tabell 13. Läkemedel på recept. De tjugo största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Läkemedel i slutenvård...27 Tabell 14. Läkemedel i slutenvård. Kostnad och volym för humanläkemedel per huvudgrupp 2006 och jämförelse med

6 Tabell 15. Läkemedel i slutenvård. Kostnad för de 20 största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med Tabell 16. Läkemedel i slutenvård. De 20 största terapeutiska grupperna 2006 och jämförelse med Tabell 17. Läkemedel i slutenvård. Kostnad för de tjugo största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Tabell 18. Läkemedel i slutenvård. De 20 största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Tabell 19. Läkemedel i slutenvård, största kostnadsökningar Receptfria läkemedel...32 Tabell 20. Läkemedelsförsäljning, receptfritt. Kostnad och volym för humanläkemedel per huvudgrupp 2006 och jämförelse med Tabell 21. Läkemedelsförsäljning, receptfritt. De 20 största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Tabell 22. Läkemedelsförsäljning, receptfritt. De 20 största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med Bilaga 1: Prevalens och kostnader för utvalda läkemedelsgrupper år Tabell Prevalens och kostnader för utvalda läkemedelsgrupper år Bilaga 2: Lorenz-diagram för utvalda läkemedelsgrupper år Figur Lorenz-diagram för utvalda läkemedelsgrupper år Bilaga 3: Väntetidsfördelning och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år Figur Väntetidsfördelning och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år

7 Sammanfattning Föreliggande tabellrapport innehåller uppgifter om läkemedel som expedierats mot recept, rekvisition till slutenvård eller försålts receptfritt år Underlaget till rapporten har huvudsakligen erhållits genom bearbetning av data från Socialstyrelsens läkemedelsregister och från Apoteket AB:s register. Rapporten innehåller på samma sätt som tidigare uppgifter om mängd och kostnader men nytt för i år är att rapporten innehåller uppgifter som baseras på det nya läkemedelsregistret som innehåller personnummer. Användning av individanknutna uppgifter har gjort det möjligt att ange prevalens och incidens för användningen av läkemedel i befolkningen och att beräkna hur stor andel av patienterna som använder en viss andel av läkemedlen. Sådana uppgifter presenteras i rapporten för ett urval av läkemedel och läkemedelsgrupper. 7

8 Datakällor, definitioner och förklaringar Läkemedelsregister I den officiella statistiken har uppgifter om expediering av läkemedel på recept hämtats från Socialstyrelsens läkemedelsregister som är ett av hälsodataregistren. I registret finns uppgifter om läkemedlets ATC-kod (se förklaring nedan), namn, styrka och förpackning. Patientens kön, ålder och bostadsort (län, kommun, församling) finns i registret och från och med juli 2005 även personnummer. Uppgifter om läkemedelsförsäljning till slutenvården, receptfri försäljning och försäljning enligt rekvisition i öppenvården har hämtats från Apoteket AB:s register (Xplain). De uppgifter som finns i olika läkemedelsregister härrör från expediering av läkemedel på apotek och alla data, som presenteras i föreliggande rapport, gäller således försäljning av läkemedel. När det gäller läkemedel som förskrivits på recept måste man hålla isär begreppen förskrivning, försäljning och användning. En del av de läkemedel som förskrivs köps inte ut från apoteket, och en del av de läkemedel som köps ut används inte av patienten eller används inte enligt ordinationen. Vi har ofullständig kunskap om hur stora skillnaderna mellan förskrivning, försäljning och användning i verkligheten är. Klassifikation av läkemedel I Sverige används sedan 1988 ATC, Anatomical Therapeutic Chemical Classification System, för redovisning av läkemedelsanvändning. Detta system används även av övriga nordiska länder och rekommenderas av WHO. I ATC-systemet delas läkemedlen in i 14 huvudgrupper. Varje grupp delas in i undergrupper i flera nivåer. Indelningen baseras på farmakologiska egenskaper, terapeutisk användning och kemisk struktur. Alla läkemedelssubstanser har en sjuställig ATC-kod som fastställs av WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology i Oslo. Som exempel visas uppbyggnaden av ATC-koden för oxazepam. N N05 N05B N05BA N05BA02 Nervsystemet (anatomisk huvudgrupp) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (farmakologisk/terapeutisk undergrupp) Lugnande medel, ataraktika (farmakologisk undergrupp) Bensodiazepiner (kemisk undergrupp) Oxazepam (kemisk substans) 8

9 De av WHO fastställda ATC-koderna har begynnelsebokstäver mellan A och V. Andra varor som säljs på apotek, t.ex. kostnadsfria förbrukningsartiklar, har åsatts s.k. varugrupperingskoder. Dessa koder har samma uppbyggnad som ATC-koder men har andra begynnelsebokstäver. Definierad dygnsdos, DDD Måttenheten DDD (Definierad DygnsDos) är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen vid medlets huvudindikation. Om möjligt anges DDD i mängd aktiv substans. När det inte är möjligt, t.ex. för sammansatta preparat, anges DDD i enheter, dvs. tabletter, milliliter etc. DDD för vissa läkemedelsgrupper (hudläkemedel, blodsubstitut och infusionsvätskor) är ej jämförbara med DDD för övriga läkemedel. Vissa läkemedelsgrupper (t.ex. cytostatika, vacciner) saknar fastställda DDD. Upphandling av läkemedel i slutenvård Läkemedel, som används i slutenvården, bekostas av landstingen. Genom att sluta avtal med leverantörer av läkemedel upphandlar landstingen läkemedel med i många fall kraftiga rabatter jämfört med de inköpspriser som gäller i öppenvård. Läkemedlen levereras till vården av apoteken enligt avtal mellan landstingen och Apoteket AB. Rabatterna återbetalas till landstingen i efterhand. Läkemedelsregistren innehåller inte uppgifter om rabatter på produktnivå och det går inte heller att se vilket år rabatterna avser. Redovisade uppgifter om kostnader för enskilda läkemedel och läkemedelsgrupper innebär därför ofta överskattningar av de verkliga kostnaderna. Recept Med recept avses vanlig förskrivning, dosrecept (till patienter som får sina läkemedel fördelade i en separat förpackning för varje doseringstillfälle), hjälpmedelskort (för förskrivning av stomiartiklar och förbrukningsartiklar) och livsmedelsanvisning. Läkemedelsförmånerna Med läkemedelsförmåner avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa andra varor (vissa förbrukningsartiklar och vissa livsmedel till barn under 16 år). Läkemedelsförmånsnämnden beslutar om vilka läkemedel och andra varor som skall ingå i förmånssystemet och om särskilda villkor skall gälla. Förmånerna innebär att patientens kostnad reduceras stegvis under en tolvmånadersperiod. Så länge den sammanlagda kostnaden inte överstiger 900 kronor lämnas ingen kostnadsreducering. Sedan minskar patientens kostnad med: 50 procent av den del som överstiger 900 kronor men inte kronor 9

10 75 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor 90 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor 100 procent om den sammanlagda kostnaden överstiger kronor Det högsta belopp som en patient kan få betala under en tolvmånadersperiod är kronor. Den del av kostnaden för läkemedel och andra förmånsberättigade varor som betalas av patienten benämns egenavgift och den del som bekostas av samhället benämns förmån. Läkemedelsförmånerna bekostas i princip av landstingen men kostnaden subventioneras genom statsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen. Kvalitet, bortfall och begränsningar Kvalitet Alla expedieringar av varor på recept registreras på apoteket. De uppgifter, som enligt lagen får finnas i receptregister, förs över till Hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister. Patientens födelseår och -månad, kön, folkbokföringsort och från juli 2005 även personnummer förs. Tillförlitligheten hos de data som finns i läkemedelsregistren är beroende av en korrekt registrering på apoteken och att uppgifter i varuregister är korrekta. Fel och ofullständigheter kan emellertid inte helt undvikas. Kvalitetssäkringsarbete med avsikt att kvantifiera och minimera felregistreringar och andra fel bedrivs kontinuerligt av Apoteket AB och landstingen. Kvaliteten på data i läkemedelsregistren är generellt mycket god. Det förekommer att uppgifter som avser ett år, t.ex. 2003, i en upplaga av den officiella statistiken avviker något från motsvarande uppgifter för samma år i en tidigare upplaga. Detta kan ibland bero på korrigeringar av data i registren men kan också bero på orsaker som inte är direkt kvalitetsrelaterade. Det förekommer ganska ofta att ATC-klassificeringen av en läkemedelssubstans ändras. Även värdet på DDD kan ändras. Sådana ändringar införs retroaktivt i läkemedelsregistren vilket gör att uppgifter för tidigare år ändras. Bortfall i receptstatistiken Vid framställning av statistik där receptexpediering av läkemedel fördelas på kön, ålder eller folkbokföringsort uppkommer ett bortfall beroende på ofullständig eller felaktig registrering av uppgifter. Bortfallets storlek när det gäller kön, ålder och län framgår av tabellen nedan. För ett par enskilda läkemedelsgrupper, läkemedel mot infektionssjukdomar och mot parasitsjukdomar, är bortfallet när det gäller dessa variabler något större. Som högst är det 2,8 procent vilket gäller bortfall av länsuppgift för kostnad för läkemedel mot infektionssjukdomar. En vanlig orsak till bortfall är att personnumret på receptet är ofullständigt. Om de fyra sista siffrorna saknas blir län och kön okänt, eftersom dessa uppgifter hämtas vid kontroll mot folkbokföringsregistret. 10

11 Bortfall på grund av ofullständiga eller felaktiga uppgifter Läkemedel 1 Handelsvaror DDD Totalt milj DDD milj DDD Län okänt 0,4% 0,4% Kön okänt 0,2% 0,2% Ålder okänd 0,1% 0,2% Kostnad (AUP) 3 Totalt milj kronor milj kronor Län okänt 0,6% 0,6% 1,9% 2,2% Kön okänt 0,3% 0,3% 1,7% 1,9% Ålder okänd 0,2% 0,3% 0,9% 1,9% 1 Humanläkemedel, ATC-kod A V 2 Förbrukningsartiklar, vissa livsmedel 3 AUP är apotekens utförsäljningspris Begränsningar I läkemedelsregistret finns uppgift om patientens ålder, kön och folkbokföringsort från år Personnummer finns från och med juli Före denna tidpunkt går det att analysera köns- och åldersskillnader och geografiska skillnader i läkemedelsanvändningen men man kan inte koppla en individs läkemedelsanvändning till uppgifter i andra individbaserade register (patientregistret, cancerregistret, födelse- och missbildningsregistret). Det går inte heller att se hur många individer som behandlas med ett läkemedel. En följd av detta är att om försäljningen av ett visst läkemedel ökar kan man inte veta om fler individer behandlas eller om samma antal individer behandlas med större mängd läkemedel. Dessa begränsningar finns inte i den del av läkemedelsregistret som innehåller personnummer. 11

12 Kommentarer till vissa tabeller Redovisningen av kostnaderna för vissa receptförskrivna läkemedelsgrupper och enskilda läkemedelssubstanser visar stora förändringar mellan åren 2005 och 2006 (tabell 10 och 12). De stora kostnadsökningarna för L04A immunsuppressiva medel beror på kraftigt ökad användning av nya och dyra läkemedel (etanercept och adalimumab) som framför allt används mot reumatoid artrit. Även när det gäller N05A neuroleptika och C09C angiotensin II-antagonister är orsaken till kostnadsökningen ökad användning av nya läkemedel (tabell 10). Den ökade användningen och kostnaden för kombinationsläkemedlet R03AK07 (tabell 12), som används vid astma, beror på ändrad men inte ökad behandling av astma. Den stora kostnadsminskningen för N06A antidepressiva medel beror på att patentskyddet för ett av de största läkemedlen i gruppen har upphört och att introduktion av billiga generika har pressat ned kostnaderna (tabell 10). I slutenvården orsakas de största kostnadsökningarna av introduktion av nya läkemedel för behandling av cancer (tabell 15 och 17). Exempel på detta är L01X övriga cytostatiska/cytotoxiska medel, L01B antimetaboliter, L01XC03 trastuzumab och L01XC02 rituximab. En annan orsak till kostnadsökningar för läkemedel i slutenvård är överföring av kostnader från recept till slutenvård. Incitamentet för denna överföring är att priset på slutenvårdens läkemedel är lägre än på läkemedel på recept beroende på landstingens upphandlingsavtal. Kostnadsökningarna för L04A immunsuppressiva medel, B03X övriga medel vid anemier, L04AA12 infliximab och B03XA01 erytropoietin beror till stor del på kostnadsöverföring. Förändringar i den använda mängden läkemedel, mätt som DDD, beror i en del fall på att terapirekommendationer eller terapitraditioner ändras. Exempel på detta är C10A kolesterol- och triglyceridsänkande medel och C09C angiotensin II-antagonister (tabell 11). När det gäller enskilda läkemedelssubstanser, t. ex. C10AA01 simvastatin, C09AA02 enalapril och A02BC01 omeprazol (tabell 13) beror den ökade användningen främst på en övergång från relativt dyra läkemedel till billigare med likvärdig effekt. 12

13 Allmänt om läkemedelskostnader Tabell 1. Läkemedelskostnader och dygnsdoser i de nordiska länderna 2004 Euro per invånare DDD per 1000 invånare per dag Danmark Finland Island Norge Sverige Källa: NOMESCO DDD/1000 invånare per dag Sverige Norge Danmark Finland Euro per invånare Island Figur 1. Läkemedelskostnader och dygnsdoser i de nordiska länderna De linjer som delar in diagrammet representerar medianvärden. Källa: NOMESCO Tabell 2. Läkemedelskostnader (AUP, miljoner kronor) 1,2 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård Slutenvård Vanliga recept Recept Receptfritt Rekvisition i öppenvård Dosrecept 3 Totalt Läkemedel totalt Läkemedlens andel av kostnader för hälsooch sjukvård (%) , , , , Humanläkemedel, ATC-kod A V 2 AUP är apotekens utförsäljningspris 3 Recept till patient som får läkemedel dosdispenserade, dvs. fördelade i förpackningar för varje intagningstillfälle 4 Preliminär siffra 5 Uppgift om kostnad för hälso- och sjukvård 2006 ännu ej tillgänglig Källa: Apoteket AB, SCB 13

14 Tabell 3. Läkemedelskostnader efter län 2005 och 2006, kronor (AUP) per invånare 1,2 Län/region Slutenvård 3 Recept 4 Receptfritt Öppenvård rekvisition Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Endast humanläkemedel, ATC-kod A-V 2 AUP är apotekens utförsäljningspris 3 Ej justerat för rabatter enligt upphandlingsavtal, se sid. 9 4 Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift Källa: Apoteket AB 14

15 Läkemedel på recept Tabell 4. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept , miljoner kronor 3 Läkemedelsförmån Egenavgift (läkemedel) Läkemedel 1 Förbrukningsartiklar 2 Livsmedel Totalt ATC-kod A V exklusive T 2 ATC-kod Y80 Y85 3 ATC-kod Y73 Y75 Källa: Socialstyrelsen Tabell 5. Kostnad för läkemedel 1, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept fördelad efter kön och ålder Miljoner kronor (AUP) 2 År Kön Alla åldrar 2002 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalkostnad, dvs. läkemedelsförmån + egenavgift 2 AUP är apotekens utförsäljningspris Källa: Socialstyrelsen 15

16 Tabell 6. Läkemedelskostnad 1,2 per capita år Fördelning per län, kön och åldersgrupp. Kronor AUP 3 Län/region Kön Alla åldrar Stockholm Kvinnor Män Totalt Uppsala Kvinnor Män Totalt Södermanland Kvinnor Män Totalt Östergötland Kvinnor Män Totalt Jönköping Kvinnor Män Totalt Kronoberg Kvinnor Män Totalt Kalmar Kvinnor Män Totalt Gotland Kvinnor Män Totalt Blekinge Kvinnor Män Totalt Skåne Kvinnor Män Totalt Halland Kvinnor Män Totalt Västra Götaland Kvinnor Män Totalt Värmland Kvinnor Män Totalt Örebro Kvinnor Män Totalt Västmanland Kvinnor Män Totalt Dalarna Kvinnor Män Totalt

17 Län/region Kön Alla åldrar Gävleborg Kvinnor Män Totalt Västernorrland Kvinnor Män Totalt Jämtland Kvinnor Män Totalt Västerbotten Kvinnor Män Totalt Norrbotten Kvinnor Män Totalt Riket Kvinnor Män Totalt Totalkostnad, dvs. läkemedelsförmån + egenavgift, för läkemedel på recept 2 ATC-kod A-V, se sid. 8 3 AUP är apotekens utförsäljningspris Källa: Socialstyrelsen 17

18 Tabell 7. Prevalens och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år 2006, kvinnor. Läkemedelsgrupp 1 Antal patienter 2 Andel kvinnor 3 DDD/TID 4 Snittålder Prevalens/1000 invånare Incidens/1000 personår 5 Lorenz 1- percentil 6 Lorenz 50- percentil 6 A02B Medel vid magsår ,59 60,6 42,3 92,1 47,3 5,3 85,9 och gastroesofageal reflux A06 Laxantia ,63 65,7 30,8 62,6 38,3 8,8 88,3 A08 Medel vid obesitas ,70 49,4 3,5 7,4 5,2 5,6 83,8 A10 Diabetesmedel ,45 65,6 38,4 31,2 4,1 4,5 79,2 A10A Insuliner ,45 62,1 19,2 15,7 2,1 4,3 75,8 A10B Perorala diabetesmedel ,45 69,0 19,2 21,8 3,8 4,6 79,7 B01AA Vitamin K ,41 73,8 5,8 12,3 3,7 3,6 73,4 antagonister B01AC Trombocytaggregationshämmande ,48 75,2 71,0 76,3 14,5 2,7 65,2 medel B03BA Vitamin B ,63 70,6 35,5 37,9 13,1 4,5 69,1 B03BB Folsyra och derivat ,64 65,2 216,7 21,0 9,1 3,4 75,4 C01A Hjärtglykosider ,54 82,0 5,0 9,9 1,8 3,1 70,1 C01D Kärlvidgande ,50 76,8 19,1 28,1 11,2 6,9 94,5 medel för hjärtsjukdomar C03A+C03E+C09BA ,59 70,0 58,3 61,4 14,4 3,0 67,4 C09DA Tiazider inkl kombinationer C03C Loop-diuretika ,60 76,3 52,5 52,0 13,1 9,1 79,6 C07 Betareceptorblockerande ,53 69,0 56,3 107,3 21,4 3,9 77,7 medel C08 Kalciumantagonister ,51 71,6 44,9 47,7 11,2 3,3 72,8 C09 Medel som påverkar ,47 69,6 91,1 75,8 18,6 4,3 75,5 reninangiotensinsystemet C09A+C09B ACEhämmare ,44 70,7 49,1 39,7 13,5 4,3 82,5 inkl kombina- tioner C09C+C09D ARB inkl ,50 68,4 38,2 36,5 8,3 3,7 70,4 kombinationer C10A Kolesterol- och ,46 68,3 79,7 63,5 16,7 5,0 74,5 triglyceridsänkande medel D02 Hudskyddande och ,60 52,4 167,1 55,6 30,5 8,4 82,0 uppmjukande medel D07 Glukokortikoider till ,56 49,5 28,7 75,3 57,5 10,9 83,8 utvärtes bruk G03 Östrogener lågpotenta ,00 68,3 15,2 59,2 24,5 4,9 79,4 G03 Östrogener medelpotenta ,00 59,0 21,2 38,1 12,5 3,6 79,0 G03A Antikonceptionella ,00 29,0 112,6 133,7 79,2 3,9 72,7 medel H02AB Glukokortikoider ,58 55,0 11,4 48,9 0,0 8,6 93,0 H03A Tyreoideahormoner ,84 62,3 34,0 57,2 27,7 3,3 70,5 18

19 Läkemedelsgrupp 1 Antal patienter 2 Andel kvinnor 3 DDD/TID 4 Snittålder Prevalens/1000 invånare Incidens/1000 personår 5 Lorenz 1- percentil 6 Lorenz 50- percentil 6 J01 Antibakteriella medel ,58 43,8 14,9 289,4 7,2 11,0 80,3 för systemiskt bruk exkl. metenamin J02 Antimykotika för ,88 44,1 0,2 18,9 252,5 20,5 89,3 systemiskt bruk exkl. griseofulvin J05 Virushämmande ,66 47,3 0,8 13,0 16,2 41,2 93,2 medel för systemiskt bruk L02 Endokrin terapi ,55 60,5 5,4 7,3 9,0 3,2 73,6 M01A NSAID exkl. glukosamin ,57 52,3 35,9 145,5 2,4 8,2 87,9 M05B Medel som påverkar ,87 73,6 13,0 17,5 103,0 7,1 73,2 benvävnad och mi- neralisering N02A Opioider ,59 60,3 22,6 91,8 5,5 14,9 93,5 N02B Övriga analgetika ,63 63,9 32,7 116,9 58,6 5,6 87,1 och antipyretika N02CC Selektiva 5HT ,78 46,0 2,8 15,7 64,7 11,5 91,8 receptoragonister N03 Antiepileptika ,53 55,2 8,9 16,6 6,9 6,9 87,5 N04 Medel vid parkinsonism ,56 68,1 3,1 8,0 6,4 10,4 93,1 N05A Neuroleptika ,58 63,5 8,4 20,2 3,3 9,4 93,1 N05B Lugnande medel, ,65 61,8 18,3 67,7 6,7 16,3 94,2 ataraktika N05C Sömnmedel och ,65 64,7 63,0 104,6 35,9 8,2 87,9 lugnande medel N06A Antidepressiva ,67 56,8 88,7 103,2 45,3 4,9 81,1 medel N06BA Centralt verkande ,33 31,6 1,0 1,2 35,4 6,4 84,9 sympatomimetika N06D Medel vid demenssjukdomar ,62 80,8 3,8 4,8 0,6 3,3 75,7 R03 Medel mot obstruktiva ,55 45,8 55,8 83,8 1,4 9,8 90,3 luftvägssjukdomar R03AC Selektiva beta ,56 45,5 17,4 54,8 40,4 11,1 85,3 stimulerande medel R03AK Adrenergika och ,56 55,1 12,9 23,6 30,2 4,6 80,7 övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar R03BA Glukokortikoider ,55 46,7 14,0 34,2 9,8 6,4 82,5 R03BB Antikolinergika ,56 68,9 7,8 9,8 17,6 6,9 80,1 R06 Antihistaminer för ,59 42,2 27,0 76,1 3,4 9,5 88,1 systemiskt bruk S01E Medel vid glaukom ,59 78,0 20,9 18,0 36,1 6,5 75,5 samt miotika 1 Se förklaring till ATC, sid. 8 2 Med patient avses person som under perioden hämtat ut läkemedel i respektive grupp. 3 Andel kvinnor av samtliga patienter som under perioden hämtat ut läkemedel i respektive grupp. 4 DDD per 1000 invånare per dag. Se förklaring till DDD, sid. 9 5 Med incidens avses antal personer med förstagångsuttag (påbörjad behandling) av ett läkemedel eller en läkemedelsgrupp. Se även Bilaga 3. 6 Lorenz 1- resp. 50-percentil anger hur stor andel (%) av mängden läkemedel (DDD) som används av 1 resp. 50 procent av patienterna. Se även Bilaga 2. 19

20 Tabell 8. Prevalens och incidens för utvalda läkemedelsgrupper år 2006, män. Läkemedelsgrupp 1 Antal patienter 2 Andel män 3 DDD/TID 4 Snittålder Prevalens/1000 invånare Incidens/1000 personår 5 Lorenz 1- percentil 6 Lorenz 50- percentil 6 A02B Medel vid magsår ,41 60,1 31,3 64,1 47,3 5,2 85,1 och gastroesofageal reflux A06 Laxantia ,37 63,9 18,2 38,1 38,3 9,6 90,5 A08 Medel vid obesitas ,30 52,1 1,4 3,1 5,2 6,6 86,5 A10 Diabetesmedel ,55 62,8 52,2 39,1 4,1 4,4 78,8 A10A Insuliner ,55 59,5 26,6 19,7 2,1 4,2 75,8 A10B Perorala diabetesmedel ,55 66,0 25,6 27,2 3,8 4,6 79,5 B01AA Vitamin K ,59 70,5 9,8 18,0 3,7 3,2 72,7 antagonister B01AC Trombocytaggregationshämmande ,52 70,8 80,4 84,8 14,5 2,7 65,4 medel B03BA Vitamin B ,37 72,6 21,1 22,4 13,1 4,4 69,1 B03BB Folsyra och derivat ,36 68,4 129,2 12,0 9,1 3,5 74,7 C01A Hjärtglykosider ,46 76,3 5,2 8,6 1,8 3,1 71,3 C01D Kärlvidgande ,50 72,8 19,7 28,9 11,2 8,3 94,9 medel för hjärtsjukdomar C03A+C03E+C09BA+C ,41 66,5 40,9 43,4 14,4 3,0 67,6 9DA Tiazider inkl kombinationer C03C Loop-diuretika ,40 74,6 41,8 34,9 13,1 11,5 80,8 C07 Betareceptorblockerande ,47 66,9 53,1 95,9 21,4 3,9 77,2 medel C08 Kalciumantagonister ,49 67,7 49,6 46,5 11,2 3,3 72,7 C09 Medel som påverkar ,53 66,1 120,1 87,5 18,6 4,2 76,0 reninangiotensinsystemet C09A+C09B ACEhämmare ,56 67,0 75,7 51,0 13,5 4,0 80,6 inkl kombina- tioner C09C+C09D ARB inkl ,50 64,8 39,4 36,4 8,3 3,9 70,2 kombinationer C10A Kolesterol- och ,54 65,5 109,1 76,5 16,7 5,1 74,6 triglyceridsänkande medel D02 Hudskyddande och ,40 48,0 106,4 37,8 30,5 9,4 82,0 uppmjukande medel D07 Glukokortikoider till ,44 47,5 27,5 60,3 57,5 12,0 84,5 utvärtes bruk G04BE Medel vid erektil ,00 60,3 2,4 22,5 24,5 9,2 86,9 dysfunktion H02AB Glukokortikoider ,42 50,2 8,7 35,7 12,5 9,8 94,1 H03A Tyreoideahormoner ,16 61,8 7,0 10,9 79,2 3,4 73,6 J01 Antibakteriella medel ,42 41,0 11,8 213,2 0,0 12,3 80,4 för systemiskt bruk exkl. metenamin J02 Antimykotika för systemiskt bruk exkl. griseofulvin ,12 57,6 0,1 2,5 27,7 19,1 91,6 20

21 Läkemedelsgrupp 1 Antal patienter 2 Andel män 3 DDD/TID 4 Snittålder Prevalens/1000 invånare Incidens/1000 personår 5 Lorenz 1- percentil 6 Lorenz 50- percentil 6 J05 Virushämmande ,34 48,9 1,2 6,9 7,2 20,4 96,7 medel för systemiskt bruk L02 Endokrin terapi ,45 77,1 6,6 6,0 252,5 3,6 71,2 M01A NSAID exkl. glukosamin ,43 51,3 23,4 112,0 16,2 9,3 87,7 M05B Medel som påverkar ,13 69,4 1,7 2,7 9,0 6,8 77,6 benvävnad och mi- neralisering N02A Opioider ,41 57,0 15,3 64,9 2,4 17,2 93,9 N02B Övriga analgetika ,37 59,9 15,7 68,8 103,0 6,9 87,3 och antipyretika N02CC Selektiva 5HT ,22 45,8 0,8 4,4 5,5 12,7 93,8 receptoragonister N03 Antiepileptika ,47 53,1 9,4 15,0 58,6 6,6 86,2 N04 Medel vid parkinsonism ,44 66,2 3,9 6,5 64,7 8,9 92,1 N05A Neuroleptika ,42 56,7 8,8 15,0 6,9 8,3 93,1 N05B Lugnande medel, ,35 57,8 12,6 37,1 6,4 16,0 94,7 ataraktika N05C Sömnmedel och ,35 61,7 36,0 57,1 3,3 8,3 88,9 lugnande medel N06A Antidepressiva ,33 54,5 46,4 52,1 6,7 5,2 81,7 medel N06BA Centralt verkande ,67 21,3 2,3 2,6 35,9 5,6 81,8 sympatomimetika N06D Medel vid demenssjukdomar ,38 78,9 2,4 3,0 45,3 3,3 76,8 R03 Medel mot obstruktiva ,45 38,7 42,0 69,5 35,4 10,2 90,3 luftvägssjukdomar R03AC Selektiva beta ,44 38,3 13,7 43,7 0,6 11,6 85,0 stimulerande medel R03AK Adrenergika och ,44 51,0 9,8 18,7 1,4 4,7 80,9 övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar R03BA Glukokortikoider ,45 37,7 10,1 28,0 40,4 7,0 83,9 R03BB Antikolinergika ,44 70,7 5,8 7,7 30,2 6,5 80,4 R06 Antihistaminer för ,41 35,9 17,9 54,4 9,8 10,8 87,6 systemiskt bruk S01E Medel vid glaukom ,41 73,9 13,7 12,5 17,6 5,8 76,5 samt miotika 1 Se förklaring till ATC, sid. 8 2 Med patient avses person som under perioden hämtat ut läkemedel i respektive grupp. 3 Andel män av samtliga patienter som under perioden hämtat ut läkemedel i respektive grupp. 4 DDD per 1000 invånare per dag. Se förklaring till DDD, sid. 9 5 Med incidens avses antal personer med förstagångsuttag (påbörjad behandling) av ett läkemedel eller en läkemedelsgrupp. Se även Bilaga 3. 6 Lorenz 1- resp. 50-percentil anger hur stor andel (%) av mängden läkemedel (DDD) som används av 1 resp. 50 procent av patienterna. Se även Bilaga 2. 21

22 Tabell 9. Läkemedel 1 på recept efter huvudgrupp 2006 och jämförelse med 2005 Läkemedelsgrupp (ATC) 2 Miljoner kronor (AUP) 3,4 Miljoner DDD 5 Kvinnor Förändring % Föränd ring % A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning , ,5 B Blod och blodbildande organ , ,7 C Hjärta och kretslopp , ,6 D Hud , ,6 G Urin- och könsorgan samt könshormoner , ,3 H Hormoner exkl. könshormoner , ,2 J Infektionssjukdomar , ,9 L Tumörer och rubbningar i immunsystemet , ,9 M Rörelseapparaten , ,2 N Nervsystemet , ,5 P Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel , ,9 R Andningsorganen , ,5 S Ögon och öron , ,7 V Varia , ,1 Totalt , ,7 Män A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning , ,9 B Blod och blodbildande organ , ,2 C Hjärta och kretslopp , ,8 D Hud , ,0 G Urin- och könsorgan samt könshormoner , ,0 H Hormoner exkl. könshormoner , ,5 J Infektionssjukdomar , ,3 L Tumörer och rubbningar i immunsystemet , ,3 M Rörelseapparaten , ,1 N Nervsystemet , ,2 P Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel , ,1 R Andningsorganen , ,9 S Ögon och öron , ,4 V Varia , ,7 Totalt , ,8 1 Endast humanläkemedel Se förklaring till ATC, sid. 8 AUP är apotekens utförsäljningspris Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift Se förklaring till DDD, sid. 9 Källa: Socialstyrelsen 22

23 Tabell 10. Läkemedel på recept. Kostnad för de tjugo största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med 2005, miljoner kronor (AUP) 1,2 Läkemedelsgrupp (ATC) Förändring % Kvinnor 1 L04A Immunsuppressiva medel ,2 2 N06A Antidepressiva medel ,8 3 R03A Adrenergika inhalationer ,3 4 A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux ,6 5 L03A Cytokiner och immumodulerande medel ,3 6 A10A Insuliner ,1 7 N05A Neuroleptika ,7 8 N02A Opioider ,1 9 R03B Övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, inhalationer ,5 10 G03A Antikonceptionella medel ,5 11 N03A Antiepileptika ,1 12 C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel ,6 13 B01A Antikoagulantia ,6 14 C09C Angiotensin II-antagonister ,7 15 M01A Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID) ,2 16 M05B Medel som påverkar benvävnad och mineralisering ,0 17 C07A Beta-receptorblockerande medel ,8 18 N02C Medel vid migrän ,1 19 G03C Östrogener ,6 20 N06D Medel vid demenssjukdomar ,3 Totalt alla läkemedel ,0 Män 1 B02B Vitamin K och andra koagulationsfaktorer ,5 2 L04A Immunsuppressiva medel ,6 3 A10A Insuliner ,7 4 R03A Adrenergika inhalationer ,2 5 C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel ,4 6 N05A Neuroleptika ,9 7 A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux ,4 8 B01A Antikoagulantia ,0 9 N06A Antidepressiva medel ,1 10 G04B Övriga urologiska medel,inkl spasmolytika ,8 11 C09C Angiotensin II-antagonister ,5 12 N03A Antiepileptika ,9 13 L02A Hormoner ,5 14 J05A Virushämmande medel för systemiskt bruk ,7 15 G04C Medel vid benign prostatahyperplasi ,6 16 C07A Beta-receptorblockerande medel ,1 17 L03A Cytokiner och immumodulerande medel ,8 18 R03B Övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, inhalationer ,0 19 N02A Opioider ,3 20 L02B Antihormoner ,3 Totalt alla läkemedel ,3 1 AUP är apotekens utförsäljningspris 2 Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift 3 Se förklaring till ATC, sid. 8 Källa: Socialstyrelsen 23

24 Tabell 11. Läkemedel på recept. De tjugo största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med 2005, miljoner DDD 1 Läkemedelsgrupp (ATC) Föränd ring % Kvinnor 1 B03B Vitamin B12 och folinsyra 400,0 419,9 5,0 2 D02A Hudskyddande och uppmjukande medel 3 272,5 278,0 2,0 3 G03A Antikonceptionella medel 191,7 187,4-2,2 4 N06A Antidepressiva medel 139,7 147,7 5,7 5 C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel 116,2 132,6 14,2 6 B01A Antikoagulantia 125,8 131,2 4,2 7 N05C Sömnmedel och lugnande medel 103,5 104,9 1,4 8 C07A Beta-receptorblockerande medel 90,7 91,5 0,9 9 C03C Loop-diuretika 89,5 87,4-2,4 10 C09A ACE-hämmare 73,4 81,7 11,3 11 M01A Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID) 72,5 70,7-2,5 12 A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 67,3 70,4 4,5 13 C08C Kalciumantagonister med övervägande kärlselektiv effekt 61,0 67,6 10,8 14 H03A Tyreoideahormoner 54,8 56,6 3,2 15 N02B Övriga analgetika och antipyretika 51,0 54,4 6,6 16 A06A Laxantia 53,3 52,9-0,8 17 R03A Adrenergika inhalationer 50,2 50,5 0,5 18 C09C Angiotensin II-antagonister 39,9 46,7 16,9 19 R06A Antihistaminer för systemiskt bruk 43,5 44,9 3,2 20 C03A Tiazider 39,0 43,3 10,9 Totalt alla läkemedel ,7 Män 1 B03B Vitamin B12 och folinsyra 232,2 246,1 6,0 2 C10A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel 157,2 178,7 13,6 3 D02A Hudskyddande och uppmjukande medel 3 168,6 174,2 3,3 4 B01A Antikoagulantia 144,1 150,6 4,5 5 C09A ACE-hämmare 112,7 124,0 10,1 6 C07A Beta-receptorblockerande medel 83,4 84,4 1,2 7 N06A Antidepressiva medel 71,0 76,1 7,2 8 C08C Kalciumantagonister med övervägande kärlselektiv effekt 68,7 76,0 10,6 9 C03C Loop-diuretika 69,2 68,5-1,1 10 N05C Sömnmedel och lugnande medel 58,0 58,9 1,6 11 A02B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 48,8 51,3 5,0 12 C09C Angiotensin II-antagonister 40,3 46,7 16,1 13 A10A Insuliner 41,5 43,5 4,9 14 M01A Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID) 43,5 43,2-0,6 15 A10B Perorala diabetesmedel 40,1 42,0 4,6 16 D07A Glukokortikoider 3 38,7 38,7 0,0 17 R03A Adrenergika inhalationer 38,2 38,5 0,9 18 C01D Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 33,7 32,2-4,3 19 A06A Laxantia 30,7 30,9 0,6 20 G04C Medel vid benign prostatahyperplasi 27,0 30,5 13,0 Totalt alla läkemedel ,8 1 Se förklaring till DDD sid. 9 Se förklaring till ATC sid. 8 DDD för denna läkemedelsgrupp är inte jämförbara med DDD för andra grupper Källa: Socialstyrelsen 24

25 Tabell 12. Läkemedel på recept. Kostnad för de tjugo största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med 2005, miljoner kronor (AUP) 1,2 Läkemedelssubstans (ATC) Förändring % Kvinnor 1 L04AA11 Etanercept ,7 2 R03AK07 Formoterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ,7 3 L03AB07 Interferon beta-1a ,9 4 A02BC01 Omeprazol ,9 5 G03CA03 Östradiol ,0 6 N06AX16 Venlafaxin ,1 7 C07AB02 Metoprolol ,7 8 L04AA17 Adalimumab ,0 9 M05BA04 Alendronat ,7 10 H01AC01 Somatropin ,0 11 R03BA02 Budesonid ,8 12 C10AA05 Atorvastatin ,3 13 N02BE01 Paracetamol ,9 14 R03AK06 Salmeterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ,1 15 N05AH03 Olanzapin ,3 16 N02CC01 Sumatriptan ,3 17 A02BC05 Esomeprazol ,0 18 N06DA02 Donepezil ,2 19 C09CA01 Losartan ,6 20 C09CA06 Candesartan ,4 Totalt alla läkemedel ,0 Män 1 B02BD02 Antihemofilifaktor A (faktor VIII) ,8 2 C10AA05 Atorvastatin ,1 3 L02BB03 Bikalutamid ,2 4 R03AK07 Formoterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ,2 5 H01AC01 Somatropin ,9 6 L02AE02 Leuprorelin ,7 7 C07AB02 Metoprolol ,1 8 L04AA11 Etanercept ,7 9 N05AH03 Olanzapin ,6 10 A02BC01 Omeprazol ,3 11 G04CA01 Alfuzosin ,5 12 B01AC04 Klopidogrel ,3 13 R03BA02 Budesonid ,2 14 A10AE04 Insulin glargin ,8 15 N06AX16 Venlafaxin ,5 16 C09CA01 Losartan ,4 17 R03AK06 Salmeterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ,8 18 G04BE03 Sildenafil ,6 19 A10AB05 Insulin aspart ,9 20 B03XA01 Erytropoietin ,1 Totalt alla läkemedel ,3 1 AUP är apotekens utförsäljningspris 2 Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift 3 Se förklaring till ATC, sid. 8 Källa: Socialstyrelsen 25

26 Tabell 13. Läkemedel på recept. De tjugo största läkemedelssubstanserna 2006 och jämförelse med 2005, miljoner DDD 1 Läkemedelssubstans (ATC) Förändring % Kvinnor 1 B03BB01 Folsyra 342,8 360,7 5,2 2 D02AE01 Karbamid 3 145,7 146,8 0,7 3 D02AX Hudskyddande och uppmjukande medel 3 120,8 125,6 4,0 4 B01AC06 Acetylsalicylsyra 104,4 108,5 3,9 5 C10AA01 Simvastatin 81,3 97,1 19,4 6 C03CA01 Furosemid 88,4 86,3-2,4 7 H03AA01 Levotyroxin, T4 54,7 56,5 3,2 8 N02BE01 Paracetamol 50,9 54,3 6,7 9 N06AB04 Citalopram 48,8 50,5 3,6 10 C09AA02 Enalapril 40,0 47,3 18,3 11 B03BA01 Cyanokobalamin 42,7 45,5 6,4 12 A02BC01 Omeprazol 35,0 44,0 25,5 13 C08CA02 Felodipin 36,0 39,8 10,6 14 C07AB03 Atenolol 40,6 38,6-4,8 15 A12AX Kalcium, kombinationer 38,6 16 N05CF01 Zopiklon 35,9 37,4 4,2 17 G03AA07 Levonorgestrel + östrogen 32,9 35,7 8,4 18 C07AB02 Metoprolol 32,6 34,8 6,7 19 N06AB06 Sertralin 30,3 32,2 6,4 20 C03EA01 Hydroklorotiazid + amilorid 30,1 30,6 1,7 Totalt alla läkemedel ,7 Män 1 B03BB01 Folsyra 199,1 211,5 6,2 2 C10AA01 Simvastatin 108,2 128,1 18,4 3 B01AC06 Acetylsalicylsyra 114,2 118,7 3,9 4 D02AE01 Karbamid 3 84,0 85,6 1,8 5 D02AX Hudskyddande och uppmjukande medel 3 80,5 84,8 5,3 6 C03CA01 Furosemid 68,4 67,7-1,0 7 C09AA02 Enalapril 54,1 62,8 16,2 8 C09AA05 Ramipril 48,0 51,6 7,7 9 C08CA02 Felodipin 39,3 43,4 10,3 10 C07AB02 Metoprolol 34,5 36,8 6,6 11 C10AA05 Atorvastatin 34,1 35,4 4,0 12 A02BC01 Omeprazol 24,9 31,3 26,0 13 C07AB03 Atenolol 31,6 29,6-6,4 14 B03BA01 Cyanokobalamin 24,8 26,7 7,7 15 C08CA01 Amlodipin 23,3 26,3 13,0 16 N02BE01 Paracetamol 24,1 25,7 6,6 17 C01DA14 Isosorbidmononitrat 25,8 24,7-4,1 18 N06AB04 Citalopram 23,2 24,2 4,3 19 A10BA02 Metformin 21,4 23,8 11,1 20 N05CF01 Zopiklon 19,6 20,4 4,3 Totalt alla läkemedel ,8 1 Se förklaring till DDD, sid. 9 Se förklaring till ATC, sid. 8 3 DDD för denna läkemedelssubstans är inte jämförbart med DDD för andra substanser Källa: Socialstyrelsen 26

27 Läkemedel i slutenvård Tabell 14. Läkemedel i slutenvård. Kostnad och volym för humanläkemedel per huvudgrupp 2006 och jämförelse med 2005 Läkemedelsgrupp (ATC) 1 Miljoner DDD 2,3 Miljoner kronor (AUP) 4, Förändring % Förändring % A matsmältningsorgan och ämnesomsättning 60,7 65,0 7,1 180,7 195,8 8,4 B blod och blodbildande organ 38,5 39,8 3,3 827,7 934,6 12,9 C hjärta och kretslopp 19,6 20,5 4,6 99,6 110,1 10,6 D hud 55,7 58,0 4,1 46,8 48,7 4,0 G urin- och könsorgan samt könshormoner 1,5 1,5 0,4 25,9 27,2 4,8 H hormoner exkl. könshormoner 8,1 8,6 5,2 70,4 82,7 17,5 J infektionssjukdomar 5,3 5,5 4,7 646,5 706,2 9,2 L tumörer och rubbningar i immunsystemet 1,5 1,9 23, , ,5 33,0 M rörelseapparaten 3,1 3,2 3,7 130,0 141,8 9,1 N nervsystemet 28,0 29,1 3,9 499,1 538,2 7,8 P antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel 0,1 0,1 0,8 2,6 3,1 20,6 R andningsorganen 8,1 8,1 0,4 49,9 55,6 11,4 S ögon och öron 0,7 0,8 3,8 20,6 21,7 5,1 V varia 0,1 0,1-0,8 358,8 398,9 11,2 Totalt 231,2 242,2 4, , ,1 16,6 1 Se förklaring till ATC, sid. 8 Se förklaring till DDD, sid. 9 3 DDD finns inte angivet för en del läkemedel i vissa grupper, t.ex. cancerläkemedel i grupp L. DDD för hudläkemedel är inte jämförbara med DDD för andra läkemedel 4 AUP är apotekens utförsäljningspris 5 Rabatter enligt upphandlingsavtal (se sid. 9) är inräknade Källa: Apoteket AB 27

28 Tabell 15. Läkemedel i slutenvård. Kostnad för de 20 största läkemedelsgrupperna 2006 och jämförelse med 2005 Läkemedelsgrupp (ATC) 1 Miljoner kronor (AUP) 2, Förändring % 1 L01X övriga cytostatiska/cytotoxisk medel ,0 2 L04A immunsuppressiva medel ,3 3 B01A antikoagulantia ,6 4 L01C mitoshämmare ,5 5 B05B infusionsvätskor ,9 6 J01D övriga antibakteriella betalaktamer ,9 7 V08A joderade röntgenkontrastmedel ,5 8 J06B immunglobuliner ,8 9 B03X övriga medel vid anemier ,0 10 N01A allmänanestetika ,4 11 L01B antimetaboliter ,7 12 B02B vitamin k och andra koagulationsfaktorer ,5 13 N01B lokalanestetika ,3 14 N02A opioider ,7 15 J02A antimykotika för systemiskt bruk ,7 16 N05A neuroleptika ,3 17 J01C antibakteriella betalaktamer, penicilliner ,7 18 B05D peritonealdialysvätskor ,0 19 L01D cytotoxiska antibiotika och närbesläktade substanser ,3 20 B05A plasmaproteiner och andra plasmasubstitut ,3 1 Se förklaring till ATC, sid. 8 AUP är apotekens utförsäljningspris 3 Rabatter enligt upphandlingsavtal (se sid. 9) är ej inräknade vilket innebär att de i tabellen angivna kostnaderna är högre än de verkliga kostnaderna för många läkemedelsgrupper Källa: Apoteket AB 28

29 Tabell 16. Läkemedel i slutenvård. De 20 största terapeutiska grupperna 2006 och jämförelse med 2005, DDD 1000-tal DDD 2,3 Läkemedelsgrupp (ATC) Förändring % 1 D08A antiseptika och sårmedel ,6 2 A11C vitamin a och d inkl kombinationer ,0 3 B03B vitamin b12 och folinsyra ,9 4 B01A antikoagulantia ,2 5 D02A hudskyddande och uppmjukande medel ,3 6 H02A kortikosteroider för systemiskt bruk ,4 7 C03C loop-diuretika ,2 8 A06A laxantia ,4 9 N02B övriga analgetika och antipyretika ,5 10 N05C sömnmedel och lugnande medel ,4 11 B05B infusionsvätskor ,0 12 N06A antidepressiva medel ,2 13 N02A opioider ,0 14 A02B medel vid magsår ,2 15 A01A medel vid mun- och tandsjukdom ,6 16 B03A medel vid järnbristanemier ,2 17 N05A neuroleptika ,1 18 R06A antihistaminer för systemiskt bruk ,0 19 D07A glukokortikoider ,8 20 C10A kolesterol- och triglyceridsänkande medel ,0 1 Se förklaring till ATC, sid. 8 Se förklaring till DDD, sid. 9 3 DDD finns ej angivet för vissa läkemedel och läkemedelsgrupper, t.ex. cytostatika och vacciner 4 DDD för denna läkemedelsgrupp är inte jämförbara med DDD för andra grupper Källa: Apoteket AB 29