STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2006

Transkript

1 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:4 Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2006

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa- och sjukdomar och Hälso- och sjukvård SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens kostnader Socialstyrelsen Information: Stefan Håkansson stefan.hakansson@socialstyrelsen.se Kristina Stig kristina.stig@socialstyrelsen.se Tidigare publicering Denna statistik publiceras fr.o.m Delar av denna statistik har sedan 1990 publicerats i Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, som fr.o.m publicerades av Socialstyrelsen (tidigare av Statistiska centralbyrån). OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health and Medical Care Costs in Health Care The National Board of Health and Welfare Previous publication This statistical report was published for the first time in its present form in December, Some of the statistics have been published in the Yearbook of Health and Medical Care since From 1995, the yearbook was published by The National Board of Health and Welfare (earlier by Statistics Sweden). ISBN Artikelnr Publicerat december

3 Förord Socialstyrelsen ansvarar för officiell statistik om hälso- och sjukvård. Ämnesområdet hälso- och sjukvård omfattar tre statistikområden, hälsa och sjukdomar hälso- och sjukvård dödsorsaker. Inom ramen för statistikområden Hälso- och sjukvård ger Socialstyrelsen ut tabellpublikationer. En av dessa är Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården. Denna tabellpublikation är 2006 års rapport om hälso- och sjukvårdens kostnader och avser perioden med undantag av vissa uppgifter från SCB som endast finns fram till Underlaget har huvudsakligen erhållits genom bearbetning av data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, Socialstyrelsens läkemedelsregister och Apoteket AB. Arbetet med rapporten har varit förankrat vid Hälso- och sjukvårdsavdelningens Analysenhet. Ansvariga för sammanställningen av rapporten har varit Stefan Håkanson och Kristina Stig. Olivia Wigzell Enhetschef 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Hälso- och sjukvårdens kostnader... 8 Inledning... 8 Nationalräkenskaperna... 8 Några begrepp... 8 BNP revideras och ökar med 65 miljarder för år Redovisning av kostnader för hälso- och sjukvård Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård Tabeller Tabell 1. Bruttonationalprodukten samt hälso- och sjukvårdskostnaderna Löpande priser. Table 1. Gross domestic product (GDP) and total expenditure on health care Current prices Tabell 2. Hälso- och sjukvårdskostnader , miljoner kronor i löpande priser Table 2. Total expenditure on health care , Million SEK, Current prices Tabell 3. Tandvårdskostnadernas utveckling , miljoner kronor, Löpande priser. Table 3. Expenditure on dental care Million SEK, Current prices Tabell 4.Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård 2006, miljoner kronor. Table 4. County councils net expenditure on health care 2006, Million SEK Tabell 5. Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare 2006, kronor. Table 5. County councils net expenditure on health care per capita 2006, SEK..17 Klassifikation av läkemedel samt läkemedelsförmånen Tabell 6. Läkemedelskostnader (AUP, miljoner kronor) 1,2 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård Table 6. Expenditure on Pharmaceuticals and percentage of health care expenditure , Pharmacy retail prices (AUP, Million SEK)

6 Tabell 7. Läkemedelskostnader efter län, kronor (AUP) per invånare 1,2, 2005 och 2006 Löpande priser. Table 7. Expenditure on pharmaceuticals per county SEK (AUP) per capita, 2005 and 2006, Current prices Läkemedelsförmånerna Tabell 8. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept , miljoner kronor, Löpande priser Table 8. Expenditure on Pharmaceutical Benefit Scheme , Million SEK, Current prices Tabell 9. Kostnadskomponenternas förändring i läkemedelsförsäljningen på recept i Sverige Apotekens utförsäljningspris (AUP). Procentuella förändringar. Table 9. Changes in cost components on Pharmaceuticals sales , Pharmacy retail prices (AUP). Percentage changes

7 7

8 Hälso- och sjukvårdens kostnader Inledning Denna rapportpublikation innehåller uppgifter om kostnader för hälso- och sjukvården inklusive läkemedel. Ambitionen har varit att i samtliga tabeller redovisa siffror för 2006 och i de flesta fall redovisas också en utveckling under tidigare år. Eftersom Statistiska centralbyrån i år inte gör preliminära beräkningar för helåret 2006 saknas uppgift om BNP till marknadspris samt totala hälso- och sjukvårdskostnader för Kostnaderna redovisas genomgående i löpande priser. Nationalräkenskaperna Uppgifterna från nationalräkenskaperna utgör en viktig källa för den statistik som presenteras i denna rapport. De svenska nationalräkenskaperna (NR) baseras på en FN-rekommendation för nationalräkenskaper, A System of National Accounts. Nu gäller en reviderad version (SNA 93) som de internationella organisationerna, FN, OECD, EU, IMF och Världsbanken står bakom. För EU-länderna finns en tillämpning av SNA 93, kallad ENS 95 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet). Svenska nationalräkenskaper är framställda i enlighet med SNA 93/ENS 95 och publicerades första gången den 27 maj Räkenskaper enligt ENS 95 finns för närvarande med början En tillbakaskrivning har till viss del gjorts för åren där nuvarande rekommendationer och klassifikationer har använts på tidigare publicerade uppgifter. Till nationalräkenskaperna samlar Statistiska centralbyrån in ekonomiska uppgifter från företag, offentliga institutioner och hushåll. Uppgifterna samlas dels in direkt genom enkäter och intervjuer dels från material som primärt samlats in för andra ändamål. I nationalräkenskaperna redovisas hälso- och sjukvårdskostnader uppdelade på konsumtionsutgifter och investeringar från den offentliga sektorn och hushållen. På Statistiska centralbyråns webbplats (ww.scb.se) finns en beskrivning av statistiken. Några begrepp Bruttonationalprodukten, BNP, är värdet av alla varor och tjänster som producerats i landet och används till konsumtion, investering och export under en viss period, vanligtvis ett år eller ett kvartal. Offentliga konsumtionsutgifter avser alla kostnader för att bedriva den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Kostnaden har minskats med patientavgifter samt övriga försäljningsintäkter. Hushållens konsumtionsutgifter innefattar kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, övriga sjukvårdsartiklar och glasögon som betalas av den enskilda individen. Därutöver ingår kostnader för patientavgifter. Beträffande läkemedel in- 8

9 går egenavgiften för receptbelagda läkemedel men hela kostnaden för övriga läkemedel. BNP revideras och ökar med 65 miljarder för år 2005 Nivån på BNP har höjts med mellan 16 och 65 miljarder kronor i löpande priser för åren År 2005 uppgår BNP i löpande priser till miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter svarar för ungefär hälften av nivåhöjningen och resterande bidrag kommer från exportnetto samt fasta bruttoinvesteringar. Nationalräkenskaperna behöver av naturliga skäl ses över ibland. Primärstatistik revideras, metoder och källor vidareutvecklas och anpassas ytterligare till EUrekommendationer och krav. Flertalet beräkningsområden har under 2007 setts över med målet att ytterligare öka kvalitet och aktualitet på de svenska nationalräkenskaperna. Tidsserieperspektivet är viktigt i nationalräkenskaperna och beräkningarna måste visa både rätt nivå och utveckling över tiden. Nya revideringsbehov uppstår därför relativt snabbt mellan olika beräkningsomgångar. Ny information mellan revideringsomgångar hanteras så att befintliga nivåer kedjas fram med rätt utveckling enligt ny eller reviderad statistik. Större översyner, eller revideringar av längre tidsserier i nationalräkenskaperna genomförs ungefär vart femte år. Den senaste större revideringen genomfördes Hela tidsserien reviderades också hösten 2005 då en förändrad redovisning av banktjänster infördes i NR (EU-förordning). Förändringen avsåg den del av banktjänsterna som mäts indirekt och tidigare kallades ofördelade banktjänster (FISIM). Den förändrade redovisningen påverkade, förutom näringslivet, hushållens konsumtionsutgifter, offentlig konsumtion samt export, import och disponibla inkomster. En ny större revidering av hela nationalräkenskapssystemet har genomförts av SCB under Den omfattar perioden från och med Definitiva statistikuppgifter för 2005 har inarbetats i beräkningarna. Revideringarna är störst för 2000-talet. Det beror på att den senaste större revideringen som gjordes för fem år sedan omfattade perioden För 90-talet har det därför inte tillkommit särskilt mycket ny information. För de senaste åren däremot har såväl nya undersökningar som förbättrat källmaterial och ändrade metoder introducerats. De svenska nationalräkenskaperna har nu en internationellt bättre jämförbarhet och kvalitet än tidigare. Omräkningen innebär att: Ny företagsstatistik införs Ny statistik avseende tjänstehandeln med utlandet införs Ny värdering av utrikeshandel med varor och vissa tjänster införs Ny metod för beräkning av produktionens volymutveckling inom viss offentlig verksamhet införs Den dolda ekonomin tas med En allmän översyn av flertalet beräkningsområden görs. De offentliga konsumtionutgifterna har reviderats med mellan och miljoner kronor i löpande priser. Statliga konsumtionsutgifter har reviderats ned med upp till en miljard kronor åren , för åren har utgifterna 9

10 justerats upp med mellan 100 och 1000 miljoner kronor förutom för år 2005 då utgifterna reviderades ned med 900 miljoner kronor. Kommunala konsumtionsutgifter har reviderats ned med mellan 70 och 700 miljoner kronor förutom år 2000 då konsumtionsutgifterna reviderats upp med knappt 300 miljoner kronor. SCB gör inga preliminära årsberäkningar för 2006 av BNP och specificeringen av hälso- och sjukvårdens kostnader. Detta innebär att det i denna publikation inte finns några preliminära uppgifter för BNP till marknadspris och totala hälso- och sjukvårdskostnader. Enligt budgetpropositionen 2008 uppskattar regeringen hälsooch sjukvårdens totala kostnader till 238,6 miljarder kronor, inklusive moms. Detta motsvarar, i löpande priser, en ökning med 7 procent jämfört med I beloppet 238,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,4 procent av BNP, ingår inte kostnader för kommunernas hälso- och sjukvård för äldre och personer med funktionshinder. Vid internationella jämförelser inom OECD, EU, WHO och NOMESCO görs ett påslag motsvarande 0,7 procent av BNP för den kommunala hälso- och sjukvården vilket motsvarar de beräknade kostnaderna för kommunernas hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens totala kostnader inklusive kommunernas hälso- och sjukvård uppgick 2006 därmed till preliminärt till 9,1 procent av BNP. Denna andel har legat på ungefär samma nivå sedan Motsvarande genomsnitt för EU länderna är 9 procent. Redovisning av kostnader för hälso- och sjukvård. I nationalräkenskapernas (NR) redovisning av hälso- och sjukvårdens kostnader ingår samtliga landsting och regioner samt även den landstingsfria kommunen Gotland. NR redovisar hälso- och sjukvårdens driftskostnader och intäkter i enlighet med det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95). Verksamhetsåret 2001 införde landstingen en ny modell, VI 2000 (Verksamhetsindelning för landsting och regioner) för redovisning av landstingens/regionernas kostnader för hälso- och sjukvård. Modellen innehåller fler delområden än den tidigare och med tydliga definitioner. Hälso- och sjukvården indelas i följande områden: primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård. Läkemedelsförmånen redovisas från och med 2005 som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett av redovisningen av läkemedelsbidraget från och med Bidraget redovisas inte längre som en intäkt direkt i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder kronor då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten. År 2006 utgör dessa 19 miljarder 11procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård Av landstingens/regionernas totala nettokostnader utgjorde specialiserad somatisk vård 52 procent, primärvård 17 procent, läkemedelsförmånen 11 procent och specialiserad psykiatrisk vård 9 procent, övrig hälso- och sjukvård 7 procent, tandvård 3 procent samt politisk verksamhet 1 procent. Uppgifterna i diagram 1 avser 10

11 landstingens totala verksamhet där hälso- och sjukvård inklusive tandvård utgör cirka 93 procent av landstingens nettokostnader. Diagram 1 Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2006 Läkemedel inom förmånen 11% Politisk verksamhet för hälso- och sjukvård 1% Övrig hälso- och sjukvård 7% Tandvård 3% Specialiserad psykiatrisk vård 9% Primärvård 17% Specialiserad somatisk vård 52% Källa: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Av landstingens totala inkomster utgjorde landstingsskatten 72 procent Landstingens verksamhet finansieras således till största delen via skatteintäkter. Statens bidrag till landstingen utgörs av såväl generella som specialdestinerade statsbidrag. Dessa utgör 19 procent av inkomsterna. Vidare får landstingen inkomster från patientavgifter motsvarande 3 procent, från försäljning av tjänster och viss verksamhet motsvarande 4 procent samt övrig intäkter 2 procent. 11

12 Tabeller Tabell 1. Bruttonationalprodukten samt hälso- och sjukvårdskostnaderna Löpande priser. Table 1. Gross domestic product (GDP) and total expenditure on health care Current prices År Year BNP till marknadspris, GDP Million SEK Miljoner kronor Totala hälso- och sjukvårdskostnader 1 Total expenditure on health care Million SEK Miljoner Kronor SEK per capita Kronor per inv. Percent of GDP Procent av BNP , , , , , , , , , , , , ,4 1) I ovannämnda siffror är inte den hälso- och sjukvård som överfördes till kommunerna i samband med Ädelreformen medräknad. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i olika utredningar beräknat kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården till mellan 0,6-0,8 procent av BNP. Vid internationella jämförelser (OECD, EU, WHO och NOMESCO) görs ett påslag motsvarande 0,7 procent av BNP för den kommunala hälso- och sjukvården. För 2005 skulle detta innebära att sjukvårdskostnaderna uppgår preliminärt till 248 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av BNP. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Nationalräkenskaperna och Befolkningsregistret. 12

13 Tabell 2. Hälso- och sjukvårdskostnader , miljoner kronor i löpande priser Table 2. Total expenditure on health care , Million SEK, Current prices Hushållens konsumtionsutgifter Därav: Läkemedel Övriga sjukvårdsartiklar Glasögon m.m Patientavgifter Därav: Läkarvård, offentlig Läkarvård, privat Tandvård, offentlig Tandvård, privat Sjukgymnast, offentlig Sjukgymnast, privat Sjukhusvård, offentlig Sjukhusvård, privat Tabellen forts på nästa sida 13

14 Offentliga konsumtionsutgifter Därav marknadsproducerad natura konsumtion: Läkemedel Privatpraktiserande tandläkare Vårdavtal med privata vårdgivare Investeringar Därav : Privata Offentliga Summa kostnader BNP till marknadspris Hälso- och sjukvårdens andel av BNP, % 7,9 Källa: Statistiska centralbyrån, SCB Nationalräkenskaperna 7,5 7,4 7,6 7,5 7,5 7,7 7,7 8,1 8,5 8,6 8,4 8,4 14

15 Tabell 3. Tandvårdskostnadernas utveckling , miljoner kronor, Löpande priser. Table 3. Expenditure on dental care Million SEK, Current prices Hushållens konsumtionsutgifter för tandvård Patientavgifter Därav Offentlig tandvård Privat tandvård Landstingens nettokostnader Landstingens investeringsutgifter Tandvårds försäkringen (staten) 4 Statsbidrag till landsting 5 Adm. Kostnader Summa utgifter Andel patientavgift, % 40,0 42,7 50,1 50,6 57,0 59,5 60,7 62,7 64,3 62,4 58,4 58,8 61,3 1) Patientavgifter: SCB, Nationalräkenskaperna 2) Landstingens (inkl Gotlands kommun) nettokostnader och investeringsutgifter: Sveriges Kommuner och Landsting 3) Landstingens nettokostnader fördelas på olika delområden. För 2006 års verksamhet är nettokostnader om cirka 4,7 miljarder kronor som fördelades med 49 procent till allmäntandvård för barn och ungdomar, 29 procent till specialisttandvård, 15 procent till tandvård för patienter med särskilda behov och med 7 procent till allmäntandvård för vuxna. 4) Tandvårdsförsäkringen, administrationskostnader: Riksförsäkringsverkets/Försäkringskassans årsredovisningar 5) Statsbidrag till landstingen: Avser landstingens ansvar fr.o.m för uppsökande tandvård för äldre i särskilda boendeformer. Fr.o.m. år 2002 ingår statsbidraget i det generella statsbidraget till landstingen och redovisas därför inte längre inom tandvården. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan 15

16 Tabell 4.Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård 2006, miljoner kronor. Table 4. County councils net expenditure on health care 2006, Million SEK. OBS! Läkemedelsbidraget från staten redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Huvudman Primärvård Specialiserad 1 somatisk vård 1 Specialiserad psykiatrisk vård 1 Tandvård 1 Övrig hälsooch sjukvård 1, 2 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Läkemedel inom läkemedelsförmånen HÄLSO- OCH SJUK- VÅRD TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TAND- VÅRD TOTALT Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Gotland Summa ) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen. 2) Här ryms omstruktureringskostnader för Stockholm, Kalmar, Blekinge, Skåne, Dalarna, Gävleborg, och Norrbotten. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

17 Tabell 5. Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare 2006, kronor. Table 5. County councils net expenditure on health care per capita 2006, SEK. OBS! Läkemedelsbidraget från staten redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Huvudman Pri- Specialiserad Specialiserad märvård somatisk psykiatrisk 1 vård 1 vård 1 Tandvård 1 Övrig hälsooch sjukvård 1, 2 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Läkemedel inom läkemedelsförmånen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TAND- VÅRD TOTALT Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Gotland Summa ) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen. 2) Här ryms omstruktureringskostnader för Stockholm, Kalmar, Blekinge, Skåne, Dalarna, Gävleborg och Norrbotten. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling

18 Klassifikation av läkemedel samt läkemedelsförmånen I tabellerna om läkemedelskostnaderna används begreppen ATC och läkemedelsförmånen. ATC ATC är en förkortning av Anatomical Therapeutic Chemical Classification System. Denna klassifikation av läkemedel används i Sverige för redovisning av läkemedelsanvändning sedan Detta system används även av övriga nordiska länder och rekommenderas av WHO. I ATC-systemet delas läkemedlen in i 14 huvudgrupper. Varje grupp delas in i undergrupper i flera nivåer. Indelningen baseras på farmakologiska egenskaper, terapeutisk användning och kemisk struktur. Alla läkemedelssubstanser har en sjuställig ATC-kod som fastställs av WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology i Oslo. Som exempel visas nedan uppbyggnaden av ATC-koden för oxazepam. N N05 N05B N05BA N05BA02 Nervsystemet (anatomisk huvudgrupp) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (farmakologisk/terapeutisk undergrupp) Lugnande medel, ataraktika (farmakologisk undergrupp) Bensodiazepiner (kemisk undergrupp) Oxazepam (kemisk substans) De av WHO fastställda ATC-koderna har begynnelsebokstäver mellan A och V. Andra varor som säljs på apotek, t.ex. kostnadsfria förbrukningsartiklar, har åsatts s.k. varugrupperingskoder. Dessa koder har samma uppbyggnad som ATC-koder men har andra begynnelsebokstäver. Tabell 6. Läkemedelskostnader (AUP, miljoner kronor) 1,2 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård. Table 6. Expenditure on Pharmaceuticals and percentage of health care expenditure , Pharmacy retail prices (AUP, Million SEK). Sluten vård Recept 2 Receptfritt Rekvisition i öppenvård Läkemedel totalt 3 Andel av kostnader för hälsooch sjukvård (%) , , , , , ) Humanläkemedel, ATC-kod A V 2) AUP är apotekens utförsäljningspris 3) Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + patientens egenavgift 4) Uppgift saknas Källa: Apoteket AB, Statistiska centralbyrån (SCB) 18

19 Tabell 7. Läkemedelskostnader efter län, kronor (AUP) per invånare 1,2, 2005 och 2006 Löpande priser. Table 7. Expenditure on pharmaceuticals per county SEK (AUP) per capita, 2005 and 2006, Current prices. Län/region Slutenvård 3 Recept 4 Receptfritt Öppenvård rekvisition Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket ) Endast humanläkemedel, ATC-kod A-V 2) AUP är apotekens utförsäljningspris 3) Ej justerat för rabatter enligt upphandlingsavtal. 4) Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift Källa: Apoteket AB 19

20 Läkemedelsförmånerna Med läkemedelsförmåner avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa andra varor (vissa förbrukningsartiklar och vissa livsmedel till barn under 16 år). Läkemedelsförmånsnämnden beslutar om vilka läkemedel och andra varor som skall ingå i förmånssystemet och om särskilda villkor skall gälla. Förmånerna innebär att patientens kostnad reduceras stegvis under en tolvmånadersperiod. Så länge den sammanlagda kostnaden inte överstiger 900 kronor lämnas ingen kostnadsreducering. Sedan minskar patientens kostnad med: 50 procent av den del som överstiger 900 kronor men inte kronor 75 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor 90 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor 100 procent om den sammanlagda kostnaden överstiger kronor Det högsta belopp som en patient kan få betala under en tolvmånadersperiod är kronor. Den del av kostnaden för läkemedel och andra förmånsberättigade varor som betalas av patienten benämns egenavgift och den del som bekostas av samhället benämns förmån. Läkemedelsförmånerna bekostas i princip av landstingen men kostnaden subventioneras genom ett generellt statsbidrag enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet 1. Tabell 8. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept , miljoner kronor, Löpande priser Table 8. Expenditure on Pharmaceutical Benefit Scheme , Million SEK, Current prices. Läkemedel 1 Kostnad för läkemedelsförmånerna Förbrukningsartiklar Livsmedel 3 Totalt 2 Egenavgift (läkemedel) ) ATC-kod A V exklusive T 2) ATC-kod Y80 Y85 3) ATC-kod Y73 Y75 Källa: Socialstyrelsen, Statistikrapport 2006:1, Läkemedel Statistik för år 2005, Socialstyrelsen, Statistikrapport 2007:1, Läkemedel Statistik för år 2006 I tabell 9 framgår hur läkemedelsförsäljningen på recept kan delas upp i tre komponenter: förändringar i pris, volym och värde. Detta kan illustreras genom en ana- 1 Nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting 20

21 lys av kostnaden år Försäljningen, som ökade med 2,7 procent, kan delas upp i följande komponenter: Prisförändring 0,4 procent i befintligt sortiment förändrad försäljningsvolym (DDD) 3,5 procent, dvs. total mängd läkemedel, av befintligt sortiment värdeökning, eller förändringar i sortimentet (nya, oftast dyrare, preparat för behandling av samma åkomma, nya preparat för tidigare ej behandlingsbara åkommor eller övergång från ett billigare till ett dyrare, men inte nödvändigtvis nytt, läkemedel), 1,2 procents värdeminskning. Tabell 9. Kostnadskomponenternas förändring i läkemedelsförsäljningen på recept i Sverige Apotekens utförsäljningspris (AUP). Procentuella förändringar. Table 9. Changes in cost components on Pharmaceuticals sales , Pharmacy retail prices (AUP). Percentage changes. År Försäljningsökning Prisförändring Volymförändring Värdeförändring (residual) ,6-0,1 6,2 0, ,6 0,1 4,5 3, ,8-2,3 3,0 0, ,3 0,1 3,2-2, ,2-1,6 2,5-0, ,7 0,4 3,5-1,2 Källa: Apoteket AB 21