Stockholmarnas köp av läkemedel under 2006
|
|
- Alexander Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholmarnas köp av läkemedel under 26 Socialstyrelsens nya läkemedelsregister ger nya unika möjligheter att följa upp läkemedelsanvändningen. I den här rapporten studeras stockholmarnas köp av receptförskrivna läkemedel under år 26. Bland annat köpte 6 procent av alla män och 76 procent av alla kvinnor i länet något läkemedel på recept. Antalet köpta läkemedel ökade med stigande ålder och bland de över 75 år hade 36 procent av männen respektive 42 procent av kvinnorna hämtat ut mer än tio olika substanser. Så gott som samtliga personer över 75 år köpte minst ett läkemedel. Den största läkemedelsgruppen var antikoagulantia och trombocythämmare som varannan person över 75 år behandlades med. Mer än var fjärde stockholmare köpte under året ut antibiotika som är den läkemedelsgrupp som användes av flest individer. Det största enskilda läkemedlet var penicillin V (Kåvepenin). Drygt 2 stockholmare använde under året minst en kur. Socialstyrelsens nya läkemedelsregister omfattar sedan juli 25 individbaserade uppgifter om alla svenskars utköp av receptförskrivna läkemedel [1, 2]. Statistiken från det nya registret är personnummerbaserad vilket ger nya analysmöjligheter. Bland annat kan antalet olika läkemedel per person, doseringar, utköpsintervall och förekomst av potentiella interaktioner studeras. Dessutom finns möjligheten att koppla läkemedelsköpen till andra register exempelvis över dödsorsaker, sjuklighet eller vårdutnyttjande. Läkemedelsregistret får användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och statistik. Data tillhandahålls i krypterad form så att inga uppgifter om enskilda individer eller enskilda läkare kan röjas. I denna artikel har data från registret använts för att ge en bättre uppfattning om hur stockholmarnas läkemedelsanvändning såg ut under 26. Uppgifter för läkemedelsförsäljning som inte kan kopplas till något personnummer saknas i registret. Totalt sett utgör detta omkring 25 procent av den totala volymen läkemedel som konsumeras i länet. Begränsningen medför att registret inte kan användas för att studera användningen av flera specialläkemedel som främst säljs via rekvisition till sjukhus (exempelvis onkologiska medel och TNF-antagonister). Även översikten av konsumtionen av läkemedel som i stor utsträckning säljs receptfritt blir ofullständig (bland annat lätta analgetika, NSAID, antihistaminer och vissa hudpreparat). Recepten innehåller inga uppgifter om förskrivningsorsak/diagnos vilket medför att många kliniskt relevanta frågor blir obesvarade, till exempel genomsnittlig dosering eller följsamhet till Kloka listan vid behandling av en viss sjukdom. Registret är trots detta en fantastisk källa till ny kunskap om läkemedelskonsumtion. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
2 Två tredjedelar av stockholmarna köpte läkemedel på recept förra året Under 26 köpte 6 procent av alla män och 76 procent av alla kvinnor i länet minst ett receptförskrivet läkemedel, se figur 1. Det största antalet konsumenter av receptförskrivna läkemedel fanns hos den äldre befolkningen. Bland befolkningen äldre än 75 år köpte så gott som samtliga minst ett läkemedel. 2(11) 1 9 Män Kvinnor Andel individer per ålder & kön Totalt Åldersintervall Figur 1. Andel av befolkningen i Stockholms län som köpt receptförskrivna läkemedel. Data från Socialstyrelsens läkemedelsregister år 26. Det fanns vissa könsskillnader i den andel av befolkningen som hämtat ut läkemedel. Skillnaden var störst i åldersgruppen år, vilket till stor del kan förklaras av användning av p-piller. I åldersgruppen använde 28 procent av alla kvinnor p-piller. Andelen läkemedelskonsumenter var dock högre bland kvinnorna även bortsett från p-piller. Kvinnor fick dessutom i genomsnitt fler olika läkemedel än män, se tabell 1. Antalet läkemedel per individ ökade med stigande ålder och bland personer över 75 år hade 36 procent av männen och 42 procent av kvinnorna hämtat ut mer än tio olika sorters läkemedel på recept (Tabell 1). Om dessa individer dagligen intar tio läkemedel eller fler under hela året eller om de använt läkemedlen periodvis är oklart. Nämnvärt är att analysen endast omfattar olika substanser. Patienterna kan teoretiskt sett ha fått många olika fabrikat av varje enskild substans som används för kroniskt bruk och som omfattas av generikautbytessystemet. Tabell 1. Andel individer, procent av befolkningen i SLL per ålder och kön, som under 26 inte köpt något, respektive ett eller flera olika läkemedel på recept. Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Andel (%) per ålder och kön som mottagit antal substanser Antal subst Ålder & kön Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
3 Registret gör det möjligt att mäta prevalens och incidens Läkemedelsregistret gör det för första gången möjligt att mäta prevalens och incidens av läkemedelsanvändningen. Med prevalens avses i detta sammanhang antalet samtidiga användare av ett läkemedel. Med incidens avses antalet nya användare under en definierad tidsperiod. Begreppen kan illustreras grafiskt med en så kallad väntetidsfördelning,,se figur 2-4. I denna presenteras antalet nya användare (som tidigare inte köpt läkemedlet) varje månad. Prevalensen utläses som det totala antalet användare under den valda tidsperioden. Efter en tid har alla som kontinuerligt köper ut läkemedlet hunnit få sina recept expedierade och vi når ner i incidenstalet. Diagrammet i figur 2 illustrerar väntetidsfördelningen för trombocythämmare i SLL. År 26 köpte 12 stockholmare ut läkemedlet. Detta motsvarar en prevalens på 63 per 1 invånare, eller 6,3 procent av befolkningen i länet. Knappt 2 personer insattes på trombocythämmande behandling varje månad, vilket motsvarar en incidens på 13,3 per 1 personår. 3(11) Figur 2. Väntetidsfördelning för trombocythämmare i SLL 26 Köpmönstret för trombocythämmare är typiskt för läkemedel som används vid kronisk behandling, en relativt hög prevalens och en låg, men stabil månatlig incidens. Kurvorna för exempelvis diabetesmedel, tyreoideahormoner, antiepileptika och olika antihypertensiva medel har ett liknande utseende (se bilaga). Väntetidsfördelningen för antibiotika ser annorlunda ut med ett mycket litet antal långtidsanvändare och en hög månatlig incidens, se figur 3. En halv miljon stockholmare hämtade ut minst ett recept med antibiotika någon gång under 26. Antalet nya användare varje månad uppgick till 38. Andra läkemedelsgrupper vars köpmönster liknar det för antibiotika är till exempel analgetika, NSAID och olika hudpreparat (se bilaga). Väntetidsfördelningen för sömnmedel har däremot ett annat utseende vilket visar att en stor del av dem som köper sömnmedel får det för kroniskt bruk. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
4 4(11) Figur 3. Väntetidsfördelning för antibiotika i SLL 26 Väntetidsfördelning kan även användas för att illustrera säsongsvariation i incidens. För antibiotika kan en säsongsvariation med lägre incidens på sommaren skönjas. Väntetidsfördelningen för antihistaminer visar bland de mest tydliga exemplen på säsongsvariation med en kraftigt ökad incidens i samband med pollensäsongen i april-maj, se figur 4. Antiastmatika har en väntetidsfördelning med ett liknande utseende, och mindre säsongsvariationer finns även för flera andra läkemedelsgrupper (se bilaga). Figur 4. Väntetidsfördelning för antihistaminer i SLL 26 Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
5 Måttenheten Definierade Dygnsdoser (DDD) kan användas för att bedöma hur många som teoretiskt behandlas med ett läkemedel. I vissa fall (trombocythämmare, tiaziddiureika och antidepressiva) visar data från nya läkemedelsregistret att DDD har gett en representativ bild. Läkemedelsköpen kan dock vara ojämnt fördelade bland användarna några köper stora mängder, medan andra gör enstaka köp. För läkemedel som används vid behov och i kortare kurer, till exempel sömnmedel, är det naturligt med denna skevhet i fördelningen av konsumtionen. För läkemedel som används för kroniskt bruk kan motsvarande skevhet illustrera en överkonsumtion eller problem med bristande följsamhet. Skevheten i läkemedelskonsumtionen kan illustreras med en så kallad lorenzkurva där andelen individer avsätts mot andelen av DDD som de köper ut, se figur 5-6. Ett exempel på läkemedel där de flesta användarna köper ut lika stora mängder (kurvan liknar en rät linje) är tyreoideahormoner, se figur 5. 5(11) Figur 5. Lorenzkurva för tyreoideahormoner köpta på recept av befolkningen i SLL år 26 Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister Kurvan för antivirala medel ser helt annorlunda ut, se figur 6. Det förklaras av att diagrammet omfattar både hiv-patienter som får kronisk antiviral behandling och patienter som får kortare kurer med aciklovir och valaciklovir för behandling av herpes. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
6 6(11). Figur 6. Lorenzkurva för antivirala medel köpta på recept av befolkningen i SLL år 26 Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister Lorenzkurvor för ett urval stora läkemedelsgrupper finns i bilagan. Varannan stockholmare köpte analgetika eller psykofarmaka Den största läkemedelsgruppen mätt i antal användare var nervsystemets läkemedel (ATC-grupp N), se tabell 2. Gruppen omfattar analgetika, psykofarmaka, antiepileptika, parkinsonmedel och demensmedel. Det är också den mest kostsamma läkemedelsgruppen, både på grund av det stora antalet användare och tillkomsten av flera nya kostsamma läkemedel mot neurologiska och psykiska sjukdomar såsom schizofreni och demens. Tabell 2. Antal läkemedelsförbrukare i Stockholms län per huvudgrupp av läkemedel förskrivna på recept 26. Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Läkemedelsgrupp (ATCgrupp) Antal individer Läkemedel på recept Stockholms län 26 Antal individer /1 invånare MKr Kr / 1 invånare Miljoner DDD DDD / 1 invånare & dag Nervsystemet (N) Andning ( R ) Infektioner (J) Hjärta / kärl ( C ) Mage/tarm (A) Hud (D) *) Muskler/skelett (M) Urologi / gynekologi (G) Blodsjukdomar (B) Ögon & öron (S) *) Endokrina organ (H) Parasitsjukdomar (P) Tumörer / immunologi (L) *) Övrigt *) *) Endast få läkemedel med definerad dygnsdos DDD Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
7 7(11) Andningsorganens läkemedel (ATC-grupp R) var näst största grupp och köptes av ett stort antal personer även om konsumtionen i dygnsdoser (DDD) per invånare inte var så hög. Orsaken är sannolikt en stor användning bland barn och ungdomar samt att många användare har säsongsmässiga besvär av allergi och astma. Den tredje största gruppen, mätt i antal personer, var medel mot infektioner (ATC-grupp J). Räknat i DDD var konsumtionen obetydlig. Detta kan bero på en hög förskrivning till barn och att många enbart använt läkemedlen i kortare kurer om 7-1 dagar. Antibiotika den mest använda läkemedelsgruppen Den största enskilda läkemedelsgruppen år 26 var antibiotika, se tabell 3. Drygt en fjärdedel av alla stockholmare köpte ut minst ett recept på antibiotika under året. Näst vanligast var antiinflammatoriska medel (NSAID) som även dessa i stor utsträckning förskrivits i kortare kurer. Den mest använda läkemedelsgruppen för kontinuerligt bruk var betablockerare, som köptes ut av 8,5 procent av alla stockholmare. Läkemedlen används dock främst i de äldre åldersgrupperna och köptes ut av närmare 4 procent av de över 75 år. Flera betablockerare är numera rekommenderade som tilläggsterapi vid måttlig hjärtsvikt och för sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Den sannolikt största användningen är dock vid behandling av högt blodtryck. Då det under senare år har visat sig att dessa medel vid behandling av högt blodtryck har begränsade långtidseffekter på hjärtkärlhändelser och död, är de numera endast rekommenderade som andrahandsval på Kloka listan. Tabell 3. De tio vanligaste läkemedelsgrupperna på recept räknat per tusen invånare, (högsta prevalensen), i Stockholms län 26. Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Läkemedelsgrupp Antal konsumerande individer / 1 invånare Antibiotika (J1 ) 279 Antiinflammatoriska medel exkl. Glukosamin (M1A) 126 Beta-receptorblockerande medel (C7) 85 Medel mot astma och KOL (R3 ) 84 Sömnmedel och lugnande medel (N5C ) 8 Opioidanalgetika (N2A) 78 Antihistaminer i tablettform (R6 ) 77 Glukokortikoider till utvärtes bruk (D7 ) 73 Paracetamol och liknande analgetika (N2B ) 72 ACE-hämmare och ARB (C9 ) 7 Antidepressiva medel (N6A ) 68 Medel vid magsår och reflux (A2B) 67 Bland de mest använda läkemedelsgrupperna finns också flera psykofarmaka (sömnmedel, lugnande medel och antidepressiva). Även dessa har en hög användning bland de äldre. De mest använda läkemedlen rekommenderas i Kloka listan Det största enskilda läkemedlet som flest stockholmare använde under året var penicillin V (Kåvepenin), se figur 7. Mer än 2 stockholmare använde under året minst en kur av läkemedlet. På topplistan över största enskilda läkemedel återfinns även andra antibiotika (doxacillin, amoxicillin), och läkemedel som ges i kortare kurer såsom smärtstillande (paracetamol, kodein) och hostmedel (Cocillana-Etyfin, Mollipect). Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
8 8(11) Det största enskilda läkemedlet som används för kroniskt bruk var lågdos acetylsalicylsyra (Trombyl) som blodförtunnande för att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Penicillin V (Kåvepenin) Diklofenak (Voltaren ) Paracetamol (Alvedon ) Acetylsalicylsyra (Trombyl) Metoprolol (Seloken ZOC ) Doxycyklin (Vibramycin...) Hostmedel centralt verkande (Cocillana-Etyfin) Simvastatin Hostkombinationer (Mollipect) Omeprazol Kodein komb (Citodon) Amoxicillin (Amimox ) Levotyroxin, t4 (Levaxin) Zopiklon (Imovane ) Mjukgörare (Propyless ) Patienter/1 invånare Figur 7. Vanligaste läkemedel (substanser) efter andel av befolkningen i SLL (patienter/1 invånare). Recept uthämtade år 26. Grönt = med på Kloka Listan. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsregister Som framgår av figuren var följsamheten till Kloka listan mycket hög bland de mest använda läkemedlen. Det enda läkemedlet på topplistan som inte rekommenderas i Kloka listan är hostmedicinen Mollipect. Flera av de kostsammaste läkemedlen användes av få stockholmare De femton mest använda läkemedlen köptes alla ut av fler än 6 personer vardera under året. Bland de femton läkemedel som dominerade kostnadsmässigt var det bara två läkemedel metoprolol och omeprazol som användes av 6 personer eller fler, se tabell 4. Tabell 4. Största kostnadsposter år 26. Uthämtade recept bland befolkningen i SLL 26 Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
9 9(11) ATCkod Läkemedel Patienter PAT/TIN DDD/TIND SLLkostnad L4AA11 etanercept (Enbrel) 1 232,64, B2BD2 antihemofilifaktor a (Octonativ) 91,5, L3AB7 interferon beta-1a (Avonex, Rebif) 773,4, R3AK7 formoterol + budesonid (Symbicort) ,29 6, H1AC1 somatropin (Genotropin) 864,45, C1AA5 atorvastatin (Lipitor) ,65 17, L4AA17 adalimumab (Humira) 517,27, N5AH3 olanzapin (Zyprexa) ,81 1, J6BA1 immunoglobulin (Beriglobin) 1 198,62, R3AK6 salmeterol + flutikason (Seretide) ,14 4, N6AX16 venlafaxin (Efexor) ,96 5, C7AB2 metoprolol ,76 21, A2BC1 omeprazol ,48 16, B3XA1 erytropoietin (Eprex, Neorecormon) 1 227,64, A1AE4 insulin glargin (Lantus) ,66 3, Det kostnadsmässigt näst största läkemedlet användes enbart av 91 personer. I tabellen återfinns flera specialläkemedel som TNF-antagonister mot reumatoid artrit och inflammatoriska tarmsjukdomar, men även några basläkemedel som inte rekommenderas i Kloka listan (Lipitor, Nexium). Båda kombinationspreparaten vid astma/kol (Symbicort och Seretide) finns med på topplistan. Trots utvidgade indikationer på senare år samt att läkemedlen kan förbättra följsamheten till behandlingen för många patienter så finns en betydande nyförskrivning av kombinationerna till patienter som tidigare inte provat läkemedlen i singelterapi [3]. Det långverkande insulin glargin (Lantus) har på bara några år hamnat på topplistan i kostnader räknat. Under året köptes läkemedlet ut av en tredjedel av alla insulinbehandlade i länet. Med individdata går det också att beräkna läkemedelskostnad per patient. På topplistan över de dyraste receptförskrivna läkemedlen finns fem läkemedel med en kostnad på mer än en miljon kronor per patient och år, se tabell 5. Flera av dessa har använts av ett fåtal patienter. Tabell 5. Dyraste läkemedel år 26 (kostnad/patient). Uthämtade recept bland befolkningen i SLL 26 Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister. ATC-kod Läkemedel Kr/patient Patienter Recept B2BD8 eptacog alfa, aktiverad (NovoSeven) A16AB2 imiglukeras (Cerezyme) <5 36 B2BD4 antihemofilifaktor b (Nanotiv) A16AB4 agalsidase beta (Fabrazyme) <5 15 B2BD2 antihemofilifaktor a (Octonativ) L3AX4 pegademas (Adagen) <5 4 A16AA5 kargluminsyra (Carbaglu) <5 6 B2BD3 aktiverat protrombinkomplex (Feiba) <5 29 A16AB3 agalsidase alfa (Replagal) <5 1 von willebrandfaktor + faktor VIII B2BD6 (Haemate) A16AX4 nitisinon (Orfadin) <5 22 H1AX1 pegvisomant (Somavert) <5 19 C2KX1 bosentan (Tracleer) L1XC6 cetiximab (Erbitux) <5 6 L1XC3 trastuzumab (Herceptin) <5 2 Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
10 Topplistan domineras av blödarpreparat och särläkemedel för behandling av sällsynta ämnesomsättningsrubbningar, exempelvis Cerezyme vid Gauchers sjukdom och Fabrazyme vid Fabrys sjukdom. Även några onkologiska läkemedel som normalt expedieras via rekvisition förekommer på listan, till exempel cetuximab för behandling av kolorektalcancer och trastuzumab för adjuvant behandling vid bröstcancer. 1(11) Hostmediciner till barnen, diuretika till de äldre Det nya läkemedelsregistret ger också nya möjligheter att studera läkemedelskonsumtionen hos barn och äldre vars konsumtion varit svår att mäta med måttenheten DDD. De i särklass vanligaste läkemedlen bland barn är antibiotika. Närmare 3 procent av alla i åldersgruppen -14 år köpte ut minst ett recept på antibiotika under 26, figur 8. Andra vanliga läkemedel bland barn är hostmedel, antiastmatika, antihistaminer samt olika hud-, näs- och ögonläkemedel Patienter/1 invånare J1 Antibiotika R5 Hostmedel R3 Antiastmatika R6 Antihistaminer S1 Medel vid ögonsjukdomar D7 Glukokortikoider hud D2 Mjukgörare R1 Medel vid nässjukdomar S3 Ögon- öronmedel H2 Kortikosteroider systemiskt N2 Analgetika D1 Antimykotika hud M1 Antiinflammatoriska A6 Laxantia D6 Antibakteriella hud Figur 8. Vanligaste läkemedelsgrupperna bland barn 14 år som uthämtats på recept av befolkningen i Stockholms län. Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister Skillnaden i läkemedelsanvändning är stor i den äldre befolkningen jämfört med barngruppen, se figur 9. Vanligaste läkemedelsgrupp bland de äldre är antikoagulantia och trombocythämmare som nästan varannan äldre i länet använder. Topplistan domineras av olika läkemedel mot hjärtkärlsjukdomar, men även vissa psykofarmaka och analgetika används i hög grad av våra äldre. Även antibiotika används i hög utsträckning av de äldre. Andelen som använt antibiotika någon gång under året är högre bland äldre individer än bland barn, trots att antibiotika utgör det mest använda läkemedlet i barngruppen. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
11 11(11) 6 Patienter/1 invånare B1 Antikoagulantia C3 Diuretika N5 Neuroleptika/lugnande/sömn C7 Betablockerare J1 Antibiotika N2 Analgetika C9 ACE-hämmare/ARB S1 Medel vid ögonsjukdomar B3 Medel vid anemier A6 Laxantia C1 Lipidsänkare A12 Mineralämnen C1 Medel vid hjärtsjukdomar A2 Ulcusmedel M1 Antiinflammatoriska Figur 9. Vanligaste läkemedelsgrupper bland äldre 75+ år. som uthämtats på recept av befolkningen i Stockholms län. Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister Björn Wettermark, Åke Karlsson, Sten Ronge och Max Wirén Läkemedelsepidemiologiskt centrum, LEpC Läkemedelscentrum Referenser 1. Ronge S, Wettermark B. Nya registret ger mer nyanserad bild av läkemedelsförbrukningen. Rapport från LEpC Wettermark B, Hammar N, Fored M, Leimanis A, Otterblad Olausson P, Bergman U et al. The new Swedish Prescribed Drug Register Opportunities for pharmacoepidemiological research and experience from the first six months. Accepted for publication in Pharmacoepidemiol Drug Saf., In press, available online 3. Wirén M. Vanligare med kombinationspreparat mot astma. Rapport från LEpC Bilaga Data från läkemedelsregistret för Stockholms län år 26. Prevalenstabeller, väntetidsfördelningar och lorenzkurvor för ett urval stora läkemedelsgrupper. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat
12 Läkemedelsgrupp Stockholms län: Sammanfattningstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 1 Patienter Andel män Snittålder DDD/TIN Prevalence/1 invånare Incidence rate/1 personår Lorenz 1-percentile Lorenz 5-percentile A2B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux ,4 58,18 28,12 66,11 37,13 5,78 86,54 A6 Laxantia ,37 61,54 19,56 49,36 33,51 1,76 9,46 A8 Medel vid obesitas ,3 5,17 3,5 7,8 5,3 6,32 82,62 A1 Diabetesmedel 55 52,57 62,26 36,85 28,95 4,33 4,6 79,81 A1A Insuliner ,57 58,43 18,1 14,21 2,13 4,32 76,44 A1B Perorala diabetesmedel ,57 65,81 18,75 2,14 3,93 4,78 8,68 B1AA Dikumarolgruppen ,59 71,6 6,36 12,35 3,72 3,48 73,46 B1AC Trombocytaggregationshämmande medel ,51 72,28 59,6 62,76 13,33 2,88 66,92 B3BA Vitamin B ,35 69,28 24,35 27,25 1,55 4,22 7,28 B3BB Folsyra och derivat ,32 65,62 132,7 13,3 6,38 3,54 76,76 C1A Hjärtglykosider ,44 79,31 3,5 6,44 1,38 3,4 71,3 C1D Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar ,49 74,4 13,68 22,19 9,61 7,68 96,4 C3A+C3E+C9BA+C9DA Tiazider inkl kombinationer 86 9,4 67,44 4,57 44,84 11,39 3,1 67,58 C3C Loop-diuretika 62 62,4 75,3 34,73 32,36 9,36 12,14 81,36 C7 Beta-receptorblockerande medel ,47 66,62 41,58 83,83 19,3 4,26 78,64 C8 Kalciumantagonister ,48 68,73 38,81 38,66 9,49 3,32 73,84 C9 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet ,53 66,53 86,6 69,1 17,36 4,56 76,34 C9A+C9B ACE-hämmare inkl kombinationer ,57 67,24 47,53 35,57 11,96 4,5 82,96 C9C+C9D ARB inkl kombinationer ,48 65,71 35,66 34,5 8,23 3,8 7,84 C1A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel ,53 66,22 82,34 61,84 15,87 5,1 75,16 D2 Hudskyddande och uppmjukande medel ,39 48,5 158,49 53,29 31,2 8,74 82,56 D7 Glukokortikoider till utvärtes bruk ,44 45,92 3,49 71,79 54,18 11,32 84,12 G3 Östrogener - Lågpotenta , 66,34 6,77 3,18 13,74 5,44 77,96 G3 Östrogener - Mellanpotenta , 58,71 1,9 19,37 6,45 3,8 78,66 G3A Antikonceptionella medel , 29,31 51,84 63,2 38,58 3,94 73,44
13 Läkemedelsgrupp Stockholms län: Sammanfattningstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 2 Patienter Andel män Snittålder DDD/TIN Prevalence/1 invånare Incidence rate/1 personår Lorenz 1-percentile Lorenz 5-percentile G4BE Medel vid erektil dysfunktion , 58,99 1,49 12,55 7,9 9,14 86,68 H2AB Glukokortikoider ,41 49,95 7,83 39,9 23,17 1,4 93,58 H3A Tyreoideahormoner 68 82,15 6,32 21,38 35,88 5,19 3,62 72,26 J1 Antibakteriella medel för systemiskt bruk exkl. Hiprex ,42 4,22 14,68 274,52 239,6 11,22 8,1 J2 Antimykotika för systemiskt bruk exkl griseofulvin ,8 42,68,19 13,1 11,29 23,7 9,44 J5 Virushämmande medel för systemiskt bruk ,34 46,4 2,1 14,21 8,83 23,26 96,84 L2 Endokrin terap ,4 66,39 5,83 6,54 2,5 4,14 73,62 M1A NSAID exkl. Glukosamin (M1AX5) ,42 5,29 24,25 123,75 94,13 9,64 87,38 M5B Medel som påverkar benvävnad och mineralisering 17 84,12 72,65 6,98 9,3 3,12 8,46 74,38 N2A Opioider ,4 55,49 15,81 76,69 55,58 18,24 93,6 N2B Övriga analgetika och antipyretika ,35 59,55 15,38 71,14 45,45 7,6 87,16 N2CC Selektiva 5HT1-receptoragonister 2 91,2 45,73 1,79 1,47 4,86 12,18 92,6 N3 Antiepileptika 25 68,46 52,96 7,4 13,39 5,53 7,28 87,82 N4 Medel vid parkinsonism 11 31,44 65,21 2,79 5,75 2,36 1,2 93,52 N5A Neuroleptika ,43 56,57 8,42 16,39 5,9 9,1 93,4 N5B Lugnande medel, ataraktika 92 12,35 57,21 11,42 47,97 28,53 18,24 94,56 N5C Sömnmedel och lugnande medel ,35 61,3 46,61 79,3 38,18 9,36 89,22 N6A Antidepressiva medel ,33 53,36 56,88 67,49 25,46 5,1 82,8 N6BA Centralt verkande sympatometika 3 737,66 27,11 1,61 1,95,88 6,5 84,1 N6D Medel vid demenssjukdomar 5 999,36 8,13 2,5 3,13,95 3,36 75,9 R3 Medel mot obstruktiva luftvägssjukdomar ,45 38,81 44,92 82,55 41,17 1,44 9,54 R3AC Selektiva beta-2-stimulerande medel 98 54,44 39,15 13,87 51,37 27,35 11,9 83,5 R3AK Adrenergika och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar ,43 5,79 11,27 22,77 9,86 4,96 82,16 R3BA Glukokortikoider 63 25,45 39,13 1,73 32,86 17,24 7,5 83,18 R3BB Antikolinergika ,41 69,32 5,54 7,92 3,16 6,14 8,57
14 Läkemedelsgrupp Stockholms län: Sammanfattningstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 3 Patienter Andel män Snittålder DDD/TIN Prevalence/1 invånare Incidence rate/1 personår Lorenz 1-percentile Lorenz 5-percentile R6 Antihistaminer för systemiskt bruk ,41 38,66 24,67 76,8 35,1 11,6 88,86 S1E Medel vid glaukom samt miotika ,39 75,41 13,51 12,51 2,47 6,68 76,66
15 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 4 ATC-grupp : A2B Medel vid magsår och gastroesofageal reflux Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 914 5,38 1, Män 84 4,71 1, Totalt ,4 1, Kvinnor ,75 9, Män ,21 7, Totalt ,43 8, Kvinnor ,91 46, Män ,43 38, Totalt ,19 42, Kvinnor ,24 82, Män ,76 73, Totalt ,24 78, Kvinnor ,99 119, Män ,77 16, Totalt ,5 114, Total Kvinnor ,35 32, Män ,47 23, Totalt ,11 28,
16 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 5 ATC-grupp : A6 Laxantia Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor ,69 3, Män ,71 3, Totalt ,68 3, Kvinnor ,16 6, Män ,29 2, Totalt ,18 4, Kvinnor ,31 24, Män ,77 13, Totalt ,55 19, Kvinnor ,38 54, Män ,76 39, Totalt ,32 47, Kvinnor ,56 131, Män ,33 114, Totalt ,77 125, Total Kvinnor ,62 24, Män ,7 14, Totalt ,36 19,
17 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 6 ATC-grupp : A8 Medel vid obesitas Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 12,7, Män 11,6, Totalt 23,7, Kvinnor ,84 4, Män ,63 1, Totalt ,72 2, Kvinnor ,41 1, Män ,59 4, Totalt ,5 7, Kvinnor , 6, Män 521 8,14 3, Totalt ,23 5, Kvinnor 278 3,25 1, Män 17 2,17, Totalt 385 2,85 1, Total Kvinnor ,81 4, Män ,26 2, Totalt ,8 3,
18 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 7 ATC-grupp : A1 Diabetesmedel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 336 1,98 3, Män 396 2,22 3, Totalt 732 2,1 3, Kvinnor ,92 9, Män ,97 13, Totalt ,45 11, Kvinnor ,53 41, Män ,21 78, Totalt ,35 59, Kvinnor ,14 96, Män ,32 162, Totalt ,51 127, Kvinnor ,42 88, Män ,46 132, Totalt ,87 14, Total Kvinnor ,64 29, Män ,4 44, Totalt ,95 36,
19 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 8 ATC-grupp : A1A Insuliner Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 332 1,96 3, Män 396 2,22 3, Totalt 728 2,9 3, Kvinnor ,3 8, Män ,18 11, Totalt ,61 9, Kvinnor ,66 18, Män ,99 35, Totalt ,32 27, Kvinnor ,34 37, Män ,8 64, Totalt ,14 5, Kvinnor ,46 35, Män ,24 53, Totalt ,87 42, Total Kvinnor ,8 14, Män ,42 21, Totalt ,21 18,
20 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 9 ATC-grupp : A1B Perorala diabetesmedel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 4,2, Män 2,1, Totalt 6,2, Kvinnor ,49 1, Män ,54 1, Totalt ,52 1, Kvinnor ,51 22, Män ,81 42, Totalt ,15 32, Kvinnor ,94 59, Män ,75 97, Totalt ,4 77, Kvinnor ,72 52, Män ,52 79, Totalt ,16 62, Total Kvinnor ,11 15, Män ,27 22, Totalt ,14 18,
21 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 1 ATC-grupp : B1AA Dikumarolgruppen Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 6,4, Män 1,6, Totalt 16,5, Kvinnor 485 1,19, Män 625 1,52, Totalt ,36, Kvinnor ,68 3, Män ,54 9, Totalt ,1 6, Kvinnor ,92 14, Män ,79 34, Totalt ,94 24, Kvinnor ,46 27, Män ,97 54, Totalt ,48 37, Total Kvinnor ,3 4, Män ,75 8, Totalt ,35 6,
22 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : B1AC Trombocytaggregationshämmande medel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 42,25, Män 47,26, Totalt 89,26, Kvinnor ,9 1, Män ,78 2, Totalt ,84 1, Kvinnor ,73 4, Män ,34 76, Totalt ,1 58, Kvinnor ,69 169, Män ,3 257, Totalt ,58 21, Kvinnor ,22 373, Män ,33 464, Totalt ,98 47, Total Kvinnor ,31 56, Män ,29 62, Totalt ,76 59,
23 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : B3BA Vitamin B12 Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 26,15, Män 24,13, Totalt 5,14, Kvinnor ,5 7, Män ,96 2, Totalt ,98 4, Kvinnor ,16 29, Män ,99 16, Totalt ,58 22, Kvinnor ,21 67, Män ,62 57, Totalt ,2 62, Kvinnor ,99 173, Män ,82 167, Totalt ,37 171, Total Kvinnor ,64 3, Män ,62 17, Totalt ,25 24,
24 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : B3BB Folsyra och derivat Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 114,67 4, Män 63,35 2, Totalt 177,51 3, Kvinnor ,71 56, Män 864 2,1 15, Totalt ,38 35, Kvinnor ,62 159, Män ,4 82, Totalt ,34 12, Kvinnor ,9 327, Män ,12 261, Totalt ,32 295, Kvinnor ,3 965, Män ,67 849, Totalt ,14 922, Total Kvinnor ,69 172, Män ,78 9, Totalt ,3 132,
25 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C1A Hjärtglykosider Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 4,2, Män 7,4, Totalt 11,3, Kvinnor 28,7, Män 6,15, Totalt 88,11, Kvinnor 313 1,3, Män 842 3,51 2, Totalt ,4 1, Kvinnor ,2 6, Män ,22 13, Totalt ,46 1, Kvinnor ,72 31, Män ,97 35, Totalt ,71 33, Total Kvinnor ,13 3, Män ,73 3, Totalt ,44 3,
26 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C1D Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 2,1, Män Totalt 2,1, Kvinnor 275,68, Män 34,74, Totalt 579,71, Kvinnor ,16 6, Män ,86 1, Totalt ,51 8, Kvinnor ,65 32, Män ,17 51, Totalt ,19 41, Kvinnor ,62 11, Män ,2 139, Totalt ,8 12, Total Kvinnor ,36 13, Män ,2 13, Totalt ,19 13,
27 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C3A+C3E+C9BA+C9DA Tiazider inkl kombinationer Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor Män 7,4, Totalt 7,2, Kvinnor ,56 2, Män ,29 2, Totalt ,42 2, Kvinnor ,87 69, Män ,75 59, Totalt ,82 64, Kvinnor ,49 165, Män ,77 137, Totalt ,96 152, Kvinnor ,37 199, Män ,4 143, Totalt ,4 178, Total Kvinnor ,92 47, Män ,51 32, Totalt ,84 4,
28 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C3C Loop-diuretika Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 78,46, Män 9,5, Totalt 168,48, Kvinnor ,81 2, Män 589 1,43 2, Totalt ,12 2, Kvinnor ,17 24, Män ,96 28, Totalt ,56 26, Kvinnor ,31 81, Män ,92 19, Totalt ,54 94, Kvinnor ,2 285, Män ,17 31, Totalt ,32 291, Total Kvinnor ,5 38, Män ,1 31, Totalt ,36 34,
29 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C7 Beta-receptorblockerande medel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 73,43, Män 12,57, Totalt 175,5, Kvinnor ,12 3, Män ,36 3, Totalt ,23 3, Kvinnor ,91 57, Män ,56 7, Totalt ,73 63, Kvinnor ,4 139, Män ,49 168, Totalt ,41 153, Kvinnor ,51 18, Män ,8 195, Totalt ,5 186, Total Kvinnor ,14 41, Män ,39 41, Totalt ,83 41,
30 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C8 Kalciumantagonister Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 6,4, Män 8,4, Totalt 14,4, Kvinnor ,49 1, Män 1 3 3,16 3, Totalt ,83 2, Kvinnor ,8 46, Män ,48 69, Totalt ,63 58, Kvinnor ,67 127, Män ,57 174, Totalt ,45 149, Kvinnor ,61 171, Män ,68 19, Totalt ,64 178, Total Kvinnor ,51 36, Män ,79 4, Totalt ,66 38,
31 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, 27 2 ATC-grupp : C9 Medel som påverkar renin-angiotensinsystemet Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 55,32, Män 55,31, Totalt 11,32, Kvinnor ,62 4, Män ,88 1, Totalt ,26 7, Kvinnor ,48 15, Män ,74 175, Totalt ,9 14, Kvinnor ,11 251, Män ,8 42, Totalt ,51 323, Kvinnor ,81 38, Män ,99 447, Totalt ,65 359, Total Kvinnor ,16 73, Män ,3 99, Totalt ,1 86,
32 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C9A+C9B ACE-hämmare inkl kombinationer Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 51,3, Män 49,27, Totalt 1,29, Kvinnor ,24 2, Män ,2 5, Totalt ,22 4, Kvinnor ,94 42, Män ,99 96, Totalt ,95 69, Kvinnor ,58 115, Män ,41 242, Totalt ,82 176, Kvinnor ,18 173, Män ,92 31, Totalt ,22 223, Total Kvinnor ,45 35, Män ,86 59, Totalt ,57 47,
33 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C9C+C9D ARB inkl kombinationer Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 8,5, Män 12,7, Totalt 2,6, Kvinnor ,68 2, Män ,9 3, Totalt ,39 3, Kvinnor ,13 58, Män ,12 7, Totalt ,62 64, Kvinnor ,14 125, Män ,1 141, Totalt ,8 133, Kvinnor ,9 125, Män ,32 123, Totalt ,8 124, Total Kvinnor ,56 35, Män ,53 35, Totalt ,5 35,
34 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : C1A Kolesterol- och triglyceridsänkande medel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 9,5, Män 7,4, Totalt 16,5, Kvinnor ,31 3, Män ,23 8, Totalt ,28 5, Kvinnor ,42 13, Män ,25 179, Totalt ,31 141, Kvinnor ,7 291, Män ,92 4, Totalt ,62 343, Kvinnor , 252, Män ,35 349, Totalt ,71 287, Total Kvinnor ,19 7, Män ,64 94, Totalt ,84 82,
35 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : D2 Hudskyddande och uppmjukande medel Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor ,19 126, Män ,2 131, Totalt ,2 129, Kvinnor ,88 111, Män ,66 53, Totalt ,71 82, Kvinnor ,2 239, Män , 121, Totalt ,12 18, Kvinnor ,2 357, Män ,51 23, Totalt ,48 297, Kvinnor ,2 54, Män ,82 434, Totalt ,21 478, Total Kvinnor ,15 198, Män ,7 117, Totalt ,29 158,
36 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : D7 Glukokortikoider till utvärtes bruk Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor ,54 23, Män ,52 25, Totalt ,4 24, Kvinnor ,52 22, Män ,49 18, Totalt ,96 2, Kvinnor ,36 36, Män ,38 35, Totalt ,88 36, Kvinnor ,53 48, Män ,84 54, Totalt ,5 51, Kvinnor ,57 57, Män ,27 75, Totalt ,58 64, Total Kvinnor ,75 31, Män ,58 29, Totalt ,79 3,
37 Stockholms län:prevalenstabell 17:6 Thursday, April 12, ATC-grupp : G3 Östrogener - Lågpotenta Ålder Kön Patienter PAT/TIN DDD/TIN Recept Totalkostnad Förmånskostnad -14 Kvinnor 7,41, Män 1,1, Totalt 71,2, Kvinnor 966 2,37, Män 2,, 2 26 Totalt 968 1,18, Kvinnor ,21 21, Män 3,1, Totalt ,68 1, Kvinnor ,61 5, Män 6,9, Totalt ,22 26, Kvinnor ,97 47, Män 4,8, Totalt ,66 3, Total Kvinnor ,39 13, Män 16,2, Totalt ,18 6,
Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel
A ndel av befolkning en (% ) Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel Fler kvinnor än män i Stockholms län fick läkemedel på recept under 2007 och kvinnor svarade för 57 procent av den totala läkemedelsanvändningen.
Vilka läkemedel använder Stockholmarna?
1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen
STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006
STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1 Läkemedel statistik för år 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter
Läkemedel statistik för år 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Läkemedel statistik för år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2012 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läkemedel statistik för år 2009
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Läkemedel statistik för år 2009 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2009 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läkemedel statistik för år 2008
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Läkemedel statistik för år 2008 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2008 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läkemedel statistik för år 2011
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Läkemedel statistik för år 2011 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2011 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:1. Läkemedel statistik för år 2007
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:1 Läkemedel statistik för år 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som
Läkemedel statistik för år 2014
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2015 Läkemedel statistik för år 2014 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2014 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Karenslista Läkemedel
Karenslista Läkemedel A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A01 15dygn Medel vid mun- och tandsjukdomar Undantag A01A B03 Klorhexidin ej karens A02 15dygn Medel vid syrarelaterade symtom A03 15dygn
Läkemedelskostnader i Region Skåne 2016
Läkemedelser i Region Skåne 2016 Region Skånes totala er för läkemedel inom förmån och på rekvisition, läkemedel enligt smittskyddslagen samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2016 till 4,3 miljarder
Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg
Aktuellt om läkemedel Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg Regionens kostnad exkl moms (kr) 700 000 000 Kostnadsutveckling läkemedel i Kronoberg 2000-2017 600 000 000 500 000
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande
Orsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän
Orsaker till skillnader i läkemedelskostnader mellan distriktsläkarmottagningarna i Primärvården Södra Bohuslän Magnus Holke ST-arbete i allmänmedicin Maj 2009 Handledare Margareta Hellgren Sammanfattning
STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2005:1. Statistik över läkemedelsförsäljningen 2004
STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2005:1 Statistik över läkemedelsförsäljningen 2004 Mars 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten
Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året
1(6) Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året Läkemedelskostnaderna ökade i genomsnitt 8 procent årligen under hela 90-talet. Under 2000 talets första år mattades
Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent
Halvårsrapport för läkemedelskostnader i Stockholms län januari juni 2006: Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Kostnaderna för läkemedel i Stockholms
Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008
Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida
Läkemedelsutvecklingen 2008
Läkemedelsutvecklingen Läkemedelsutvecklingen jämfört med Innehållsförteckning: Sammanfattning av kostnads- och volymutvecklingen Inledning Apotekens totala försäljning Per kundtyp och varutyp Läkemedel
Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009
Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009 Maria K Johansson, läkemedelsstrateg Läkemedels andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är stor och ökar för varje år. I detta exempel inkluderar
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läkemedelssortiment - utökat förråd Terassen På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-283107 Fastställandedatum: 2019-05-28 Giltigt t.o.m.: 2020-05-28 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Jessica Eriksson Läkemedelssortiment
För uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen.
LÄKEMEDELSUTVECKLINGEN I NORRBOTTEN Läkemedelsdata kan redovisas på många olika sätt beroende på bl.a syftet samt vilka datakällor som använts. De vanligaste måtten som används är kostnad och volym. Kostnaden
Läkemedelssortiment - utökat förråd Fejan På kommunernas särskilda boenden finns läkemedelsförråd av två typer akutförråd och utökat förråd:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-282941 Fastställandedatum: 2019-08-22 Giltigt t.o.m.: 2020-08-22 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Jessica Eriksson Läkemedelssortiment
Ökande kostnadstrend för basläkemedel under 2007
1(14) Ökande kostnadstrend för basläkemedel under 2007 Landstingets samlade kostnader för läkemedel och läkemedelsnära varor på recept och apoteksrekvisition, ökade under 2007 med drygt 6 % till knappt
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Tandläkares förskrivningsrätt
Bilaga 1 Tandläkares förskrivningsrätt MUN OCH SVALG Huvudgrupp Undergrupp/substans ATC-kod Medel vid mun- och A01 tandsjukdomar Antiemetika A04 Antibiotika A07A A Medel vid sjukdomar i strupe och Diklorbensylalkohol
Läkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2019
Läkemedelskommittén Region Kalmar län 1 (6) Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2019 Mål Strama-mål: a. Total antibiotikaförskrivning: Total förskrivning av antibiotika (J01 exklusive
Läkemedelskostnader 2012
1 (16) Läkemedelskostnader 2012 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 2012. Rapporten belyser kostnadsutvecklingen
Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012
Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2012 till 3,6 miljarder kronor, vilket var en
NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology
Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen
Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015
Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015 Hälsoval Blekinge Beslutad 2014-XX-XX LS 2014-XX-XX LF Dnr: 2014/XXXX 8.1.2 Läkemedelspeng Hälsoval Blekinge utgår från ett decentraliserat
Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018
Läkemedelskommittén 1 (6) Läkemedelskommitténs mål och uppföljningar i Hälsoval 2018 Mål Strama-mål: a. Total antibiotikaförskrivning: Total förskrivning av antibiotika (J01 exklusive J01XX05 metenamin)
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läkemedelskostnader 2013
1 (17) Läkemedelskostnader 213 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 213. Rapporten belyser främst kostnaderna
Stora könsskillnader i användningen av läkemedel
originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Stora könsskillnader i användningen av läkemedel Bakomliggande sjukdom otillräcklig förklaring, visar en systematisk
Läkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Catarina Andersson Forsman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande
Analysmått - läkemedel 2014
Analysmått - läkemedel 2014 Handläggare: Lena Alsén Melin Verksamhet: Ekonomienheten, ledningsstaben Datum: 2015-10-07 Diarienummer: RS 2015-749 www.regionostergotland.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3
EXAMENSARBETE. Läkemedelsutköp bland äldre i Norrbotten. En jämförelse mellan kvinnor och män samt riket. Anu Miettinen Petra Sandström
EXAMENSARBETE 2007:020 HV Läkemedelsutköp bland äldre i En jämförelse mellan kvinnor och män samt riket Anu Miettinen Petra Sandström Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet
Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läkemedelssortiment - Utökat förråd Furugården Los
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-67293 Fastställandedatum: 2015-06-16 Giltigt t.o.m.: 2017-06-16 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Madeleine Björklund Läkemedelssortiment
för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej
Fortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008
Fortsatt ökade kostnader för specialläkemedel 2008 Landstingets samlade kostnader för summan av läkemedelsförmånen och apoteksrekvirerade varor steg under 2008 med 7,0 procent till knappt 5,7 miljarder
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88518034HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2
1 (19) Läkemedelskostnader delårsrapport 2015:T2 Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning Läkemedelskostnaderna i SLL steg ackumulerat augusti med 6,9 procent vilket var över prognos. Det
Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl
Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-01-14 Kl. 14.00-17.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82
Läkemedel statistik för år 2010
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Läkemedel statistik för år 2010 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Läkemedel statistik för år 2010 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%
1 2 Läkemedelskommittéarbete & läkemedelsvärdering Disposition Läkemedelsanvändningen Hur påverkar man förskrivningen Läkemedelsarbetet i landstingen Läkemedelsvärdering i en läkemedelskommitté Kalmar
Läkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader
Läkemedelskonsumtion i Västra Götaland mätt i kostnader - en jämförelse mellan länet och riket November 2000 ANALYS- OCH UTVÄRDERING Anders Lindgren INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 3 3
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95
Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL Kortversion
Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2017 2019 Kortversion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-11-06 Diarienummer: HSN 2018-0083 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare
Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Kostnadsutveckling 2000-2014 i norra regionen 1 200 000 000 Alla humanläkemedel,
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar och
Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011
1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk
Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011
1/26 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Kostnadsökningstakten för läkemedel i SLL har mattats av
Kostnadsökningstakten för läkemedel i SLL har mattats av Slutsatser Kostnadsökningstakten har totalt sett mattats av. Detta förklaras huvudsakligen av generikareformen, men även av ett minskat inflöde
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Kl
Resttentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2013-03-06 Kl. 15.00-18.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Läkemedelskostnader i Stockholms län årsrapport
1(12) Läkemedelskostnader i Stockholms län 2010 - årsrapport Denna rapport är framtagen av Medicinskt kunskapscentrum i Stockholms läns landsting som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning
Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010
1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 21 Version januari - december 21 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk
Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2012
212 (version: januari - juni) 1/25 212-1-19 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 212 Version januari - juni 212 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden
Om läkemedelsuppföljning
Om läkemedelsuppföljning Innehåll Allmänt om kvalitetsindikatorer för läkemedelsuppföljning Traditionella mätetal i läkemedelsstatistiken Fallgropar/felkällor För Begrepp & definitioner se separat dokument.
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Epidemiologiska Totalanalyser Region Jönköpings län
Epidemiologiska Totalanalyser Region Jönköpings län 2012 2018 Dennis Nordvall, Dataanalytiker dennis.nordvall@rjl.se Twitter: @dennisnordvallq Syfte Illustrera vad som menas med Epidemiologiska totalanalyser
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos
Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos November 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar
KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42
Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2013
213 (version: januari - juni) 1/25 213-9-16 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 213 Version januari - juni 213 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden
Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm
Pregabalin används inte enligt nationella riktlinjer en analys av insättningsordning och dosering
1 Pregabalin används inte enligt nationella riktlinjer en analys av insättningsordning och dosering Rapport från en av grupperna i NEPIs kurs Hantering av individdata läkemedel hösten 2010-våren 2011 Individdata
Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Om läkemedelsuppföljning
Om läkemedelsuppföljning Innehåll Allmänt om kvalitetsindikatorer för läkemedelsuppföljning Traditionella mätetal i läkemedelsstatistiken Fallgropar/felkällor För Begrepp & definitioner se separat dokument.
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Institutionen för hälsovetenskaper
KARLSTAD UNIVERSITET Fakulteten för teknik och naturvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Lärare: Susanne Tornhamre, 054-700 21 08 (070-44 13 123) Tentamen Farmakologi FAGBF0 2015-12-11 Klockan
FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté
FAS UT Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté FAS UT ² Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel
Detaljhandel med läkemedel 2015
Detaljhandel med läkemedel 2015 Ett tabellverk baserat på försäljningsuppgifter från svenska öppenvårdsapotek och försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel Citera gärna ur ehälsomyndighetens rapporter
Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås
Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis
Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Bilaga Underlag för att bedöma ekonomiska och organisatoriska konsekvenser urval av övriga rekommendationer. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit