Kvalitetsrapport - Astrid Ekelund/ rektor 1 (14)
Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Fritidshemmets/skolans mål... 4 2.2. Höjd måluppfyllelse... 5 2.3.Fritidshemmets/skolans mål... 6 3. Verksamhetens kompetens, behörighet, organisation... 7 Organisation och lokaler... 7 Vi har organiserat undervisningen utifrån varje klass på lågstadiet, där samverkan sker mellan f-1 och 2-3... 7 Mellanstadiet är organiserat med en 4-5:a och en 5-6:a, där lärarna arbetar med olika ämnen, utifrån elevernas olika behov, vilket gör att de kan specialisera sig mer på sitt ämne.... 7 Fritids bedriver sin verksamhet med många gruppaktiviteter med mindre grupper. Exempelvis skolskogen, gympalek, slöjd, målning, drama.. Fritidshemmet skall komplettera skolan och hemmet, genom att ge eleverna en utvecklande miljö för lek och inlärning.... 7 Vi har bra klassrum på hela skolan som fungerar bra, saknar dock grupprum framförallt för de äldre klasserna.... 7 Vi har en fin utemiljö, med tillgång till både stor skolgård och en skolskog, och naturmiljö.... 7 Vad gäller övrig pedagogisk utrustning är vi nöjda med den utrustning vi har, ser fram emot fler Itverktyg för eleverna.... 7 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 8 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 8 4.2..Ökad likvärdighet och samverkan... 11 4.3 Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända... 13 4.4.Fritidshemmets/skolans mål... 14 2 (14)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhetsrespektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (14)
2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Fritidshemmets/skolans mål. Utvecklingsplan för Läsåret 2015 2016 Mål: Vi vill stärka vi-känslan på skolan/fritids genom att göra saker tillsammans. Detta leder till en trygg skola och bra lärmiljö. Hur? Inplanerade tillsammansaktiviteter som utvärderas efter varje tillfälle. Medvetandegöra för eleverna/barnen att vi gör saker ihop och varför. Elever: få förfrågan Hur ska vi bli bästa skolan? Vårdnadshavare: få samma fråga. Svaren jämförs på föräldramöten och sätts sedan upp i matsalen (blädderblock) för vidare arbete under läsåret. Enligt Skolverket och Skolinspektionen är följande effektivast: Främja - Förebygga Efterarbeta Arbete med lektionsobservationer, enligt Skolinspektionens mall. Rektor och förstelärarna på Lysjö har startat upp ett utvecklingsarbete utifrån denna mall. Frågor som rör Lektionens genomförande och planering och Läraren leder elevernas lärande framåt har arbetats med i arbetslaget. Resultat 1. Gemensamheter: Hela skolan, F 6 har umgåtts tillsammans minst en gång/månad. Vi har bl.a. fadderverksamhet, friluftsdagar, lekförmiddagar, husdjursdag mm. 4-6 har utöver ovanstående haft gemensamheter varje vecka och F-3 har haft tillsammansaktiviteter då och då. 2. Arbete med lektionsobservationer: Vi har, tillsammans med Hillareds skola, tillämpat kollegialt lärande runt dessa frågor. 4 (14)
2.2. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normer och värden. Skolans målbild: Genom ökat elevinflytande vill vi få eleverna på skolan att bli mer medvetna om sitt eget lärande och sin egen kunskapsutveckling. (Att vara medveten tror vi ökar kunskapsinhämtandet.) Konkretisering av målbilden. Kriterier. Eleverna bidrar vid utformandet av den pedagogiska planeringen i de olika skolämnena. De bidrar till innehåll, arbetssätt och bedömning. Eleverna är aktiva och ledande av sitt egna utvecklingssamtal tillsammans med pedagog och vårdnadshavare. Kriterier: Delaktigheten varierar beroende på årskurs och ålder men alla bidrar på något sätt. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Det varierar. Några elever/klasser är mer vana vid ex. elevledda/elevförberedda utvecklingssamtal andra något mindre. Detta gäller även vid utformandet av den pedagogiska planeringen. Eleverna har oftast störst inflytande på arbetssätt och bedömningsförfarande. Även här är det olika beroende på ex. elevernas ålder eller vana. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar Öka elevernas delaktighet i utformandet av pedagogisk planering. Kollegialt lärande för pedagogerna. Ge varandra tips och idéer hur och på vilket sätt elevinflytandet kan ökas. Löpande under läsåret. Alla undervisande lärare. Öka elevernas delaktighet i utvecklingssamtalet. Se ovan. Löpande under läsåret men med intensifiering inför samtalsperioder. Alla undervisande lärare. Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Regelbundna kollegiala diskussioner på tisdagskonferenser. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Den pedagogiska planeringen: Eleverna/pedagogerna får utvärderingsfrågor om delaktighet och elevinflytande. Efter höstens och vårens utvecklingssamtalsperioder utvärderas också utvecklingssamtalet. Initialt detta läsår av elev och lärare. Framöver även av vårdnadshavare 5 (14)
2.3.Fritidshemmets/skolans mål. Uppsatta mål för läsåret 1. Utvecklingsplan för Läsåret 2015 2016 Mål: Vi vill stärka vi-känslan på skolan/fritids genom att göra saker tillsammans. Detta leder till en trygg skola och bra lärmiljö. Hur? Inplanerade tillsammansaktiviteter som utvärderas efter varje tillfälle. Medvetandegöra för eleverna/barnen att vi gör saker ihop och varför. Elever: få förfrågan Hur ska vi bli bästa skolan? Vårdnadshavare: få samma fråga. Svaren jämförs på föräldramöten och sätts sedan upp i matsalen (blädderblock) för vidare arbete under läsåret. Enligt Skolverket och Skolinspektionen är följande effektivast: Främja - Förebygga Efterarbeta 2. Arbete med lektionsobservationer, enligt Skolinspektionens mall. Rektor och förstelärarna på Lysjö har startat upp ett utvecklingsarbete utifrån denna mall. Frågor som rör Lektionens genomförande och planering och Läraren leder elevernas lärande framåt har arbetats med i arbetslaget. Resultat Utvecklingsplanen Gemensamheter: Hela skolan, F 6 har umgåtts tillsammans minst en gång/månad. Vi har bl.a. fadderverksamhet, friluftsdagar, lekförmiddagar, husdjursdag mm. 4-6 har utöver ovanstående haft gemensamheter varje vecka och F-3 har haft tillsammansaktiviteter då och då. 2. Arbete med lektionsobservationer: Vi har, tillsammans med Hillareds skola, tillämpat kollegialt lärande runt dessa frågor. 6 (14)
3. Verksamhetens kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga kommun Riket Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (SIRIS) 29 % 56 % Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster (SIRIS) 84,7 % 84,8 % Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet åk 1-9 (SIRIS) 78,7 % 79 % Antal tjänster fritidshem (egen uppgift) 3,50 - - Antal tjänster förskoleklass (egen uppgift) 0,90 - - Antal tjänster 1-6 (egen uppgift) 5,24 - - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 0,65 - Samtliga lärare i Sexdrega är behöriga och har legitimation. Vad gäller fritids har vi en behörig fritidspedagog och en idrottspedagog, övriga är obehöriga. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Förskoleklass 16 4 12 Åk 1 14 5 9 Åk 2 16 9 7 Åk 3 13 7 6 Åk 4 11 6 5 Åk 5 12 8 4 Åk 6 13 7 4 Fritidshem 56 20 30 Vi har organiserat undervisningen utifrån varje klass på lågstadiet, där samverkan sker mellan f-1 och 2-3 Mellanstadiet är organiserat med en 4-5:a och en 5-6:a, där lärarna arbetar med olika ämnen, utifrån elevernas olika behov, vilket gör att de kan specialisera sig mer på sitt ämne. Fritids bedriver sin verksamhet med många gruppaktiviteter med mindre grupper. Exempelvis skolskogen, gympalek, slöjd, målning, drama.. Fritidshemmet skall komplettera skolan och hemmet, genom att ge eleverna en utvecklande miljö för lek och inlärning. Vi har bra klassrum på hela skolan som fungerar bra, saknar dock grupprum framförallt för de äldre klasserna. Vi har en fin utemiljö, med tillgång till både stor skolgård och en skolskog, och naturmiljö. Vad gäller övrig pedagogisk utrustning är vi nöjda med den utrustning vi har, ser fram emot fler It-verktyg för eleverna. 7 (14)
4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Mål för skolarbetet är att följa Lgr 11 s intentioner gällande bl.a. värdegrundsarbete, trygghet och trivsel (kapitel 1), normer och värden (kapitel 2.1) och kunskaper (kapitel 2.2). Sexdrega skola har under läsåret haft en utvecklingsplan som gällt ovanstående. Resultat Vi har jämfört de kommunövergripande elevenkäter som åk 3 och 5 s elever genomförde i höstas. Resultaten från enkäterna tycker vi överlag var goda. När det gäller åk 3 var det endast två frågor, som handlade om arbetsro i klassrummet och standard på toaletter, vars medelvärde hamnade under 3 (max 4). När det gäller åk 5 var alla resultat inom kunskapsutveckling, undervisning, trygghet och trivsel, hänsyn till elevernas åsikter, samverkan och delaktighet högre än kommungenomsnittet. Med enkätsvaren som underlag har vi frågat övriga elever på skolan följande frågor: 1. Vad är bra i undervisningen? Finns det något som kan bli bättre? Vad i så fall? 2. Vad tänker du på när det gäller skolans lokaler? (klassrum, korridor/kapprum, toalett, matsal, omklädningsrum och idrottshall) Anledningen till att vi frågar dessa frågor är att vi fick goda resultat på enkätsvaren gällande undervisningen, t.ex. åk 5 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Stämmer helt och hållet, 100 %. Däremot fick frågan om Toaletterna på min skola är bra sämre omdöme. Vi vill se om detta gäller för alla eleverna på hela skolan. Deras svar: Fråga 1 - Undervisningen, får bl.a. följande kommentarer: man lär sig mycket, lärarna förklarar bra, man får lära sig nya saker, det är roliga lektioner, kan koncentrera sig, lärarna är snälla (4+6) Ibland är det stökigt på lektionerna = kamrater stör, matte är kul, gillar att jobba med dator/ipad, lär sig mycket, arbetsro (1+2) Fråga 2 Lokalerna får bl.a. följande kommentarer: ofräscha toaletter, men man kan ändå gå dit, rent, Vi vill ha varmvatten i duscharna, trångt i korridorer. (4+6) I ettan är det många ledsna munnar gällande korridoren, toaletterna och omklädningsrummen i idrottshallen. I tvåan tycker man att det är högljutt i korridoren efter lunch, att toaletterna snabbt blir ofräscha under dagen och en del tycker att det är högljutt i matsalen. Eleverna fick inga frågor om Trygghet och trivsel då detta diskuterats tidigare under hösttermin och vårtermin, först i klassråd och sedan i skolråd. Elevenkäterna och skolrådsprotokoll visar att 8 (14)
våra elever trivs på skolan. Den utvecklingsplan som vi arbetar med detta läsår: Vi vill stärka vi-känslan ligger därför helt i fas. Att umgås över klassgränserna främjar trygghet och trivsel. Våra gemensamhetsaktiviter fortsätter och arbetet för att gynna trygghet och trivsel ligger kontinuerligt som en bas i all vår verksamhet Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Totalt Flickor Pojkar Årskurs 3 13 7 6 Svenska, samlad bedömning 92 100 82 Matematik, samlad bedömning 100 100 100 Årskurs 6 9 6 3 Svenska, samlad bedömning 88 83 100 Matematik, samlad bedömning 88 83 100 Engelska, samlad bedömning 100 100 100 Årskurs 3 Antal och andel elever (%) i årskurs 3 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut Lå 14/15 Lå 15/16 Antal Andel Antal Andel Svenska 12 100 13 100 Svenska som andraspråk Matematik 12 100 13 100 Naturorienterande ämnen 12 100 13 100 Samhällsorienterande ämnen 12 100 13 100 Årskurs 6 Antal och andel elever (%) i årskurs 6 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut Lå 14/15 Lå 15/16 Antal Andel Antal Andel Bild 14 100 11 100 Biologi 14 100 11 100 Engelska 14 100 11 100 Fysik 14 100 11 100 Geografi 14 100 11 100 Hem- och konsumentkunskap 14 100 11 100 Historia 14 100 11 100 Idrott och hälsa 14 100 11 100 Kemi 14 100 11 100 Matematik 10 89 9 (14)
Modersmål Musik 14 100 11 100 Religionskunskap 14 100 11 100 Samhällskunskap 14 100 11 100 Slöjd 14 100 11 100 Svenska 14 100 11 100 Svenska som andraspråk Teknik 14 100 11 100 Rektors analys av resultatet Grundskola F-6 Kunskaper: Måluppfyllelsen är god, oavsett kön, därför att vi har elever som är nöjda med sin undervisning och sina lärare samt trivs i skolan. En bidragande orsak till god undervisning är kollegialt lärande bl.a. genom Matematiklyftet och arbete runt Skolinspektionens lektionsobservationer. Vi har elever som inte når godtagbara kunskapskrav eller som vi befarar inte kommer att nå dem. Extra anpassningar till dessa elever sker inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lokaler (trivsel): Vi har en skola med renoveringsbehov och vi kommer att fortsätta arbeta med elevernas egenansvar över gemensamma lokaler. 10 (14)
4.2..Ökad likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Föräldradialoger Övergångar förskola-förskoleklass-fritids Grundskola F-6 Att följa Lgr 11 intentioner Rektors beskrivning av resultat Uppsatta mål för läsåret Mål för skolarbetet är att följa Lgr 11 s intentioner. Resultat För att få insyn och inflytande och kunna ta ansvar behöver elever och vårdnadshavare känna till styrdokument, planeringar, kunskapskrav, kunskapsutveckling och vad som händer i den dagliga skolverksamheten. Genom Edwise och Lärplattformen lämnas stor del av den skriftliga informationen. Där finns olika rum där man kan läsa veckobrev, om läxor, pedagogiska planeringar, klassråd/skolråd, följa elevens kunskapsutveckling, behov och särskilda önskemål. (IUP) Eleverna uttrycker att de uppskattar att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Utöver den dagliga undervisningen, där eleverna får ge förslag, lämna synpunkter om arbetssätt, innehåll och planeringar, har vi även klassråd och skolråd. I samband med lektionspass, kursavslutningar och arbetet inför elevernas utvecklingssamtal får eleverna möjlighet att reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Elever i behov av särskilt stöd I resursfördelningen tas hänsyn till vilka grupper som behöver särskilt stöd utifrån elevers olika behov. När en pedagog befarar att en elev inte kommer att uppnå målen, görs en liten pedagogisk utredning och utifrån den avgörs om extra anpassningar som redan har gjorts ger resultat eller om det skall till andra resurser, i form av stöd, diskussioner förs regelbundet med elevhälsoteamet. I de fall extra anpassningar visar sig vara otillräckliga upprättas ett åtgärdsprogram. Fritids har en veckoplanering som utgår med inslag av utevistelse, rörelse och skapande. För att delvis få ett elevinflytande i verksamheten har vi en önskelåda, där eleverna har möjlighet att 11 (14)
skriva egna önskemål. Önskemålen kan handla om allt från lekar till mellanmål. Vi tar sedan upp detta i elevgruppen för att de skall bli medvetna om att de får vara med och påverka. Fritids har regelbunden information genom Månadsblad till föräldrar och ett större informationsmöte på hösten, där vi berättar om vår verksamhet,och ger föräldrarna möjlighet att komma med förslag. Föräldraenkät har delats ut till föräldrar där de visat vad de tycker om fritids. Resultatet har varit övervägande positivt. Det finns dock elever som inte trivs på grund av stora grupper och känner sig otrygga. Rektors analys av resultatet Fritidshem Vi är duktiga på att informera om den dagliga verksamheten och om elevernas sociala utveckling, men behöver utveckla trivseln för alla elever och arbetsron för gruppen. Grundskola F-6 Vi är duktiga på att informera om den dagliga verksamheten och om elevernas kunskapsutveckling. Behov finns av att ytterligare utveckla elevernas inflytande inom t.ex. pedagogiska planeringar och utvecklingssamtal. 12 (14)
4.3 Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Fritidshemmets/skolans målbild Vi strävar efter att alla barn har god lärmiljö och känner trygghet och trivsel under sin skol/fritidsdag. Konkretisering av målbilden. Kriterier. Nyanlända elever som kommer till Sexdrega skola möts med omtanke, förståelse och respekt. De ingår i den dagliga verksamheten men med stöttning. Vår vision i planen mot diskriminering och kränkande behandling: Vi lär av varandra Vi lär tillsammans. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Inför läsåret 2016-2017 kommer skolan få några nyanlända asylsökande elever. I dagsläget något oklart om omfattning. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Omtanke, förståelse och respekt. Arbete med värdegrundsfrågor samt planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ha gemensamhets-aktiviteter för hela skolan. Kontinuerligt under läsåret. Alla pedagoger tillsammans med alla elever. God lärmiljö Undervisning i SV A. Ev. annan stöttning efter enskild elevs behov. Kontinuerligt under läsåret. Rektor och pedagogerna. 13 (14)
4.4.Fritidshemmets/skolans mål Fritidshemmets Skolans målbild Vi vill utveckla pedagogernas didaktiska kunnande i klassrummet. Konkretisering av målbilden. Kriterier. Pedagogerna delger varandra tankar, idéer och erfarenheter för att på så sätt utveckla sin praktik. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Undervisande personal är legitimerad med lång pedagogisk erfarenhet och kompetens att utgå ifrån. Under läsåret 2015/2016 påbörjades ett utvecklingsarbete lett av rektor/ förstelärarna på Lysjö ro. runt Skolinspektionens protokoll från lektionsobservationer. Syftet är att pröva och utvärdera sin egen undervisning utifrån protokollets punkter: Lektionens genomförande och planering Läraren leder elevernas lärande framåt Arbetsklimat, elevinflytande och elevengagemang Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Utveckla didaktik Kollegialt lärande Lärande samtal Pedagoghandledning m.m. Löpande under läsåret Pedagoger rektor/ förstelärare 14 (14)