Kvalitetsredovisning förskoleklassen 2009-2010 Förskoleklassen består av: 30 elever varav 2 flyttade under läsåret. Från maj var det 28 elever i klassen. Huvudansvar för den pedagogiska planeringen har varit förskolläraren. Fritidspedagogen (som har huvudansvar för fritidsverksamheten) har varit delaktig i förskoleklassens planering i den gemensamma veckoplaneringen där även barnskötaren varit med. Barnen har nästan uteslutande arbetat i 15 grupp med en pedagog. Barnskötaren har varit resurs för barn i behov av särskilt stöd. En grupp på 2-4 elever har haft högläsning med bilderböcker dagligen. Detta för att stärka deras språk. Musik, upplevelsedrama och högläsning har vi haft i hel klass. Barnen har arbetat/lekt i två pass ett med förskolläraren och ett med fritidspedagogen utom på måndagar då fritidspedagogen haft fritidsmöte första passet. Barnskötaren har då haft det passet. Vi har haft idrott en dag i veckan i två 15/15 grupper. Naturskola en gång i veckan i hel klass med 30 elever och två pedagoger under höst och vår. NORMER OCH VÄRDEN Att barnen ska kunna samarbeta och respektera varandra. Att barnen ska kunna uttrycka en känsla och kunna beskriva en situation med ett språk som får åhöraren att förstå. Att alla barn ska känna sig trygga. Att alla barn ska känna att alla vuxna har gemensamt ansvar för att alla har det bra på skolan. Dramatisera verkliga händelser från klassen med ett positivt och ett negativt slut. Barnen får sedan diskutera vilket slut som de tycker var bäst och hur de vill att det ska vara i vår klass och på skolan. Ibland har vi vuxna spelat roller ibland har vi haft mjukisdjur som spelat rollspelen. Vardagliga samtal där barnen får berätta hur de ex. haft det på rasten.
Spela spel tillsammans med en grupp barn, där barnen får träna på att vänta på sin tur, hålla sig till reglerna och att vinna eller förlora. Barnens egen lek där vuxna finns och iakttar det sociala samspelet. Lekar på idrotten där läraren bestämmer vilka som ska samarbeta i par eller i lag alternativ barnen uppmanas att välja någon som de aldrig brukar vara med, alternativ, slumpen avgör vilken samarbetspartner man får ex. sifferkort samma siffra jobbar ihop. I skogen där barnen får uppdrag som de ska lösa tillsammans. På vårens utvecklingssamtal beskriver varje barn sig själv i relation till övriga i klassen genom små träpjäser. Pjäserna föreställer eleverna i klassen. Först väljer barnet en pjäs som är dem själva, sedan får de välja kamrater som får dem att trivs och må bra i skolan. De får också möjlighet att berätta om någon retats eller är dum mot dem. År 5 har under 6 veckor kommit in till förskoleklassen och läst böcker med ett genusperspektiv De fick efter att de läst skriva en enkel recension tillsammans. Värdegrundsfrågorna i Unikum. Genom dramatiseringen eller dockspelet blir situationen tydlig för barnen. De kan sätta sig in i situationen och därmed förändra sitt beteende. Detta är en process som tar tid och måste aktualiseras med jämna mellanrum. Klassen är stor och det händer rätt ofta små konflikter mellan barnen. Det är inte alltid man har tid att bearbeta och dramatisera som man skulle kunna önska. Då har det vanliga samtalet blivit viktigt och barnen har fått uttrycka sin mening. Generellt har en utveckling skett när det gäller konflikter och de flesta kan reflektera över vad som händer i relation mellan människor. Träpjäserna på utvecklingssamtalet har varit mycket bra. Samtalen om relationer har tidigare år varit pinsamma för barnet, nu har barnen varit avspända lekfulla och talar avspänt om sina relationer. Det lekfulla samtalet är ett utmärkt sätt att nå en 6-7åring. När år 5 -eleverna har kommit in och läst högt för förskoleklassen har de bidragit till att vi känslan på skolan ökar. Värdegrundsfrågorna i Unikum känns inte nära den verklighet som barnen känner. De flesta förstår inte frågorna. Våra egna frågor är nära barnen och de är utvecklande.
Hur arbetar du vidare: Det blir nya elever till hösten förhoppningsvis har denna klass fått med sig en full ryggsäck med förståelse för att alla människor är unika och att vi visar respekt för var och en. Träpjäserna var årets bästa förbättring i vårat arbete de kommer vi att fortsätta med. Att äldre elever kommer till förskoleklassen skapar en god stämning mellan barnen även när de möts i andra situationer. UTVECKLING OCH LÄRANDE/ KUNSKAP Att barnen ska förstå omvärlden, hur allt hänger ihop och är beroende av varandra. Att barnen ska bli språkligt medvetna. Att barnen ska utveckla en nyfikenhet och lust för matematiskt tänkande och grundläggande begrepp Genom ett tematiskt arbetssätt får barnen en förståelse för sammanhang. (Bifogar årets olika temaarbeten.) Språkligmedvetenhet, Våra språkövningar bygger på Bornholmsmodellen. Lyssna på ljud, ord och meningar, första och sista ljudet i orden, fonemens värld analys och syntes och bokstäverna. Alfabetet, Varje barn har en bokstavsbok. En gång i veckan presenteras en bokstav. Presentationen kan se olika ut ex. en korg med olika föremål eller saga. Vi sorterar ut de föremål som har en viss bokstav i början, slutet eller i mitten. Matematik, Gudrun Malmers grundläggande matematiska begrepp, Praktisk och laborativ matematik, individuellt och tillsammans i grupp. Varje barn har en egen planeringsbok med matematik och svenska uppgifter. Temaarbetet kan mätas genom samtal med barnen. Kan de reflektera över det vi kom fram till? Kan de kan också ställa följdfrågor? Det händer att barnen drar fel slutsatser, det blir då en början på ett samtal eller experiment som slutligen kan leda till ett svar. Det är själva processen som är det viktiga. Att få tänkande människor som provar olika tankar och kan komma fram till olika lösningar eller samma.
Arbetet med språklekarna har resulterat i att: 10 läser enkla meningar till avancerad text 6 läser enkla ord 10 kan höra ljud i orden men kan ej läsa ihop dem 2 har ej kommit igång Den praktiska och laborativa matematiken är lustfylld och barnen har utvecklat sitt eget sätt att lära. Planeringsboken har varit ett stöd i detta, då barnen själva fått välja utifrån material och uppgift som finns i matematikskåpet. Hur arbetar vi vidare: Till hösten får vi nya elever. Vi arbetar vidare med olika teman som innehåller matematik, svenska, bild, idrott, drama och musik. Vi fortsätter att ha utedagar. ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE Varje barn tar ett personligt ansvar för sitt arbete med stöd från lärare Varje barn tar ett personligt ansvar för att komma ut på rast samt komma in i klassrummet Alla barn ska ta ett eget ansvar för sina kläder vid rast och idrott Alla barn ska ta ansvar för sitt arbetsmaterial Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och komma med förslag som tas upp i olika forum Klassråd Varje barn har en egen planeringsbok med matematik och svenska uppgifter Läsläxor för barn som har efterfrågat det. Påklädning och att komma ut på rast har för ett antal barn varit ett problematiskt moment. Vuxna har funnits till hands för att barnen ska fokusera på att klä på sig och komma ut. Allas barn är allas barn har på ett tydligt sätt visats sig i korridoren då alla vuxna och äldre elever har hjälpt till med förskoleklassens elever. Vid vårterminens slut klarar nu alla barn påklädningen och att komma ut på rast. Alla barn har tagit ett eget ansvar över sin planeringsbok i mer eller mindre uträckning. Vi behöver lära oss att kontinuerligt kontrollera i boken vilka barn
som behöver hjälp med att komma igång. Vissa barn har inte initiativ förmågan att välja själv. I planeringsboken finns uppgifter i olika nivåer, allt från enkla sifferläggsspel till subtraktionshäften och i svenskan finns det allt från bokstavspussel till uppgifter som kräver att man kan läsa. Planeringsboken är ett bra redskap för att se hur långt barnen har kommit i sin utveckling. Läsläxa uppkom efter att några barn frågade om de kunde få det. Böckerna valdes ut av barnen själva hos specialpedagogen. I demokratisk anda har barnen röstat på olika aktiviteter som vi haft, tio fingrar bra, fem fingrar medel bra och noll fingrar dåligt. Varje dag har barnen fått möjlighet att välja egen aktivitet så som, konstruktioner, rollek, spel, sinneslådor och pussel etc. Hur arbetar vi vidare: Vi får nya barn till hösten. Vi ska bli bättre på att kontinuerligt följa upp varje individ och dess arbete. Materialet ska placeras ännu tydligare på hyllorna så barnen kan se den ökade svårighetsgraden.