Arbetsplan förskoleklass skola fritids 2013-2014
SID 2 (11) Inledning "Så fort man kliver in blir man sedd och möts av en varm miljö brukar besökare säga. Karlbergs skola upplevs som den lilla skolan i den stora staden. Skolan är en F-3 skola med ca 253 elever och 44 anställda. Skolan ligger fördelad på flera adresser. På Norrbackagatan 31-33 har vi tre klassrum och en större samlingssal, tillika matsal. I anslutning till byggnaden ligger två av våra förskoleklasser. På Karlbergsvägen 86 har vi sex klassrum fördelade på tre plan och inrymda i Stiftelsen Birkagårdens fastighet. Skolgården är ett grönområde omgärdat av flerfamiljshus vilket ger en lugn och trygg miljö. Skolgården är samtidigt en allmän park. Skolan har ett eget tillagningskök där det lagas näringsriktig god mat. Eleverna bjuds ofta på färskt nybakat bröd till maten. Skolbarnomsorgen (fritids) är lokal- och verksamhetsintegrerad med skolan. Med detta menas att fritids använder samma lokaler samt att undervisning och fritidsverksamhet fungerar som en helhet. Fritids integreras redan innan skoldagen har startat. Fritidspersonalen följer elevernas hela dag och fungerar som ett stöd i klasserna, något som skapar trygghet och arbetsro samt stärker undervisningens kvalitet. Åtgärder för utveckling Skolan kommer under läsåret 2013-2014 att arbeta med följande förbättringsområden: Öka arbetsron i samtliga verksamheter, förskoleklass, skola och fritids. Fritids ska utveckla former för elevernas inflytande. Öka användandet av digitala verktyg/hjälpmedel som till exempel dator, ipad och smartboard i undervisningen.
SID 3 (11) Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Alla elever på Karlbergs skola ska uppleva arbetsro i sin lärandesituation. Alla i skolan känner sig trygga och har goda förutsättningar att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i lärmiljön. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Personalen har gemensamt ansvar för elevernas hela dag utifrån uppdrag och skolans värdegrund. Likabehandlingsplanen förankras hos både elever, personal och vårdnadshavare. Tydliga rutiner finns vid behov av åtgärder. All skolpersonal ska arbeta förebyggande för att förhindra kränkande behandling. Lärarna ska stimulera elevernas motivation för skolarbetet. Hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever som snabbt når målen ska få ytterligare stimulans och fördjupade arbetsuppgifter. Eleverna ska erbjudas stimulerande aktiviteter under fritidstid och hänsyn ska tas till elevers olika behov. Arbetet med skolans sociala mål i "våra
hjärtan" fortgår under hela läsåret. Schemalagt rastansvar både ute och inne finns. Rastverksamhet erbjuds under raster. Kartläggning Enkät - Trygghet och trivsel Utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd Stadens brukarundersökning Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen SID 4 (11) Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Årsmål Period Skolan åtar sig att eleverna ska nå uppsatta kunskapskrav Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet runt Lgr 11 har skolan sammanställt "Kunskapens år". Kunskapens år är ett tematiskt och ämnesinriktat arbetssätt med årsplanering från förskoleklass till årskurs 3, med lokala pedagogiska
planeringar knutna till varje ämne. Utifrån "Kunskapens år" planerar personal veckans arbete med eleverna. I den lokala pedagogiska planeringen säkerställs: mål och delmål i Lgr 11, vilka förmågor eleven ska utveckla, kunskapskraven, arbetssätt, uppföljningar och vad som bedöms. Eleverna arbetar utifrån sina individuella utvecklingsplaner. Eleverna blir delaktiga i sitt lärande, t.ex. genom veckoplanering. Bibliotekets handlingsplan används. Varje elev får tid att läsa 20-30 minuter varje dag, enskilt och med vuxen. Elever med behov av särskilt stöd ges individuell hjälp. Eleverna förbereder och håller i sitt eget utvecklingssamtal. Fritids stöttar eleverna i utvecklandet av olika förmågor genom olika aktiviteter. Integrationen skola och fritids möjliggör fler personal runt eleverna under lektionerna. Lärarna har gemensam planeringstid varje vecka. Genom skolans koncept "Det Pedagogiska Skolåret" skapas struktur för arbetet med eleverna. Kompetensutveckling genomförs framför allt genom kollegialt lärande. Läsutvecklingsschema används. Speciallärarna, i samarbete med klasslärarna, genomför diagnoser i svenska och matematik. Lässtandarder för gemensamt bedömningsunderlag för årskurs 3 används. Nationella prov i årskurs 3 genomförs och analyseras. Individuella utvecklingsplaner skrivs. och analys genomförs efter varje genomförd LPP. Skolans ska säkerställa att matematikundervisningen ska hålla hög kvalitet och att samtliga elever får bättre resultat än föregående år. Resultaten på 2014 års nationella prov ska bibehållas eller höjas jämfört med tidigare år. Lärarna arbetar problembaserat och använder laborativt material. Stor vikt läggs vid automatisering av olika matematiska grundläggande färdigheter och skriftliga räknemetoder. Cleverboard används som ett verktyg och hjälpmedel vid inlärningen. På fritidstid tränar eleverna matematik genom att t.ex. baka, sy och spela olika spel. Matematikundervisning sker varje dag. Skolan har ämnesansvariga lärare i matematik. Vi avsätter mötestid för internutbildning samt uppföljning av skolans resultat. Lärarna har tid avsatt varje vecka för parallellplanering av undervisningen. Fritids bidrar till elevernas SID 5 (11)
måluppfyllelse genom integrationen med skolan. Detta möjliggör att eleverna kan arbeta i mindre grupper. Nationella prov ska sammanställas och analyseras. Diagnoser genomförs i samtliga klasser enligt skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande SID 6 (11) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 2014 Skolan åtar sig att tydliggöra och förbättra elevernas möjligheter till eget ansvar och inflytande i sitt eget lärande Lärarna formulerar en gång per läsår, eller vid behov, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras i grundskolan en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Vi har elevledda utvecklingssamtal. Eleven planerar och utvärderar fortlöpande sitt lärande. Eleven använder sig både av egen- och kamratbedömning. Bedömningsmatriser används. I portfolion sparas elevens arbeten fortlöpande för att visa progressionen i lärandet. Individuellt arbete, gemensamma uppgifter t.ex.
parövningar eller grupparbete, samtal, diskussioner och retorikövningar genomförs. SID 7 (11) Under temaveckorna när IUP-året genomförs, med planering och utvecklingssamtal, samverkar skola och fritids. Fritids är en stor resurs för genomförandet av temaarbetet. Veckoutvärdering sker med eleverna t.ex. genom skoldagbok, klassråd, elevråd, samtal, ämnesutvärderingar, temautvärderingar samt analyser. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Lärarmöten med utvärdering och analys hålls regelbundet. Utvärdering och analys av lokal pedagogisk planering tillsammans med eleverna genomförs. Brukarundersökningen analyseras. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att bjuda in representanter för föräldrarna till utvärdering av likabehandlingsplanen och arbetsplanen. Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och vårdnadshavare stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Möten med vårdnadshavare och personal sker i olika forum. Vårdnadshavare bjuds in till samarbetet runt likabehandlingsplan och arbetsplan. Tid avsätts för olika möten. Utvärdering sker på föräldramöte, personalmöte och förvaltningsråd.
Skolan åtar sig att ge fortlöpande information. SID 8 (11) Vid läsårets slut ska personal, elever och vårdnadshavare vara nöjda med informationen mellan hem och skola. Skolan förväntar sig att föräldrarna tar del av aktuell information via bloggar, anslagstavlor, och mejl. Lärare skriver varje vecka på klassens blogg: kort information om veckan som är aktuella läxor kontaktuppgifter viktiga dagar löpande om vad som händer i skolan Lärare skriver i skolwebben: närvaro och frånvaro varje dag IUP en gång per läsår skriftliga omdömen en gång per läsår Lärare skickar e-mail: till kollegor vid behov svarar enskilda föräldrar/vårdnadshavare eller elever vid behov akut information när bloggen inte fungerar Lärare sätter upp information på klassens anslagstavla: schema kunskapens år aktuell planering kontaktuppgifter Fritids skriver varje vecka på klassens blogg: löpande om vad som händer fritidsschema Fritids skriver mejl: till föräldrar/vårdnadshavare vid behov till kollegor vid behov svarar enskilda föräldrar/vårdnadshavare eller elever vid behov akut information
när bloggen inte fungerar SID 9 (11) Skolledningen skriver på hemsidans blogg: aktuella händelser Skolledningen skriver på hemsidan: löpande information om något akut inträffar Skolledningen skriver mejl: till föräldrar/vårdnadshavare vid behov till personal vid behov veckoinformation Expeditionen skriver mejl: till föräldrar/vårdnadshavare vid behov vid akuta händelser Tid avsätts för att skriva och ta emot information. Fortlöpande uppföljning genom kontakter med vårdnadshavare och personal. Skolan åtar sig att samarbeta med förskolorna i närområdet vid övergång till förskoleklass. Övergången från förskolan till förskoleklass ska upplevas trygg och smidig för elever och föräldrar. Förskoleklassernas pedagoger kan besöka närområdets förskolor. Det finns rutiner för övergång mellan förskolan och förskoleklass. Gemensamma studie- och planeringsdagar för skola-förskola kan hållas. Pedagogiska caféer hålls tillsammans med förskolorna. Skolans speciallärare besöker förskolor vid behov. Elevhälsoteamets representanter besöker förskolor vid behov. Tid avsätts för att bjuda in elever och föräldrar. Tid avsätts för information och förberedelse inför ett nytt läsår.
sker på lärarmöten. Enkät för uppföljning av övergången mellan förskola och förskoleklass genomförs på höstterminen. Utbildningsförvaltningen är ansvarig för enkäten. Skolan åtar sig att samverka med mottagande skolor vid elevers övergång till årskurs 4. Samarbetet medför en smidig övergång för eleverna inför årskurs fyra. Möten med mottagande skolors personal. Elevhälsoteamet avsätter tid för att träffa mottagande skolors representanter. smöten sker om behov finns. Skolan åtar sig inbjuda socialtjänsten till fortsatt samarbete. Representant för socialtjänsten inbjuds en gång per termin till möte med skolans elevhälsoteam. Utvärdering sker direkt vid mötet med socialtjänsten. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att samverka med olika aktörer i närområde. Samverkan med aktörer utanför skolan ska bidra till kunskap om närsamhället. Skolan samarbetar med olika föreningar, t.ex. Stockholms schackklubb och simskolan. Eleverna får besöka delar av stadens kulturella utbud. Skolan samarbetar med naturskolan Eggeby gård. SID 10 (11)
Tid avsätts under fritidstid och skoltid för samverkan med de olika aktörerna. Fortlöpande på Apt. Övrigt Bilagor SID 11 (11)