Experimenttips för alla

Relevanta dokument
EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

1:a gången på vårt NTA arbete.

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018

NTA - tema luft - HT-11

Fenomen som undersöks

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Tema vatten hösten 2012

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

FYSIKALISKA APTITRETARE

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Facit till 38 No-försök

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

UNDERVISNINGSMATERIAL

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Kemi. Vatten och Luft

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

Hur man gör en laboration

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Trycket är beroende av kraft och area

Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Avdelning Sporrens utvärdering

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Tejpa fast nålen över hålet på undersidan av locket. Ställ fram muggen, lägg ett sugrör bredvid Sätt på locket.

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Tryck. fredag 31 januari 14

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Experimentera mera. Copyright Lab4Kids

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Tranbärets månadsbrev september 2015

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Minifakta om resor i rymden

Sagan om Karin och skräpet i havet

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Tranbärets månadsbrev februari 2015

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Värmelära. Fysik åk 8

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Sommaren är helt fantastisk! Det finns så mycket att upptäcka och göra.

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

Nutricia 2018 Material_28

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Trycket är beroende av kraft och area

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Lilla Krabat. Stopp! Stampa, stampa, stampa, stampa. Stopp! Klappa, klappa, klappa, klappa. Stopp. Svänga, svänga, svänga, svänga.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Undersökningar och experiment

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

BLANDA DIN EGEN BUBBELMIX

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. JIMS VINTER

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Den olydiga tändsticksasken

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Avancerad övning om dykreflexen

Ett band från början till slut

Transkript:

Experimenttips för alla Vägen till kunskap är oändlig http://blogg.tingsryd.se/ntbloggen/ NT ÅSA

Innehåll Introduktion Apelsinexperiment Ballongracet Bomben Experiment med färger och vatten Kanelexperiment Sugande glaset Odla frön från skafferiet Potatismjöl och vatten Raketen Pneumatik eller tryckluftsteknik Rökringar Sugande glaset Sugrörsraketen Tepåseraketen Bärbara broar Tiggy testar flyter eller inte Russinhissen Tornado Vad kan du göra med munnen? Vattenexperiment Tiggy testar Flaskspöket Påsen och pennorna Flaskspöke Ballongraketen 2

Introduktion: Detta idéhäfte med EXPERIMENT är framtaget av Naturvetenskaps- och Teknikutvecklaren i Tingsryds kommun tillsammans med alla förskolorna i kommunen. Innan ni genomför experimenten bör ni läsa igenom instruktionerna noga och kontrollera att ni har allt som behövs för att utföra experimentet. Diskutera med varandra och låt barnen ställa hypoteser om vad som kan hända, reflektera, utför experimenten flera gånger och våga misslyckas. När fröken gav oss en fråga brukade hon vara intresserad av rätt svar. Numera är hon intresserad av hur vi tänker (Holger & William 2006:16). Lycka till och ha roligt tillsammans barn och vuxna. Lär av varandra. NT- blogg: https://blogg.tingsryd.se/ntbloggen/ NT-utvecklare Åsa Svensson Tingsryds kommun =) 3

Apelsinexperimentet Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpfö98:10, rev 2010). Material: Genomskinlig tillbringare Apelsin Vatten Vad händer när apelsinen släpps ner i vattnet? Barnens svar: Den går sönder. Den kanske sjunker. Den smälter. Nej, den blir större. Den flyter. Barnen fick prova att trycka ner apelsinen med skal ner till botten för att se om den stannande eller flöt upp igen. Den flöt med skalet så vi frågade barnen, vad tror ni händer om vi skalar apelsinen? Barnens svar: Jag tror den sjunker. Den går sönder. Ett av barnen skriker sjunkte. Varför sjunker apelsinen utan skalet? Ett barn svarar den har vitt, det är därför den flyter. Hur går vi vidare? Vi provar att flyta/sjunka med andra frukter för att se vad som händer när vi tar bort skalet på dessa. Länk: http://utvecklingiforskola.blogspot.se/ 4

Material: Ballongracet Labba i förskolan Beppe Sugrör Snöre Ballonger, en rund och en avlång. Tejp Gör så här: Trä sugrör på två snören, bind upp band tvärs över rummet i ögonhöjd. Blås upp två ballonger, en rund och en avlång. Fäst ballongerna med dubbelhäftande tejp på sugrören utan att knyta ihop ballongerna. Räkna 1,2,3 och släpp ballongerna. Frågor: Vad upptäckte ni? Barnens svar: Det funkade inte riktigt. Den ena åkte iväg. Den avlånga vann. Varför blev det som det blev? Ballongen satt fast. Luften går ur ballongen, den var inte knuten. Några barn sa att den runda var snabbast. Andra den avlånga. Länk: www.ur.se 5

Mål: Bomben Utveckla sin förståelse kring enkla kemikaliska processer fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010). Material: filmburk med lock, 1-2 brustabletter, vatten H2O Gör så här: Häll lite vatten i filmburken och lägg i en halv brustablett och sätt snabbt på locket. Vänd burken upp och ner och ställ filmburken på brickan. Vänta och se vad som händer. Barnen satt utrustade med glasögon och väntade med spänning på vad som skulle hända. Efter några sekunder så flög burken upp i taket. Barnen reagerade på olika sätt med skratt, förvåning, skräckblandad förtjusning. Experimentet gjordes flera gånger. Barnens kommentarer: Pang, Vad hände med burken? Apelsin, de skvätte på mig, de smällde. Barnen fick använda sina sinnen genom att lukta och känna på vätskan och den bubblande bustabletten. Länk: www.ungfakta.se 6

Mål: Experiment med färger och vatten Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap [ ] samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010) Material: Två små burkar med lock. Vatten H2O Röd och gul hushållsfärg Gör så här: Dag 1 Benämn vatten H2O. Berättar att vattnet ska ställas i frysen och fråga barnen vad de tror ska hända. Det blir is. Smälter. Den blir vit. Dag 2 Plockar fram de två burkar som varit i frysen över natten samt en stor skål med varmt vatten. Låt barnen känna på skålen och berätta hur den känns. Därefter skickas burkarna runt med gul och röd is så barnen kan känna. Lägg den gula isbiten i det varma vattnet och efter en stund så lägger ni den röda isbiten i det varma vattnet. Färgerna skiktade sig i vattnet, dock blev det inte orange utan mer röd p.g.a. att vi tagit för mycket röd hushållsfärg. Hur går vi vidare? Vi provar med andra färger och tar då lite mindre av den mörka färgen eftersom den dominerar. Länk: www.forskoleburken.com/2012/10/experiment 7

Kanelexperiment Mål: Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö 98, rev 2010). Syfte: Få barnen nyfikna på att experimentera med enkla saker/material. Material: Vatten i ett glas eller en skål. Kanel. Gör så här: Häll i vatten i ett glas eller en skål. Pudra kanel på vatten. Frågor: Vad händer när man stoppar ner fingret i ett vattenglas som man pudrat kanel över? Vad händer: Fingret blir torrt. Hur går vi vidare? Vi söker efter mer experiment med kanel eller ytspänning som vi provar med barnen. Länk: http://school.chem.umu.se/experiment/149 8

Material: Leo och draken Bertas experiment sugande glaset Tallrik Vatten Karamellfärg Glas Värmeljus Hur gör vi? Häll vatten i en tallrik och häll i karamellfärg för att barnen lättare ska se vad som händer. Tänd ett värmeljus och sätt ljuset i tallriken för att till sist sätta glaset över ljuset. Frågor: Vad tror ni händer? Barnens svar: Ljuset kommer att slockna. Det är farligt med tändstickor, får vi aldrig göra själva. Jag tror ljuset blir blått. Vad hände? När glaset sattes över ljuset, släcktes ljuset och vattnet steg upp i glaset. Varför blev det som det blev? Barnens svar: För att luften tar slut. Det slocknar när vatten kom in då blir det för trångt så ljuset får ingen luft. Hur går vi vidare? Sjunka/flyta i en skål med vatten. Länk: https://www.youtube.com/watch?v=odxc7iczerg 9

Mål: Odla frön från skafferiet - odlingsexperiment Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Material: Petflaska Wettex- trasa rosenbönor. Vatten cd-fodral gula ärtor kikärtor bruna bönor pumpafrön jord Gör så här: Tillverka en själv-vattnande kruka med hjälp av en petflaska och en wettex-trasa. Så rosenbönor i den. Först sorterades de olika fröna. Fröna som legat i vatten hade blivit tjockare. Så gula ärtor, kikärtor och bruna bönor i ett cd fodral. Sorterade de olika fröna och studerade de frön som legat i vatten och konstaterade att de blivit tjockare. Barnen väntar med spänning vad som ska hända. Barnens kommentarer: Hur kommer den att kunna vattna sig själv? Den suger upp vatten (pekar på wettextrasan). Titta är det stenar? Kolla på bönan den har ju växt. Rosenbönan växer så det knakar i den självattnande krukan men planteringsexperimentet i CD-fodralet verkar inte lyckas. Kan det bero på för lite syre eller för mycket vatten? Vi kommer att plantera blomsterbönan i en större kruka utomhus. Tomatplantorna har vi skickat hem och några av barnen har berättat att det planterat sin planta hemma och den växer. Länkar: www.bioresues.uu.se www.forskoleburken.com 10

Potatismjöl och vatten Mål: Vi vill att barnens nyfikenhet väcks. Att barnen får en upplevelse av färg, konsistens och att konsistensen kan förändras från fast till flytande. Hur gick det till? Barnen var med från början och såg alla momenten. De var intresserade av vad som skulle hända och hade många kommentarer. Barnen har en vana att leka med play-doh lera och detta såg likadant ut, så barnen blev förvånade att det inte gick att hålla fast. Material: 1 paket majsstärkelse (400 g) 1 st stor skål. Vatten Förklaring: Majsstärkelse och vatten i rätt mängder bildar en icke-newtonsk vätska. En sådan vätska blir hårdare ju mer du trycker på den. Hur går vi vidare? Det var flera barn som upplevde att det var lite obehagligt och inte vågade känna på slimet. Därför är det viktigt att vi erbjuder samma experiment flera gånger så barnen får flera tillfällen att prova på. Länk: http://www.experimentskafferiet.se/experiment/oobleck/ 11

Påsen och pennorna Mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98:10, rev 2010). Varje barn fick varsin penna. Alla hjälptes åt att fylla påsen med vatten. Därefter kände alla på påsen. En pedagog stack en penna igenom påsen för att visa hur barnen skulle göra. Material: 1 st zip-plastpåse (eller annan genomskinlig och lite starkare plastpåse) Vässade pennor, antal bestämmer du själv. Vatten Gör såhär: Fyll påsen till hälften med vatten. Förslut påsen. Ta pennorna och tryck dem rakt igenom påsen, där det finns vatten. Låt pennorna sitta kvar. Påsen läcker inte! När du gör ett hål i påsen särar du på några av de molekyler som plastpåsen består av. Resterande molekyler håller dock fortfarande ihop, vilket förhindrar att plastpåsen spricker helt. Anledningen till att vatten inte sipprar ut är att vattendroppar är för stora för att komma igenom de små mellanrummen mellan pennorna och plasten. Plastpåsen består av långa molekyler som kallas polymerer. De kan liknas med långa spaghettitrådar. Dessa polymerer sitter ihop med varandra med kemiska bindningar som kallas korsbindningar, precis som att spaghettitrådar klibbar ihop med varandra på vissa ställen. Barnen fick känna på påsen och barnen fisk även testa att sticka igenom en penna i påsen. Barnens kommentarer: kissade, vatten kissade, jag vill med, jag vill känna påse, sticka, smällde. Nu är det slut. Nästa gång kan barnen få varsin påse och fylla och testa att sticka pennorna igenom den. Använda begrepp som ytspänning och vattenmolekyler. Läroplanen 98 säger att barnen tillägnar sig nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Länk: http://www.experimentskafferiet.se/experiment/pasen_och_pennorna/pasen_och_pennorna.pd f 12

Raketen Pneumatik eller tryckluftsteknik Vi har gjort en egen variant av detta experiment som kommer från Labba flaskraketen ur.se http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/177000-177999/177888-1_103211_flaskraketen.pdf För att få raketen att flyga måste man samarbeta. Ett barn pumpar med fotpumpen och ett barn håller i flaskan. Med hjälp av luften från pumpen fylls flaskan med luft och raketen kan flyga iväg. Barnens kommentarer: Det var spännande Och det var jättecoolt Den kommer jättelångt Det är luften! Nu ska jag se luften, ha ha det var luften jag såg Vi låter barnen titta på filmen där Beppe visar experimentet tydligt. För att få en rolig effekt häller vi i lite potatismjöl. http://urskola.se/produkter/177399-labba-flaskraketen Beskrivning Labbas vetenskapsreporter Agneta får sina manuskort bortblåsta av en stor fläkt mitt i sändning. I studion skickar Beppe i väg en raket enbart med hjälp av luft. Ämne Teknik, Fysik Material: 1,5l PET-flaska Plaströr Tejp A4-papper Så här gör du: För in plaströret genom PET-flaskans mynning. Tejpa fast det ordentligt. Rulla ihop pappret till en raket som sluter tätt runt plaströret. Tejpa gärna raketen upptill vid spetsen så att luften inte läcker ut. Fäst gärna plaströret med tejp på en stadig yta. Sätt på pappersraketen på plaströret och stampa på PET-flaskan. Detta händer: Det som får raketen att flyga iväg kallas för pneumatik och fungerar ungefär såhär. Om man tar en tom behållare, som t.ex. en PET-flaska, är den egentligen fylld med luft. Lufttrycket i behållaren är lika stort som lufttrycket i resten av rummet den står i. MEN om man KOMPRIMERAR luften i behållaren alltså trycker ihop den genom att t.ex. trampa på den kommer trycket där inne att bli större. Luften tycker inte om att det blir så trångt och kommer att pressa mot behållarens väggar. Om luften har någonstans att ta vägen som t.ex. ett plaströr, kommer den snabbt sticka över till nästa ställe där det är stopp, som t.ex. pappersraketen. Pappret tål inte alls lika mycket tryck som flaskan och FLYGER därför iväg när luften träffar den. Förslag på fortsättning: Undersök om det går att konstruera raketen annorlunda för att få den att flyga längre eller högre. 13

Rökringar Mål: utvecklar sin förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98:10, rev 2010). Gör så här: Skär av botten på en liten petflaska och trä på en ballong. Ta en rökelsepinne och tänd på och stick in pinnen i flaskan så röken fångas upp i flaskan. Vad händer? En svart bakgrund riggas upp och vi höll flaskan framför barnen så de fick klämma på flaskan så det kom ut rökpuffar. Barnens kommentarer: Det har varit eld där Såg rök, kom från flaskan Röken känns kall En lykta, det brinner, elden har slocknat Hur går vi vidare? Vi letar annat material som kan påvisa ånga (rök) ex. varmt och kallt. Länk: https://www.youtube.com/watch?v=ulivk5_jcs0 14

Material: Sugande glaset 1 st glas 1 st tallrik 1 st värmeljus Tändare eller tändstickor Karamellfärg (valfritt) Vatten Gör så här: Häll upp vatten på tallriken. Färga vattnet med en droppe karamellfärg om du vill. Lägg ett värmeljus på tallriken och tänd det. Sätt glaset upp och ner över värmeljuset. Se hur ljuset slutar brinna efter några sekunder. Se hur vattnet sugs upp i glaset. Alternativt resultat (om glaset sluter tätt mot botten). Se hur ljuset slutar brinna efter några sekunder. Känn hur glaset har sugits fast mot tallriken. Du kan till och med lyfta tallriken genom att lyfta i glaset. Vad händer? När ljuset slocknar på grund av syrebrist svalnar luften i glaset och dess tryck på vattenytan minskar. Luften utanför glaset trycker då jämförelsevis mer på vattenytan, och trycker in vatten i glaset. Länk: http://www.experimentskafferiet.se/experiment/sugande_glaset/ http://www.experimentskafferiet.se/experiment/sugande_glaset/sugande_glaset.pdf 15

Sugrörsraketen Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98:10, rev 2010). Syfte: Avdelningen jobbar med sagan De tre små grisarna som handlar om när vargen blåser sönder grisarnas hus. Därför ville vi göra ett experiment som kunde knytas till luft. Material: 1 st 50 cl PET-flaska 2 st sugrör, ett tjockare och ett smalare (det tjocka ska kunna träs över det smala) Modellera (Play doh-lera) Gör så här: Stick in det smala sugröret några centimeter i flaskans öppning. Täta öppningen runt sugröret med modellera. Plugga igen ena änden av det tjocka sugröret med modellera. Trä det tjocka sugröret över det tunna sugröret. Kläm på flaskan för att avfyra raketen. Vad händer? När du klämmer på flaskan pressas luften därinne ihop - lufttrycket blir högt. Luften rör sig alltid från högt till lågt lufttryck när vägen är fri, och i detta fall finns en flyktväg genom sugröret. På vägen ut till friheten trycker luften iväg korken av modellera och därmed flyger raketen iväg. För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att ställa en hypotes och att förklara resultatet. Om jag klämmer hårdare på flaskan, flyger raketen längre då? Hur ska flaskan luta för att raketen ska flyga så långt som möjligt? Om jag håller flaskan högre ovanför golvet, flyger raketen längre då? Om jag använder en större flaska, flyger raketen längre då? Om jag använder tjockare sugrör, flyger raketen längre då? Barnens kommentarer: Sugröret flög inte iväg Det gick inte, sugröret flög inte iväg Vi får trycka hårdare på flaskan Flaskan fylldes med luft och när man tryckte på flaskan så åkte sugröret ut Det kommer jag inte riktigt ihåg 16

Kemi och fysik. Te- påse raketen Material: 1 st tepåse - Observera att det finns vissa tepåsar som inte passar för den här undersökningen, nämligen sådana som brinner upp helt och sådana som sitter ihop i mitten. 1 st porslinstallrik (eller annan svårantändlig yta) Tändsticksask eller tändare 1 st sax Gör så här: Klipp av toppen på en tepåse, forma påsen som ett rör och häll bort tebladen och ställ påsen på en tallrik. Ta en tändare eller tändstickor och tänd på med eld runt tepåsen. Vad händer? Barnen svarar: Jag kan inte. Luften där uppe. Oaaaa. Flyger iväg. Åkte. Den var blå. När hela påsen nästan brunnit upp flyger tepåsen iväg den sista biten. Förklaring: Det här enkla experimentet handlar faktiskt både om kemi och fysik. Kunskaper i kemi behövs för att förklara vad som händer när tepåsen brinner, medan kunskaper i fysik behövs för att förklara varför den lyfter. När tepåsen brinner reagerar tepåsen med syrgasen i luften. I denna kemiska reaktion förbrukas tepåsen samt syrgasen, samtidigt som bland annat koldioxid och vatten bildas. Hela tepåsen förbrukas dock inte, utan de mer svårantändliga beståndsdelarna blir kvar som ett poröst och lätt material. För att förklara varför tepåsen lyfter övergår vi till fysik. När tepåsen brinner värms luften inuti tepåseröret upp. Detta innebär att molekylerna luften består av (syrgasmolekyler, kvävgasmolekyler m.m.) rör sig mer och mer. Detta leder till att de krockar med varandra och hamnar längre ifrån varandra. Luften inuti tepåseröret får därmed lägre densitet än den omgivande luften den blir med andra ord lättare. Varm och lätt luft stiger uppåt, eftersom jordens gravitation har en svagare dragningskraft på den jämfört med kall och tung luft. Eftersom lite luft runtom tepåseröret också värmts upp, och hela raketen är omringad av varm luft, följer den med uppåt när denna luft stiger. Hur går vi vidare? Vi kommer att göra samma experiment fler gånger och även utmana med nya experiment. Länk: http://www.experimentskafferiet.se/experiment/tepaseraketen/ 17

BÄRBARA BROAR Läroplanen 98, Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Mål: att barnen får undersöka olika materials bärbarhet. Syfte: Olika materials bärbarhet och egenskaper. Har det betydelse hur tung/lätt en sak är? Att gissa/göra en bedömning innan experimentet. Gör så här: Titta på filmen Tiggy testar braiga broar. Länk: http://www.ur.se/produkter/172319-tiggy-testar-braigaste-bron Barnen får i uppdrag att hitta material till två olika broar. Plus saker att kolla bärbarheten med. Den första bron är ett plastat papper. Mosaiken skall läggas på bron. Kommer bron att hålla? Ja det tror båda barnen och de hade rätt, bron höll. De prövar att lägga en träkloss. Barnen tror att bron kommer att ge vika för träklossen. Låter vi klossen ligga ett tag så kommer bron att gå sönder, för klossen blir tyngre och tyngre. Diskutera! Vad har hänt? Hur går vi vidare? Barnen får titta på dokumentationen och diskutera vad vi gjorde, hur vi trodde det skulle bli och hur det blev. De får nytt material att bygga en bro i och barnen får i uppdrag att hämta saker som håller för den nya bron. Syftet är att barnen får använda sina tidigare erfarenheter av brobryggen. Barnens reflektioner: Barnen visade snabbt att det var bra att väga sakerna i handen för att kunna bedöma tyngden, och jämföra med tidigare sak. De undersökte om tiden hade någon påverkan för att träklossen skulle ramla ner när den stod på bron av plast. De resonerar och berättar om att bron av trä håller bra, den är fast och att föremåls tyngd har betydelse. Den första bron är ett plastat papper. Mosaik ska läggas på bron. Kommer bron att hålla? Ja det tror barnen och den höll. Läroplanen (1998) för förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 18

Tiggy testar - flyter eller inte. Vi börjar med att tittar på filmen Tiggy testar - flyter eller inte. Därefter var det dags för oss att undersöka, vad flyter och vad sjunker av våra saker? Vi testade med häst, sax, gubbar, kloss, kotte, tvättsvamp. Barnen fick ge en hypotes om vad de trodde. Det fortsatte med att barnen testade och testade vad de hittade i rummet. Reflektion: Vatten är alltid fascinerande för barn och de var engagerade i experimentet och alla hade en tanke om vilka saker som skulle sjunka eller flyta. När det inte stämde överrens med resultatet var det ingen som ville fundera vidare utan de ville se nästa sak. När de fick testa själva ville de göra sina egna upptäckter. Tiggy undersöker vad som flyter och vad som inte flyter när det släpps ned i vatten, eller H20 med ett lite tjusigare ord. Material: Akvarium, grönsakslådan från kylskåpet, eller en vanlig balja till hälften fylld med vatten. Olika prylar att sänka ner i vattnet ex. byggklossar, leksaksbilar, stenar, kottar, frukter, grönsaker mm... En popcornkärna Ett poppat popcorn Ämne Fysik Nyckelord Vatten, flyter, Arkimedes princip. Det här kan du fråga innan Vilka av prylarna tror ni flyter när man slänger ner dem i vattnet. Varför? Vilka av prylarna tror ni INTE flyter när man slänger ner dem i vattnet. Varför? Gör så här: Släpp ner prylarna en i taget och observera huruvida de flyter eller inte. Det här kan du fråga efteråt: Vad upptäckte ni? Hur gjorde ni för att upptäcka det? Finns det något mer ni skulle vilja testa på samma sätt? Vad har hänt? Det är inte alltid så att det är de tyngsta föremålen som sjunker och de lättare som flyter. Det som avgör huruvida ett föremål flyter eller inte är hur mycket vatten, eller H20, det pressar undan. Detta kallas för Arkimedes princip och utnyttjas när man bygger stora fartyg som skall hålla sig flytande. Ett väldigt tydligt exempel är en popcornkärna och ett poppat popcorn. Det poppade popcornet tar mer plats och därför flyter det. Länk: http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/173000-173999/173112-1_102572_flyter_eller_inte.pdf 19

Mål: Flaskspöket Förskolan ska sträva efter att varje ; -utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och i samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen - utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vi börjar med att titta på filmen om Tiggy och flaskspöket. Filmen pausar vi precis innan flaskan doppas i vattnet. http://urskola.se/produkter/173779-tiggy-testar-flaskspoket Vad tror ni händer när han doppar flaskan i vattenskålen? Barnens svar: Vet inte. Ett monster. Vatten i flaskan. Vi ska nu göra likadant som i filmen. Barnen får tänka efter men de är tysta. Vad gjorde Beppe med flaskan och påsen? Tejpade fast. Målade monster ögon. Åh det blev ju ett spöke. Vatten kommer i flaskan. Vatten kommer i påsen svarade barnen. Vad är det som händer? Experimentera läs, gör barnen nyfikna. Hur går vi vidare? Göra experimentet flera gånger. Barnen var intresserade och ville göra egna flaskspöken. Tiggy Testar! Beppe presenterar sin kompis vattenspöket för Tiggy. Först ser Tiggy inget spöke utan bara en flaska med en plastpåse på toppen. Men med hjälp av VATTENTRYCK trollas Beppes fina spöke fram. Du behöver 1,5l PET-flaska Tejp Sax Hink med vatten En 1-liters plastpåse och en vattenfast penna. Ämne Fysik Nyckelord Luft, vattentryck. 20

Russinhissen Vi börjar titta på filmen Tiggy testar russinhissen, tillsammans med barnen (1 3 år) http://urskola.se/produkter/172325-tiggy-testar-russinhissen En pedagog häller vatten i en skål och frågar barnen vad som ska läggas i vattnet för att få vår russinhiss. Russinsvarar ett barn. Vi stoppar i russin och när de äntligen rör på sig frågar ett barn Men varför rör de sig? Det är bubbelvatten svarar svarade ett barn. Pedagogerna berättade hela tiden vad de gjorde och vad vi använde till experimentet. Barnen visade intresse och när vi tillsammans gjorde experimentet var det som fångade barnen. http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/173000-173999/173115-1_102572_russinhissen.pdf Tiggy undersöker om ett russin flyter eller sjunker i ett glas med läsk. Hon får reda på att läsken har kolsyra i sig som bildas när man häller ner KOLDIOXID i den. Du behöver Flaska med rumstempererad läsk - förslagsvis sockerdricka men det går bra med ramlösa också. Skål med russin Glas Ämne Kemi, fysik Nyckelord Lyftkraft, koldioxid, kolsyra, bubblor. Det här kan du fråga innan Flyter eller sjunker ett russin om man lägger det i ett glas med sockerdricka? Så här gör du Häll upp sockerdrickan som helst skall vara rumstempererad i glaset och släpp ner ett russin. Observera vad som händer. Observera även insidorna på glaset. Det här kan du fråga efteråt Vad upptäckte ni? Hur gjorde ni för att upptäcka det? Finns det något mer ni skulle vilja testa på samma sätt? Vad hände? När man gör läsk så trycker man ner en gas i vatten som heter KOLDIOXID. Då bildas kolsyra som känns bubbligt och festligt i munnen. KOLDIOXIDEN vill gärna smita från läsken så fort man tar av korken. KOLDIOXIDEN bildar små bubblor som gillar ojämna ytor. Kan ni se bubblorna på sidan av glaset? De finns där för att glaset är ojämnt på de platserna. När tillräckligt många bubblor samlats på russinet orkar de lyfta upp det till ytan där de spricker vid ytan och russinet sjunker ner igen. Sedan börjar det om igen. Som en hiss... Russinhiss... 21

Tornado, den dansande grisen - Luft Mål enligtlpfö 98,reviderad 2010. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Syfte utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Att barnen ska stimuleras och utmanas i sitt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Att barnen ska få en förståelse för att luft finns i alla tomrum omkring oss. Vi behöver Två stora petflaskor En dubbelkork (finns att köpa på t.ex. Kreativum (Karlshamn) Navet (Borås) Vatten Karamellfärg Glitter En liten gris av plast Genomförande (viktigt att göra experimentet själv innan man gör det tillsammans med barnen). Förberedelse av pedagogen: ställa de två petflaskorna på en bricka, var av den ena är fylld med vatten upp till ca. 80%. På brickan finns även de andra tillbehören Samtala med barnen om vad som finns på brickan och vad som finns i flaskorna. Barnen hjälper till att hälla i karamellfärg och glitter i vattenflaskan för att få experimentet mer effektfullt. Pedagogen släpper ner grisen i vattenflaskan, skruvar på dubbelkorken och skruvar sedan på den andra flaskan i andra ändan av korken. Nu är den vattenfyllda flaskan underst och flaskan med luft i överst. Samtala om vad som finns i flaskorna igen. Vänd försiktigt på konstruktionen. Är det riktigt tätt runt korken så stannar vattnet kvar i den övre flaskan. Varför är det så? Lyssna in barnens svar. (Det är luft i den understa flaskan som hindrar vattnet att rinna ner). Vicka lite på flaskan så att barnen ser hur luftbubblorna börja söka sig upp genom vattnet. (Det blir då tydligt att det finns luft i den understa flaskan, när luftbubblorna letar sig uppåt). Roterar sedan flaskan med vattnet så att det uppstår en virvel och den lilla grisen börja dansa. Vad är det som händer? Lyssna in barnen. (Det bildas ett rör i mitten i vilken luften enkelt kan ta sig upp i den andra flaskan samtidigt sugs grisen ner i virveln). 22

Vad kan du göra med munnen? Blåsa bubblor. Pedagogerna tog med såpbubblor ut både köpta och egentillverkade. Barnen (1 3 år) var nyfikna och visade stort intresse för aktiviteten. Vi pratade om att det är luft i bubblorna. Barnens kommentarer: Jag vill också blåsa. Jag kunde den. Ebb lubblubb. En till. Oj. Bubblor. Länk: http://ntaskolutveckling.se/ Vattenexperiment Påsen och pennorna Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera (Lpfö 98, rev 2010). Pedagogerna frågade barnen (1 3 år) vad som kommer att hända när man sticker in vassa blyertspennor i en vattenfylld plastpåse. Barnen svarade inte, så vi tryckte in en penna. Därefter frågade vi varför inte vattnet rinner ut. - Pennan sitter i vägen. Vi stoppade in flera pennor, fortfarande inget vatten som rinner ut. Då säger två barn: Men tar man ut pennorna så rinner vattnet ut. De börjar ta ut en penna och vattnet börjar rinna ut. Det rinner vatten på båda sidor för det är hål där säger barnen. Vi plockar bort alla pennorna och påsen blir nästan tömd på vatten. Barnen konstaterar att i en påse med hål i kan man inte förvara vattnet. - Experiment från: http://www.experimentskafferiet.se/experiment/pasen_och_pennorna/ Hur gör vi? Barnen fick en varsin penna att sticka igenom påsen. Varför blev det som det blev? Hur gick det? Hur går vi vidare? Experimentera med andra experiment. Flyta sjunka. 23

Flaskspöke Ett roligt och enkelt experiment. Vi visade barnen att det var vatten i spannen, vi tejpade på en plastpåse, visade att flaskan var utan botten. Vad tror ni händer? Barnens svar: Det blir vatten i påsen sa de först men ändrade sig sen till luft. Vad är det i flaskan? De svarade först luft men var tvungna att titta för att bli övertygande om att det var vatten, luften hade ju hamnat i påsen. Länk: http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/176000-176999/176661-1_102752_flaskspoket.pdf 24

Ballongraket Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap [ ] och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Material: Ballong Snöre Tejp Sugrör Hypotes från barnen: Alla barnen trodde att ballongen skulle åka på linan, till andra sidan rummet. Försök nr 1: Ballongen åkte ca 2 dm. Ett barn tycke vi skulle tejpa för hålet på ballongen, så då gjorde vi det. Försök nr: 2 Ballongen var stilla och det kom lite ljud ifrån den. Då tog vi bort tejpen. Försök nr 3: Ballongen rörde sig ca 1 dm. Linan lutade lite, så pedagogen frågade om vi skulle börja från andra hållet. Ballongen får då nedförsbacke. Provade också med ett tjockare sugrör. Försök nr 4: Ungefär samma resultat. Ett barn sa: Om vi tar ett såhär långt sugrör (ca 1 dm) istället D.v.s. ett längre sugrör. Barnen tyckte även att pedagogen skulle blåsa upp ballongen mer så den blev större. Försök nr 5: Ballongen åkte med väldig fart över hela rummet tills linan tog slut. Innan varje försök fick barnen räkna 10 1 eftersom det var en raket som skulle skjutas iväg. 25

Reflektion: Pedagogen skulle frågat barnen varför de trodde att ballongen skulle åka till andra sidan (hypotesen). Vad är det som gör det? Det var roligt att barnen hade förslag på olika sätt att prova ballongraketen för att få den till att åka så långt som möjligt. Ta med barnen i dokumentationen. 26