Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Relevanta dokument
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Svensk vattenförvaltning

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Varför renar vi vattnet?

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Renare marks vårmöte 2010

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Fyrkantens vattensrådsområde

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Miljökvalitetsnormer för vatten

Projekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer för vatten

Hemsida 1(44)

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Kammarkollegiet. Grundat 1539

PM F Metaller i vattenmossa

Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Miljökvalitetsnormer och undantag

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Samverkan och samråd

Hemsida 1(45)

MILJÖKVALITETSNORMER FÖRSLAG TILL. Fyrkantens vattenrådsområde - VRO 5

FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER. Södra Bottenvikens kustvattenråd - VRO 13. Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Justering av vattenförekomster

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Norrbottens läns författningssamling

Enligt sändlista Handläggare

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförekomsten Ivösjön

Ramdirektivet för vatten

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer i prövning och tillsyn. Mikael Jonsson

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram 2009 & Framtagande av åtgärdsprogram Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Vad påverkar god vattenstatus?

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Transkript:

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång

6-års cykler (2015, 2021, 2027) Vattendirektivet ska säkra en god vattenkvalitet i Europas grund- och ytvatten. Målet är att uppnå god vattenstatus till år 2015 eller senast år 2027. Vattenförekomster 0,2 km 2 1,4 km 2 Det är bara vatten som definieras som vattenförekomster får Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenförekomst Vattendrag 15 km långa Sjöar > 1 km 2 Grundvatten >50 pers alt. >10 m 3 /dag Påverkan i annat vatten får inte försämra statusen i en vattenförekomst

Miljökvalitetsnormer (MKN) Tvåtyper av MKN Ekologisk status (baseras på biologiska faktorer, fysikalisk kemiska faktorer samt hydrologiska faktorer) Kemisk status (baseras på 33 ämnen enligt EQSdirektivet, EG 2008/105) Ekologisk status - sammanvägning samtliga faktorer One out all out: Sämst avgör Namn Biologiska faktorer Fysikaliskkemiska faktorer Hydromorfologiska faktorer Sammanvägning Sjö 1 Hög Hög Hög Hög Sjö 2 Hög Hög God God Sjö 3 Hög God God Vattendrag 1 God Otillfreds ställande Otillfreds ställande Vattendrag 2 Måttlig Måttlig Vattendrag 3 Otillfreds ställande Otillfreds ställande Vattendrag 4 Dålig Dålig At risk vatten som riskerar att inte uppnå god status 2015/riskerar att få försämrad status

Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) och Undantag Vatten med status sämre än god där det är omöjligt eller ekonomiskt orimligt att återställa till god status KMV är vatten som inte längre kan betraktas som naturliga p.g.a. fysiska förändringar o Ekologisk potential modifierade krav o Kemisk status ej sänkta krav Två typer av undantag o Förlängd tidsfrist o Sänkta kvalitetskrav både för ekologisk status/potential och kemisk status Brister vid fastställande av MKN MKN för ekologisk status o Bedömningsgrunderna/metoderna har brister o Brist på data, ofta modellbaserad och/eller expertbedömd status o Metoderna delvis krångliga och svåra att använda o Naturliga variationer MKN för kemisk status o För metaller saknas ofta analyser av filtrerade prov

Status och MKN 50 % av Sveriges sjöar och vattendrag och 80% av kustvattnet uppnår ej god status! Många undantag med tidsfrist men få sänkta krav! Källa: VM Bottenviken Åtgärdsprogram Gällervattenförekomster med status sämre än god Ska vara en vägledning för andra myndigheter och kommuner som verkställer beslutet Av programmet ska framgå hur krav på förbättringar fördelasmellan olika källor och åtgärder samt hur stor förbättring varje åtgärd innebär. Ska genomgå en samhällsekonomisk konsekvensanalys Det åtgärdsprogram som antogs under denna cykel var övergripande för Sverige

Åtgärdsbehov Källa: VM Bottenviken MKN och Åtgärdsprogram juridisk status? Riksdagen antog regeringens prop Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Trädde i kraft 1 sep 2010 Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav MKN vatten: sådana övriga normer som följer av Sveriges medlemskap i EU.

MKN och Åtgärdsprogram juridisk status? Naturvårdsverket arbetar med att ta framvägledningar. Utkast till vägledningar har varit utlagda för synpunkter och bearbetas nu : Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Tillsyn Underlag inför beslut som påverkas av en miljökvalitetsnorm MKN och Åtgärdsprogram juridisk status? Naturvårdsverket planerar dessutom PM angående: o Egenkontroll (utkast planeras till v 38) o Beslut inom tillsynen (utkast planeras till v 40). Åtgärdsprogrammens roll och styrande verkan för myndigheter och kommuner MKNs rättsverkan i det enskilda fallet Icke-försämringskravet Omprövning från ett tillsynsperspektiv Mycket är oklart väntan på juridisk praxis, första målen under prövning (vattenkraft)

VMs arbete 2010 nationellt/distrikt VISS inkl vattenkartan (databas för alla ingående data) felhantering och kvalitetssäkring + användarvänlig vattenkarta på G Verifiering av påverkan och status åtgärdsprogram Reviderad vattenförekomstindelning KMV och ekologisk potential måste vidareutvecklas Nytt miljöövervakningsprogram klart 2011 (EU 2012) samråd ej ett formellt krav men kommer att genomföras i någon form Klimateffekter tema som bör vidareutvecklas Ekonomisk analys inte tillräcklig under första cykeln, måste bli bättre Detaljåtgärdsprogram Bottenvikens VM har publicerat informella dokument som kallas underlag till åtgärdsprogram (ej beslutade av vattendelegationen), övriga VM arbetar med liknande dokument men de har ej publicerats. Tillsyn och egenkontroll arbeta för förändringar utifrån vattendirektivet Källa: VM Bottenviken Verksamhetsutövare - viktiga frågor Vilka vattenförekomsterna finns nära vår verksamhet? Är de korrekt utvalda och karaktäriserade? Är MKN rimlig? Har vattenmyndigheten använt ett tillräckligt datamaterial? Hur kan kommande åtgärdsprogram vara utformat? Behöver vi justera vårt egenkontrollprogram? För en dialog med Vattenmyndigheten! Bidra med data och lokalkännedom!

Typ av vattenförekomst? Typ av vattenförekomst? Karta från 1883

Typ av vattenförekomst? Karta från 2000 Affärsområde Smältverk Rönnskär Recipientkontroll Tänk över målsättningen med recipientkontrollen Vilka parametrar vill vi studera? Använd metoder som används inom nationell och/eller regional miljöövervakning eller av andra verksamhetsutövare bonus i form av referensdata Använd om möjligt samma laboratorium för analyser Affärsområde Smältverk Rönnskär

Nya Myndigheten för Havs- och Vattenmiljö Start 1:a juli 2011 o Övertar flertalet av Fiskeriverkets verksamheter samt vattenrelaterad verksamhet från Naturvårdsverket. Bedöms få cirka 400 anställda o Björn Risinger leder arbetet med att organisera den nya myndigheten. Är tilltänkt generaldirektör för myndigheten. Oklarheter o Gränsdragning mellan nya myndigheten och befintliga myndigheter o Nya myndighetens roll vid tillståndsprövning Prispolitik? Utredning under ledning av Dag von Schanz (mars 2010) o Sverige tillämpar artikel 9 i RDV korrekt o Anser dock att det finns skäl att överväga en vidare användning av en prispolitik Enligt Vattenmyndigheten inga signaler om skarpa förslag

Prioriterade ämnen (EQS-direktivet) Omfattar för närvarande 33 ämnen med MKN för årsmedelvärde och, för vissa ämnen, maximal tillåten koncentration För metaller gäller halten i filtrerade prov (0,45 µm-filter) -kvicksilver -bly -kadmium -nickel Håller på att revideras, aktuella kandidater är bl a o Zink (årsmedelv.= 10,9 µg/l) o Fria cyanider (årsmedelv.= 0,22 µg/l, max= 3 µg/l) Metodik tas fram för att även använda halter i sediment och biota (Guidance document No 25) Blandningszoner Q effl EQS at distance L of m Checkpoint L C effl MAC at distance X of m C b flow ~~~~~~ ~~~~~~ EQS Gäller prioriterade ämnen (EQS-ämnen) Koncentrationen får överskrida MKN inom blandningszonen om det inte hindrar att MKN uppfylls i övriga delar av vattenförekomsten CIS Guidance on setting mixing zones

Särskilt förorenande ämnen (SFÄ) Utgör en del av ekologisk status Finns under denna cykel endast i Bottenvikens vattendistrikt för halter i sediment och biota (abborre och strömming) av Krom Zink Koppar Icke-dioxinlika PCBer Dioxinlika PCBer, dioxiner och furaner Kommer att fastställas även i fler vattendistrikt TACK!