Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Nibble förskola Läsåret 2014/2015
2 (16) Innehåll INLEDNING... 3 Lagarnas innehåll och begrepp... 3 FN:s konvention om barnets rättigheter... 3 GRUNDUPPGIFTER... 4 Förskolans/skolans vision... 4 Ansvariga för planen... 4 Barnens/elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 UTVÄRDERING... 6 Föregående års plan... 6 Resultat av utvärdering... 6 Årets plan... 6 FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER... 7 KARTLÄGGNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Kartläggningsmetoder... 8 Områden som berörs av kartläggning... 8 Resultat och analys av kartläggning... 9 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 9 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 12 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 12 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till... 12 Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning... 12 Rutiner för uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ansvarsförhållande... Fel! Bokmärket är inte definierat. BILAGOR... 14 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna... 14 Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp... 15 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter... 16
3 (16) Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
4 (16) Grunduppgifter Förskolans vision Nibble förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla ska känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling Alla barn ska känna sig välkomna till vår förskola. På vår förskola ska varje enskilt barn finna sin egen personlighet och våga uttrycka den. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Ett bra samarbete mellan förskolans pedagoger och hemmet är en förutsättning för att arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska fungera. Ansvariga för planen Förskolechef ansvarar för att det årligen upprättas en ny plan enligt gällande kriterier. (Vattmyra förskolors Pedagogiska år) Barnens/elevernas delaktighet Upprättande av planen Barnen deltar i kartläggningen på olika sätt beroende på barnens ålder. De yngre barnen genom att personalen observerar platser inomhus på avdelningen och utomhus på gården, där risk för kränkning kan uppstå. De vuxna är närvarande i barnens lek och är uppmärksam på vad som händer i leken. De äldre barnen intervjuas också om var inom- och utomhus på förskolan man kan känna sig ledsen och rädd. Vi har dagliga samtal med olika barn samt med vårdnadshavare för att närmare förstå hur det fungerar på förskolan. Uppföljning av planen Likabehandling är en stående punkt på arbetslagsplaneringen. Varje månad på ledningsgruppen på förskolan rapporterar arbetslagsledaren vad som gjorts hittills, hur det har gått och vad som återstår. En gång/termin efter uppföljning på planeringsdagen Utvärdering På planeringsdagarna i augusti och maj går arbetslagen igenom mål och åtgärder och hur arbetet varit och vad som återstår att göra. De äldre barnen får möjlighet att berätta på avslutningssamtalet hur de upplever att arbetet varit.
Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får, genom föräldramöte och föräldraråd, ta del av likabehandlingsplanens innehåll. De får möjlighet att komplettera med uppgifter de är angelägna att ta med. Detta gör de genom som sedan sammanställs av arbetslagsledaren. Den färdiga planen sänds ut till alla berörda och punkter tas upp på föräldramöten och föräldraråd som sker under året. Personalens delaktighet Personalen arbetar aktivt i kartläggningsarbetet. Varje arbetslag har tittat på sina lokaler och observerat barnen, hur och med vem de leker. Likabehandlingsansvarig i arbetslaget ansvarar för att likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras. De ser också till att diskrimineringsgrunderna presenteras och diskuteras i arbetslaget. Likabehandling har en stående punkt på APT (tillsammans med arbetsmiljöpunkten). Förankring av planen Planen görs känd genom att den diskuteras inom olika fora, genom att ha stående punkter på arbetslagsträffar, Vattmyra förskolors likabehandlingsnätverk, APT och föräldramöten. Personalen har i uppdrag att finna kopplingar under hela dagen, inom alla ämnen i Lpfö 98/ rev 2010 och likabehandling. Vårdnadshavarna får hem planen.
6 (16) Utvärdering Föregående års plan Likabehandlingsombud och likabehandlingsansvariga har sammanställt resultat av föregående års arbete, tittat på åtgärder och resultat av dessa. Detta sker på Vattmyra förskolors nätverk och är presenterat för hela personalgruppen och vårdnadshavare. Dessa har i sin tur fått tycka till kring sammanställningen. Resultat av utvärdering På gården: Riskfyllda platser har blivit lugnare efter ändrat och mer anpassat schemat. Årets plan Utvärdering sker i maj 2015 på planeringsdagen På avslutningssamtalen med 5-åringarna och deras vårdnadshavare tas planen upp. Arbetslagen utvärderar planen på planeringsdagen Förskolechefen är ansvarig för utvärderingen
7 (16) Främja lika rättigheter och möjligheter Personalen ska erbjuda alla barn lika lekmaterial oavsett kön Personalen ska ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Förskolan erbjuder könsneutrala toaletter Vi ska synliggöra att det finns olika språk och människor av olika kulturell bakgrund. Bilder och ord ska sitta på väggarna. Varje avdelning ska ha en mångkulturell almanacka. Personalen ska uppmärksamma olika traditioner och högtider, från olika länder Vi ska köpa fler barnböcker som synliggör olika familjekonstellationer och funktionsnedsättning.
8 (16) Kartläggning Kartläggningsmetoder - Enkäter (för barn och vårdnadshavare). - Planerade samtal med barn enskilt/grupp - Observationer av de yngre barnen - Planerade samtal med vårdnadshavare - Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar Områden som berörs av kartläggning Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder
9 (16) Resultat och analys av kartläggning Utomhus: Bråk kring cyklarna, vem som ska ha cyklarna och hur länge. Vissa barn är mycket otrevliga och fula i munnen både till barn och vuxna. Inomhus: Barnen knuffar varandra när det är för många barn i ett rum, i rum med stängd dörr och bakom den vita väggen mot korridoren. Barnen använder kränkande ord till varandra ex. du är ful, du är inte min kompis. Förebyggande åtgärder Åtgärder för Nibble förskolas gård Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Cyklarna ska användas av alla Alla vuxna ska använda sig av samma regler. Starta När alla barnen på förskolan är ute på Varje månad i ledningsgruppen. december och maj Likabehandlingsombuden, Caroline och Jürate barn oavsett kön Aktivitetsstationer. gården ar Åtgärder för Trumman Mål Konkret åtgärd Inga Personalen kränkningar, delar upp sig, som knuffar en personal i och fula ord varje rum. mot varandra Personalen ska bekräftar förekomma positivt beteende. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Vid lek inomhus Varje vecka på AL Planeringsdagar i december och maj Likabehandlingsansvarig, Caroline
10 (16) Åtgärder för Gitarren Mål Konkret åtgärd Inga Personalen kränkningar delar upp sig, som knuffar en personal i och fula ord varje rum. mot varandra Personalen ska bekräftar förekomma positivt beteende. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Vid lek inomhus Varje vecka på AL. Planeringsdagar i december och maj Likabehandlingsansvarig, Annica Åtgärder för Tamburinen Mål Konkret åtgärd Inga knuffar Dela upp ska barnen vid avförekomma och vid på- och påklädning. avklädning i Personalen hallen bekräftar positivt beteende. Åtgärder för Flöjten Mål Konkret åtgärd Inga Dela barnen i kränkningar mindre som knuffar grupper. och fula ord En personal i mot varandra varje rum. ska Personalen förekomma i bekräftar rum med positivt stängd dörr beteende. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Når vi ska gå ut och in Varje vecka på AL. Planeringsdagar i december och maj Likabehandlingsansvarig, Agneta När? Utvärdering? Vem ansvarar? Vid planerad och av barnen valda lekar. Varje vecka på AL. Planeringsdag i december och maj Likabehandlingsansvarig, Jürate
11 (16) Åtgärder för Trumpeten Mål Konkret åtgärd Vara en bra Tillsammans kompis. med barnen Inga fula skapar vi en ord mot kompisplan, varandra hur man är en bra kompis. Personalen bekräftar positivt beteende När? Utvärdering? Vem ansvarar? I temagrupper Varje vecka på AL. Planeringsdagar i december och maj Likabehandlingsansvarig, Milena
12 (16) Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom närvarande vuxna samt genom tydliga rutiner så barn/vårdnadshavare vet vart de kan vända sig vid oro. Schema för god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig när de leker. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Likabehandlingsombud; Jürate Wetterberg Likabehandlingsombud; Caroline Jobén Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning Personal har enligt 6 kap 10 skyldig att anmäla kännedom om kränkning till förskolechefen. Denne har i sin tur skyldighet att anmäla till huvudmannen. Barn-Barn När personal får kännedom om ev. kränkning: 1) Ta adekvat hjälp från annan vuxen om/när så behövs. 2) Prata med berörda barn. Ansvar: Aktuell personal 3) Prata med andra berörda. Ansvar: Aktuell personal. 4) Aktivera åtgärder utifrån samtalen. Ansvar: Likabehand.ombud/likabehand.ansv 5) Kontakta vårdnadshavare. Ansvar: Aktuell personal 6) Följ upp åtgärder inom tre dagar. Ansvar: Likabehandlingsombud 7) Följa upp åtgärder inom två veckor Ansvar: Likabehand.ombud/likabehand.ansv 8) Incidentrapport skrivs Ansvar: Aktuell personal Personal-barn När förskolechef får kännedom om ev. kränkning: 1) Förskolechef har samtal med barnet Ansvar: Förskolechef 2) Förskolechef har samtal med personal Ansvar: Förskolechef 3) Vårdnadshavare till barnet informeras Ansvar: Förskolechef 4) Åtgärder planeras Ansvar: Förskolechef 5) Åtgärder följs upp inom tre dagar Ansvar: Förskolechef 6) Åtgärder följs upp inom två veckor Ansvar: Förskolechef
13 (16) Rutiner för uppföljning 1. Uppföljning sker i samband med händelsen. Ansvar: Aktuell personal 2. Tre dagar efter händelsen. Ansvar: Förskolechef 3. Två veckor efter händelsen. Ansvar: Förskolechef Rutiner för dokumentation 1. Åtgärder dokumenteras på en gång i särskilda dokument. 2. Alla steg och alla kontakter som tagits ska skrivas ned. Ansvar: Aktuell personal är ansvarig för dokumentation som också sänds över till förskolechef. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ytterst ansvarig för att rutinerna följs.
14 (16) Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder
15 (16) Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
16 (16) Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.