Slutrapport för projektet. Teaterskolan och musikalen i Eksjö 2006-2007



Relevanta dokument
Slutrapport av projektet

Slutrapport av projektet

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Musikalen FETT. en projektredovisning från

En vanlig vecka i MalMö

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Slutrapport för projekt

Förslag på intervjufrågor:

Stöd till interkulturella projekt

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Slutrapport för projekt

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Riktlinjer för ansökan om föreningsbidrag

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Årsmöte mars. Årsta Scenfolk. Verksamhetsberättelse 2014 Ekonomisk berättelse Förslag Arbetsplan 2015 Budget 2015

Telefon: Mobiltelefon:

Navbladet. Nr:3 juni Kontaktperson. Maximian Muwuluzi Bäverbäcksgränd Bandhagen

Tillsammans genom kultur. Inspiration för dig som vill arbeta med barn, unga och inkludering

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG 2018 ARRANGÖRSBIDRAG SISTA ANSÖKNINGSDAG: 2 OKTOBER 2017 UPPGIFTER OM SÖKANDEN

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Digitala Minnen. Luleå kommun

Slutrapport för Leader-checken

Riktlinjer för sponsring

Ansökan om kulturbidrag

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars juni 2011

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer , Lärsemester Osby Lärsemesterförening

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Verksamhetsberättelse Kallinge Folkets Hus 2016

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Slutrapport för projektet

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Inledning. Idrott. Vi är glada över att under 2018 så har vi lyckats engagera 65 personer varje vecka i vår idrottsverksamhet i åldrarna 7-28 år.

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Kursbeskrivning steg för steg

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Slutrapport minfritid.nu 2013

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

Sammanställning av förslag vid lokalt kulturting

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Navbladet. Nr:3 juni Kontaktperson. Maximian Muwuluzi Bäverbäcksgränd Bandhagen

Slutrapport för projekt

Inspiration för Integration. 19 november Dokumentation Från workshops

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

Anställningsbar i tid

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD kr

Kursbeskrivning steg för steg

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

VERKSAMHETSPLAN

Kort sagt det handlar om livet.

Teater för Äldre METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN

Språkcafé, CISV Jönköping, 2017

Vad tycker du om arrangemanget SEE Västerbottens hållbarhetsvecka i sin helhet?

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

UTVÄRDERING AV IDROTTSLYFTET. Under år har föreningar från ovan nämnda SF dels intervjuats och dels gjorts enkätundersökning.

Fritids- och friskvårdsverksamheter

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

SFD Louis De Geer augusti 2011

Verksamhetsberättelse för Scenkonst Kalmar Riksteaterförening verksamhetsåret 2011.

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

INTRODUKTION STEG Övning ger färdighet. Träna gärna på intervjusituationen med en vän eller genom att filma dig själv och dina svar.

Filmsatsningar i Örebro län som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet , KUR 2011_5966

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Redovisning av projekt Lokala kulturhus utveckling av Tuben och förstudie om Mötesplats Fagersjö

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Policy för Sponsring

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Transkript:

Slutrapport för projektet Teaterskolan och musikalen i Eksjö 2006-2007 T v: amatörerna börjar en teaterskola februari 2006. T h: femton månader senare står de på scenen.

1. SAMMANFATTNING ETT PROJEKT ÖVER OCH UNDER FÖRVÄNTAN... 3 2. FÖRORD... 4 3. PROJEKTETS BAKGRUND... 5 4. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE... 7 4.1 DELTAGARREKRYTERING... 7 4.2 TEATERSKOLAN OCH FOLKBILDNINGSPEDAGOGIKEN... 7 4.2.1 Grunden (cirka 90 timmar) samarbete och improvisation... 8 4.2.2 Repetitionsarbetet (cirka 120 timmar) dans, sång och rörelse... 8 4.2.3 Föreställningarna (cirka 120 timmar)... 9 4.3 ANSTÄLLNINGAR... 9 4.3.1 Professionella skådespelare... 9 4.3.2 Kompetenser skådespelare, snickare, sömmerskor, scenograf med mera... 10 4.3.3 Orkester... 10 4.4 MUSIKALPRODUKTIONEN... 11 4.5 MARKNADSFÖRING... 12 4.6 PREMIÄREN, DE 36 FÖRESTÄLLNINGARNA OCH AVSLUTNINGEN... 12 5. MÅLUPPFYLLELSE KVALITATIVT... 14 5.1 UPPSTÄLLDA MÅL... 14 5.1.1 Att utveckla ungdomar med hjälp av teater, musik och dans... 14 5.1.2 Att öka förståelsen mellan olika generationer och öka integrationen i samhället... 15 5.1.3 Att stärka det egna självförtroendet hos arbetslösa och långtidssjukskrivna... 15 5.1.4 Att utbilda personer och skapa kunnande för framtiden...15 5.1.5 Att utveckla besöksnäringen i kommunen... 16 5.1.6 Att skapa arbetstillfällen... 16 5.1.7 Att lyfta fram företagandet i länet på ett positivt sätt... 16 5.1.8 Att öka samarbetet mellan kommuner... 17 5.1.9 Visa att det går att göra en stor satsning i en liten stad... 17 5.2 OLIVER! OCH FOLKBILDNINGEN... 17 6. RESULTATMÄTNING KVANTITATIVT...19 6.1 MEDVERKANDE... 19 6.2 PUBLIK... 19 6.3 ANSTÄLLNINGAR... 19 6.4 IDEELLT ARBETE... 20 6.5 EKONOMI BUDGET OCH AVVIKELSER... 20 6.5.1 Politiska förändringar... 20 6.5.2 Utebliven sponsring... 21 6.5.3 Förseningar, sjukskrivningar med mera... 21 6.5.4 Avslag på ansökningar... 21 6.5.5 Den ekonomiska risken i relation till uppnådda mål och resultat... 21 7. MERVÄRDEN... 22 7.1 FÖR KOMMUNEN OCH REGIONEN... 22 7.2 FÖR DE MEDVERKANDE... 22 7.4 FÖR ABF... 23 8. SAMARBETEN... 24 8.1 KOMMUN, LANDSTING OCH REGION... 24 8.2 SMÅLANDS MUSIK OCH TEATER... 24 8.3 ASTRID LINDGRENS HEMBYGD... 25 8.4 SPARBANKSSTIFTELSEN ALFA... 25 8.5 ÖVRIGA FINANSIÄRER OCH SPONSORER... 25 9. LÄRDOMAR OCH ERFARENHETER... 26 10. FRAMTIDEN VAD HÄNDER EFTER OLIVER?... 27 1

11. EKONOMISK REDOGÖRELSE... 28 11.1 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER... 28 11.2 RESULTATRAPPORT... 29 12. SLUTORD... 30 2

1. Sammanfattning ett projekt över och under förväntan Musikalen Oliver! är ett av de största kulturprojektet som någonsin har genomförts i Jönköpings län och regionen - projektet har engagerat närmare 200 personer, 40 anställningar, 11 000 besökare och en budget på över sju miljoner kronor. Förmodligen har det aldrig tidigare hänt att barn och ungdomar erbjudits en 15 månader lång, kostnadsfri scenutbildning med professionella ledare. 135 amatörer i alla åldrar, från hela Jönköpings län, har träffats två till tre gånger i veckan under nästan ett och ett halvt år. Det 18 månader långa projektet inleddes hösten 2005, då initiativtagaren och blivande regissören Gunnar Forsell presenterade idén för ABF Jönköpings län. Efter förstudier och undersökningar beslöt ABF att genomföra projektet i sin helhet. Efter samtal med Cameron Mackintosh i London fick ABF de professionella rättigheterna. ABF bestämde tidigt att alla som ville skulle få vara med alla 135, som det skulle visa sig. Efter teaterskolan genomfördes premiären den 15 april 2007 och de följande 35 föreställningarna. Musikalen fick överväldigande recensioner. Av nio uppställda mål har sju uppfyllts mycket bra. Bland annat har ungdomar fått chansen att utvecklas, arbetslösa och långtidssjukskrivna har fått en chans att komma tillbaka och många personer har fått utbildning för framtiden. Däremot lyckades inte försöken att samarbeta med näringslivet i form av kultursponsring. Vidare blev publiken mindre än beräknat, vilket också innebar lägre intäkter. 11 000 besökare är en succé i en liten kommun men i jämförelse med målsättningen 20 000 är det motsatsen till en succé. Ingenting tyder dock på att publiken uteblev för att musikalen skulle ha för låg kvalité. Sammanfattningsvis har Oliver! inneburit många fördelar för de medverkande, för ABF och för kommunen och regionen. Ekonomiskt och biljettförsäljningsmässigt var Oliver! långt under förväntan innehållsmässigt var Oliver! långt över förväntan. 3

2. Förord Ingenting är omöjligt. Det är lärdomen av musikalen Oliver! Många undrade om det var möjligt att genomföra ett så stort projekt i en så liten stad. En och annan gång har projektledningen och producenten också undrat. Svaret är både ja och nej. Satsningen var för stor och staden var för liten för att Oliver! skulle lyckas ekonomiskt. Vi tycker att vi gjorde rätt när vi satsade på folkbildningsprojektet Oliver!. Om andra tycker att det var fel att riskera offentliga medel på denna typ av satsning respekterar vi detta. Den ekonomiska förlusten måste dock sättas i relation till den innehållsmässiga vinsten. ABF har vidare använt sparat kapital och därmed aldrig riskerat den ordinarie verksamheten. Det kan låta motsägelsefullt, men avslutningen på Oliver!, som för de medverkande kännetecknades av tårar, var för oss ett bevis på att Oliver! var en succé. Hundratals människor har vuxit under projektets gång, vilket hela tiden har varit vårt mål. Tillsammans har alla åstadkommit något unikt. Hundratrettiofem människor har fått en femton månader lång scenutbildning och tusentals människor från hela Sverige har tagit del av resultatet. Alla kulturprojekt är berg- och dalbanor, från dag till dag ändras förutsättningarna. Något försvinner och något annat kommer till. Det är detta som har gjort Oliver! så roligt och intressant att arbeta med varje dag har inneburit nya utmaningar. Vi vet att detta projekt har förändrat livet för hundratals människor. Många har fått en ny tro på sig själva och andra. Och vi har gjort allt detta tillsammans. Därför är vi stolta över Oliver!. Jönköping september 2007 Styrelsen för ABF Jönköpings län projektets huvudman och producent 4

3. Projektets bakgrund Idén bakom musikalen Oliver! föddes någon gång 2002. Gunnar Forsell, som tidigare regisserat flera amatörteaterspel i Jönköpings län, började planera en stor musikal. En musikal med över 100 amatörer tillsammans med professionella medarbetare, en musikal som skulle arrangeras av flera gemensamma intressen i länet kommuner, näringsliv, föreningsliv. Studieförbundet ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, har länge arbetat med amatörteater. Barn och ungdomar lär sig grundläggande dramatik i ABF:s studiecirklar. ABF har också sedan några år tillbaka samarbetat med professionella aktörer, däribland Smålands Musik och Teater, för att utveckla verksamheten. Oftast har ABF arrangerat mindre teaterspel, där barn och ungdomar spelat för föräldrar och vänner. ABF har också varit medarrangör vid flera lokala spel, som bland annat Mellan Eld och Eld i Eksjö. Hösten 2005 presenterade Gunnar Forsell sin idé för ABF Jönköpings län. ABF insåg genast att projektet innebar stora möjligheter att utveckla folkbildningsverksamheten i länet och att projektets syften och mål överensstämde med ABF:s idéprogram. ABF Jönköpings län ställde sig frågan om det fanns resurser för att genomföra en så stor musikal den största satsningen inom hela ABForganisationen i landet sedan starten 1912. Styrelsen bedömde att genomföra en förstudie, i syfte att undersöka möjligheterna. Oktober 2005 inledde Gunnar Forsell förstudien tillsammans med ABF. Gunnar och ABF besökte flera potentiella samarbetsparter, som till exempel Eksjö kommun och Smålands Musik och Teater. ABF skickade ett flertal ansökningar till olika lokala och nationella samarbetsparter, fonder, bidragsgivare med mera. Samtidigt skickades information till skolor, kulturskolor med mera i stora delar av Småland. Regissören kontaktade Cameron Mackintosh i London och ansökte om de professionella rättigheterna. Ansökan godkändes och ABF Jönköpings län fick som licenstagande producent ett antal krav att uppfylla, bland annat avseende musiken, marknadsföringen med mera. Januari 2006 diskuterade ABF:s styrelse återigen projektet. Fanns det möjlighet att genomföra projektet med premiär i april 2007? Förstudien tydde på att det fanns vissa möjligheter. Styrelsen beslöt att avvakta ytterligare tre månader med det definitiva beslutet, för att undersöka fler möjligheter. ABF annonserade och informerade igen och bjöd in till en första träff i Eksjö. I slutet av januari hölls den första träffen. Cirka 75 amatörer kom till träffen. Efter ytterligare annonsering i pressen och andra rekryteringsinsatser var antalet amatörer uppe i 135. Efter några avhopp var det till slut 135 amatörer i alla åldrar från stora delar av Jönköpings län som ville vara med. Ett av projektets syften var att alla som ville skulle få vara med. Alla bjöds in att börja teaterskolan. Samtidigt inledde ABF ett samarbete med AMC Arbetsmarknadscenter i Eksjö. Genom AMC skulle arbetslösa och sjukskrivna få en chans att komma tillbaka, genom att arbeta med Oliver!. I mars var tiden inne för ABF:s styrelse att fatta beslut. Nu fanns samarbetsparter och amatörer. Dock fanns det fortfarande vissa ekonomiska osäkerheter. Styrelsen bedömde projektet från flera perspektiv. ABF Jönköpings län skulle kunna finansiera ett underskott med eget kapital. Chansen skulle inte komma åter att samarbeta med 135 teaterintresserade människor i alla åldrar och göra den största satsningen i ABF:s historia. 5

Styrelsen beslöt att genomföra projektet i sin helhet, medveten om samtliga ekonomiska risker. Musikalen skulle ha premiär i april 2007. I nästa avsnitt följer en detaljerad beskrivning av arbetet som följde: teaterskolan, anställningarna, musikalproduktion, marknadsföringen och föreställningarna. 6

4. Projektets genomförande Detta avsnitt innehåller en detaljerad beskrivning av projektets genomförande, från deltagarrekrytering till premiär och avslutning. 4.1 Deltagarrekrytering I januari 2006 spred ABF information om den kommande storsatsningen. Affischer skickades till skolor, kulturskolor, föreningar och många andra. ABF annonserade i pressen. Till den första träffen i slutet på januari kom cirka 75 amatörer. Efter mötet spreds ryktet och fler och fler anmälde sig, både ungdomar och pensionärer. Hela familjer anmälde sig. ABF:s målsättning var hela tiden att alla som ville skulle få vara med. I februari 2006 - efter olika former av ytterligare rekryteringsinsatser hade135 amatörer bestämt sig för att vara med i Oliver!. Syftet var som sagt att alla som ville skulle få vara med. När ABF:s styrelse hade fattat beslutet att genomföra projektet (läs mer om detta i avsnitt 3) anställdes regissör och regiassistenter för att snabbt komma igång med verksamheten. Gunnar Forsell, som anlitades som projektledare, producent och regissör, organiserade arbetet med hjälp av två assistenter, Sara Hagström och Villmar Björkman. Den femton månader långa utbildning som följde beskrivs nedan i detalj. 4.2 Teaterskolan och folkbildningspedagogiken Den femton månader långa teaterskolan i Oliver! är unik. Förmodligen har det aldrig tidigare hänt att barn och ungdomar erbjudits en 15 månader lång, kostnadsfri scenutbildning med professionella ledare. 7

Barnen lärde sig att ta ansvar och visa hänsyn till de andra medverkande - teaterskolan byggde med andra ord på demokrati. Detta skiljer Oliver! från andra musikaler, som bygger på att de medverkande tillgodogör sig verktyg för att göra egen karriär inom branschen. Här följer en detaljerad beskrivning av utbildningens tre delar. 4.2.1 Grunden (cirka 90 timmar) samarbete och improvisation Under februari till juni 2006 har de medverkande under två kvällar i veckan (måndagar och fredagar) arbetat med olika typer av teaterövningar. Det var bland annat samarbets-, improvisations- och textövningar. Dessutom arbetade de medverkande under tiden en hel del med så kallad teatersport. Grupperna har med avsikt varit blandade - det vill säga barn, ungdomar och vuxna i samma grupp. Främsta skälet för detta var att de yngsta skulle känna trygghet i gruppen. Utmärkande för teatern är just att alla kan, och skall, arbeta tillsammans för att nå målet, det vill säga föreställningen. I gruppen har det också varit medverkande från samma familj far, mor och barn som ville dela upplevelsen. Målet med denna grundläggande del av utbildningen var att skapa gemenskap i gruppen. 4.2.2 Repetitionsarbetet (cirka 120 timmar) dans, sång och rörelse Efter den grundläggande teaterskolan började de medverkande att repetera efter manus under hösten 2006. Innan sommaruppehållet delades rollerna ut. Alla amatörer fick en roll och en karaktär. Alla roller, inklusive professionella skådespelare, hade ersättare som skulle kunna medverka vid eventuell sjukdom eller andra hinder. En och annan blev besviken över att de inte fick ledande roller. Men detta var amatörerna medvetna om - de ledande rollerna skulle gå till professionella skådespelare. Repetitionerna hölls på AMC. Den 12 augusti 2006 träffades alla amatörer och proffs för en kollationeringsläsning. De medverkande fick nu äntligen träffa varandra och höra hur alla lät. Repetitionerna startade sedan måndagen den 14 augusti 2006. Det innebar i första skedet en genomläsning av manus. Analysarbete, textinlärning, sånginlärning samt dans var stående inslag i repetitionsarbetet. Därefter startade arbetet med de 13 olika scenerna. De medverkande gick noggrant igenom scen för scen och skapade en grovstruktur. Samtidigt startade också arbetet med instudering av sångerna. Ju längre tiden gick ju petigare blev De medverkande i arbetet med scenerna. När de närmade sig februari och mars 2007 återstod bara finjusteringar. Redan på hösten innan startade också arbetet med koreografi. Detta intensifierades under de första månaderna 2007. I mars flyttade allt repetitionsarbete till ishallen. Från och med januari 2007 var de professionella skådespelarna med i utbildningen. Detta medförde ytterligare en dimension. Amatörerna fick förebilder i sitt arbete med rollgestaltning. De medverkande har under denna period lärt sig hur arbetet på en teater fungerar. Enda skillnaden är att på en teater med anställda skådespelare tar hela processen cirka 6 till 8 veckor. De medverkande hade i Oliver! lika många månader till förfogande. De arbetade under två kvällar i veckan samt ett veckoslut i månaden. Vid sluter av repetitionsperioden blev arbetet mer intensivt då allt skulle slutrepeteras med musiker på plats. Amatörerna växte hela tiden med sin uppgift och blev bättre och bättre, säkrare och säkrare. De som arbetade med amatörerna var regissör, två regiassistenter, scripta, sufflös samt 8

repetitionspianist. Vissa helger användes till dans med besök av koreografen från Stockholm. Mot slutet av repetitionsperioden blev det mer dans, sång och rörelse. 4.2.3 Föreställningarna (cirka 120 timmar) Från och med den 15 april till den 3 juni 2007 var det föreställningsperiod. Antalet föreställningar var 36. Utbildningen gick in i ytterligare en fas. För alla medverkande: proffs, amatörer, musiker och teknisk personal gällde det att skaffa sig rutiner inför föreställningarna. Alla skulle vara på plats i tid. Alla skulle se till att de saker var och en ansvarade för fanns på plats. En del av förberedelserna var de dagliga samlingarna där alla gick igenom aktuella händelser. Därefter var det uppvärmning och uppsjungning för samtliga medverkande. Dessa uppvärmningar leddes ofta av någon av de professionella skådespelarna. Många av de medverkande kom direkt från arbete eller skola - samling och uppvärmning var ett sätt att förbereda gruppen inför föreställningen. 4.3 Anställningar För att genomföra en musikal av Olivers storlek var det nödvändigt att anställa ett flertal personer. Dessa rekryterades på olika sätt: skådespelare genom annonsering och auditions, lokala konstnärer och kompetenser genom referenser och vitsord från tidigare arbeten. 4.3.1 Professionella skådespelare Medan amatörerna lärde sig teater skulle ABF också anlita ett antal professionella skådespelare för de bärande rollerna. ABF annonserade efter skådespelare på bland annat Stage Pool. Närmare 300 skådespelare anmälde sitt intresse. Genom auditions och intervjuer började Gunnar Forsell och de andra att sålla. En av de viktigaste frågorna var skådespelarnas syn på amatörer. Endast skådespelare som var beredda på att samarbeta och hjälpa amatörer anlitades. Detta bedömdes som viktigt för att uppnå projektets syfte de professionella skådespelarna skulle samverka med och utveckla verksamheten tillsammans med amatörerna. Följande skådespelare anlitades slutligen Magnus Borén Stockholm Fagin Johanna Tibblin Stockholm Nancy David Lunqvist Göteborg Bill Sykes Halva spelperioden Pierre Tavelin Stockholm Bill Sykes Resterande spelperioden Veronica Sinclarie Malmö Änkan Corney Jan-Erik Emretsson Göteborg Mr Bumble Fredrik Wagner New York Jönköping Räven Villmar Björkman Nässjö Mr Brownlow Leif Fransson Nässjö Mr Sowberry Skådespelarna repeterade med regissör vardagar kl 11.00 15.00. Måndagar och onsdagar övade de tillsammans med amatörerna. 9

4.3.2 Kompetenser skådespelare, snickare, sömmerskor, scenograf med mera Sammanlagt har närmare 40 personer varit anställda i projektet. Under tiden anlitades efter hand följande kompetenser: 8 professionella skådespelare (anställda från januari 2007) 15 professionella musiker (lön per föreställning) 3 sömmerskor (via AMC Eksjö) 3 snickare (via AMC Eksjö) 2 marknadsförare (via AMC Eksjö) Scenograf Peter Gadh Koreograf Simon Bengtsson Kapellmästare Anders Ekdahl Kostymör Birgitte Gylling Maskör Kaj Grönberg Ljud/ljus-ansvariga - Ljudbolaget Från producentens sida har flera personer arbetat många timmar i projektet, bland annat: Kulturansvarig Ekonomi- och personalchef Ekonomiassistenter Studieadministratörer IT-ansvarig Smålands Musik och Teater ansvarade för teknisk rådgivning. För kortare arbeten har många företag anlitats i regionen, som exempelvis Ordförrådet och Z- print för marknadsföring, Företagscatering för servering med flera. 4.3.3 Orkester Cameron Mackintosh i London krävde bland annat att producenten skulle anlita en orkester. Detta visade sig vara problematiskt, på grund av olika missförstånd och brist på professionella musiker inom vissa instrument. Smålands Musik och Teater bedömde att de inte hade möjlighet att ställa sina musiker till förfogande. Projektledningen undersökte därför andra alternativ. Kontakter togs med olika orkestrar i regionen och även i Stockholm. Musikerna från Stockholm visade sig vara intresserade, men detta alternativ var för kostsamt för producenten. Istället gick en förfrågan ut till musiklärare och andra musiker i länet. Även musiker från Göteborg anlitades för att komplettera orkestern. Då det rörde sig om 36 föreställningar anlitades också ett flertal vikarier. Till slut, bara några dagar före premiär, var orkestern fulltalig och repetitionerna kunde börja. 10

4.4 Musikalproduktionen Medan de medverkande lärde sig dramatik i teaterskolan, arbetade ABF också med musikalproduktionen. En lokal anskaffades i Eksjö där snickare och sömmerskor började arbeta. Alla rekryterades via AMC som tidigare nämnts var ett av syftena med produktionen att ge långtidssjukskrivna, arbetslösa och funktionshindrade en möjlighet att prova något nytt och möta nya människor. Samtidigt har detta inneburit konsekvenser i produktionen i form av förseningar, kostnadsökningar med mera. En projektledningsgrupp träffades varannan vecka inledningsvis, senare varje vecka. Vid dessa produktionsmöten planerades verksamheten och arbetsuppgifter och ansvar fördelades. Projektledningen har under projektet bjudit in massmedia för att bevaka projektet. Den lokala mediala bevakningen var god, medan nationella medier inte visade något intresse. Under produktionen höll producenten vidare löpande kontakt med olika intressenter: Cameron Mackintosh (manusrättigheter) Josef Weinberger (musikrättigheter och noter), Ticnet (biljettförsäljning) med flera, för att projektet skulle utvecklas i överensstämmelse med alla regler. Under projektet gjordes vidare omfattande inköp av scenmaterial, trä till scengolv, tyger till kostymer, symaskiner, tvättmaskiner, rekvisita med mera. Några företag valde att sponsra projektet genom att skänka material. Med tiden utvecklades lokalen på Såggatan i Eksjö till en musikalfabrik. Ett flertal repetitioner hölls också i denna lokal. 11

4.5 Marknadsföring Parallellt med teaterskolan och musikalproduktionen arbetade ledningen med marknadsföringen. Målet var att erbjuda många medverkande en utbildning, men också att erbjuda många besökare en kulturupplevelse. Tusentals besökare skulle lockas till ishallen. Genom AMC anställdes ett flertal personer att arbeta med marknadsföringsuppgifter: hemsidekonstruktion, kontakt med bussbolag, kontakt med större företag i länet för biljettköp och sponsring, information till föreningsliv, skolor, personalklubbar med mera. Marknadsföringen kostade närmare 500 000 kronor i form av affischer, handaffischer, annonser, banderoller, offentliga framträdanden på gator och torg, brev med mera. Marknadsföringen har pågått under hela projekttiden, fram till sista föreställningen. Nationella och lokala media bjöds in till pressträffar. Projektet har exponerats ibland annat i TV4, SVT, Smålandstidningen, Tranåsposten, Vetlandatidningen, Jönköpingsposten, Höglandet Nu, Jönköping Nu, Vimmerby tidning, Sveriges Radio med flera. Biljetterna släpptes den första december 2006, för att erbjuda biljetter som julklappar. Nästa steg i projektet var premiären och föreställningarna. 4.6 Premiären, de 36 föreställningarna och avslutningen Premiären föregicks av mycket arbete för hela projektledningen. Cirka en månad före premiär drabbades delar av projektledningen av sjukdom. Detta innebar att producenten ABF fick tillsätta ytterligare egen personal i arbetet. Det var bråda dagar: isen skulle smältas, ett scengolv på 25 x 30 meter skulle läggas, en 8 meter hög scen skulle byggas, teknik, ljud och ljus skulle installeras, gäster skulle bjudas till premiären och så vidare. Ishallen byggdes om och förvandlades till en teatersalong med svarta tygstycken som skärmade av scenen. 12

Efter ett fullsatt genrep den 13 april var det nästan fullsatt premiär den 15 april. Recensionerna var utan undantag mycket positiva. Musikalen beskrevs bland annat som en konstnärlig fullträff av världsklass. Besökarantalet varierade mellan föreställningarna, allt från intima föreställningar med 100 besökare till fullsatta storföreställningar. Musikalen spelades onsdag till och med söndag, alltså fem dagar i veckan. Onsdagar och torsdagar var det oftast mindre publik. Producenten ville ändå att de medverkande skulle få prova på att vara professionell skådespelare och spela flera dagar i veckan. Den 3 juni spelades Oliver! för 36:e och sista gången. Detta avsnitt har beskrivit projektets genomförande. I nästa avsnitt beskrivs hur detta genomförande motsvarat de uppställda målen. Sedan följer en beskrivningen av resultat och mervärden. 13

5. Måluppfyllelse kvalitativt I föregående avsnitt beskrevs projektets genomförande. Detta avsnitt ställer genomförandet i relation till de kvalitativa mål som sattes i oktober 2005. I nästa avsnitt beskrivs de kvantitativa resultaten. 5.1 Uppställda mål Nio övergripande projektmål presenterades för samarbetsparter och finansiärer i slutet av 2005. Nedan listas dessa nio mål bredvid en beskrivning av måluppfyllelsen. 5.1.1 Att utveckla ungdomar med hjälp av teater, musik och dans Av ungdomarnas uttalanden efter musikalen att döma, har de medverkande genomgått en förändring. Flera har fått nya vänner genom en umgängesform som skiljer sig från till exempel skolor eller idrottsföreningar. De medverkande har upplevt en gemenskap som har inkluderat alla medverkande, oavsett ålder - det har exempelvis inte bildats grupperingar inom ensemblen. Vidare har teaterskolan haft som syfte att utbildningen ska grundas på demokrati, ansvar och hänsyn (se avsnitt 4.2). Alla ungdomar har lärt sig att de måste ta hand om varandra hela ensemblen måste lyckas, inte bara individen, för att musikalen ska bli framgångsrik. Detta skiljer ABF:s musikalskola från andra, där målet är individuell framgång och verktyg för den egna karriären. Flera ungdomar har berättat att de för första gången funnit en gemenskap, då de inte upplever att de passar inom idrott, kyrka eller annat föreningsliv. Några ungdomar har också tidigare haft problem med mobbing och ett icke självvalt utanförskap. Oliver! nådde många ungdomar som annars inte hittar ett sammanhang. 14

De medverkande ungdomarna säger att de varit med om något de aldrig kommer att glömma. Flera säger att de vill fortsätta med ett nytt, liknande projekt. Målet med musikalen har vidare varit att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning under en längre period, vilket också har uppfyllts. 5.1.2 Att öka förståelsen mellan olika generationer och öka integrationen i samhället Åldern på de medverkande i musikalen har varierat mellan 7 år och 75 år. Några av de medverkande hade annan etnisk bakgrund. Flera av de medverkande ungdomarna har tidigare identifierat sig med subkulturer som inte ryms inom det ordinarie föreningslivet eller idrottsrörelsen. Dessa har under 15 månader lärt sig dramatik tillsammans. Genom att arbeta mot ett gemensamt mål har skillnader mellan generationer och kulturer övervunnits. Genom musikalen har de medverkande förstått att teaterintresset och samvaron skapar förståelse för olikheter. Tack vare vuxna ideella insatser och professionell medverkan har alla ungdomar genom projektet haft förebilder ständigt närvarande. 5.1.3 Att stärka det egna självförtroendet hos arbetslösa och långtidssjukskrivna Ett prioriterat syfte med musikalen har varit att ge människor utanför arbetsmarknaden en chans att komma tillbaka. Projektledningen har konsekvent anlitat arbetslösa och långtidssjukskrivna, bland annat genom AMC i Eksjö. Genom att samarbeta mot ett gemensamt mål har självförtroendet stärkts. Arbetslösa och sjukskrivna har övervunnit alla hinder, också under perioder av mycket arbete och ibland stress. Som exempel finns en arbetslös ung man, som med arbetsmarknadsstöd började i musikalen med marknadsföring och hemsidekonstruktion. Efter några månader bestämde han sig för att söka till en utbildning. Han blev antagen och lämnade musikalen. Han säger sig nu veta vad han ska göra och arbeta med - detta efter flera års utanförskap. En amatör i ensemblen har vidare antagits till en scenskola och bytt yrke. 5.1.4 Att utbilda personer och skapa kunnande för framtiden Musikalen Oliver! har i först hand varit ett utbildningsprojekt, i andra hand ett musikalproduktionsprojekt. Närmare 135 människor har fått en 15 månader lång utbildning. (Läs mer om teaterskolan under 4.2). Dessutom har flera av de medverkande fått extra utbildningar i bland annat dans, mask, makeup med mera. Alla medverkande har tillgodogjort sig olika kunskaper för framtiden. Alla medverkande har fått ett diplom och möjlighet att använda projektet som referens för framtiden. 15

Alla anställda har tillgodogjort sig kunskaper för framtiden, exempelvis regiassistenter, sufflöser och alla andra som har hjälpt till att organisera projektet. Samtidigt har ABF Jönköpings län och de andra arrangörerna tillgodogjort sig mycket kunskaper inom olika områden, som musikalproduktion, marknadsföring med mera. 5.1.5 Att utveckla besöksnäringen i kommunen Ett mål med musikalen har varit att locka publik från närliggande kommuner, men också från hela landet. Tidigt utvecklades ett när samarbete med Hotell Högland och Eksjö stadshotell. Tillsammans med dessa har musikalen marknadsförts via nationella mässor bland annat. Hotellen har erbjudit konferenspaket med musikal och övernattning. Målet har varit att sätta kommunen på kulturkartan. Detta har till stor del uppfyllts. Ett flertal bussresor har arrangerats till musikalen, bland annat från Stockholm och Gotland. 5.1.6 Att skapa arbetstillfällen Närmare 40 personer har anställts i projektet. Projektet har skapat arbetstillfällen i synnerhet för personer verksamma inom kultursektorn, såsom scenografer och maskörer från länet. Dessutom har ett flertal arbetslösa och sjukskrivna fått en chans att komma tillbaka. Vidare har flera olika företag anlitats i samband med produktionen. Alla dessa arbetstillfällen beskrivs närmare under 6.3. 5.1.7 Att lyfta fram företagandet i länet på ett positivt sätt Målet ursprungligen var att samla alla krafter i kommunen och regionen inför en stor satsning. Många krafter ställde upp, dock inte företag och näringsliv i förväntad omfattning. Några lokala företag valde att sponsra musikalen med större belopp och exponera sin verksamhet för 16

publiken i ishallen. Ytterligare ett flertal företag sponsrade med mindre belopp eller material och exponerades på hemsidan www.musikalenoliver.se. Läs mer om kultursponsringen och dess misslyckande i avsnitt 8.6. Detta mål är inte uppfyllt. 5.1.8 Att öka samarbetet mellan kommuner En målsättning från producenterna var också att flera kommuner skulle samverka, bland annat genom gemensamma marknadsföringsinsatser. Projektet har dock inte betraktats som en regional satsning i första hand, utan som en kommunal eller lokal uppsättning. Detta trots att de medverkande kom från stora delar av länet och publiken från hela landet. Av olika anledningar har det inte framgått att musikalen på många sätt var den största kultursatsningen i regionen någonsin. 5.1.9 Visa att det går att göra en stor satsning i en liten stad Det sista och nionde målet anses vara i hög grad uppfyllt. Trots pessimister och kanske realister - och tack vare optimister och kanske idealister - visade producenten att denna stora satsning var möjlig i en liten stad. Ett mål var att visa att stora musikaler inte bara kan göras i stora städer. Även landsbygd och glesbygd kan göra stora satsningar och skapa ett kulturutbud som motsvarar storstädernas. Målet har annorlunda uttryckt varit att stärka den lokala och regionala sammanhållningen och självförtroendet. ABF Jönköpings län har genom Oliver! visat att ingenting är omöjligt, inte ens i en liten kommun med cirka 16 000 invånare. Alla mål, utom nummer sju och åtta, anses därmed vara uppfyllda. 5.2 Oliver! och folkbildningen Varför valde ABF Jönköpings län, ett studieförbund, att producera en stormusikal? Faller produktionen av en miljonmusikal inom folkbildningens verksamhetsområde? ABF arbetar, i likhet med alla studieförbund, efter centrala styrdokument, i huvudsak folkbildningspropositionen och idéprogrammet. Vad säger dessa dokument, kortfattat, om kultursatsningar? Ur folkbildningspropositionen: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. Ur idéprogrammet: ABFs kulturverksamhet har två dimensioner. Den ena är att ge människor förutsättningar för eget skapande som gör dem till aktörer i stället för enbart konsumenter. Den andra är att låta människor ta del av det redan skapade. I båda dessa dimensioner finns utrymme för ett möte mellan professionalism och folkbildning. I det mötet växer nya kulturyttringar fram. Det kan åstadkomma kreativa möten mellan konstnärer och de som tar del av kulturen och konsten. Därför måste kulturen, precis som folkbildningen och demokratin, ha ett egenvärde och vara fri och självständig. Båda dessa skrivelser överensstämmer med Oliver!. Projektet har samlat många krafter som tillsammans varit en drivkraft för folklig kultur, lokalt och regionalt. 17

Projektet har i hög grad kännetecknats av ett möte mellan professionalism och folkbildning, då flera professionella yrkesutövare har anlitas. De medverkande har lärt sig dramatik, makeup, mask med mera i studiecirklar. Cirka 135 personer har deltagit i en 15 månader lång scenutbildning. Alla medverkande har varit med fritt och frivilligt, enligt folkbildningens grunder. Projektet har byggt på amatörernas egen skaparförmåga och inlärning samt präglats av demokrati och samarbete. I sammanhanget kan det vara relevant att jämföra med scenariot om ABF hade köpt in en färdigproducerad föreställning av Oliver!, med enbart professionella skådespelare. Då hade det inte funnits inslag av skaparkraft och inlärning - bara artistbokning. Samtidigt har cirka 11 000 personer tagit del av det skapade. Samtidigt har projektet nått många av folkbildningens målgrupper, som arbetslösa, sjukskrivna och ungdomar. Oliver! kan därför i hög grad beskrivas som ett folkbildningsprojekt. 18

6. Resultatmätning kvantitativt Hur har projektet lyckats kvantitativt? I detta avsnitt presenteras projektresultatet i siffror. 6.1 Medverkande 135 amatörer i alla åldrar har varit med genom hela projektet, vilket motsvarar målsättningen. 6.2 Publik Genom Ticnets nationella bokningssystem har 8143 personer köpt biljett. På grund av långa väntetider (över en halvtimme vid telefonbokning) och andra problem valde många att inte köpa biljett genom Ticnet. Förmodligen hade publiksiffran varit högre med ett fungerade bokningssysten. Vidare var inte alla ATG-ombud införstådda med vilken service de kunde erbjuda. Cirka 850 personer har köpt biljett vid dörren. Då målet med projektet varit att nå en stor och bred publik, har producenten skapat flera specialerbjudanden, i första hand till skolor och personalklubbar i regionen. Nyckelpersoner har också erbjudits fribiljetter. Följande personer har sett musikalen genom specialerbjudanden: 226 gymnasieelever i Eksjö 167 högstadieelever i Eksjö 116 gymnasieelever från Tranås 20 lärare från Aneby 4 från Kulturkooperativet 150 från personalklubb Eksjö 38 från personalklubb Nässjö 72 från ett företag som valde att bjuda alla anställda 661 övriga Totalt 954 personer har sett Oliver!, utöver de som köpt biljett hos Ticnet. Utöver dessa besöktes generalrepetitionen av cirka 600 personer från regionens föreningsliv. Sammanfattnings har cirka 11 000 människor tittat på musikalen. Av dessa köpte cirka 2000 programblad. Målsättningen med 20 000 besökare har med andra ord inte uppnåtts. Ingenting tyder dock på att publiken uteblev för att musikalen skulle ha för låg kvalité. Det finns ingen tidigare motsvarighet till Oliver!, det vill säga en stor satsning i en liten stad därför var biljettförsäljningen också svårt att prognostisera utifrån tidigare erfarenheter i branschen. 6.3 Anställningar Närmare 40 personer har anställts i projektet: 8 professionella skådespelare (anställda från januari 2007) 15 professionella musiker (lön per föreställning) 19