Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Ett seminarium för lärare och kommunikatörer som möter nyanlända Onsdag 11 november, kl.11.30 16.00 (inkl lunch) Nalen, David Bagares gata 17, lokal: Stacken Program 11.30 12.15 Lunch 12.15 13.30 Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning? Psykologen Frida Johansson Metso, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, beskriver hur hjärnan påverkas av krigsupplevelser och hur möten med nyanlända kan bli bättre. 13.30 14.15 Att lära sig andraspråk som hörselskadad Marianne Rogell Ekelund (intressepolitiskt ansvarig), Anders Nordström (ombudsman) och Agneta Österman (förtroendevald) berättar hur Hörselskadades Riksförbund arbetar med frågan. 14.15 14.30 Fika 14.30 16.00 Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade Jenny Svensson & Ewa Pawlowska, SFI-lärare i Göteborg, berättar om framgångsrika pedagogiska metoder för att inspirera till nya former för lättare lärande. Målgrupp Lärare inom SFI och svenska som andra språk, samt kommunikatörer inom samhällsorienteringen. Deltagandet är kostnadsfritt. Anmälan via följande länk, senast den 3 november http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/kalender/2015/pages/hur-paverkar-krigsskadorinlarning-och-koncentration.aspx eller via hemsidan www.fhie.se under fliken Aktuellt.
Seminariet anordnas inom ramen för projektet Funktionshinder i etableringen, ett samverkansprojekt i Stockholms län som handlar om att säkerställa att nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma får samma möjligheter till en god etablering som övriga nyanlända. För mer information kontakta: Erica Stensson, projektassistent SIOS, erica.stensson@sios.org Anne Öster, utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholm, anne.oster@lansstyrelsen.se
Dokumentation från seminariedagen 11 november 2015 Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Julio Fuentes från SIOS hälsar alla välkomna till seminariedagen och berättar kort om projektet Funktionshinder i etableringen. Därefter lämnar han över till Anne Öster från Länsstyrelsen i Stockholm och medlem i styrgruppen för projektet som presenterar programmet för dagen. Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning? Frida Johansson Metso arbetar som psykolog på Röda korset center för torterade flyktingar. De tar emot flyktingar som har flera trauman. Ofta handlar det om personer som kommer ifrån regellösa samhällen och hela familjer kan vara traumatiserade. Frida berättar att en person inte lämnar sitt hem och land vid första händelsen. Utan flera händelser gör att man till slut känner sig tvingad att fly. Flykten kan sedan ta många år och man kan under vägen mötas av mycket våld och diskriminering. Om man sedan kommer till Sverige så blir man ifrågasatt genom den asylprövning som görs av Migrationsverket och som i sitt sammanhang kan spä på eller leda till ett nytt trauma. Frida berättar om en patient som hon haft, en tjej som hade en mängd kniv ärr på ryggen. (Detta är en kortare och mer generell beskrivning av ärendet än den som Frida gjorde, reds. anm.). Migrationsverket ifrågasatte hennes uppgift att dessa märken gjorts mot henne. De menade att märkena satt långt upp mot axlarna och att de inte var så djupa. Tjejen upplevde sig oerhört kränkt och sa till Frida senare i samtal att hon då inte ville vara kvar i ett land som bemötte henne på det sättet. I samtalen med Frida berättade tjejen att hon blivit våldtagen och att de många ärren i ryggen var markeringar gjorda av förövarna. De hade gjort var sin markering för varje gång de hade förgripit sig på henne. Med detta exempel ville Frida visa på hur kränkande det kan vara för den enskilde att bli ifrågasatt i sin redan utsatta situation. Våra minnen kan vi levandegöra trots att det hände för längesedan. När vi skapar minnen så är det som olika registreringar som görs och i vanliga fall så integreras minnen och länkas samman med andra i tid och rum. När hjärnan fokuserar på överlevnad så kan det vara så att hjärnan inte tar in all information för att den är så inriktad på att ta sig ut situationen. Hjärnan har också en tidskodning som gör att vi minns när och var något inträffade. Denna funktion prioriteras bort när vi står inför ett hot och då går det inte att senare sortera minnet. Det kan då upplevas som det händer här och nu, trots att det är ett minne. När vi utsätts för ett hot så finns det två försvarsmekanismer som kan slå in Fight or flight eller freeze. Fight or flight handlar om en beredskap på att försvara sig eller att fly medan freeze mer fokuserar på att stänga ute smärta då man försätter sig i ett förlamat tillstånd. När en människa upplever fullkomlig maktlöshet i relation till en fara och hjärnan drar slutsatsen att man inte kommer överleva, då triggas försvarsmekanismerna igång. Trots att
en hel familj kan ha varit utsatt för samma situation är det vanligt att det bara är en person som blir traumatiserad. Det är ofta den som anfallarna uppfattar som det största hotet som sedan utvecklar post traumatisk stress (PTSD). Det kan vara den som uppfattas som starkast. En person utvecklar inte PTSD förrän det börjar bli lite tryggare runt omkring personen. Den reaktionen kan komma långt senare när man tex. är i Sverige. Tills dess att man har fått det lite mer ordnat runt sig, så håller man kvar en överlevnads fokus. Mycket av den forskningen som finns vad gäller PTSD kommer ifrån USA och är gjord på soldater. Soldaters situation är inte helt jämförbart med flyktingars, menar Frida. När man blir äldre så är det många som varit flyktingar som drabbas av demens. Detta särskilt om de inte bearbetat den eventuella problematiken med trauman. Men trauma minnen är ganska resistenta mot demens. Det är lättare att minnas traumaminnen. Det man inom omsorgen av dessa äldre då jobbar med, eftersom det är för sent för att bearbeta minnena, det är att inte använda så kallade triggers, symboler av olika slag som utlöser trauma minnen. Frida beskriver att PTSD omfattar (1) påträngande minnen, (2) hyperarousal, (3) undvikande och (4) depression. 1. Påträngande minnen är våldsamt påträngande minnen som personen inte kan styra över. Det är minnen som inte kan tidssorteras och som upplevs som om de äger rum nu. Det leder ofta till att man får svårt att koncentrera sig eftersom hjärnan är inställd på överlevnad. Hjärnan tillåter inte det. Minnen kan triggas av lukter, saker man hör etc. För lärare på SFI kan de särskilt uppmärksamma om elever säger att de hör något eller luktar något särskilt. Det kan vara ett minne som triggas igång. Man kan bli fängslad i sina minnen och för en stund vara helt frånvarande. Detta kan också synas på personens kroppshållning etc. Dissociation sker när personen försvinner omedvetet bort i en stund i ett minne. Genom att prata svenska som kan påminna om trygghet hellre än modersmålet kan man påkalla personens uppmärksamhet. Frida menar att en person kan skämmas över att inte kunna kontrollera sin uppmärksamhet. Om till exempel en lärare vill börja prata med en SFI elev om problem kopplade till PTSD så tipsar Frida om att istället börja prata om hur personen sover och om personen har mardrömmar. Vidare kan läraren tipsa om att uppsöka stöd eftersom sömn är så viktig del för att få vardagen att fungera. Frida menar att det oftast är lättare att prata om sömn och mardrömmar, eftersom dessa råder personen inte över. 2. Hyperarousal är en överspändhet då kroppen svarar som om den blev utsatt igen. Detta kan komma i kombination med panikångest. 3. Undvikande för att förhindra hyperarousal väljer man att undvika de obehagliga minnena. Man säger till hjärnan att man ska hålla allt som påminner om minnet borta för att inte behöva uppleva minnet igen. Man skapar en extra känslighet för att undvika det som kopplas till minnen. Man kan då inte heller koncentrera sig. 4. Depression all den negativa feedback som man får av allt som inte fungerar leder till att man drar sig undan för att man inte vill få den negativa feedbacken. Den negativa feedbacken sätts samman med massa katastrof scenarion och vägen till rädslan för att man ska dö är mycket kortare för dessa människor.
Det går att röntga hjärnan för att rent fysiskt se PTSD. Man kan se hur hjärnan blir helt splittrad och inte kan kommunicera med sig själv. Frida visar en bild på hjärnan. Hos PTSD patienter så krymper den delen av hjärnan som resonerar med sig själv, tex det kommer inte komma soldater på tåget på väg till skolan. Det går också att se att tex. Amygdala blir större, då det är den del av hjärnan som reagerar vid rädsla. Fråga: Hur går för dig att prata med patienter med hjälp av tolk? Frida: Det är värdefullt att de kan prata på sitt modersmål och hon får möjlighethet att se patientens kroppsspråk innan hon förstår vad personen säger. Frida berättar vidare att när vi lär oss formar vi våra egna hjärnor där vi bygger olika nätverk och länkar samman olika kunskaper. Hur bygger man starka nätverk, frågar sig Frida. Hon visar en bild på en djungel och gör en liknelse till en historia om en person som blev nedsläppt i djungeln och med uppgiften att ta sig från punkt A till punkt B. Trots att personen inte har någon kännedom om omgivningen kommer den att försöka hugga fram en väg mot punkt B. I berättelsen var den en helikopter som kom och hämtade personen när väl den nått punkt B och körde tillbaka personen till punkt A med samma uppgift åter igen. Detta upprepade sig flera gånger. Tillslut hade personen skapat en motorväg mellan punkt A till punkt B. På samma sätt menar Frida att det är med förnimmelsen av negativa minnen. När hjärnan aktivt arbetar för att hålla borta ett minne så skapar man istället en motorväg till det minnet. Personer med PTSD kan ha svårt att hålla borta negativa impulser. Sjukdomen kan göra människor till ganska otrevliga, menar Frida. Detta av en mängd förståeliga anledningar så som att personen inte sover, upplever mardröms upplevelser titt som tätt och inte får ro att koncentrera sig. Alla de misslyckanden som personen möts av och den negativa feedbacken som det ger leder ofta in i en negativ spiral och till depression. Men Frida vill passa på att tipsa om att lärare kan råda SFI elever som de upplever har symptom för PTSD att kontakta Röda korset. Det kostar inget att anmäla sig där och det är ingen kö. (Anmälningsblanketter finns på Röda korsets hemsida.) Fråga: Hur kan man underlätta inlärning? Frida: Det är bra att ni känner igen symptomen och dessa patienter så att ni kan känna er lugna och trygga. Då har ni möjlighet att slussa vidare. Men det är bra att ni vet varför det kan hända att en person uppträder eller beter sig på ett för er ovant sätt, är frånvarande eller har svårt att koncentrera sig. Ni kan då ha en förståelse för att personen kan vara i ett flykt mode som ni kan behöva förstå. Kommentar: Det är svårt att ställa krav på dessa personer som har en massa krav på sig om försörjning. Det finns människor i förorterna som står inför stora problem, men som inte vet vad de ska göra eller var de ska vända sig. De vill kunna bli friska och kunna försörja sig och vara en del av samhället. Frida: Ja, det är ett problem. Ett annat problem är hur vi ska bedriva äldrevård. Fråga: Det finns en sådan skam med detta. Hur kan vi ta kontakt med eleverna? Frida: Gå genom sömnen, prata om den. Säg att om man inte kan sova så kan man inte heller koncentrera sig i skolan, så därför kan de uppsöka Röda korset för att få hjälp med det.
Ibland behöver man lirka lite med människor som inte tror att de behöver söka hjälp och att då hitta andra vägar in, tex. genom yoga kurs på Röda korset. Att lära sig andraspråk som hörselskadad Marianne Rogell Ekelund och Anders Nordström från Hörselskadades riksförbund presenterar hur de arbetar med frågan. Se Power Point presentation som finns bifogad. Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade Jenny Svensson och Ewa Pawlowska som är SFI-lärare i Göteborg berättar om deras erfarenheter och verksamhet. Se Power Point presentation som finns bifogad. Kommentarer Fråga: Varför har ni just det lektionsupplägget? Svar: Alla som läser SFI gör studiebesök. Genom att prata om saker som är så konkreta blir det lättare att mötas av ord och att då förstå det. Inte bara ha det teoretiska utan även att få det visuella och att få dofter och flera sinnen som hjälper dem att lära sig. Det är ett flexibelt system och de måste möta eleverna i det som fungerar för dem. Fråga: Är det i samråd med psykolog? Svar: Nej men de har kontakt med kurator. Fråga: Går de i behandling? Svar: De flesta går i behandling men det är inget krav. Men det finns också de som är för sjuka eller dåliga för att delta. Man måste klara av vissa delar för att kunna delta. Men det går att anpassa till individuella förutsättningar tex. genom att de kan välja mellan olika tider av scheman som kan anpassas utifrån elevers önskemål och behov. Fråga: Hur går det till när man börjar hos dem? Svar: Kurator anmäler att en elev behöver särskild undervisning. Ansökan lämnas till Arbetsmarknad och Vuxenutbildning och de beslutar om eleven får en plats. Det finns många som väntar i kö. Kurator får tilldelat elever till sig ifrån Vuxenutbildningen. Kuratorn träffar dessa elever och därefter förmedlar kuratorn vidare till läraren. Läraren kallar in elever innan det är dags för att börja undervisningen och det är ett viktigt och ibland ett avgörande moment. Fråga: Vad är det för tidsperspektiv? När gör man bedömningar om det går framåt eller inte? Svar: Om man inte hänger med i progressionskraven så kan man inte gå kvar i den vanliga reguljära SFI:n. Det är samma krav inom deras SFI grupp som i den andra SFI:n men de kan få göra det på lite längre tid. Tidigare så fanns det inte en tydlig starttid och sluttid. Men det finns det nu. De har fått ett snitt över hur lång tid SFI undervisningen brukar ta. Sedan har de lagt till 20-30 % på TOP-eleverna (Trauma och psykiska funktionshinder) plus att de läser färre timmar så därför tar det ytterligare lite längre tid. Men de gör också utvärderingar i samtal med eleverna där de får vara med och bedöma hur lång tid de tror att det tar. Men
om de inte hinner bli klara inom slutdatum så får de F (underkänt). Det gäller alla delkurser. Om de får underkänt, då får de söka igen. Eleverna är tacksamma för att få ett slutmål. Fråga: Är det ni själva som kommit på att det ska vara slutdatum etc. eller är det politikerna? Svar: Det är skolverket som kommit med den rekommendationen och sedan är det kommunen som kommer med snittet. Fråga: Hur arbetar ni med musik? Svar: Tex. som bakgrundsmusik, eller också för att förstå sångtexter. Grunden är att det ska vara strukturerat och förutsägbart. Samtidigt måste de vara flexibla och ta in vilket behov som eleverna har. Man utgår ifrån att eleverna vill och att de kan, men de måste hitta rätt former för att få det att fungera. Ingen är lat eller liknande. Fråga: Hur ofta tar ni emot nya elever? Svar: Kontinuerligt, det kan vara varje vecka. Fråga: Hur tycker ni det rimmar med att det ska vara en trygghet i gruppen? Svar: Är det en grundtrygghet i gruppen så är det inget problem att ta in fler deltagare. Gruppen välkomnar nya deltagare. Avslutning Julio tackar presentatörerna och hoppas att deltagarna har varit hjälpta av de presentationer de fått idag och att de kan nätverka sinsemellan.
Behov av ljudnivåskillnad mellan tal och bakgrundsljud
Vokalerna skymmer konsonanterna Vokalerna är basfrekventa ljud med hög energi Konsonanterna är diskanljud med låg energi som är viktiga för taluppfattbarhet
y a å a a ä e! L ssn p v d j g s g r! Lyssna på vad jag säger!
Pedagogiska utmaningar arbetsminnet belastas av svårigheter att uppfatta vad som sägs även om man förstår vad som sägs minns man inte vad som sagts språkutvecklingen hänger samman med hjärnas förmåga att uppfatta och tolka ljud
Tillgänglighet för hörselskadade Grundläggande behov: att kunna ta emot information och samtala med andra Hörselskadades behov underskattas Kunskapsinhämtning och Sociala situationen
Hörselnedsättning-ett socialt stigma Även en liten hörselnedsättning påverkar förmågan att delta i samtal Varannan hör dåligt i över 10 år utan att söka hjälp Sämre förutsättningar att lära sig språket och påverkar den sociala situationen Uppmaning till alla som har nedsatt hörsel: var hörselsmart testa hörseln och skaffa hjälpmedel som behövs
Nyanlända- HRF krav Åtgärder: Hörseltest Individuella hjälpmedel hörselrehabilitering SFI och annan utbildning Tillgängliga lokaler God ljudmiljö (taluppfattbarhet) Teleslinga eller motsvarande Anpassad pedagogik
Resurser, råd och stöd Hörselvården Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Arbetsförmedlingen hörsel/syn HRF - Hörsellinjen
horsellinjen.se HRFs informationstjänst Vägledning om hörselvård Praktiska råd och tips om hjälpmedel Ljudmiljö Fakta om olika diagnoser Rättigheter och möjligheter när det gäller, skola, studier, arbetsliv, socialförsäkring Med mera Professionella informatörer, ingår i HRFs informationsavdelning
Kontakt med Hörsellinjen: Telefon: 0771-888 000 vardagar kl 9 15, Webb: www.horsellinjen.se
TOP, SU-TOP, U5 TOP = Trauma och psykiska funktionshinder SU= Särskild undervisningsgrupp U5 = Utbildningsväg 5 2016-02-28
Vilka är vi som jobbar med TOP? Ewa Lärare kurs D (40%) Per Lärare kurs A, B och C (100%) Karolina Lärare kurs nybörjare + C (100%) Jenny Lärare kurs B, C och D (40%) Eva-Lis kurator Coach SYV 2016-02-28
Elever och organisation Idag 80 elever Uppdelade på 5 klasser Varje klass i sin tur uppdelad i olika grupper beroende på nivå och situation PTSD Psykiska funktionshinder Max 12 elever i klassrummet Dock fler elever på klasslistan eftersom de kommer olika dagar 2016-02-28
Ett klassrum En lärare eller två lärare (vid olika tillfällen) Inga okända vikarier Varje besök till klassen förbereds noga Lernia bjuder på fika. Vattenkokare i klassrummet. Soffa i klassrummet. Ergonomiskt utformade stolar till vissa elever. 2016-02-28
Färre undervisningstimmar varför? Mycket tätt samarbete med kurator Intervju med nya elever Mer tid till planering Liten verksamhet färre som delar på ansvaret Utvecklingsarbete relativt ny verksamhet Fortbildning och studiebesök Mer arbete kring varje elev Kontinuerlig, tät, uppföljning Individuella schemalösningar kräver mer administration per elev Anpassade testsituationer Stressad lärare = oroliga elever 2016-02-28
Samarbete Pedagogisk uppföljning lärare-lärare-kurator Lärare vet inte mer än nödvändigt om varje elevs individuella psykiska och medicinska situation Samarbete lärare-coacher för praktiksamordning Reguljära studiebesök på Botaniska och Naturhistoriska Kontakt med psykologer och handläggare vid behov Samarbete med andra lärare vid prova-på i reguljär SFI Kontakt med andra myndigheter/sjukvård osv Samarbete med ABF som också har TOP-grupp 2016-02-28
2016-02-28
Hur går det vanligtvis till när man börjar? Lärare anmäler till kurator på resp UBA att man har en elev som ev behöver SU Kurator på UBA lämnar underlag/ansökan till kurator på arb.vux som beslutar om eleven ska erbjudas plats i TOP Kurator träffar eleven. Olika möten beroende på om eleven kommer från Lernia, annan UBA eller direkt från arb.vux. Kurator meddelar alla lärare att en ny elev är på ingång. Har ofta ett förslag på vilken grupp och lärare som passar. Aktuell lärare kallar eleven till en intervju med tolk vid behov. Vid intervjun placeras eleven i rätt klass och på rätt nivå. Eleven ska informeras om att TOP är en Särskild undervisningsgrupp och vad detta innebär. Information finns på olika språk. Administratör meddelas om kursstart och antal timmar eleven ska läsa (6-15H) 2016-02-28
Undervisning Sociala berättelser Minnesträning Visuellt material Anpassning av prov Gummiband för träning av uttal och pausgymnastik Mycket studiebesök Noggrann uppföljning av studiebesök Musik Måleri + workshops Repetition och ofta långsammare studietakt Förebilder vid textskrivning Mycket gemensam undervisning vid behov Fredagar mer individuella studier (flex) Yrkesinfärgning Struktur, förutsägbarhet och flexiblitet och förhållningssätt 2016-02-28
Att brottas med i början: Elevernas personliga problem tog mycket plats under lektionstid Eleverna förväntade sig att få hjälp av läraren med icke-skolrelaterade frågor tex brev från myndigheter Lärarnas fokus var inte alltid pedagogiska frågor Ingen nivåindelning pga för få elever för att skapa homogena grupper 2016-02-28
Utmaningar Få upp timantalet Mötestider för eleverna Skiftande problematik Fokus SFI inte ohälsa Kontinuitet Tydliga gränser trots olika gränser Påminnelser Digitalisering Följa rutiner och strukturer 2016-02-28
Elevinflytande och medbestämmande Undervisningen anpassas efter dagsform Elevernas behov styr planeringen Uppmuntras att komma med önskemål och framföra synpunkter 2016-02-28
Målen med verksamheten Reguljär SFI Betyg SFI Ökad trygghet skolan Ökad trygghet i samhället Förbättrad upplevd självkänsla och livskvalitet Ökad självständighet 2016-02-28
Utvärderingar och intervjuer visar Ökad trygghet Skolan är viktig Skolan är en social mötesplats Självförtroendet ökar Motivationen stiger Omvärldskunskapen ökar 2016-02-28
Vårt recept för framgång Små grupper Mans- och kvinnogrupp Samma lokaler i en lugn del av skolan Få lärare Nivåindelning Tätt samarbete med kurator/resursteam Fokus kunskapskrav Varierad undervisning (studiebesök, workshops, skriftar arbetssätt under lektionstid) Kontinuerlig uppföljning Arbetslagsmöte med avsatt tid för att diskutera elevärenden Samarbete med coacher/syv Ledning som förstår vikten av kontinuitet Förhållningssätt, struktur, flexibilitet Digital kompetens 2016-02-28
ewa.pawlowska@lernia.se jenny.svensson2@lernia.se
TACK! Frågor?