Vad händer i världen? Sammanfattning av konjunkturprognosen Swedbank Economic Outlook Augusti 216 Färdigställd: 26 augusti 216, 17:15 Distribuerad: 29 augusti 216, 9:3
Välkommen till Swedbank Economic Outlook! Swedbanks konjunkturrapport presenterar de senaste prognoserna för Sverige, Baltikum och de viktigaste globala ekonomierna. I en rad fördjupningar analyseras aktuella frågeställningar som har påverkan på den svenska och internationella konjunkturutvecklingen. Swedbank Economic Outlook är en produkt från Swedbank Makroanalys. Makroanalys Anna Breman anna.breman@swedbank.se Chefekonom +46 ()8 7 91 42 Magnus Alvesson magnus.alvesson@swedbank.se Chef för Makroanalys/Prognoschef +46 ()8 5859 3341 Nicole Bångstad nicole.bangstad@swedbank.se Juniorekonom +46 ()8 7 97 39 Ingrid Wallin Johansson Ingrid.wallin-johansson@swedbank.se Ekonom +46 ()8 7 92 95 Strategi Knut Hallberg knut.hallberg@swedbank.se Seniorekonom +46 ()8 7 93 17 Madeleine Pulk madeleine.pulk@swedbank.se Chef för Allokering och Strategi +46 ()72 53 23 533 Jörgen Kennemar jorgen.kennemar@swedbank.se Seniorekonom +46 ()8 7 98 4 Anders Eklöf anders.eklof@swedbank.se Chefstrateg valuta +46 ()8 7 91 38 Åke Gustafsson ake.gustafsson@swedbank.se Seniorekonom +46 ()8 7 91 45 Johanna Högfeldt johanna.hogfeldt@swedbank.se Strateg, Räntor och Valutor +46 ()8 7 91 37 Cathrine Danin cathrine.danin@swedbank.se Ekonom +46 ()8 7 92 97 Hans Gustafsson hans.gustafsson@swedbank.se Chefstrateg tillväxtmarknader +46 ()8 7 91 47 Martin Bolander martin.bolander@swedbank.se Seniorekonom +46 ()8 7 92 99 Pär Magnusson par.magnusson@swedbank.se Chefstrateg räntor +46 ()72 26 6 89
Innehållsförteckning Ledare 4 Sammanfattning 5 Regioner USA 6 Europa 8 Sverige 1 Norden 14 Baltikum 16 Asien/Tillväxtmarknader 18 Valuta- och ränteprognoser 2 Fördjupningar Ökat byggande men minskade skulder En omöjlig ekvation 21 Brexit 22 Populism och den ekonomiska utvecklingen 23 Politiska risker Kärnan i våra negativa scenarier 24 Upplysningar till kund 27 Avstämningdatum för prisdata är 216-8-26. Fullängdsversionen av Swedbank Economic Outlook finns tillgänglig på www.swedbank.se/seo och går även att se som webbsändning. Länken är då: www.swedbankdirekt.se. För dig som vill ha en fördjupad investeringsanalys och nuvarande placeringsrekommendationer rekommenderar vi att läsa Swedbank Investeringsstrategi som ni hittar här: www.swedbank.se/investeringsstrategin. Nästa nummer publiceras den 6 september. Skribent: Nicole Bångstad Swedbank Makroanalys Layout: Christine Larsson Swedbank LC&I Marknad & Kommunikation
LEDARE Vad händer i världen? Sverige har goda förutsättningar för en fortsatt god tillväxt i en orolig omvärld. 216 har så här långt varit ett omvälvande år. Det var nog få som trodde i årets början att Storbritannien skulle rösta för att lämna EU och Donald Trump ha en ärlig chans att bli president i USA. Avskyvärda terroristattacker och geopolitiska spänningar dämpar framtidstron. Det påverkar även den ekonomiska utvecklingen. Svensk tillväxt är god, men det finns tecken att svensk ekonomi håller på att bromsa in. Svensk bostadsmarknad och arbetsmarknad kommer att vara avgörande för tillväxten de kommande åren. Lågkonjunkturen bäddar för missnöje Sverige står inför utmaningar Politiska risker skapar osäkerhet Verkligheten kommer ikapp Världsekonomin lider fortfarande av konsekvenserna efter finanskrisen 29 och den efterföljande eurokrisen. De senaste åtta åren har vi befunnit oss i den djupaste lågkonjunkturen sedan depressionen på 193-talet. Förändringen i den förväntade ekonomiska utvecklingen före och efter kriserna är stora. Den svaga utvecklingen har lagt grunden för populistiska tendenser som vuxit sig starka under de senaste åren. I flertalet länder i Europa växer populistiska partier fram och påverkar på allvar den ekonomiska utvecklingen. Brexit och Donald Trump är två exempel. Vi förutser att den globala ekonomin fortsätter växa med ungefär 3 procent om året under de närmaste åren, med måttlig tillväxt i USA och euroområdet. I USA mognar konjunkturen och vi räknar med en tillväxt i nivå med den potentiella, medan euroområdet fortfarande återhämtar sig från skuldkrisen. På tillväxtmarknaderna går utvecklingen isär. Vi ser en fortsatt avmattning i Kina, något bättre utsikter i Indien och en antydan till att tillväxten vänder uppåt i Ryssland och Brasilien. Sammantaget blir tillväxten precis så stark att västvärldens centralbanker så sakta kan börja normalisera penningpolitiken. Den blir däremot inte tillräckligt stark för att stoppa den framväxande populism som är ett hot mot tillväxten på lång sikt. I Sverige är tillväxten god, men hur ska vi upprätthålla den när den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är svag? Sverige står inför stora utmaningar under de närmaste åren om de inhemska sektorerna ska fortsätta orka bära Sverige. Vi ser en alltmer tudelad arbetsmarknad. Möjligheterna för yngre och nyanlända att flytta dit jobben och utbildningarna finns är svaga. Svensk bostadsmarknad bidrar i hög grad till att polariseringen på arbetsmarknaden ökar. Sverige har dock goda förutsättningar för att möta dessa utmaningar. Vi bedömer att svensk ekonomi kommer att växa i god takt med ca 3 procent 216 och drygt 2 procent både 217 och 218. ANNA BREMAN Chefekonom, Swedbank 4
SAMMANFATTNING Sammanfattning Svag ekonomisk utveckling, låga räntor och populistiska politiska tendenser är tre nyckelteman som påverkar världsekonomin under åren som kommer. I Sverige skapar en alltmer tudelad arbetsmarknad och en illa fungerande bostadsmarknad spänningar och försvårar integrationen. Hushållen är grundbulten i ekonomin I Sverige sjuder problem under ytan Svag ekonomisk utveckling bäddar för missnöje Den ekonomiska utvecklingen i världens utvecklade ekonomier går långsamt. Att hushållen fortsätter att konsumera varor och tjänster är den faktorn som lyckats hålla världens stora ekonomier flytande efter finansoch eurokrisen. Samtidigt sjunker produktiviteten i flertalet länder. Även löneutvecklingen är dämpad eller till och med negativ i stora grupper i samhället vilket ökar missnöjet. Det leder till orosmoln för utvecklingen framöver och skapar en grogrund för missnöjespartier med populistiska tendenser. Världens stora centralbanker försöker febrilt få fart på den ekonomiska utvecklingen i respektive länder, vilket syns i de exceptionellt låga räntorna. Centralbankernas verktyg för att få fart på investeringar, konsumtion och annat som behövs för att en ekonomi ska fortsätta växa riskerar dock att börja förlora effekt. Man behöver därför vända sig till andra typer av hjälpmedel, som strukturella reformer och finanspolitik. I Sverige utvecklas arbetsmarknaden positivt och hushållen fortsätter att konsumera varor och tjänster i god fart. Ekonomins utveckling utmärker sig positivt jämfört med övriga länder i Europa. Samtidigt sjuder problemen under ytan. För att behålla den goda utvecklingen framöver måste bostadsbristen åtgärdas och integrationen på arbetsmarknaden förbättras. Utvecklingen i världens ekonomier går långsamt SWEDBANK GLOBALA BNP PROGNOS (ÅRLIG FÖRÄNDRING I %) 1/ 215 216 217 218 USA 2,6 1,6 (2,4) 2,2 (2,6) (1,8) EMU länder 1,6 1,6 (1,5) 1,5 (1,6) (1,5) Tyskland 1,5 1,8 (1,3) 1,2 (1,3) (1,1) Frankrike 1,2 1,3 (1,3) 1,3 (1,6) (1,6) Italien,6,7 (,9) 1, (1,2) (1,1) Spanien 3,2 3, (3,) 2,4 (2,4) (2,2) Finland,2,8 (,7),7 (,9) (1,1) Storbritannien 2,2 1,6 (1,9),7 (2,1) (1,4) Danmark 1, 1,3 (1,5) 1,9 (2,1) (2,) Norge 1,,6 (,6) 1,5 (1,4) (2,3) Japan,6,5 (,7),8 (,6) (,6) Kina 6,9 6,6 (6,6) 6,5 (6,5) (6,5) Indien 7,2 7,3 (7,2) 7,3 (7,7) (7,7) Brasilien -3,9-2,9 (-3,5),3 (,) (1,6) Ryssland -3,7 -,8 (-1,8) 1,5 (1,5) (2,) Global BNP i PPP 2/ 3,1 3, (3,2) 3,3 (3,7) (3,4) 1/ Januari 216 prognosen inom parentes 2/ Vikter från IMF (reviderade 215) Källa: IMF och Swedbank 5
USA USA Först ut med högre räntor? Den amerikanska ekonomins välmående har kommit med blandade signaler under året, med en ojämn utveckling på arbetsmarknaden och lägre tillväxtsiffror än väntat. Dessa data döljer dock en relativt stark underliggande utveckling av den inhemska efterfrågan, då bl.a. neddragningar av lager har legat tillväxten i fatet under en längre tid. Donald Trump som presidentkandidat gör presidentvalet till en nagelbitare och USAs centralbank står inför dilemman i höst. Hushållen är motorn i amerikansk ekonomi Hushållens konsumtion av varor och tjänster ugör två tredjedelar av den amerikanska ekonomin. För den fortsatta tillväxten är det därmed avgörande att hushållen fortsätter att konsumera i god takt. Arbetsmarknaden har haft en ojämn utveckling under året men ser nu allt ljusare ut. Arbetslösheten ligger stadig på strax under 5, procent, samtidigt som antalet sysselsatta personer verkar ha vänt upp från en tidigare fallande trend. Uppgången bestod till största del av personer som återinträtt på arbetsmarknaden. Samtidigt ökar antalet lediga jobb medan antalet som söker A-kassa är på den lägsta nivån på flera år. I takt med att arbetsmarknaden visar tecken på tendenser till arbetskraftsbrist, väntar vi oss att lönerna stiger framöver. Detta väntas bidra till att hushållen fortsätter att konsumera och att prisnivån i landet successivt stiger. På längre sikt gör stigande priser och högre räntor att hushållen får mindre pengar att spendera vilket gör att man kan vänta sig att konsumtionen växlar ner något under den senare delen av vår prognos. 3 2,5 2 1,5 1,5 USA: BNP-tillväxt (procentuell årlig förändring) 211 212 213 214 215 216 217 218 BNP Swedbank prognos Den amerikanska konjunkturen mognar och tillväxtstakten avtar En allt svagare produktivitet hindrar ekonomin från att växa Trots att privatkonsumtionen ökar hänger företagens vinstnivåer inte riktigt med i utvecklingen, vilket man förloppsmässigt kan förvänta sig i en konjunkturuppgång. Företagens investeringsvolymer är likaledes på en låg nivå och håller tillbaka ekonomin. Vi bedömer att den amerikanska ekonomin snart når en konjunkturtopp, med fallande tillväxt därefter. Produktiviteten, som mäter hur mycket ett land producerar per arbetad timme i ekonomin, visar på en nästintill stillastående utveckling något som alltfler stora ekonomier upplever. Den årliga ökningen av produktiviteten i USA var i genomsnitt låga,5 procent under de senaste åren. 6
USA Detta innebär att möjligheterna att förbättra utnyttjandet av resursernas kapacitet sjunker, samtidigt som vi bedömer att ökningstakten av antalet arbetade timmar avtar. Utan en högre ökningstakt för produktiviteten är en återgång till de tillväxttakter som den amerikanska ekonomin uppvisade före krisen osannolik. Vi ser istället en lägre tillväxt under åren framöver. Kan centralbanken agera ensam och höja räntorna? Den amerikanska centralbanken väntas fortsätta försöka normalisera räntenivån och vi bedömer att en höjning av styrräntan vid centralbankens möte i december i år är ett troligt scenario. Därefter väntar vi oss dock att centralbanken slits mellan att fortsätta med den uttalade planen att höja räntorna successivt och det faktum att dess stora jämlikar, de europeiska och japanska centralbankerna bland annat, fortsätter att hålla räntorna på en exceptionell låg nivå under lång tid framöver. Om skillnaden blir för stor mot andra stora ekonomier riskerar det bl.a. att påverka valutan kraftigt där dollarn stiger i värde vilket påverkar t.ex. exportsektorn negativt. Därför förväntar vi oss att centralbanken (Federal Reserve) kommer att gå försiktigt fram och endast höja räntan en gång under 217 och två gånger under 218. Swedbanks prognos på centralbanker 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 -,2 215 216 217 218 ECB Federal Reserve Krympande lager skapar frågetecken kring efterfrågan Inflation stiger långsamt Under de fem senaste kvartalen har amerikanska företag successivt skurit ner på sina lagervolymer. Detta har hållt tillbaka ekonomins utveckling och påverkat tillväxten negativt. Med nedskärningar av lager kommer ständigt en fråga om grunden för detta och vad det har för ekonomiska implikationer. Nedskärningar kan innebära att man förväntar sig att hushållen kommer att konsumera mindre framöver, vilket skulle drabba amerikansk ekonomi hårt som är så starkt beroende av hushållens konsumtion. Vi bedömer dock att de stora nedskärningarna i lagernivåer snarare beror på att företag tidigare har underskattat konsumenternas efterfrågan. Detaljhandelssiffror från USA har varit starka under motsvarande period vilket stärker vårt antagande och vi förväntar oss att lagernivåerna kommer att stabiliseras under åren som kommer. Sedan mitten av 215 har inflationen (ökningstakten för prisnivån) i USA stigit. Vi bedömer att inflationen kommer att fortsätta stiga under tidshorisonten för vår prognos, drivet av löneökningar som slår igenom på konsumentpriser samt av stigande energipriser. Som tidigare nämnts kan vi även förvänta oss en långsam uppgång i räntenivån i USA. 7
EUROPA Europa En skör återhämtning väntas Den Europeiska Unionen fick sig ett bryskt uppvaknande i juni när britterna efter sin folkomröstning helt oväntat beslutade sig för att lämna EU-samarbetet. Utsikterna för den brittiska ekonomin har grumlats och de politiska konsekvenserna är svåra att förutse. I eurozonen ser vi ljusglimtar men återhämtningen går trögt. Långsam återhämtning för ekonomin i euroområdet Eurozonen Eurozonen lider fortfarande av spåren från finans- och skuldkrisen. BNP-tillväxten, som mäter ekonomins utveckling, är ojämn och går endast långsamt framåt. Under första halvåret av 216 har Spanien och Tyskland bidragit med starkare utveckling samtidigt som till exempel Frankrike och Italien halkar efter. Området stärks av en fallande arbetslöshet i nästintill alla länder i eurozonen. Den positiva utvecklingen är tack vare en stigande sysselsättning. Detta stärker hushållens ekonomi och ökar köpkraften vilket samtidigt lyfter tillväxten i ekonomin. Arbetslösheten sjunker dock från relativt höga nivåer och tecken på löne- eller prisökningar syns inte till. Även investeringar bidrar till en lite ljusare bild av ländernas utveckling framöver. Investeringsvolymerna har ökat under de senaste två åren och vi bedömer att utvecklingen fortsätter under åren som kommer, om än i något långsammare takt. Samtidigt dämpas utsikterna något av att industriproduktionen under de senaste månaderna har gått trögare och antalet nya order minskar. Samtidigt sjunker även konsumenternas förtroende vilket indikerar att den privata konsumtionen av varor och tjänser med stor sannolikhet kommer att minska framöver. Den europeiska centralbanken (ECB) får därmed vatten på sin kvarn att hålla kvar räntorna på mycket låga nivåer under de närmsta åren. Tills den ekonomiska utvecklingen sätter fart i eurozonen måste centralbanken försöka få fart på ekonomin och öka inflationen genom låga räntor och fortsatta köp av olika typer av värdepapper. Låga räntor är att vänta under lång tid framöver 14 12 1 8 6 4 2-2 EMU: Arbetslöshet vs ECB styrränta (%) 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Arbetslöshet Styrränta Inlåningsränta 8
EUROPA Storbritanniens oväntade beslut att träda ut ur EU innebar ett bryskt uppvaknande på midsommaraftons morgon. De finansiella marknaderna lugnade sig relativt snabbt men de mer långtgående konsekvenserna är svåra att förutsäga. De ekonomiska konsekvenserna tros dock vara begränsade, men de politiska allt större. En svagare brittisk ekonomi kommer att innebära minskad import från eurozonen men effekterna är nästintill försumbara. Företagsinvesteringarna riskerar dock att minska något. Den största risken är politisk och kan avgöra framtiden för hela EU-projektet. Brexit skapar en dyster bild för den brittiska ekonomin Storbritannien Beslutet att träda ur den Europeiska Unionen kommer att få långtgående konsekvenser för den brittiska tillväxten. I månaderna som följt efter omröstningen visar indikatorer redan på ett vikande förtroende för både konsumenter och företag. Anställningsbehovet har samtidigt avtagit i Storbritannien en trend vi antar kommer att fortsätta. På toppen av detta faller även huspriserna vilket ger en relativt dyster bild av den brittiska ekonomin framöver. 4,5 2,5,5-1,5-3,5-5,5 Storbritannien: BNP och inhemsk efterfrågan 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Inhemsk efterfrågan exkl. lager (% av BNP) BNP år/år 3 2 1-1 -2-3 -4-5 Centralbanken stöttar kommer det att räcka? Stor politisk osäkerhet I augusti lanserade den brittiska centralbanken ett massivt paket med åtgärder för att stötta ekonomin och sänkte samtidigt styrräntan till,25 procent. Centralbanken väntas framöver slitas mellan en allt blekare ekonomisk tillväxt men stigande inflation i takt med att värdet på det brittiska pundet minskar. Vår prognos innebär ytterligare en räntesänkning i november till.5 procent som trolig för Bank of England, och detta då för att stötta tillväxten ytterligare. Dessa åtgärder väntas innebära att Storbritannien lyckas undkomma en lågkonjunktur, eller till och med recession, med nöd och näppe under de närmsta åren. Den politiska osäkerheten i Storbritannien är stor. Risker såsom att Skottland och Nordirland bryter sig loss för att kunna stanna i EU har blossat upp. Samtidigt väntas Storbritanniens nya premiärminister, Theresa May, inte ansöka om utträde ur EU förrän tidigast 217, något som skulle kunna bli framskjutet ytterligare. Tills det formella begäret om utträde har lämnats in kan diskussionerna om hur de framtida avtalen mellan Storbritannien och EU ska se ut inte påbörjas vilket skapar ytterligare osäkerhet. Risken blir därmed att man avvaktar med större investeringar, anställningar etc. tills villkoren klarnar vilket sätter ytterligare press på utvecklingen i ekonomin. 9
SVERIGE Sverige Verkligheten kommer ikapp Den ekonomiska utvecklingen var mycket stark i Sverige förra året men nu tätnar molnen vid horisonten. Hur ska Sverige lyckas upprätthålla tillväxten när bostadsbristen ökar och integrationsproblemen hopar sig? Omvärldsberoendet är stort och frågan är om de inhemska sektorerna själva orkar bära Sverige framåt. Mycket starkt år för svensk ekonomi 215 nu grumlas utsikterna något Bostadsbristen allt mer besvärande Arbets- och bostadsmarknaden i fokus Riksbankens räntesänkning i samband med den stora flyktingvågen som medförde att den offentliga konsumtionen, d.v.s. staten och kommunernas utgifter, ökade kraftigt gjorde år 215 till ett exceptionellt år för svensk ekonomi. Framförallt Migrationsverkets och kommuners utgifter ökade eftersom de nya asylsökande behöver boende och har rätt till skola och sjukvård. Samtidigt ökade även privatkonsumtionen i Sverige, där hushållens köpkraft stimulerades av låga räntor och en ljusare arbetsmarknad. BNP-tillväxten, som mäter hur Sveriges ekonomi utvecklas, steg därför kraftigt under föregående år. Vi bedömer att den höga tillväxten spiller över på detta år men att utsikterna för utvecklingen under åren som kommer grumlas något. Grundbultarna i Sveriges tillväxt framöver är i första hand arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Omvärldens tillväxt går mycket trögt vilket gör att t.ex. industrisektorn, som är beroende av omvärldens efterfrågan, går kräftgång. Det blir istället upp till våra inhemska sektorer att bära den svenska tillväxten och se till att ekonomin tuffar på. En välfungerande bostadsmarknad är avgörande för att arbetsmarknaden ska fortsätta i rätt riktning. Sverige har dock goda förutsättningar för att möta dessa utmaningar. MAKROEKONOMISKA NYCKELTAL 1/ 214 215 216P 217P 218P Real BNP (kalenderkorrigerad) 2,4 3,9 3,1 2,5 2,1 Industriproduktion -,8 3,8 3,5 3, 2,5 KPI, årsgenomsnitt -,2, 1,1 1,8 2,6 KPI, dec-dec -,3,1 1,8 2,2 2,7 KPIF, årsgenomsnitt 2/,5,9 1,5 1,7 1,9 KPIF, dec-dec 2/,5,9 1,8 1,7 1,9 Arbetskraften 1,3,8 1,2 1,,9 Riksbankens reporänta (dec) -,35 -,5 -,5, Arbetslöshet, % av arbetskraften 7,9 7,4 6,8 6,3 6,3 Antalet sysselsatta 1,4 1,4 1,8 1,5 1, Nominella timlöner, totalt 2,8 2,5 3, 3,4 3,5 Nominella timlöner, industri,,,,, Hushållens sparkvot, % av 15,2 15,7 15,6 15,9 15,9 disponibelinkomsten Real disponibelinkomst 2,2 2,7 2,6 2,3 1,8 Bytesbalans, % av BNP 4,2 4,9 4,3 4, 3,8 Finansiellt sparande i offentlig -1,6 -,1,1 -,2,4 sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP 4,6 43,4 41,1 39,6 38,3 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor Källa: SCB och Swedbank 1
SVERIGE Yngre och nyanlända stängs ute Den stora bostadsbristen i storstadsregionerna och universitetsstäderna drabbar främst yngre och nyanlända som behöver söka jobb och skaffa sig utbildning. Bristen på billiga hyresrätter stänger ute människor från arbetsmarknaden eftersom det försvårar möjligheterna att flytta till storstadsregionerna där jobben finns. Boverket prognosticerar att det behöver byggas ca 88 nya bostäder per år fram till 22 för att på lång sikt komma tillrätta med den stora bostadsbristen. Problem i byggsektorn dämpar utvecklingen Investeringarna i bostadsbyggandet är för närvarande högt och vi bedömer att den utvecklingen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Sektorn upplever dock problem med att hitta kvalificerad arbetskraft och byggbar mark vilket dämpar utvecklingen. Investeringsbehovet i den offentliga sektorn är också stort. De offentliga investeringarna väntas komma igång under prognosperioden eftersom det finns ett stort behov av investeringar i infrastruktur, skola- och sjukvård samt modernisering av kommunalägda fastigheter. 7 1 6,8 5,6,4 4,2 3 2 -,2 -,4 1 -,6 -,8 1997 2 23 26 29 212 215 218 Tillväxtbidrag till BNP (%) Antal påbörjade lägenheter Hushållens konsumtionsvilja är avgörande Hushållens köpvilja är avgörande Att hushållen fortsätter att konsumera i den takt vi har sett under de senaste åren är avgörande för att den svenska ekonomin ska fortsätta starkt framåt. Det faktum att hushållen har en så stor betydelse för utvecklingen i ekonomin gör att den blir en riskfaktor framöver. Hushållens investeringar i bostäder har varit en av de stora drivkrafterna men även så kallade varaktiga varor som t.ex. bilförsäljning har ökat starkt under de senaste åren. Hushållens sparande ökar Amorteringskravet och osäkerhet över prisutvecklingen på bostadsmarknaden riskerar att göra hushållen mer försiktiga. Även den ihållande oron i omvärlden kan påverka hushållens konsumtionsvilja framöver och vi kan nu se indikatorer som visar på att hushållens syn på den egna ekonomin verkar ha dämpats. Samtidigt ökar sysselsättningen och lönerna stiger vilket stärker privatekonomin. Vi förväntar oss att sparandet kommer att förbli på en hög nivå men att utrymmet för konsumtionen fortsätter att vara hygglig till följd av låg inflation och löneökningar. När det gäller skuldsättningen för hushållen ser vi dock en blandad utveckling framöver där unga hushåll i storstäder skuldsätter sig i betydligt högre grad än äldre hushåll. 11
SVERIGE Stark arbetsmarknad men tilltagande rekryteringsproblem Utrikes födda alltmer utsatta på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden integrationsbehovet i fokus Svensk arbetsmarknad är stark med ökad andel sysselsatta personer och en sjunkande arbetslöshet. Vi tror att denna positiva utveckling kommer att fortsätta under de närmaste åren. Problemet som nu börjar uppstå är att det börjar bli svårt för många arbetsgivare att hitta arbetskraft. Den lediga arbetskraftens kompetens matchar helt enkelt inte arbetsgivarnas behov. Samtidigt försvåras rekryteringarna ytterligare av den alltmer problematiska bostadssituationen i landets stor- och medelstora städer. Människor har svårt att flytta dit jobben finns, särskilt yngre och utrikesfödda. Det stora behovet av arbetskraft bäddar för ännu en stökig avtalsrörelse i vinter när nya kollektivavtal ska förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare. Särskilt industrisektorn riskerar att möta motstånd eftersom den internationella konkurrensen är hård för företagen medan de mer hemmamarknadsinriktade sektorerna har det bättre. Konfliktrisken är stor men vi kan förvänta oss stigande löner under de närmaste åren. 17,5 15, 12,5 1, 7,5 5, Arbetslöshet, 25-54 år, in- och utrikes födda 2,5 25 27 29 211 213 215 Utrikes födda Inrikes födda Låg utbildningsnivå skapar problem för utrikesfödda Demografiska förändringar väntas Under slutet av prognosperioden väntas arbetslösheten stiga när det stora antalet asylsökande från 214 och 215 successivt får uppehållstillstånd och slussas ut till Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Uppemot hälften av deltagarna uppskattas sakna gymnasieutbildning. Detta innebär att den redan stora skillnaden mellan inrikes- och utrikesfödda på arbetsmarknaden kan komma att öka ytterligare. Bilden av en polariserad arbetsmarknad är redan tydlig där drygt 4 procent av de inskrivna arbetslösa är födda utanför Europa samtidigt som arbetslösheten för inrikes födda snabbt sjunker och närmar sig 2,5 procent. Det visar att det är av största vikt att arbetet med integrationen intensifieras så att de personer som står en bit ifrån arbetsmarknaden kan hitta jobb. Detta är extra viktigt eftersom utrikes födda står för praktiskt taget hela ökningen av personer i arbetsför ålder under de närmaste åren Sveriges befolkning växer i en historiskt hög takt men andelen barn/ungdomar och äldre ökar mer än befolkningen i genomsnitt vilket gör att den arbetsföra andelen minskar. Dessa demografiska förändringar i befolkningen ökar påfrestningarna på kommuner och landsting när efterfrågan på utbildning, vård och omsorg ökar. 12
SVERIGE Andelen äldre personer ökar kraftigt Sverige: Prognos befolkningsökning i olika åldersgrupper 6 5 4 3 2 1-1 199 1995 2 25 21 215 22 225-19 år 2-64 år 65+ år 8+ år Riksbanken bakbunden av omvärldsutvecklingen Riksbankens dilemma Riksbanken står inför fortsatta dilemman under den närmaste tiden. Den stora kontrasten mellan svensk och global tillväxt skapar utmaningar. Som en liten, öppen ekonomi är Sverige starkt beroende av omvärlden vilket gör att handlingsutrymmet för att avvika från de stora ekonomiernas penningpolitik är begränsat. Riksbanken har under flera år i likhet med de stora ekonomiernas centralbanker genomfört åtgärder såsom att sänka styrräntan och köpa värdepapper för att få fart på investeringar och konsumtion för att öka inflationen och tillväxten i ekonomin. Låga räntor under lång tid framöver 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 Riksbankens reporänta (prognoser) 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Utfall Riksbank Swedbank Räntan blir kvar på -,5 till början av 218 Trots att svensk ekonomi nu går relativt starkt framåt hamnar Riksbanken i ett läge där man inte kan upphöra med stimulanserna allt för tidigt och t.e.x. börja höja reporäntan eftersom de stora stimulanserna i omvärlden fortsätter. Istället tvingar Riksbanken anpassa sig till den globala låga räntemiljön. Framförallt är beroendet till den europeiska centralbanken ECB mycket stort. Vi bedömer att den svenska reporäntan ligger kvar på -,5 procent till början av 218 för att därefter gradvis höjas och nå noll i slutet av det året. 13
NORDEN Norden Det börjar ljusna Norge kämpar sig igenom oljekrisen och vi ser viss ljusning vid horisonten där nedgången saktar in och ekonomin stabiliseras. Även den danska ekonomin visar signaler på styrka framöver. Finland lyfts av en starkare privatkonsumtion och ökade investeringar men återhämtningen går långsamt. Den värsta krisen är över Hushållen fortsätter att konsumera Arbetslösheten sjunker Norge Tillväxten i Norge är fortsatt svag men det värsta är förbi och vi ser en ljusning vid horisonten. Oljesektorn är fortsatt mycket utsatt men även där verkar fallet ha bottnat ut. Indikatorer visar att nedskärningarna i oljerelaterade investeringar fortsätter, men i långsammare takt. Arbetslösheten har stabiliserats under de senaste månaderna efter att ha stigit kraftigt under 215. Även inom oljerelaterade sektorer faller arbetslösheten. Företagsundersökningar visar att anställningsbehovet fortfarande minskar men nedgången har saktat in och stabiliserats. Oljepriset har fallit under sommaren men ligger fortfarande bra mycket högre än nivåerna vi såg under början av 216. Den norska centralbanken, Norges Bank, lämnade som väntat styrräntan oförändrad i juni men en sänkning till,25 procent i september kan fortfarande ligga i korten. Hushållen konsumerar fortsatt i Norge och särskilt konsumtionen av tjänster ökar. Huspriserna stiger samtidigt som hushållens skulder accelererar vilket pressar upp hushållens skuldsättningsgrad. Däremot fortsätter norrmännen att spara i hög utsträckning vilket reducerar risken för att den högre skuldsättningen ska hålla tillbaka efterfrågan. Norge: Norges Banks nätverk vs. BNP (%) 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 29 BNP Fastland (år/år) Regionala nätverk, produktionstillväxt Oljepriset väntas stiga Vi bedömer att Norges Bank kommer att skjuta på den planerade räntesänkningen i september. Den norska inflationen ligger nu på över 4 procent men inte tack vare inhemskt pristryck eller löneökningar utan snarare på grund av högre import- och elpriser. Till år 218 är vår bedömning att priset på olja kommer att stiga till nivåer vi senast såg 214. Danmark Hushållen i den danska ekonomin har uppvisat styrka under den senaste tiden vilket indikerar att en återhämtning för ekonomin ligger närmare än väntat. Arbetskraftsintensiva sektorer såsom industri, tjänste- och bygg- 14
NORDEN Arbetsmarknaden förbättras sektorerna bidrar positivit till utvecklingen i ekonomin och stärker arbetsmarknaden. Sysselsättningen steg med 1,5 procent under 215, något som har fortsatt under i 216. Danmark: Utveckling på arbetsmarknaden 8 78 76 74 72 7 68 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 8 6 4 2-2 -4-6 Sysselsatta, antal personer Sysselsättningsgrad (%) Arbetslöshet (%) Centralbanken stabiliserar valutan Blandade utsikter för den finska ekonomin Det överraskande utfallet i den brittiska folkomröstningen ledde till inflöden i den danska valutan där centralbanken var tvungen att intervenera på valutamarknaden för att stabilisera. För att förebygga att ekonomin överhettas tror vi på en åtstramande finanspolitik framöver. Finland Vi förutser oss en gradvis återhämtning i den finska ekonomin under prognoshorisonten. Inhemsk efterfrågan och förbättrat klimat för investeringar bidrar positivt samtidigt som exportutsikterna bleknar. 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, Finland: Bidrag till BNP-tillväxt (p.e.),8,7,2 -,8 -,7-1,4 212 213 214 215 216 217 Privat konsumtion Investeringar BNP Offentlig konsumtion Nettoexport Hushållen spenderar vilket stöttar återhämtningen Hushållens väntas fortsätta konsumera i en robust takt under 216 med en blygsam inflation, låga räntor och stigande förtroende hos konsumenter. Samtidigt är arbetsmarknadens återhämtning skör. Konkurrentkraften stärks men samtidigt förändras omvärldsefterfrågan och finsk export kämpar fortsatt i uppförsbacke. Den finska regeringen har ambitiösa reformplaner för att sätta fart på tillväxten och stärka statsfinanserna men dessa väntas inte visa full effekt förrän tidigast mot slutet av vår prognoshorisont (slutet av 218). 15
BALTIKUM Baltikum Vind i seglen på arbetsmarknaden De baltiska ekonomierna väntas växa i maklig takt framöver. Arbetsmarknaderna ser ljusare ut under prognoshorisonten, under intryck av en krympande arbetsför befolkning och investeringarna väntas öka. En växande tjänstesektor skapar arbetstillfällen och privatkonsumtionen ökar. Samtidigt påverkas länderna negativt av ett skört EU-samarbete och geopolitiska risker. Svaga investeringsvolymer och pressat oljepris dämpar återhämtningen Sysselsättningen väntas fortsätta stiga Estland Utvecklingen i Estlands ekonomi går starkare framåt tack vare att hushållen konsumerar allt mer och exportsektor växer. Samtidigt upplever landet allt svagare investeringsvolymer. Industrisektorn har drabbats hårt av fallande försäljningsvolymer inom främst oljeskiffer och kemiska produkter. Det stora fallet i priset på olja under året gör samtidigt att återhämtningen inom dessa sektorer går extra långsamt. Vår bedöming är att Estlands ekonomi långsamt kommer att återhämta sig under 216 och öka takten något under 217 och 218. Återhämtningen väntas drivas av en starkare exportsektor där vi redan nu ser en förbättrad efterfrågan från Estlands viktigaste handelspartners. Exportens bidrag till den totala ekonomiska utveckligen är dock begränsad. Den estländska arbetsmarknaden utvecklas positivt med stigande löner. Andelen sysselsatta personer stiger kraftigt i Estland, vilket bland annat beror på ökade anställningar inom tjänstesektorn en sektor som upplever en allt större efterfrågan från konsumenter. Förbättrad arbetsmarknad Antal personer (miljoner) 1,2 1,,8,6,4,2, Estland: Befolkning i arbetsför ålder, 15-74 år 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 Sysselsatta Arbetslösa Inaktiva Starkare arbetsmarknad fler investeringar Lettland Klimatet på arbetsmarknaden i Lettland har förbättrats och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Byggsektorn i Lettland var tvungen att säga upp runt 13 procent av jobben under 215. Den värsta krisen i sektorn verkar nu vara över och arbetsmarknaden ser ut att förbättras framöver. Under de närmsta åren väntas den ekonomiska tillväxten i Lettland ta fart, bland annat tack vare inflödet av EU-bidrag vilket väntas leda till ökade investeringar i landet. Företag är fortsatt försiktiga men kommer att behöva satsa på investeringar framöver för att fortsätta vara konkurrenskraftiga och öka lönsamheten. 16
BALTIKUM Geopolitiska hot och ett skört EU skapar risker Riskerna för Lettland ligger främst i externa faktorer, med en skör utveckling i EU-området och geopolitiska hot. Dessa faktorer riskerar att sänka konsumenternas förtroende vilket skulle i sin tur leder till minskade investeringar och utebliven konsumtion. Investeringar på paus 4 3 2 1 Lettland: Indikatorer för investeringar (21=1) 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Fasta bruttoinvesteringar Byggnader Anläggningstillgångar Nominell import av kapitalvaror Litauen Den litauiska ekonomin går långsamt framåt. Tillväxten föll tillbaka under andra kvartalet och utsikten för 216 är något mer dyster än tidigare. De främsta bromsklossarna under året var dämpade investeringsvolymer inom främst den offentliga sektorn och krympande lager. Den offentliga sektorns investeringar i fasta tillgångar var 2 procent lägre än föregående år vilket bland annat kan bero på fördröjning i utdelningen av EU-bidrag vilket gör att man valt att skjuta på investeringar. Privatkonsumtionen stöttar utvecklingen Litauen: Löner, sysselsättning, konsumtion och produktivitet 8, 6, 4, 2,, -2, -4, 211 212 213 214 215 216 217 218 Sysselsättning Reala löner Hushållens konsumtion (real) Produktivitet Tillväxten lunkar på men tar inte ordentlig fart Den privata konsumtionen har däremot stigit mer än förväntat. Även exportsektorn har överraskat positivt under året. Under prognoshorisonten väntas exporten lunka på men ytterligare styrka är inte att vänta eftersom tillväxten sjunker överlag på Litauens största exportmarkander. Arbetsmarknaden ser relativt ljus ut med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Den positiva utvecklingen väntas dock avta under prognoshorisonten där en åldrande befolkning sätter käppar i hjulet för att tillväxten ska ta ordentlig fart. 17
ASIEN/TILLVÄXTMARKNADER Asien/Tillväxtmarknader Kämpar sig fram Det ekonomiska läget i Kina och andra stora tillväxtmarknader har stabiliserats under 216, men återhämtningen är långsam och strukturella hinder håller tillbaka utvecklingen. Japan står inför fortsatta utmaningar ör att få ekonomin på fötter. Skör återhämtning i den japanska ekonomin Japan Tre år har passerat sedan Japans premiärminister Shinzo Abe lanserade ett paket med omfattande åtgärder för att försöka rädda den japanska ekonomin. Men den japanska ekonomin växer långsamt och prisnivån i landet stiger inte som man önskar. Ekonomin ligger långt ifrån målet och verktygslådan för regeringen och centralbanken för att försöka få fart på Japan börjar tömmas. Återhämtningen hämmas av det stigande värdet på den japanska valutan (yen). Detta leder till att exportbolag får svårt att konkurrera och sälja sina produkter. Samtidigt investerar företagen mindre när efterfrågan sjunker. Därtill drabbades Japan hårt av jordbävningarna i Kumamoto i april. Ljusglimten i den japanska ekonomin är den starkare arbetsmarknaden som bidrar till högre löner och ett ökat förtroende från konsumenter, vilket kan hjälpa ekonomin på fötter. Exporten blir lidande av en stark valuta 2 15 1 5-5 Japan: Ekonomiska indikatorer (procentuell förändring år/år) -1 212 213 214 215 216 Export Industriproduktion Detaljhandel Momshöjningen skjuts på framtiden Centralbankens verktygslåda ekar snart tom Under hösten kommer den japanska regeringens beslut om en tilläggsbudget att hjälpa till med att upprätthålla ekonomins utveckling. Samtidigt har man beslutat att skjuta på den planerade momshöjningen vilket ytterligare underlättar för hushållen att fortsätta spendera och därmed stötta ekonomin. Den japanska centralbanken försöker ihärdigt får fart på ekonomin genom att hålla räntorna på minus och genomföra stimulanser för att försöka öka investeringarna i ekonomin och utlåningen till företag och hushåll. Analytiker bedömer att en ytterligare sänkning av räntan kan ligga i korten framöver. Vi anser samtidigt att en utökning av nuvarande stimulansprogram inte har den genomslagskraft som behövs för att få ekonomin på fötter i Japan. Men något behövs göras frågan är bara vad när verktygslådan börja tömmas. 18
ASIEN/TILLVÄXTMARKNADER Kina anpassar sig till nya tider Kina Den starka oron för den kinesiska ekonomin efter det kraftiga börsfallet och stora kapitalutflöden under början av året har mildrats något under våren och sommaren. Värdet på den kinesiska valutan har fallit med nästan 1 procent under det senaste året. Den kinesiska ekonomin försöker anpassa sig till en lägre och förhoppningsvis mer uthållig takt på ekonomins utveckling och samtidigt rikta in sig mer på tjänster än industri. Bostadsmarknaden är fortsatt stark och stöttar ekonomin. Orosmoln som fallande investeringar och svagare industriproduktion kvartstår och väntas bidra till att investeringarna inom industrisektorn sjunker under åren som kommer. 1, 7,5 5, 2,5, -2,5-5, -7,5 BNP, fasta priser (procentuell förändring år/år) 212 213 214 215 216 Kina Brasilien Indien Ryssland Indien framtiden är ljus Brasilien botten är nådd? Ryssland det värsta är över Indien är fortsatt en av världens snabbast växande ekonomier, med en tillväxt på 7,2 procent under föregående år vilket väntas stiga ytterligare i år. Implementeringen av välbehövliga reformer i Indien ökar optimismen och lovar en fortsatt god ekonomisk utveckling. Samtidigt begränsas landet av byråkratiska processer som skapar flaskhalsar inom t.ex. infrastruktur och byggprojekt. I Brasilien har president Rousseff tvingats avgå och lämna över till vice president Temer i väntan på att ställas inför riksrätt. De finansiella marknaderna har reagerat positivt på tillsättningen av den nya regeringen, men behovet av strukturella reformer i Brasilien utgör en stor utmaning. Det mycket låga förtroendet i Brasilien verkar förbättras något vilket tyder på viss optimism för framtiden. Vi räknar med att den brasilianska ekonomin växer något starkare framöver tack vare en ökad produktion inom industrisektorn. Den brasilianska ekonomin har dock lång väg kvar att gå innan landet återfår ett långsiktigt stabilt företagsklimat. Lågkonjunkturen i Ryssland har visat sig vara mildare än befarat. Det kraftiga fallet i ekonomins utveckling har stabiliserats något under året. Tillverkningsindustrin har varit den ledande drivkraften bakom stabiliseringen. Bygginvesteringar är fortsatt ett orosmoment med ett fall på drygt 8 procent under andra kvartalet. Den ryska centralbanken fortsätter att sänka styrräntan till 9,5 procent i slutet av 216 för att försöka få fart på ekonomin. EU väntas lyfta en del sanktioner mot Ryssland tidigt nästa år, men dess påverkan på ekonomins totala utveckling är begränsad. 19
VALUTA- OCH RÄNTEPROGNOSER Valuta- och ränteprognoser En miljö med mycket låga räntor har nästintill blivit det normala tillståndet i världens ledande ekonomier på senare år. Under åren som kommer väntas vi ha nått botten och räntorna kryper sakta uppåt. På valutamarknaden drabbades det brittiska pundet hårt av Brexit och den svenska kronan stärks under åren som kommer. Räntorna stiger långsamt Botten är nådd Under åren som kommer väntas de stora centralbankerna världen över att mycket långsamt börja höja räntorna. Den amerikanska centralbanken väntas vara först ut och höja räntan redan i slutet av detta år. I Sverige är omvärldsberoendet stort och den svenska Riksbanken har svårt att höja räntan innan den europeiska centralbanken går samma väg. På valutamarknaden skapade Brexit stora svängningar och det brittiska pundet har kraftigt tappat i värde. Under sommaren har den förväntade förstärkningen av kronan gentemot euron uteblivit. Framöver bedömer vi dock att kronan långsamt kommer att röra sig ner mot 9, kr per euro. Tillväxtmarknadernas valutor har varit de starkast lysande stjärnorna under året, trots geopolitiska risker, långsam ekonomisk utveckling och låga råvarupriser. Kronans värde ökar på sikt RÄNTE- OCH VALUTAANTAGANDEN (%) Utfall 216 25 AUG Prognos 216 31 DEC 217 3 JUN 217 31 DEC 218 3 JUN 218 31 DEC Räntor Svensk reporänta -,5 -,5 -,5 -,5 -,25, 1 årig statsobligationsränta,1,2,2,4,7 1, Valutor EUR/SEK 9,47 9,2 9, 8,9 8,9 8,9 USD/SEK 8,4 8,47 8,49 8,9 8,9 7,95 KIX (SEK) 111,5 19,1 17,5 17,8 17,7 17,4 Reporäntan kryper upp mot noll 2 1,5 1,5 -,5 Globalt: Centralbanksprognoser (%) -1 215 216 217 218 Riksbank ECB BoE Fed Norges bank BoJ 2
FÖRDJUPNINGAR Fördjupningar De geopolitiska riskerna växer sig allt större i västvärlden. Blir Brexit startskottet för att EU-samarbetet splittras eller leder det till välbehövliga reformer som över tid stärker folkets förtroende för unionen? Osäkerheten är stor för utvecklingen framöver. Populistiska partier breder ut sig i Europa och påverkar på allvar politiken i flertalet länder. En förståelse för populism och dess koppling till den ekonomiska utvecklingen kommer att vara viktigt under de kommande åren. Bostadsbristen blir allt större Ökat byggande men minskade skulder En omöjlig ekvation Enligt Boverkets senaste prognos behövs det byggas 44 nya bostäder i Sverige fram till år 22. Under de närmsta tio åren beräknas det behövas uppemot 7 bostäder. Den kraftiga bristen på bostäder drabbar framförallt yngre och nyanlända som behöver skaffa sig jobb och utbildning i storstäder och universitetsregioner. Samtidigt är de yngre hushållen i allt högre grad mer skuldsatta. Vad händer med skuldsättningen om bostadsbyggandet ökar i takt med behoven? SEK mdr 5 4 3 2 1 Scenario för skuldsättning Hushållens skuldsättning Skuldökning av nyproduktion Hushållens skulder ökar Med dagens genomsnittliga belåningsgrad på 75 procent skulle hushållens skulder stiga med 9 miljarder per år om man bygger bostäder i den takt som behovet ropar. Vi tror dock att belåningsgraden riskerar att stiga till 85 procent när det gäller nybyggda bostäder framöver. Då skulle de totala skulderna istället öka till någonstans mellan 15 och 12 miljarder kronor per år. Hushållens skulder i förhållande till inkomsten skulle därmed i genomsnitt stiga med 1,6 procent per år. Med andra ord skulle stora investeringar i nybyggda bostäder leda till att svenska hushåll blir allt mer skuldsatta. 21
FÖRDJUPNINGAR Sverige: Bostadsbyggande och prisutveckling 45 4 35 3 25 2 15 1 28 21 212 214 216 2 15 1 5-5 -1 Färdigställda bostäder Nopriser (HOX-Index) Påbörjade bostäder Öka byggandet av hyresrätter Olika typer av reformer på bostadsmarknaden skulle kunna motverka denna utveckling, även om de nya flyttreglerna är ett steg i rätt riktning. Rörligheten på bostadsmarknaden behöver främjas och det måste byggas fler hyresrätter. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden gör att man utnyttjar det befintliga beståndet av bostäder bättre. Ett ökat byggande av hyresrätter skulle minska skuldbördan för hushållen. Både Riksbanken och Finansinspektionen är positiva till förslaget om att införa ett lagstiftat skuldkvotstak. Det skulle innebära att man endast får låna sex gånger disponibelinkomsten. Det här förslaget skulle slå hårt mot storstadsregionerna där snittpriserna på en bostadsrätt kraftigt överstiger det de flesta skulle ha råd att betala med ett tak på sex gånger inkomsten. Skuldkvotstaket skulle begränsa nyproduktionen och minska skuldbördan, men det skulle innebära en stor prispress på bostadsrätter i storstadsregionerna. Ett alternativ är att man flyttar nyproduktionen längre ifrån regionernas kärnor och förbättrar infrastrukturen runtom storstäderna. Brexit innebär nu att vänta och se Den politiska framtiden skapar frågetecken EU-samarbetet sätts på prov Brexit Britternas beslut att gå ur den Europeiska Unionen skapade stora rörelser på de finansiella marknaderna men under sommaren har den värsta dramatiken lagt sig. Theresa May har utsetts till ny premiärminister och framställs som målorienterad och pragmatisk. Vi befinner oss nu i en vänta-och-se fas eftersom Storbritannien ännu inte formellt har ansökt om att lämna EU. Den nya premiärministern har varit tydlig med att beslutet som britterna röstat fram ligger fast men det finns faktorer som skulle kunna ändra spelreglerna. Skottland och Nordirland vill stanna i EU och skapar därmed frågetecken om en uppbrytning av Storbritannien. Samtidigt står det största oppositionspartiet, Labour, inför ett partiledarval där en av kandidaterna uttalat sig om att en ny omröstning skulle kunna bli aktuell. Den politiska framtiden i Storbritannien väcker många frågor. De ekonomiska konsekvenserna för eurozonen kommer att vara begränsade. Privatkonsumtionen är den största drivkraften bakom utvecklingen i eurozonen och vi bedömer inte att den kommer att påverkas i någon större utsträckning av Brexit. Däremot riskerar företagens investeringar att minska vilket är en negativ faktor. De politiska riskerna kvarstår som det 22
FÖRDJUPNINGAR största orosmolnet. I ett katastrofscenario skulle hela EU-samarbetet brytas upp. Detta skulle kunna inträffa om framfarten för populistiska partier i Europa fortsätter. I ett positivt scenario skulle Brexit istället leda till att andra medlemmar väljer att öka samarbetet när man insett de negativa konsekvenserna för Storbritannien. I det scenariot skulle medlemsländerna satsa på välbehövliga reformer inom unionen vilket skulle stärka förtroende hos allmänheten. Populism blossar upp i tider av kris Den djupaste lågkonjunkturen sedan 3-talet Populism och den ekonomiska utvecklingen Är uppgången för populismen en effekt av svag ekonomisk tillväxt, eller är det en konsekvens av förändrade sociala värderingar och hög invandring? Hur kommer den ekonomiska politiken att påverkas av den ökande populismen i västländerna? Populism är inte på något sätt ett nytt fenomen. Trots det har de ekonomiska förutsättningarna för populismens uppgång under de senaste åren inte studerats eller förståtts i någon högre utsträckning. Vi tror att det är av största vikt att undvika att ta till alltför simpla förklaringar till uppkomsten av populism de senaste åren. Förändrade värderingar, stora flyktingströmmar och ekonomiska faktorer spelar alla en roll i att elda på rörelsen och går in i varandra. Hög invandring är delvis en konsekvens av skillnader i ekonomisk utveckling i olika länder. I ekonomiska kriser tenderar människor att återgå till traditionella sociala värderingar och till att längta efter en återgång till förgångna, mer blomstrande tider för att söka tröst i en turbulent värld. Det är viktigt att komma ihåg att lågkonjunkturen som uppkom av finanskrisen är den värsta sedan den stora depressionen på 193-talet. Även då blossade populismen kraftigt upp. Lågkonjunkturer med lägre löner och hög arbetslöshet bäddar för ett missnöje som snabbt sprider sig i samhället. Utvecklingen sedan finanskrisen har inneburit ökade klyftor i samhället där utsatta grupper halkar efter. Lönerna i Storbritannien har haft en negativ utveckling 115 11 15 1 95 9 UK/Sverige löne- och produktivitetutveckling 27-215 (27=1) 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Produktivitet Storbritannien Produktivitet Sverige Reallöner Storbritannien Reallöner Sverige Källa: OECD, Swedbank Research & Macrobond Influerar politiken Populistiska partier influerar den ekonomiska agendan även i länder där de inte direkt har en påverkan på regeringen. Ett bra exempel på detta är UKIP i Storbritannien. Uppkomsten av UKIP var en starkt bidragande faktor till att den före detta premiärminister, David Cameron, valde att utlysa en 23
FÖRDJUPNINGAR folkomröstning om EU-medlemskap och partiet påverkade valkampanjerna kraftigt. I USA vill republikanernas presidentkandidat, Donald Trump, 27 år efter Berlinmurens fall bygga en mur mot den mexikanska gränsen. I Europa märks det tydligt att uppkomsten av missnöjespartierna gör det svårt för de styrande partierna att implementera mindre populära, men nödvändiga, reformer. Genom att reformer uteblir påverkar populismen de långsiktiga tillväxtmöjligheterna negativt. Medianlönen i USA har i princip legat stilla under de senaste 2 åren 15 14 13 12 11 1 9 USA: Produktivitet, medel- och medianlön 1995-215 (1995=1) 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 USA Produktivitet Medianlön Medellön Källa: BLS, OECD, Swedbank Research & Macrobond Strukturella reformer en nödvändighet Det finns få, om några, enkla lösningar till utmaningarna västvärlden står inför idag. Den låga tillväxten är delvis en konsekvens av finanskrisen men också ett resultat av underliggande strukturella problem i samhället på grund av svagare produktivitet och en åldrande befolkning. Europa behöver ambitiösa reformer för att komma tillrätta med problemen på lång sikt. Politiska risker Kärnan i våra negativa scenarier Terrorattacker, flyktingvågen och en svag global tillväxt har skapat en stark grogrund för uppkomsten av populism och nationalism i västvärlden där samarbeten blir alltmer sköra. Ett alltmer splittrat Europa, ökade utmaningar för NATO-samarbetet och ett alltmer protektionistiskt sentiment skapar stora utmaningar för säkerhet, frihandel, välstånd och en stabil framtid. Utvecklingen skapar en stor osäkerhet vilket dämpar viljan att investera och genomföra reformer för att öka produktiviteten. Dessa faktorer är kärnan i de negativa riskerna vi ser för världen framöver. Ett försvagat samarbete skapar oro framöver Finanskrisen har bidragit till lägre produktivitet, stillastående eller till och med negativ löneutveckling och en betydligt lägre tillväxt än man förutspådde innan krisen vilket har skapat en grogrund för populism och ökad den geopolitiska osäkerheten. 24