Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag - Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell

Ekonomihögskolan, Vt 2010 2010 Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag - Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Magisteruppsats i ekonomistyrning 4FE02E Susanne Kalénius & Julia Svensson Examinator: Jan Alpenberg Handledare: Fredrik Karlsson 5/28/2010

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010 Författare: Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare: Fredrik Karlsson Titel: Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem: Omvärldsförändringar såsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvärde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebär identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden, men studier visar att annan information än den finansiella spelar in när ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hänsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut. Det finns i dagsläget ingen investeringsbeslutsmodell som täcker in alla väsentliga områden som är viktiga att ta hänsyn till innan ett investeringsbeslut fattas. Denna uppsats syftar till att fylla detta tomrum genom att ta fram en modell som kan hjälpa företags beslutsfattare att säkerställa att alla väsentliga aspekter har tagits hänsyn till. Syfte: Syftet är att förbättra investeringsbesluten hos mindre och medelstora tillverkande företag, genom att utveckla en empiriskt förankrad analys- och utvärderingsmodell som ger en bredare analys vid investeringsbeslut än traditionella investeringskalkyler, samt att testa modellen empiriskt för att utvärdera dess praktiska relevans. Metod: Studien är av kvalitativ art och insamling av uppsatsens empiriska material har skett genom designen flerfallstudie och genom metoden semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med personer insatta i företagets investeringar i fallföretagen Jitech och ProfilGruppen. Slutsatser: Utifrån tidigare forskning och insamlad empiri har en investeringsbeslutsmodell som ger en bredare analys tagits fram i uppsatsen. Modellen innehåller förutom traditionella kalkylmetoder, dimensioner som organisation och styrning, position i försörjningskedjan, konkurrens och konjunktur. I

Förord Färdigställandet av denna uppsats innebär att eran som studenter på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet i Växjö har kommit till sitt slut. Efter fyra års studier har vi slutligen utfört vår sista studierelaterade prestation vilket har resulterat i den här uppsatsen som blir vår språngbräda ut i arbetslivet. Vi vill ta tillfället i akt att tacka de personer som har bidragit till uppsatsarbetet. Först och främst vill vi tacka vår handledare, Fredrik Karlsson, vår examinator, Jan Alpenberg, samt våra opponenter. Alla har de gett oss värdefulla råd längs vägen och bidragit till uppsatsens existens. Vi vill även rikta ett tack till Roland Johnsson på Jitech och Ulrika Svensson på ProfilGruppen som tog sig tid till att svara på våra frågor. Slutligen tackar vi universitetsbiblioteket i Växjö där vi har spenderat den största delen av vår vakna tid under de senaste åren. Dess ljusa lokaler, goda kaffe och generösa öppettider har gett oss en glädjefylld och produktiv vardag. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 28 maj 2010 Susanne Kalénius Julia Svensson II

- Innehållsförteckning - Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION 3 1.3 PROBLEMFORMULERING 4 1.4 SYFTE 5 1.5 DISPOSITION 5 2. METOD 6 2.1 VAL AV METOD 6 2.2 FORSKNINGSANSATS DEDUKTION 6 2.3 FLERFALLSTUDIE SOM FORSKNINGSMETOD 7 2.4 NORMATIV METOD 7 2.5 DATAINSAMLING - SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER 8 2.6 KVALITETSKRITERIER 8 3. REFERENSRAM 10 3.1 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSSTYRNING OCH INVESTERINGSBEHOV 10 3.2 INVESTERINGAR 12 3.3 INVESTERINGSFORSKNING 12 3.3.1 BESLUTSORIENTERAD INVESTERINGSFORSKNING 13 3.3.2 PROCESSORIENTERAD INVESTERINGSFORSKNING 14 3.3.2.1 Investeringsprocessens olika faser 15 3.3.2.2 Hur fattas investeringsbeslutet i praktiken? 16 3.4 INTERNA PÅVERKANSFAKTORER PÅ INVESTERINGSBESLUTET 18 3.4.1 TRADITIONELLA KALKYLMETODER 18 3.4.2 ORGANISATION OCH STYRNING 18 3.5 EXTERNA PÅVERKANSFAKTORER 20 3.5.1 FÖRSÖRJNINGSKEDJANS PÅVERKAN PÅ INVESTERINGAR 20 3.6 STRATEGISK ANALYS AV INVESTERINGAR 22 3.7 KONCEPTUELL MODELL 24 4. ANALYS I 25 4.1 INVESTERINGSBEHOV 25 4.2 INTERN PÅVERKAN PÅ INVESTERINGSBESLUTET 25 III

4.2.1 TRADITIONELLA KALKYLMETODER 25 4.2.2 ORGANISATION OCH STYRNING 26 4.3 EXTERN PÅVERKAN PÅ INVESTERINGSBESLUTET 28 4.3.1 FÖRETAGETS POSITION I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN 28 4.4 STRATEGISK HELHETSANALYS 29 5. EMPIRI 32 5.1 JITECH 32 5.1.1 INVESTERINGSBEHOV 32 5.1.2 TRADITIONELLA KALKYLMETODER 32 5.1.3 ORGANISATION OCH STYRNING 33 5.1.4 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN 34 5.1.5 UTVÄRDERING AV INVESTERINGSBESLUTSMODELLEN 34 5.2 PROFILGRUPPEN 35 5.2.1 INVESTERINGSBEHOV 35 5.2.2 TRADITIONELLA KALKYLMETODER 35 5.2.3 ORGANISATION OCH STYRNING 36 5.2.4 FÖRSÖRJNINGSKEDJAN 36 5.2.5 UTVÄRDERING AV INVESTERINGSBESLUTSMODELLEN 37 6. ANALYS II 38 6.1 INVESTERINGSBEHOV 38 6.2 INTERN PÅVERKAN PÅ INVESTERINGSBESLUTET 39 6.2.1 TRADITIONELLA KALKYLMETODER 39 6.2.2 ORGANISATION OCH STYRNING 39 6.3 EXTERN PÅVERKAN PÅ INVESTERINGSBESLUTET 41 6.3.1 FÖRETAGETS POSITION I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN 41 6.3.2 ANDRA EXTERNA FAKTORER - KONKURRENS OCH KONJUNKTUR 41 6.6 STRATEGISK HELHETSANALYS 42 6.7 MODELLENS PRAKTISKA RELEVANS 43 7. SLUTDISKUSSION 45 7.1 SLUTSATSER 45 7.2 KRITIK TILL EGEN FORSKNING 45 7.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 45 8. KÄLLFÖRTECKNING 46 IV

BILAGEFÖRTECKNING BILAGA 1 OPERATIONALISERING 49 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE 50 BILAGA 3 FÖRETAGSBESKRIVNING AV JITECH 52 BILAGA 4 FÖRETAGSBESKRIVNING AV PROFILGRUPPEN 53 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1 - EXEMPEL PÅ FÖRSÖRJNINGSKEDJA 20 FIGUR 2 - KONCEPTUELL MODELL 24 FIGUR 3 - INVESTERINGSBESLUTSMODELL 31 FIGUR 4 - REVIDERAD INVESTERINGSBESLUTSMODELL 44 V

- 1. Inledning - 1. Inledning I detta kapitel ges en bakgrundsbeskrivning till investeringar samt de förändringar som påverkat företags investeringsbehov. Bakgrunden mynnar ut i en problemdiskussion och därefter presenteras det syfte som rapporten avser att uppfylla. Kapitlet avslutas med att uppsatsens fortsatta disposition beskrivs. Denna uppsats handlar om investeringsbeslut i mindre och medelstora tillverkande företag och ingår som en del i ett större forskningsprojekt om investeringar och strategisk ekonomistyrning. Redan 1994 påbörjade Jan Alpenberg och Fredrik Karlsson en studie gällande investeringar i mindre och medelstora företag som resulterade i en rapport åt Arbetslivsfonden 1. Forskningen har därefter fortsatt och lett till en licentiatavhandling 2 och en doktorsavhandling 3 vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Forskarna har undersökt hur företag fattar beslut gällande investeringar och denna uppsats ämnar fortsätta denna forskning genom att föreslå en modell som syftar till att användas som ett redskap för företag vid investeringsbeslut. 1.1 Bakgrund Från och med 1990-talet har stora förändringar skett i flera branscher och inte minst för tillverkande företag. Detta har visat sig genom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kunskaps- och kompetensutveckling samt på betydelsen av kundvärde och kvalitet. 4 Förändringarna har lett till att företag har börjat konkurrera på andra sätt än vad som tidigare varit normen. Andersson och Larsson menar att flexibla företag och fokus på kompletta försörjningskedjor har blivit viktigare för att uppnå konkurrenskraftighet. Företag kan inte längre konkurrera som en självständig enhet utan konkurrerar genom förbättring och effektivisering som involverar hela försörjningskedjan. 5 Försörjningskedjan definieras som: 1 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (1994) 2 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (1996) 3 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) 4 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.10 5 Andersson, G. & Larsson, R. G. (2006) s.13 1

- 1. Inledning - / / the network of organizations that are involved, through upstream and downstream linkages, in the different processes and activities that produce value in the form of products and services in the hands of the ultimate customer. 6 Företag har fått en större insikt om den ömsesidiga påverkan som sker mellan aktörerna på olika nivåer i försörjningskedjan. Varje del av kedjan påverkar de ackumulerade kostnaderna och det slutliga kundvärdet vilket gör att det är nödvändigt att ta hänsyn till och integrera även leverantörers leverantörer och kunders kunder. Detta har stor inverkan på det enskilda företagets beslutsfattande, både på strategisk- och operativ nivå. 7 Omvärldsförändringarna har lett till ökad konkurrens vilket även påverkar företagets interna arbete med investeringar. Detta eftersom vikten av att investeringar genomförs till rätt kostnad och vid rätt tillfälle är stor då en felaktig investering kan leda till störningar i produktionen, alternativt att kapital binds i ett projekt som inte borde genomförts istället för att användas till något bättre. 8 De ovan nämnda förändringar som har berört företag, inte minst i den tillverkande sektorn, har lett till ökade krav vilket också inneburit ett ökat investeringsbehov. Detta för att företagen i kedjan ska vara integrerade gällande bland annat IT-system men även för att de möter ökade krav på produktions- och logistikkapacitet. 9 Investeringar förekommer i många olika former, sammanhang och organisationer. Det finns olika definitioner av investeringar och Alpenberg och Karlsson definierar det som: /.../ långsiktiga satsningar, av såväl materiell som immateriell karaktär, som under sin livslängd syftar till att utveckla verksamheten och skapa förutsättningar för tillväxt i företaget. 10 Enligt Nilsson och Persson är investeringar avgörande för att möjliggöra framtida ekonomisk tillväxt för företag. 11 Faktorer som påverkar investeringar är enligt Alpenberg och Karlsson företagets strategi, affärsidé, kompetens samt försörjningskedjan i form av kunder och leverantörer. 12 Investeringsbedömningen är en viktig del i företags beslutsfattande och planering och innebär 6 Christopher, M. (2005) s.17 7 Christopher, M. (2005) s.18 8 Kinnander, A. (1996) s.9ff 9 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.10 10 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.10 11 Persson, I. & Nilsson, S. Å. (1993) s.13 12 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.196 2

- 1. Inledning - identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. 13 Beslutet har stor inverkan på företaget och kan vara avgörande för företagets långsiktiga överlevnad. 14 1.2 Problemdiskussion Investeringsbeslutet har stor påverkan på företags framtida konkurrenssituation. Detta eftersom en investering påverkar vad företaget gör, hur det gör det och var det gör det. Om investeringen visar sig vara framgångsrik kan företaget uppnå strategiska och operationella fördelar gentemot andra företag, men om investeringen visar sig vara ett misstag kan företaget istället ha slösat med både tid och resurser vilket kan leda till en förlorad möjlighet att uppnå konkurrensfördelar. 15 Strategiskt viktiga investeringar påverkar inte enbart det enskilda företaget utan även förädlingskedjan som företaget ingår i. 16 Att göra en relevant investeringsbedömning är därför angeläget ur både det enskilda företagets och hela förädlingskedjans perspektiv. När företag fattar beslut om investeringar som ska genomföras finns det ett flertal kalkylmetoder att använda sig av. De vanligaste metoderna vid investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden (paybackmetoden) 17. Ljung och Högberg menar dock att när investeringsbeslut fattas idag krävs förutom finansiell information även kunskap om förhållandet mellan personalen, kunderna, tekniken och hela verksamheten samt hur detta ska kunna mätas i pengar. 18 Investeringsforskningen visar alltså att företag utgår från annan information än finansiell när beslut om investeringar ska fattas. 19 När företag bedömer om en investering ska genomföras menar Ljung et al att utgångspunkten ska ligga i att relatera investeringarna till de mål som företaget strävar efter att uppnå. Mål som hög lönsamhet och långsiktig överlevnad är huvudsakliga mål bland företag och dessa kan ibland vara motsägelsefulla. Kortsiktig vinstmaximering kan exempelvis motarbeta långsiktig överlevnad. För att hitta en balans mellan huvudmålen kan dessa preciseras tydligare i olika dimensioner och vid en planerad investering blir det därför viktigt att bedöma denna ur fler dimensioner än den finansiella. Ljung et al menar att traditionella kalkylmetoder inte ger en komplett bild av hur investeringen kan påverka företaget och därför bör de inte heller fungera som det enda beslutsunderlaget. 20 Carr och 13 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.12 samt Adler, R. W. (2000) s.15 14 Adler, R. W. (2000) s.15 samt Ljung, J. et al (2007) s.250 15 Adler, R. W. (2000) s.15 16 Shank, J. K. & Govindarajan, V. (1992) s.197 17 Dessa metoder kommer fortsättningsvis i uppsatsen att benämnas som de traditionella kalkylmetoderna. 18 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.5 19 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.11 20 Ljung, J. et al (2007) s.253f 3

- 1. Inledning - Tomkins menar exempelvis att kunders påtryckningar på genomförandet av en investering kan vara så stora att kalkylernas utfall helt och hållet förbises. 21 Även Alpenberg och Karlsson menar att det finns risker med att endast använda sig av kalkyler som exempelvis beräknar återbetalningstiden. Risken är då att företagen utifrån detta underlag prioriterar fel investeringar eftersom de tenderar att fatta kortsiktiga beslut med den metoden. 22 Enligt Slagmulder ignorerar majoriteten av den befintliga investeringsbeslutsforskningen de strategiska aspekterna och den organisatoriska kontext som investeringsbeslutet tar plats i. 23 Detta trots att det visat sig otillräckligt i praktiken att endast basera investeringsbesluten på kvantitativa grunder då investeringsprocessen i själva verket är långt mer komplicerad än vad de traditionella kalkylmetoderna föreslår. 24 Att ta hänsyn till mer strategiska och kvalitativa dimensioner vid investeringsbeslut har visat sig nödvändigt, men vilken information krävs för att fatta besluten? Hur ska beslutsfattaren gå tillväga vid beslutet för att täcka in alla dimensioner som behövs ta hänsyn till? I nuläget saknas riktlinjer som innefattar fler dimensioner än de rent beräkningsmässiga ekonomiska kalkylerna, som företag kan använda sig av vid beslutsfattandet. Även om forskning visat att många företag tar hänsyn till annat än traditionell kalkylmetoder vid besluten, finns det en risk att någon av de viktiga delarna faller bort vid beslutet om det inte finns en komplett beslutsmodell. Detta gör att beslutet fattats på ofullständig information vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser till följd av ett felaktigt investeringsbeslut. 25 Detta resulterar i att det finns ett behov av att ta fram en tydlig modell som täcker in alla väsentliga områden och som kan användas som beslutsunderlag för företag som står inför ett investeringsbeslut och därmed underlätta beslutsprocessen. Genom en visualisering av samtliga aspekter som bör beaktas vid ett investeringsbeslut minskar risken för felbedömning och möjliggör en allomfattande bedömning av investeringar. Det är i detta denna uppsats har sin utgångspunkt. 1.3 Problemformulering Hur kan en investeringsbeslutsmodell se ut som tar hänsyn till fler aspekter än enbart finansiella? Vilka aspekter bör ingå i en sådan modell? 21 Carr, C. & Tomkins, C. (1996) s.209 22 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.12 23 Slagmulder, T. (1997) s.104 24 Slagmulder, T. (1997) s.104 25 Adler, R.W. (2000) s.18 4

- 1. Inledning - 1.4 Syfte Syftet är att förbättra investeringsbesluten hos mindre och medelstora tillverkande företag, genom: - att utveckla en generell empiriskt förankrad analys- och utvärderingsmodell som ger en bredare analys vid investeringsbeslut än traditionella investeringskalkyler. - att testa modellen empiriskt för att utvärdera dess praktiska relevans. 1.5 Disposition Det första kapitlet i uppsatsen har behandlat problematiken kring investeringsbeslut samt bakgrunden till varför det är av intresse att utforma en investeringsbeslutsmodell. Kapitlet avslutas med en frågeställning och det syfte som uppsatsen avser att uppfylla presenteras. I det andra kapitlet, metodkapitlet, redogörs för det angreppssätt som använts i uppsatsen. Här diskuteras även val av respondenter och fallföretag och avslutningsvis behandlas ett antal kvalitetskriterier. Det tredje kapitlet är uppsatsens referensram och detta är uppbyggt i tre delar: beslutsorienterad investeringsforskning, processorienterad investeringsforskning samt interna och externa påverkansfaktorer. Kapitlet avslutas med en konceptuell modell som syftar till att länka samman uppsatsens syfte med de olika delarna i referensramen. I Analys I som är efterföljande kapitel diskuteras de aspekter som vuxit fram ur referensramen och varför de bör ingå eller inte ingå i investeringsbeslutsmodellen. Kapitlet avslutas med att den framtagna investeringsbeslutsmodellen visualiseras. Empirikapitlet som följer presenterar respondenternas svar angående deras investeringsbeslut och deras uppfattning om investeringsbeslutsmodellen. I det näst sista kapitlet, Analys II, revideras modellen utifrån respondenternas kommentarer och en ny modell visualiseras i slutet av kapitlet. Slutligen i uppsatsen förs en slutdiskussion kring resultatet och här diskuteras även kritik till eget arbete och förslag till fortsatt forskning. 5

- 2. Metod - 2. Metod D 2.1 Val av metod et här avsnittet behandlar studiens metod samt dess forskningsansats. Motivering till flerfallsstudien som forskningsmetod presenteras samt hur datainsamlingen skett. Avslutningsvis diskuteras kvalitetskriterierna. Vid val av forskningsstrategi skiljer forskare mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Skillnaden mellan de båda angreppssätten är enligt Bryman och Bell sättet att gå tillväga i företagsekonomisk forskning. Kvalitativ forskning fokuserar till skillnad från kvantitativ på ord när data samlas in och analyseras. 1 Då denna studies syfte är att ta fram en generell modell och testa denna praktiskt, lämpar sig kvalitativ metod. Detta eftersom respondenternas uppfattning av modellens praktiska funktion är viktigare än forskarnas. 2 Även om modellens syfte är att vara generell, vilket är ett av kvantitativ forsknings karakteristika, lämpar sig trots det kvalitativ metod bättre än kvantitativ. Detta eftersom studien strävar mot att få en kontextuell förståelse kring hur företag tänker när investeringsbeslut fattas. Detta styrker valet av kvalitativ metod framför kvantitativ då generaliseringen endast eftersträvar att bli applicerbar på mindre och medelstora tillverkande företag. 3 2.2 Forskningsansats Deduktion Deduktion är enligt Bryman och Bell det vanligaste förhållandet mellan teori och empiri inom samhällsvetenskap. Ansatsen innebär att forskaren utgår från det som är känt inom forskningsområdet för att utifrån det forma hypoteser som i sin tur ska testas empiriskt. Slutligen görs en återkoppling till teorin och de tidigare forskningsresultaten inom området för en eventuell revidering av teorin. 4 Denna studie ingår i ett större forskningsprojekt där mycket genomförd forskning redan finns att tillgå. Dessutom är ämnesområdet historiskt viktigt inom företagsekonomisk forskning vilket gör att det finns en stor konceptuell bas att utgå från. Forskningen tar plats i uppsatsens referensram, vilken är studiens utgångspunkt och grunden för investeringsbeslutsmodellen. Modellen i sig motsvarar hypoteserna, som Bryman och Bell nämner, och testas empiriskt för att därefter återkopplas till teorin. Med andra ord antar denna studie en deduktiv karaktär. 1 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.40 2 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.322 3 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.323 4 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.23 6

- 2. Metod - 2.3 Flerfallstudie som forskningsmetod Som ovan nämnts har investeringsbeslutsmodellen utvecklats från resultat av tidigare empiriska studier rörande investeringar och investeringsbeslut, med primärt syfte att vara generaliserbar för mindre och medelstora tillverkande företag. Eftersom många fallstudier redan har gjorts i ämnet har inga nya fall studerats i denna uppsats för att ligga till grund för investeringsbeslutsmodellen utan redan genomförda studier har fyllt den rollen. Eftersom uppsatsen syftar till att utveckla en generell investeringsbeslutsmodell ses inget hinder i att dessa fallstudier inte är genomförda av oss, då en djupare förståelse för enskilda fall inte har eftersträvats utan snarare en generell insikt i vad som påverkar den typ av företag vid investeringsbeslut. Den färdiga modellen har sedan testats empiriskt på två företag för att utvärdera om den kan fungera som underlag vid beslutsfattandet kring investeringar. Fallstudier är enligt Bryman och Bell lämpligt för att få en djupare förståelse för det specifika fallet, 5 men då detta inte är vårt syfte har vi använt oss av en flerfallstudie där en bredare förståelse av flera fall erhålls. Enligt Yin kan fallstudier täcka flera fall för att leda till "cross-case"-slutsatser. De enskilda fallen behöver då inte presenteras separat utan endast resultaten av fallstudierna för att kunna dra allmänna slutsatser. 6 Han menar även att det ofta innebär att det krävs stora resurser och mycket tid att genomföra multifallstudier 7 vilket ytterligare har varit ett motiv att använda redan genomförda studier av fall eftersom ingen möjlighet har funnits att samla in den omfattande empirin till modellutvecklingen. För att testa modellen har ProfilGruppen och Jitech valts som fallföretag eftersom de båda företagen medverkat i tidigare studier kring investeringsbeslut samt att de skiljer sig åt markant. ProfilGruppen är ett börsnoterat företag med krav på sig från aktieägarna medan Jitech är ett ägarstyrt företag. Företagens olikheter gör dem till lämpliga kandidater eftersom modellens generaliserbarhet då sätts på prov. Om modellen visar sig lämplig för två olika företag kan dess generaliserbarhet anses vara högre än om den testas på två liknande företag. 2.4 Normativ metod "A normative method describes one or more desirable futures and envisages what paths could lead to them." 8 Normativa metoder börjar med en preliminär bild av en önskvärd framtid av särskilt intresse. Sedan går arbetsgången bakåt för att se om och hur bilden kan utvecklas ur den nuvarande situationen. Motsatsen 5 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.71 6 Yin, R. K. (2009) s.20 7 Yin, R. K. (2009) s.53 8 http://forlearn.jrc.ec.europa.eu/guide/9_key-terms/normative.htm (2010-03-29) 7

- 2. Metod - är undersökande metod vilken börjar från en nuvarande situation för att se var händelser och trender kan leda. 9 I en normativ metod utgår forskarna från frågor om hur något bör vara samt hur detta rättfärdigas. Normativa frågor behandlar alltså värden som ligger till grund för att beskriva hur och varför något bör vara på ett visst sätt. Värdena ger uttryck för något som är önskvärt eller avskyvärt, rätt eller orätt och en normativ analys har som syfte att synliggöra, precisera och problematisera just dessa värdeutsagor. Att svara på hur något bör vara är att ta ställning i en värdefråga 10 och eftersom denna uppsats syftar till att utveckla en modell som visar företag hur de bör göra samt hur detta rättfärdigas har en normativ analys genomförts. Denna uppsats är därför en normativ designstudie som syftar till att designa en modell för att ge en rekommendation till företag angående hur de bör göra vid investeringsbeslut för att förbättra dessa. 2.5 Datainsamling - Semistrukturerade intervjuer För att testa investeringsbeslutsmodellens praktiska användbarhet har semistrukturerade intervjuer genomförts med ovanstående nämnda företag. En person på varje företag har intervjuats och svarat på frågor som rör deras investeringsbedömning och modellens praktiska relevans. Urvalet har skett genom att den person på företaget som besitter mest kunskap om vad som ligger till grund när beslut om investeringar fattas har intervjuats. På Jitech har Roland Johnsson som är VD/ägare/försäljningschef intervjuats och på ProfilGruppen har Ulrika Svensson som är redovisningschef intervjuats. Vid kvalitativ forskning är intervjuer den mest frekvent använda metoden för att samla in data och detta beror bland annat på att det är en flexibel process, samt att andra metoder som observationer är tidskrävande och kräver mycket närvaro av forskarna. Eftersom en investeringsprocess tar lång tid har inte möjligheten funnits att tillämpa investeringsbeslutsmodellen och närvara under hela processen. Detta motiverar valet av metod ytterligare, men även det faktum att metoden ger respondenterna möjlighet att avvika från de fastställda intervjufrågorna och diskutera fritt kring aspekter som eventuellt inte är förutsägbara. 11 Även om reliabiliteten och validiteten riskerar att bli lägre vid semi- strukturerade intervjuer, eftersom det är svårt att uppnå standardiserade svar under intervjuprocessen, anses inte detta ha haft någon större påverkan på resultatet. 2.6 Kvalitetskriterier Då denna studie utgår från ett kvalitativt angreppssätt har studiens kvalitet säkrats genom de begrepp som Bryman och Bell hävdar är lämpligast vid kvalitativ forskning. Ett grundläggande kvalitetskriterium i 9 http://forlearn.jrc.ec.europa.eu/guide/9_key-terms/normative.htm (2010-03-29) 10 Badersten, B. (2006) s.7, s.187ff 11 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.361 8

- 2. Metod - kvalitativ forskning, som ersätter reliabilitet och validitet i kvantitativ forskning, är trovärdhet. Trovärdheten delas in i delkriterierna tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftbarhet. Tillförlitligheten speglar hur väl forskarna lyckas fånga bilden av den sociala miljön som studeras. 12 För att öka uppsatsens tillförlitlighet har intervjuerna spelats in för att på så sätt minska risken för missuppfattning samt för att göra det möjligt att återgå till respondenternas exakta svar. Kvalitetskriteriet överförbarhet syftar till att redogöra djupt och tydligt för den insamlade empirin vilket ger läsarna en möjlighet att bedöma om slutsatserna är överförbara till en annan social miljö. 13 Den insamlade empirin i denna studie har noggrant dokumenterats och redovisats i empiriavsnittet för att ge läsaren en möjlighet att avgöra graden av överförbarhet. De fullständiga intervjusvaren finns att tillgå i form av ljudfiler samt transkriptioner för den som önskar en ytterligare fördjupning. Uppsatsens trovärdhet ökar dessutom på grund av att begrepp som är väl förankrade i investeringsforskningen har använts. Att respondenternas svar finns att tillgå i ljud- och textfiler ökar även studiens pålitlighet, det vill säga utomståendes möjlighet att granska det insamlade materialet. 14 Det sista kvalitetskriteriet, bekräftbarheten, innebär att forskaren säkerställer att denne agerat i god tro och inte låtit några personliga värderingar påverka resultatet. En medvetenhet om att fullständig objektivitet inte är möjligt att uppnå vid kvalitativ forskning är dock väsentlig. 15 12 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.306f 13 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.307 14 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.307 15 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s.307f 9

- 3. Referensram - 3. Referensram I detta kapitel redogörs för investeringar och de omvärldsförändringar som påverkat investeringsbehovet. Dessutom behandlas besluts- och processorienterad investeringsforskning, interna och externa påverkansfaktorer samt strategisk investeringsanalys. Avsnittet leder fram till Analys I där modellen ska tas fram. 3.1 Förändringar i verksamhetsstyrning och investeringsbehov Det senaste decenniet har inneburit stora förändringar för många svenska företag 1 och inte minst för företag i den tillverkande sektorn. Enligt Alpenberg och Karlsson befinner sig dessa företag mitt i nya utmaningar till följd av de omfattande omvärldsförändringar som tog fart under 1990-talets senare hälft. Teknikutveckling, ökad fokusering på kvalitet, kundvärde och kunskaps- och kompetensutveckling samt att konkurrera med hela försörjningskedjan är sådant som inneburit förändrade förhållanden och högre krav på dagens företag. 2 Exempelvis kan integrerade affärssystem som sträcker sig genom hela kedjan ses som en förutsättning för att kunna agera snabbt och flexibelt, menar Lindvall. 3 Detta kan innebära stora oumbärliga investeringar i IT-lösningar för att ett företag ska kunna uppfylla sin roll i alliansen. Den hårdnade konkurrensen tvingar även företag att pressa ned priserna och ställer allt högre krav på produktiviteten hos de allt färre och större leverantörerna, vilket föranleder behovet av att investera i förbättringar i produktionskapacitet. Förmågan att utvecklas och växa kan spela en väsentlig roll för företags överlevnad vilket även ställer krav på att företag löpande ska kunna göra nödvändiga anpassningar och komplexa investeringar. 4 Enligt Shank har många företag hamnat efter på marknaden på grund av att de har varit för långsamma gällande investering och implementering av moderna tillverkningsteknologier. 5 Modernt företagande har mött ett signifikant paradigmskifte genom att enskilda företag inte längre konkurrerar som enskilda självstyrande enheter utan som hela försörjningskedjor. Företags framgång beror idag på företagets förmåga att integrera företagets nätverk av företagsrelationer i den/ de 1 Lindvall, J. (2001) s.11 2 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.10 3 Lindvall, J. (2001) s.18 4 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.10 5 Shank, J. K. (1996) s.185 10

- 3. Referensram - försörjningskedja/or som företaget agerar i. 6 Leverantörers leverantörer och kunders kunder har fått ökad betydelse då kraven på flexibilitet och reaktionsförmåga blir större, menar Mattsson. 7 Att förlita sig på enbart kvantitativa metoder, som fokuserar på kassaflöden men missar strategiska aspekter för att fatta investeringsbeslut, har visat sig otillräckligt i praktiken och har sedan länge mött kritik av forskare. 8 De traditionella kalkylmetoderna har kritiserats för att ha ett för kortsiktigt och smalt perspektiv samt utesluta icke-finansiella aspekter. Detta gör att andra väsentliga kvalitativa delar lätt överses vid investeringsbeslut. 9 Trots denna kritik menar Adler att de traditionella kalkylmetoderna fortfarande används i stor utsträckning, vilket även styrks av Alpenberg och Karlsson. 10 Att endast använda dessa metoder kan medföra en risk för att fatta beslut som fäster störst vikt vid att generera kortsiktiga kassaflöden istället för att se till den långsiktiga strategiska verksamheten. 11 Även Slagmulder menar att traditionella kalkylmetoder är otillräckliga och till och med kan ha negativ effekt på investeringsbeslutens kvalitet och i värsta fall underminera företagets konkurrenskraftighet. 12 Shank menar att de traditionella kalkylmetoderna inte behandlar alla väsentliga frågor som bör behandlas vid beslut om investeringar. Dessa mindre kvantifierbara frågor kan röra sig exempelvis om produktionsflexibilitet eller kvalitet som inte berörs i traditionella kalkylmetoder såsom nuvärdesberäkning. 13 Shank menar dock inte att något företag bör investera i ett projekt som visar negativt nuvärde, men ser metoden mer som en restriktion än ett beslutsverktyg. 14 Studier har visat att investeringsbeslutet är långt mer komplext än vad litteraturen kring de traditionella kalkylmetoderna föreslår 15 och investeringsbeslut har allt för stor vikt för att beslutsfattandet ska göras på kortsiktiga grunder, menar Adler. Detta gör att det är motiverat att lägga mer resurser på en mer utförlig analys för att skaffa konkurrensfördelar och uppnå en önskvärd långsiktig position. 16 6 Mattson, S. A. (1999) s.40 samt Lambert, D. M. & Cooper, M. C. (2000) s.65ff 7 Mattson, S. A. (1999) s.40 8 Adler, R. W. (2000) s.15 samt Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.429 9 Adler, R. W. (2000) s.16 10 Adler, R. W. (2000) s.18 samt Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.53 11 Adler, R. W. (2000) s.18 12 Slagmulder, R. (1997) s.105 13 Shank J. K. (1996) s.185 14 Shank J. K. (1996) s.196 15 Slagmulder, R. (1997) s.104 16 Adler, R. W. (2000) s.22 11

- 3. Referensram - 3.2 Investeringar Något som kännetecknar samtliga investeringar är att de kräver kapital för att kunna genomföras, samt att de konsekvenser som en genomförd investering för med sig kommer att prägla företaget i flera år, menar Ljung och Högberg. De definierar investeringar som en kapitalsatsning som ger betalningskonsekvenser under en längre tid 17. En investering kan vara materiell eller immateriell och det förstnämnda är då en investering i fysiska tillgångar såsom maskiner, fastigheter och inventarier. En immateriell investering kan vara i utbildning eller marknadsföring. De motiv som ofta ligger bakom när företag gör en investering är att de vill ersätta gammal utrustning, bygga ut eller förändra kapaciteten. 18 Alpenberg och Karlsson menar att investeringar utgörs av olika satsningar som ska leda till en utveckling eller förändring av verksamheten mot bättre lönsamhet och ökad ekonomisk effektivitet. 19 Förutom att investeringar kan vara materiella eller immateriella kan de även klassificeras in i olika typer av investeringar. Flera författare menar 20 att det behövs en klassificering av investeringar för att typiska drag för investeringarna ska lyftas fram när beslut ska fattas. Genom att klassificera investeringarna kan företagen på ett bättre sätt tillämpa korrekta kravnivåer och bedömningskriterier vid varje investeringssituation. Honko samt Persson och Nilsson skiljer på inriktningsinvesteringar och anpassningsinvesteringar. Det förstnämnda kännetecknas av investeringar som genomförs i samband med att en större förändring sker i företaget. Investeringarnas syfte är då att ta fram nya produkter och processer som ska användas i den framtida verksamheten. Anpassningsinvesteringarna handlar istället om de investeringar som görs för att anpassa verksamheten efter den inriktning som företaget tagit. Andra vanligt använda klassificeringar i företag är enligt Alpenberg och Karlsson: expansionsinvesteringar, kvalitetsförbättrande investeringar, ersättningsinvesteringar, forskning och utvecklingsinvesteringar samt strategiska investeringar. 21 3.3 Investeringsforskning Det finns två huvudsakliga inriktningar vid investeringsforskning, nämligen den beslutsorienterade och den processorienterade. Den beslutsorienterade investeringsforskningen är enligt Eriksson till för att underlätta vid investeringsbedömning och här utvecklas modeller och kalkyler som beslutsunderlag. Den processorienterade, som uppkom från kritiken mot den beslutsorienterade och berörs senare i 17 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.8 18 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.8f 19 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.40 20 Bierman, H. & Schmidt, S. (1963) samt Segelod, E. (1986) ur Alpenberg, J. och Karlsson, F. (2005) s.40 21 Honko, J. (1980) samt Persson, I. & Nilsson, S.Å. (1993) ur Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.339f 12

- 3. Referensram - referensramen, har som syfte att skapa kunskap om investeringsverksamheten och avser därför att kartlägga det faktiska beteende som finns i företag vid investeringsbehov. 22 3.3.1 Beslutsorienterad investeringsforskning Enligt Pike och Dobbins är ett investeringsbeslut en fråga om en bedömning av hur företagets resursanvändning ska fördelas samt hur denna avvägning kan motiveras. 23 När ett beslut ska fattas om vilken investering som ska genomföras ställs för- och nackdelar mot varandra för att kunna välja det alternativ som på bästa sätt uppfyller det syfte som investeringen var tänkt för. Den rationella beslutsmodellen, som är listad utifrån hur beslutet bör fattas teoretiskt för att uppnå ett så korrekt beslut som möjligt, ser ut som följer 24 : 1. Precisera problemet och bestäm vad som är målsättningen med investeringen. Ett investeringsbehov uppstår ofta antingen efter att en ny idé har uppstått eller på grund av att en oönskad situation uppstår. Genom att tydligt avgränsa problemet och precisera vilken målsättning investeringen har ökar chanserna till en lyckad investering. 25 2. Kartlägga de alternativ som finns samt dess konsekvenser. Efter problemet har avgränsats och den övergripande målsättningen är fastställd blir nästa steg att kartlägga vilka olika lösningar som finns på problemet samt vad konsekvenserna av respektive lösning kan tänkas bli. Detta görs genom att identifiera för- och nackdelar av konsekvenserna samt kvantifiera, det vill säga mäta, dessa konsekvenser, för att sedan värdera resultatet av kartläggningen. 26 3. Upprätta en kalkyl och gör en känslighetsanalys. Här beräknas om investeringen är lönsam med hjälp utav en lämplig kalkylmetod. Vilken metod som är lämplig beror på investeringen samt dess syfte. 27 4. Dra slutsatser utifrån ovanstående resultat och lämna sedan en rekommendation. 22 Eriksson, G. (1983) s.52ff 23 Pike, R. & Dobbins, R. (1986) ur Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.44 24 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.17ff 25 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.18f 26 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.22f 27 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.66f 13

- 3. Referensram - Här diskuteras resultatet av ovanstående punkter och sedan fattas ett beslut om vilken investering som kommer att genomföras. 28 För att beräkna om en investering är lönsam samt vilket av alternativen som är mest lönsamt, används ofta olika kalkylmetoder. Ljung och Högberg tar upp några av de mest använda traditionella kalkylmetoderna som är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och återbetalningsmetoden. Vilken metod som ska användas beror helt på behovet som ska fyllas och på investeringen. Nuvärdesmetoden exempelvis mäter om investeringen leder till ett ökat värde av kapitalet i nuläget. Annuitetsmetoden skiljer sig åt genom att den mäter samma sak fast i genomsnitt per år. Internräntemetoden syftar till att mäta den årliga avkastningen på det investerade kapitalet medan återbetalningsmetoden beräknar hur lång tid det tar innan investeringen har återbetalat sig. 29 Renck menar att det finns ofta en eller två fastställda rutiner som företag följer vid investeringsbeslut. Stora investeringar bedöms inte efter någon specifik kalkylmall utan en ekonomisk bedömning utifrån situationen görs med hänsyn till omständigheterna. En kalkylrutin är en matematisk beräkning som utgår från fastställda rutiner och regler och avser att bestämma om en investering kan ses som föredelaktig eller ej. Till viss del anser företagen att de kalkylrutiner som används inte visar tillfredsställande information för att en kalkylrutin ska kunna fastställas helt. Det är ytterst sällan en och samma kalkylrutin används för alla investeringar i ett företag men det finns fortfarande ett intresse att kunna använda en enhetlig kalkylrutin varför just en ofta är fastställd. Arbetet med kalkylering och bedömning anses ofta stå i relation till den tänkta investeringens storlek. 30 Renck menar även att valet av kalkylmetod grundar sig i komplexiteten och därmed begränsas en komplicerad kalkylmodell till att endast användas av utbildade medan en enklare modell kan användas av fler på företaget. 31 teoretiska modeller som används vid investeringsbedömning förutsätter enligt Renck att alla konsekvenser som investeringen medför kan uttryckas i ekonomiska termer och därmed tas med i utvärderingen. De förutsätter även att företagets enda mål är att vinstmaximering och detta är anledningen till att de traditionella kalkylmetoderna används begränsad utsträckning. 32 3.3.2 Processorienterad investeringsforskning Att studera investeringar ur andra infallsvinklar kommer från det faktum att det finns otillräcklig kunskap om hur själva fördelningen av resurser i företaget går till. Detta har lett den processinriktade 28 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.98 29 Ljung, B. & Högberg, O. (1996) s.66f 30 Renck, O. (1966) s.10ff 31 Renck, O. (1966) s.50f 32 Renck, O. (1966) s.103 De 14

- 3. Referensram - investeringsforskningen till att ha sin utgångspunkt i att öka kunskapen och förståelsen för företagens investeringsbeteende. Genom att studera investeringsbeteendet bland företag som en process menar olika författare att det mer djupgående går att studera kopplingen mellan företagens investeringssatsningar och den strategi och strategiska planeringsprocess som företaget använder. Processorienterad investeringsforskning avser, som ovan nämnt, att kartlägga investeringsbeteendet bland företag. Honko et al menar att för att förstå investeringsprocessen krävs en bredare ansats som den beslutsorienterade forskningen inte är tillräcklig för. Företagets investeringsplanering är integrerad med dess affärsplanering och strategiska överväganden. Själva beslutet, innefattande lönsamhets- och kalkylränteberäkningar, är bara en del i investeringsprocessen som föranleds av tidigare väsentliga sammanhang och drivkrafter i initieringsfasen, som är en av de faser som berörs nedan. 33 3.3.2.1 Investeringsprocessens olika faser En viktig beståndsdel i den processinriktade investeringsforskningen är indelandet av processen i olika faser. Bower delar in företagets interna processer i tre olika faser: initieringsfasen, integreringsfasen och beslutsfasen. I initieringsfasen, som är den första fasen, växer själva idén för investeringen fram och här utarbetas alternativ till investeringsförslag. Bower menar att denna fas handlar om att omvandla affärsidén och företagets strategiska målsättningar så att de passar till de finansiella målen och måtten för det enskilda projektet. 34 Bower menar även att en investering har sin grund i ett problem som antingen berör kostnader, kvalitet eller kapacitet. Detta är alltså investeringens initieringskälla och exempel på varför investeringsbehovet uppstår kan vara för höga kostnader, bristande produktkvalitet eller otillräcklig kapacitet. 35 Alpenberg och Karlsson menar att inre och yttre effektivitet är en viktig utgångspunkt för motivet till att investera. Behovet av att utveckla och uppfylla inre effektivitet, som handlar om produktivitet, och yttre effektivitet, som handlar om generering av kundvärden, kan ses som drivkrafterna bakom investeringsprojekt. 36 Segelod menar även att det finns fyra väsentliga faktorer som förklarar varför en investering initieras. Det första är att det uppstår ett hot mot företaget vilket gör att en investering kan behövas, det andra är att företaget präglas av entreprenörsanda vilket då betyder att individerna spelar en avgörande roll. Det tredje är tidsandan och det fjärde som påverkar en initiering av en investering är om det finns överskott på resurser. 37 33 Honko, J. et al (1982) ur Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.65f 34 Bower, J. (1986) s.75ff 35 Bower, J. (1986) s.50 36 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.35 37 Segelod, E. (1995) ur Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.67 15

- 3. Referensram - Den andra fasen i investeringsprocessen kallar Bower för integreringsfasen och här integreras de olika alternativ med företagets strategiska position. Information och argument om de olika investeringsalternativen tas fram och förslagen förbereds för den nästkommande och sista fasen. I den sista fasen som Bower benämner beslutsfasen fattar ledningen ett beslut om vilket alternativ som är lämpligast och leder till uppfyllandet av de långsiktiga mål som företaget strävar efter. 38 Förutom Bowers tre faser menar Alpenberg och Karlsson att andra författare har valt att utgå från ytterligare en fas som benämns olika men har samma syfte, nämligen uppföljning av investeringen. 39 3.3.2.2 Hur fattas investeringsbeslutet i praktiken? Enligt studier gjorda av flera olika författare är det vanligt när företag fattar sina investeringsbeslut att de ser till andra aspekter än vad de vanligaste kalkylmetoderna tar hänsyn till. 40 Stora företag skiljer sig åt mot mindre och medelstora bland annat i organisationsstrukturen och detta innebär att investeringarna i de mindre och medelstora företagen hanteras på ett enklare vis, både organisatoriskt och i form av färre hierarkiska beslutsnivåer. 41 Ekanem menar att när investeringsbeslut ska fattas i små företag använder de framförallt bootstrapping - tekniker istället för att enbart förlita sig på de metoder som används och rekommenderas i ekonomistyrningslitteraturen. Bootstrapping kännetecknas av att beslutsfattandet sker baserat på erfarenheter och informella rutiner som vuxit fram vid tidigare beslutssituationer. Denna metod väver samman kunskap, kompetens, värderingar och attityd vilket ger ägarna en möjlighet att fatta ett beslut som gör att utfallet kan utvärderas baserat på tidigare erfarenhet. Att grunda sina investeringsbeslut på den erfarenhetsbaserade metoden är vanligare i mindre företag än i större, huvudsakligen eftersom miljön som företagen agerar i skiljer sig åt beroende på storleken. Skillnaden syns bland annat i osäkerhet och risk och som en konsekvens av detta har små företag svårare att kontrollera och forma den externa omgivningen samt att kunna förutse hur perioder i framtiden kan komma att se ut jämfört med stora företag. 42 Beslutsfattandet i mindre företag tenderar att styras av personliga motiv, åsikter och värderingar. Ekanem menar att när beslut fattas i mindre företag är de inte sällan baserade på sedvana och anses vara bra beslut så länge minimikraven uppnås. En annan aspekt än erfarenhetsbaserat beslutsfattande vid investeringsbedömning är den organisatoriska aspekten. Med denna menas att andra intressenter såsom anställda, kunder och leverantörer har ett stort inflytande på företagets agerande och därför ofta 38 Bower, J. (1986) s.75ff 39 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.68 40 Se bland annat: Renck, O. (1966) s.17; Yard, S. (2001) s.14; Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.11 41 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.46 42 Ekanem, I. (2005) s.299f 16

- 3. Referensram - spelar en väsentlig roll vid beslutsfattandet. Kunder kan exempelvis komma att erbjuda företaget ett visst kassaflöde i utbyte mot att de genomför en viss investering. Aspekter som hur arbetskraften i företaget kan komma att anpassa sig till en viss investering kan också spela in när mindre företag fattar sina beslut. 43 När det uppstår ett behov av att investera baseras ofta beslutet på tidigare magkänsla. Ledningen tenderar även att ta hänsyn till vad nyckelpersoner i verksamheten tycker och tror om en viss investering. När nyckelanställda rådfrågas tenderar besluten att grundas på om de anser att den tänkta investeringen ska lyckas fullfölja det behov som den var tilltänkt att fylla. Återigen väger andra aspekter tyngre än de finansiella utifrån de traditionella kalkylmetoderna. 44 Trots att många mindre företag inte grundar sina investeringsbeslut enbart på de traditionella kalkylmetoderna finns det ofta en tydlig tankeprocess kring beslutsfattandet. Genom att använda sig av informella metoder hittas lösningar till investeringsbeslutsproblemen med tillfredsställande resultat. Detta trots att besluten inte följer ett rationellt mönster utan snarare grundas i kunskap, erfarenhet och magkänsla. 45 Arwidi och Yard menar att med för stort fokus på lönsamhet ges aldrig något utrymme för större och mer omfattande investeringar såsom investeringar av strategisk karaktär. Författarna menar att det är viktigt att se beslutssituationen ur ett vidgat perspektiv som också tar hänsyn till företagets profil och strategier. 46 Forskare inom området 47 har identifierat ett antal faktorer som kan anses påverka själva investeringsverksamheten och vilka förklarar hur investeringarna ser ut i företaget, samt varför de ser ut som de gör. Utifrån kartlagd investeringsstruktur och investeringsprocess har studier visat att företag påverkas av både interna och externa faktorer. 48 Identifierade påverkansfaktorer ur ett internt- och ett externt perspektiv kommer nedan att skildras. 43 Ekanem, I. (2005) s.301f 44 Ekanem, I. (2005) s.307ff 45 Ekanem, I. (2005) s.315 46 Arwidi, O. & Yard, S. (1986) s.120f 47 Se Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005), s.332 48 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.331f 17

- 3. Referensram - 3.4 Interna påverkansfaktorer på investeringsbeslutet 3.4.1 Traditionella kalkylmetoder Även om de traditionella kalkylmetoderna anses som otillräckliga i många fall vid investeringsbeslut används metoder som återbetalningsmetoden fortfarande frekvent i svenska företag. Anledningen till detta är att den är välomtalad och enkel samt möjliggör en snabb kontroll av investeringens potential. Den kalkylmetod som företag väljer att använda sig av vid investeringsbeslut kan enligt olika författare bero på hur stort företaget är. Ett företag med mer än 200 anställda tenderar att vara mer administrativt moget än ett företag med mindre än 200 anställda. Ju högre administrativ mognad företaget har, desto mer tenderar de att använda sig av nuvärdesbaserade metoder snarare än återbetalningsmetoder. 49 Kalkylmetoderna har enligt Yard som uppgift att beräkna och därmed visa om en investering uppfyller ett visst lönsamhetsmässigt minimikrav. Ett viktigt kriterium för att en investering ska genomföras är att den är just lönsam, men det är knappast det enda väsentliga kriteriet vid beslutet att genomföra en investering eller inte. Yard menar att vid satsningar som är avgörande för hela företagets framtid spelar kalkylerna en mindre roll och fokus läggs istället vid en strategisk analys av beslutssituationen. Yard hävdar även att det är lätt att få intrycket av att investeringsbedömning endast består av beräkning av speciella nyckeltal men i verkligheten spelar även kvalitativa bedömningar in vid investeringsbeslut. 50 Olika investeringsbeslutskalkyler spelar olika stor roll vid olika situationer. 51 Om det finns ett samband mellan företags lönsamhet och använda kalkylmetoder är omdiskuterat. Kim menar att de företag som använder sig av komplicerade kalkylmetoder tenderar att uppvisa en högre lönsamhet än vad de företag som använder sig av enklare metoder gör. 52 Kritik har riktats mot detta av bland annat Haka et al som menar att det på lång sikt inte finns något samband mellan vald kalkylmetod och ett företags lönsamhet. 53 3.4.2 Organisation och styrning Om företaget är ägarstyrt eller managementstyrt har betydelse för investeringar eftersom i ägarstyrda företag tenderar ägarna aktivt att påverka investeringsprocessen och ingen vidare diskussion med andra parter behövs vid investeringsbeslut, vilket gör att processen här ofta blir snabb och effektiv. De företag som är managementstyrda är tydligt separerade från ägandet och verksamheten eftersom det är en VD 49 Alpenberg, J. & Karlsson, F. (2005) s.54f 50 Yard, S. (2001) s.14 51 Yard, S. (2001) s.12f 52 Kim, S. H. (1982) s.195 53 Haka, S. F. et al (1985) s.651 18