Ersättningsmodeller som stimulerar innovation. Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet



Relevanta dokument
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren

Ersättningen och e-hälsan

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

Styrning av vården i SLL - sjukhusavtal, vårdval och värdeskapande. Tobias Nilsson, Ph.D.

Strategier för ersättningssystem

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

Ersättning i sjukvården

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Värdebaserad styrning och ledning av hälsooch sjukvården. Upphandlingsdagarna 21 oktober, 2015

IVBAR. Värdebaserad ersä2ning som verktyg för innova<on och effek<vitetsutveckling. Forum för Health Policy Jonas Wohlin, VD IVBAR

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi

Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Hälso- och sjukvården i Skåne

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna

Vårdavtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS)

Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal stenos analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Ger skattemedlen full valuta?

Samordnad utveckling för god och nära vård

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Ersättningen och e-hälsan

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Frågor och svar om vårdval ryggkirurgi

Värdebaserad vård i upphandling i Stockholms läns landsting

Hals- och ländryggskirurgi i GHP

Frågor och svar: Vårdval Halland öppen specialiserad vård

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Fastställande av vårdvolymer och ersättning för år 2015 med akutsjukhus inom Stockholms läns landsting

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

5 Justering av förfrågningsunderlag 2018 för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. HSN

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa

DRG och dess användningsområden

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Utvärdering av vårdval ryggkirurgi i Stockholms län

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Frågor och svar: Vårdval Halland öppen specialiserad vård

Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet?

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen

Analys av kostnader för cancervård

Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen

Resultat per maj 2017

Upphandling som driver utveckling

Förlängning av avtal med Psykiatri Sydväst HSN, Psykiatri Nordväst HSN, Norra Stockholms Psykiatri, Psykiatri Södra samt Psykiatricentrum Södertälje

Negativt koncernresultat, -301 mnkr ack mars Positiv budgetavvikelse på 230 mnkr

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

Vanliga frågor och svar. Vårdval Halland specialiserad öppenvård

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Mångfald och valfrihet för alla

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Ersättningssystem som främjar kvalitet och effektivitet i primärvården

24 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland RS160307

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren & Karl Landergren

8 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

ekonomisk styrning i vården

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

Uppföljningsrapport vårdval höft- och knäprotesoperationer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad kirurgi i öppenvård i Stockholms län

Ledningsrapport januari 2019

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS

SLL Innovation. Stockholms läns landsting Annette Alkebo

godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Yttrande över betänkande Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84)

Ledningsrapport december 2017

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen

Uppföljning av utvecklingen inom husläkarverksamheten efter förändring av ersättningsmodellen

Tandvårdsforum VGR 2017

Transkript:

Ersättningsmodeller som stimulerar innovation Peter Lindgren IVBAR & Karolinska Institutet 1

SNS-rapport publicerad april 2014 Syfte och innehåll Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer www.sns.se Metod Genomgång av litteraturen Intervjuer med företrädare för regioner och landsting samt konsultation av styrdokument 2

Ersättningsmodeller fem standardtyper Anslag Kapitation Vårdepisod DRG Åtgärd Vad ersätts? All verksamhet under en viss tidsperiod Vård för varje listad patient under en viss tidsperiod All vård för ett visst tillstånd Varje vårdtillfälle Varje åtgärd/insats för sig Vad bestämmer ersättningens storlek? Tidigare resultat och/eller beräknat behov Förväntat vårdbehov per patient Typisk kostnad för episoden Genomsnittlig kostnad för vårdtillfällen med liknande diagnoser/åtgärder Styckprislista Justering för patientegenskaper möjlig? Nej Ja (t ex CNI, ACG, ålder, läge) Ja (case-mix) Nej Nej Ersättning per sängplats Ersättning per utförd timme 3

Resultatbaserad ersättning som modell Beskrivning Kombineras med andra modeller för att styra mot specifika mål Målrelaterad ersättning kopplar bonus eller viten till uppsatta mål Vid värdebaserad ersättning kan ersättningen också knytas till hälsoutfall och bör då omfatta alla aktiviteter som påverkar detta Exempel på mål Andel patienter med läkemedelsgenomgång Patienter registrerade i kvalitetsregister Målvärden (t.ex. blodtryck) Täckningsgrad Kötid (vård inom tidsgräns) Andel patienter med vårdplan 4

Innovation ur ett värdeperspektiv Syftet med innovation är att förbättra värdet Värdet ökar om vi får bättre utfall till en rimlig kostnadsökning Värde = Hälsoutfall Resursåtgång Värdet ökar om vi minskar resursåtgången för att uppnå ett givet utfall 5

Hur kan innovation ökat värdet? Minskad resursåtgång Flytt av aktiviteter till billigare resurser Läkarbesök mot sköterskebesök Klinikbesök mot telefonbesök Teknik för uppföljning som minskar behov av besök Kortare vårdtider med anledning av bättre flöde Skifte av aktiviteter från slutentill öppenvård Bättre utfall men högre kostnad Teknikinnovation Diagnostik Läkemedel Annan teknologi Bättre utfall till följd av högre aktivitet

Mekanismer för påverkan på innovation Genom de incitament modellen introducerar Kan verka både hindrande och pådrivande Hinder: Mer resurssnålt arbete vid åtgärdsbaserad finansiering Pådrivande: Komplikationsgaranti Genom de strukturella ramar som skapas Oftast hindrande, till exempel genom inlåsningseffekter Flytt av aktiviteter från sluten- till öppenvård vid DRG-finansiering Dessa mekanismer kan samverka 7

Förutsättningar för ökad innovation vid anslagsersättning Minskad resursåtgång Möjligt att implementera processinnovationer Kan påverkas av hur styrt anslaget är Teoretiskt kan modellens incitament verka hindrande Spendera eller förlora budgeten nästa år Bättre utfall men högre kostnad Kräver separat finansiering eller omfördelning inom anslaget

Förutsättningar för ökad innovation vid åtgärdsbaserad ersättning Minskad resursåtgång Modellens incitament leder till ökad resursåtgång till följd av hög aktivitet Förhindrar skifte till mindre kostsamma resurser då dessa ger mindre intäkter Bättre utfall men högre kostnad Kan ske om förbättringen nås med ökad aktivitet Nya innovationer behöver inkorporeras i ersättningsstrukturen för att användas

Förutsättningar för ökad innovation vid DRG-baserad ersättning Minskad resursåtgång Möjligt inom slutenvårdstillfället Driver högre aktivitet vilket kan leda till ökad resursåtgång på systemnivå Kan hindra skifte från slutenvård till öppenvård Bättre utfall men högre kostnad Baseras på historiska kostnader Nya kostnader behöver täckas separat

Ett exempel på nytänk: Vårdepisodersättning inom Vårdval Ryggkirurgi inom SLL Utvecklad i samarbete mellan Stockholms Läns Landsting (HSF), IVBAR och Svensk Ryggkirurgisk Förening Paketpris med komplikationsgaranti ersättning baserad på patientrapporterat utfall Case-mix-justering på individnivå I bruk sedan oktober 2013 Sj u k patient F ö rst a b e sö k O p e ra t i o n Vå rd t i d Åt e rb e sö k / Rehab F ri ska re patient Ko mp l i ka t i o n Pa ke t p ri s b a se ra t på h ä l so u t f a l l 11

Utfallsersättning baserad på GA Global Assessment: Hur är din smärta nu jämfört med innan operation? 3 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 0 kr -1000 kr P U1 P P P U2 Utfallsersättning = GA-poängersättning + Individjustering Pelle1 = 3 000 kr + 1 000 kr = 4 000 kr Pelle2 = 1 000 kr + -1 000 kr = 0 kr 12

Värdebaserad ersättning som en väg framåt? Mål Att ersättningssystemen möjliggör värdeutveckling i sjukvården. Att ersättningssystemen möjliggör och stimulerar till fokus på varje patients förbättrade hälsa, till att reducera icke värdeskapande aktiviteter och till att skapa en integrerad vårdkedja med patienten i centrum. Metod Värdebaserad ersättning kan utformas på olika sätt. Man kan beskriva olika modeller som mer eller mindre värdebaserade. Det viktiga är att ansvaret för värde förflyttas från beställaren till vårdgivaren och att vårdgivaren får ekonomiskt ansvar och möjlighet att säkerställa högt värde. 13

Ersättningsmodellen bara en komponent Upphandling Ersättning Lagstiftning 14

peter.lindgren@ivbar.com TACK!