Ämneslärarprogrammet i Linköping

Ämneslärarprogrammet i Linköping Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4: Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund (7,5 hp) Termin: HT 2012 Kurskod: 974G04/ 975G04 Ämneslärare (7-9/ Gy) Kursansvarig: Judith Lind

FÖRORD Skolan tillskrivs med rätta stor betydelse för barns och ungas utveckling. Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan och skolan har också ett direkt uppdrag att förmedla kunskaper såväl som värderingar till eleverna. Så har det dock inte alltid varit. Först med införandet av 1882 års skolplikt ökade närvaron i folkskolorna och skolan intog den ställning som förmedlare av kunskaper och värderingar som den har idag. Men vilka värderingar ska skolan förmedla? I skolan formas morgondagens medborgare, vilket gör skolan och dess verksamhet till en viktig politisk fråga. Uppdraget att förmedla värderingar till barn och unga är inte detsamma i ett kulturellt homogent samhälle som i dagens mångkulturella Sverige. Hur skolan ska hantera det faktum att barn har olika förutsättningar och behov i skolarbetet utgör också en fråga som varje utbildningssystem tvingas hantera. Sverige har en nioårig grundskola som är gemensam för alla barn, medan andra länder har valt andra lösningar. Så vem är skolan till för egentligen? FNs Barnkonvention tillskriver barn rätt till utbildning och skolan ska bidra till elevernas personliga utveckling. Samtidigt är det barnens föräldrar som förväntas dela med sig av sitt fostransansvar till skolan medan samhället är i behov av välutbildad arbetskraft och demokratiskt fostrade medborgare. Kursen Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund syftar till att sätta in skolans och lärarens roll i ett större sammanhang. Den ger en överblick över de historiska förändringar och vägval, politiska reformer och gällande lagar och förordningar som formar vardagen i skolan. Den inbjuder också till kritiska reflektioner kring skolans uppdrag och lärarens roll. Välkommen till kursen! Judith Lind (kursansvarig) 2

INNEHÅLL MÅL 4 INNEHÅLL OCH UPPLÄGG 4 EXAMINATION 12 BETYGSKRITERIER 14 LITTERATUR 15 KURSVÄRDERING 17 KONTAKTUPPGIFTER 18 3

MÅL Efter avslutad kurs skall den studerande kunna beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barn- /ungdomsperspektiv identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar INNEHÅLL OCH UPPLÄGG Kursens innehåll utgörs av fyra delområden. 1) I kursens första delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter. 2) I det andra delområdet behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner. 3) I delområde tre behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område. 4) Avslutningsvis behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande. Kursen i sin helhet präglas av ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning. De fyra delområdena behandlas på kursen i sammanlagt sex kursmoment. Varje moment består av en storföreläsning, självständigt arbete och ett seminarium. Därutöver ä ett resursseminarium inplanerat i slutet av kursen (se nedan). V 49 V 50 V 51 V 52 & 1 V 2 MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Introduktion Storföreläsning Seminarium 1* NH 13.15-15 NH 10.15-12 Storföreläsning Seminarium 2 Storföreläsning Seminarium 3* NH 10.15-12 gr B-H* NH 10.15-12 Seminarium 2 gr A* Storföreläsning Seminarium 4** NH 10.15-12 Storföreläsning NH 13.15-15 Storföreläsning NH 10.15-12 Storföreläsning NH 13.15-15 JUL & NYÅR Seminarium 5* Seminarium 6* V 3 Resurs-seminarium* SALSTENTAMEN *** 14.00-18 4

* Se schema i Time Edit för information om sal och tider ** Se It s Learning för gruppindelning för detta seminarium *** Se information från tentamensservice för information om sal NH = Nationernas Hus Storföreläsningarna äger rum i helgrupp. För seminarierna är de studerande uppdelade i samma 8 grupper som på tidigare UK-kurser 5 grupper med inriktning gymnasieskolan (A-E) och 3 grupper med inriktning 7-9 (F-H). Varje grupp har en campuslärare som den träffar vid seminarietillfällena. Undantaget är seminariet den 20/12. För detta seminarietillfälle gäller en särskild gruppindelning (se It s Learning) och istället för sina campuslärare träffar grupperna kursmentorerna Ann Lindh och Åsa Howchin Wallén. SEMINARIER OCH SEMINARIEFÖRBEREDELSER Seminarierna syftar till att dels koppla innehållet i föreläsningarna till kurslitteraturen, dels diskutera kurslitteraturen utifrån ett antal diskussionsfrågor (se nedan) och dels att få tillfälle att närmare granska innehållet i skolans lagtexter och övriga styrdokument. Seminarierna utgör således ett mycket viktigt stöd för den studerande att uppnå lärandemålen, men för att detta ska vara möjligt fordras att samtliga deltagare är väl förberedda. Förbered dig för seminarierna genom att gå på föreläsningarna läsa kurslitteraturen ta med dig referenslitteraturen (se nedan) bearbeta kurslitteraturen utifrån frågorna (se nedan) KURSMOMENT, LITTERATUR & FRÅGOR Kursintroduktion Judith Lind (Tema), 3 december 2012, kl 13.15-15, NH Utbildningshistoria från folkskola till friskola Föreläsning: Judith Lind (Tema), 4 december 2012, kl 10.15-12, NH SEMINARIUM 1: UTBILDNINGSHISTORIA FRÅN FOLKSKOLA TILL FRISKOLA (6/12 2012) Litteratur (fullständiga referenser finns under Litteratur s 10) Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare: Kap 2 (s 55-76) Den moderna skolan blir till Kap 3 (s 78-99) En gemensam skola Kap 4 Det livslånga lärandet: avsnitten om Ett fristående skolsystem och Gymnasieskolan (s 118-121) (7-9) Berg, Gunnar (2003) Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande (problematiserar skolplikten) i Kurskompendium Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations (beskriver Tysklands parallella skolsystem som utgör en kontrast till den svenska gemensamma grundskolan) laddas ner via 5

universitetsbibliotekets hemsida. Instruktioner finns i Kurskompendium och på It s Learning. (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform (redogör för den politiska debatten om differentiering av elever som i Sverige främst har avsett gymnasienivå) i Kurskompendium Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. Frågor till litteraturen Vilka värden har tillskrivits betydelse i den svenska utbildningspolitiken under olika skeden och av olika parter? (7-9) Vilka invändningar mot en allmän skolplikt kan det finnas och hur kan skolplikten försvaras? (Gy) Jämför den svenska gemensamma grundskolan och gymnasieskolan med det tyska skolsystemet. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan de två systemen? Skolans samhälleliga roll och fostransuppdrag Föreläsning: Magnus Dahlstedt (ISV), 10 december 2012, kl 10.15-12, NH SEMINARIUM 2: SKOLANS SAMHÄLLELIGA ROLL OCH FOSTRANSUPPDRAG (11/12 2012) Litteratur Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna: Kap 1 (s 7-23) Inledning Kap 2 (delar, s 50-70) I demokratins tjänst Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation Kap 4 (delar, s 90-110, 115-128, 140-153) Skolans arbete med demokrati- och medborgarskapsfrågor Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. Frågor till litteraturen Vilken är den historiska bakgrunden till skolans demokratifostransuppdrag? Kan man ha invändningar mot att skolan ska bidra till elevernas politiska socialisation? Vilka möjligheter har skolan och den enskilde läraren att fostra eleverna och vilka begränsningar finns det? 6

Skolans organisation och styrning Föreläsning: Disa Bergnéhr (Tema), 12 december 2012, kl 13.15-15, NH SEMINARIUM 3: SKOLANS ORGANISATION OCH STYRNING (14/12 2012) Litteratur Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare: Kap 4 Det livslånga lärandet (delar, s 107-117, 123-133) : Kap 16 (s 437-460) Styrningen av den obligatoriska skolan Kap 17 (s 461-483) Skolans lagar och förordningar Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him? i Kurskompendium Dahlstedt, Magnus (2007) I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer i Kurskompendium Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. Frågor till litteraturen Vilka är de värden som låg till grund för kommunaliseringen av utbildningssystemet? Vilka fördelar respektive nackdelar med ett decentraliserat utbildningssystem finns det? Hur bestäms vad barn ska lära sig i skolan och hur det ska läras ut? Har den enskilde lärarens handlingsutrymme ökat eller minskat i relation till styrdokumenten? Hur då? Tror du att detta har försvårat eller förenklat lärarens arbete? På vilket sätt? Lärarens yrkesetik Föreläsning: Gunnel Colnerud (IBL), 19 december 2012, kl 10.15-12, NH Föreläsning: Magnus Blixt, Line Isaksson & Eva Hunter (Lärarnas Riksförbund), 19 december 2012, kl 13.15-15, NH SEMINARIUM 4 MED KURSMENTORERNA ÅSA HOWCHIN WALLÉN OCH ANN LINDH (20/12 2012) Litteratur Colnerud, Gunnel (2002) Den kollegiala paradoxen i Kurskompendium Colnerud, Gunnel (2010) Tillåts läraryrket att bli en profession? i Kurskompendium Thelander, Nina (2004) Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? i Kurskompendium Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) i Kurskompendium Frågor till litteraturen Vilka är argumenten för en yrkesetisk kod för lärare - ur barns perspektiv - ur lärares perspektiv Vilka inbördes konflikter kan det finnas mellan olika definitioner av barns rättigheter i skolan? 7

Genus och jämställdhet Föreläsning: Sabine Gruber (ISV), 7 januari 2013, kl 10.15-12, NH Etnicitet, kultur och mångfald Föreläsning: Eva Reimers (ISV), 7 januari 2013, kl 13.15-15, NH SEMINARIUM 5: LIKA VILLKOR I EN SKOLA FÖR ALLA (8/1 2013) Litteratur Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, Skola, Bildning: Kap. 11 (s 327-345) Specialpedagogik i en skola för alla Kap. 12 (s 348-380) Den sociala selektionen till högre utbildning Kap. 13 (s 381-402) Om genusordning förr och nu Kap. 14 (s 403-417) Utbildning och mångkulturalitet Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. Frågor till litteraturen Vad betyder honnörsbegreppen en likvärdig utbildning och lika villkor? På vilka sätt spelar nedanstående kategorier roll i utbildningen? - Klass - Genus - Etnicitet/ kultur - Begåvning På vilka olika sätt har skolan bidragit till att öka respektive minska segregationen mellan elever med olika bakgrunder och förutsättningar? Nu och förr. SEMINARIUM 6: NORMER OCH NORMKRITIK (10/1 2013) Litteratur Ur Nordenmark & Rosén Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola: (s 10-15) Inledning Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor en fråga om makt och normer Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) 8

Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. Frågor till litteraturen Vilken betydelse har normer i diskrimineringen av enskilda och grupper av elever? Varför är det viktigt att bli medveten om sina egna normer? Vad är problemet med att säga att elever ska lära sig att bli toleranta mot skolkompisar som kommer från andra kulturer? SEMINARIUM 7: RESURSSEMINARIUM (14/1 2013) Gruppen bestämmer hur seminariet ska användas. IT S LEARNING På kursen används den digitala lärplattformen It s Learning för kommunikation mellan kursledning, lärare och studerande. På It s Learning hittar du studiehandledningen, information om tentamen och eventuella ppt-bilder från storföreläsningarna i den mån föreläsarna samtycker till att lägga ut dem där. På It s Learning kommer även eventuella schemaändringar att meddelas. Därutöver kan olika campuslärare komma att använda It s Learning på olika sätt för att kommunicera med sina grupper. Det är därför tillrådligt att regelbundet besöka kursplatsen på It s Learning. Logga in på It s Learning på Studentportalen med ditt LiU-ID. EXAMINATION Kursen examineras med en individuell skriftlig tentamen i sal. Tidpunkten för det första tentamenstillfället är den 16 januari 2013 kl 14-18. För att få delta i salstentamen måste den studerande anmäla sig. Anmälan görs via Studentportalen. Här kommer även information om tentamenslokal att finnas några dagar innan tentamensdatum. I regel är sista anmälningsdag senast 10 dagar före tentamensdatum, men då avvikelser kan förekomma är det viktigt att du själv kontrollerar detta genom att gå in på Studentens tentamensguide: http://www.student.liu.se/tenta/regler?1=sv. Här finns all information rörande anmälan till, deltagande i och regler för tentamen. Läs den noggrant! Nedanstående är särskilt viktigt att tänka på: IIDENTITETS- OCH NÄRVAROKONTROLL Vid LiU sker rättning av skriftliga salsskrivningar anonymt. Det innebär att du vid tentamenstillfället tilldelas ett AID-nr (anonymt identitetsnummer) som ersätter namn och personnummer på tentamen. Du måste ha med dig LiU-kortet, ditt studentkort vid Linköpings universitet. Kortet ska visas för tentamensvakt vid inpassering till salen och kortet används också vid utdelning av ditt AID-nr vilket sker när du intagit din plats i salen. Om identifiering inte kan ske kommer tentamen ej att bedömas. Om du är oanmäld eller kommer efter det att tentamen har startat får du vänta 30 minuter innan 9

du släpps in i salen. Är du oanmäld garanteras du heller inte någon plats utan det är endast i mån av lediga platser du får tentera. HJÄLPMEDEL OCH SKRIVNINGSPAPPER Inga hjälpmedel är tillåtna vid tentamen på kursen. Inte heller följande utrustning får förekomma på tentamensplatsen: mobiltelefon (stängs av och lämnas i väska alternativt lämnas kvar hemma) minicall fickdator MP3-spelare/freestyle/CD-spelare/iPod agenda/planeringskalender Under tentamen får heller ingen kontakt förekomma mellan dig och de övriga som utför tentamen. Lån av skrivmaterial får ske i undantagsfall och ska förmedlas av tentamensvakten. Du får inte lämna tentamensplatsen förrän tidigast 60 minuter efter tentamens början. Vid tentamen får endast de papper och formulär som tillhandahålls av universitetet användas. På varje blad ska AID-nr, datum, kurskod och provkod samt sidnumrering anges. VAD HÄNDER VID FUSK? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till jourhavande lärare. Vakten lämnar även en rapport till Tentamensservice. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. BETYG Tentamina bedöms enligt en tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För de studenter som erhåller betyget Godkänd eller Väl Godkänd på rapporteras poäng för kursen i LADOK ca 12 arbetsdagar efter tentamensdagen. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget G att skriva om tentamen för att få VG. OMTENTAMEN För de studenter som erhåller betyget Underkänd alternativt inte deltar vid tentamenstillfället den 16 januari erbjuds ett omtentamenstillfälle den 15 februari 2013 kl 8.00-12. Ytterligare ett omtentamenstillfälle erbjuds den 3 juni 2013 kl 14.00-18. De studenter som efter de tre första tentamenstillfällena ännu inte har fått godkänt betyg på kursen erbjuds att delta vid tentamenstillfällena på kursen som startar ht 2013. De studenter som 10

går upp på tentamen efter de tre första tillfällena får själva ta reda på datum genom att gå in på kursens hemsida samt anmäla sig till tentamen enligt ovan. BETYGSKRITERIER Godkänd För att studenten skall erhålla betyget Godkänd (G) på kursen skall följande krav uppfyllas: Tentamen skall, i relation till kursmålen och uppgiften, ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur. Studenten skall visa att han/hon har tagit till sig, reflekterat kring och är förtrogen med den teoretiska kunskapen som ingår i kursen. Studenten skall behärska kurslitteraturen och kunna använda den på ett adekvat sätt för analyser och argument. Studenten skall visa en förmåga att med hjälp av relevant begreppsapparat kommunicera information och idéer gällande kursens centrala innehåll. Väl godkänd För att studenten skall erhålla betyget Väl godkänd (VG) för kursen skall han/hon ha uppnått kraven för betyget Godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav: Tentamen skall innehålla inslag som vittnar om analytiskt djup. Studenten skall visa förmågan att använda kursens kunskap som verktyg i självständiga resonemang. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att man blir underkänd, men här särskiljs två kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd (U) på kursen. Studenten försöker fuska vid tentamen. Tentamen kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i kurslitteraturen. LITTERATUR Ur U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur kan köpas på Bokakademin i Kårallen OBS! Köp 2012 års upplaga. I kapitel 4 och 17 i 2010 års upplaga hänvisas till den gamla, ej längre gällande skollagen! Lundgren, Ulf P. Kap. 2 Den moderna skolan blir till Lundgren, Ulf P. Kap. 3 En gemensam skola Lundgren, Ulf P. Kap 4. Det livslånga lärandet Lisa Asp-Onsjö Kap. 11 Specialpedagogik i en skola för alla Erikson, Robert Kap. 12 Den sociala selektionen till högre utbildning Wernersson, Inga Kap. 13 Genusordning förr och nu Bunar, Nihad Kap. 14 Utbildning och mångkulturalitet i det globala samhället Forsberg, Eva Kap 16 Styrningen av den obligatoriska skolan Rapp, Stephan Kap 17 Skolans lagar och förordningar 11

Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber kan köpas på Bokakademin i Kårallen Kap 1 (s 7-23) Inledning Kap 2 (delar, s 50-70) I demokratins tjänst Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation Kap 4 (delar, s 90-110, 115-128, 140-153) Skolans arbete med demokrati- och medborgarskapsfrågor Ur Nordenmark & Rosén (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber kan köpas på Bokakademin i Kårallen (s 10-15) Inledning Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor en fråga om makt och normer Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor I Kurskompendium köpes på Kopieringsservice i C-huset: Referenslitteratur Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), 15-17 (Gy), 24, 26. (7-9) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (Gy) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) Seminarium 1 (7-9) Berg, Gunnar (2003) Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande, Utbildning & Demokrati 12(1):129-148. (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1):29-51. Seminarium 4 Colnerud, Gunnel (2002) Den kollegiala paradoxen, Pedagogiska Magasinet 2002(4):24-30. Colnerud, Gunnel (2010) Tillåts läraryrket att bli en profession? i Vägval i skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, vol.10(2):10-13. Thelander, Nina (2004) Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? i G. Colnerud & S. Hägglund (red.) Etiska lärare moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik. Linköpings universitet. Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. Seminarium 5 Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?, Utbildning & Demokrati 16(1):31-51. Dahlstedt, Magnus (2007) I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 12(1):67-88. Laddas ned via universitetsbibliotekets hemsida www.bibl.liu.se/soka/tidskrifter?l=s (Logga in med ditt LiU-ID och lösenord.) Sök på tidskriftens namn och gå sedan till rätt volym och nummer. Seminarium 1 12

Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations, British Journal of Educational Studies vol. 48(4): 391-412. KURSVÄRDERING Utvärderingen sker efter kursens slut och fylls i elektroniskt i KURT (kursutvärderingssystem), som nås via studentportalen. Den studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar, på vad som fungerat, men även delge konstruktiva idéer rörande vad som kan förbättras. Utvärderingen gäller bl.a. kursens organisering, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt lärares och studerandes insatser. KONTAKTUPPGIFTER Kursansvarig Judith Lind: e-post judith.lind@liu.se, tfn 013-282901 Administratör Eva Danielsson: e-post eva.danielsson@liu.se, tfn 013-282171 Kursmentor Åsa Howchin Wallén: e-post asa.howchin-wallen@liu.se, tfn 0120-83317 Kursens hemsidor http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare7-9/student/termin-1/utbildningshistoriaskolans-samhalleliga-roll-och-vardegrund-974g04?l=sv (7-9) http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-1/utbildningshistoriaskolans-samhalleliga-roll-och-vardegrund-975g04?l=sv (Gy) Campuslärare Grupp A: Susanne Kreitz-Sandberg: e-post susanne.kreitz-sandberg@liu.se Grupp B: Judith Lind: e-post judith.lind@liu.se Grupp C, D: Jonathan Josefsson: e-post jonathan.josefsson@liu.se Grupp E: Camilla Forsberg: e-post camilla.forsberg@liu.se Grupp F, G: Anita Andersson: e-post anita.andersson@liu.se Grupp H: Viktor Vesterberg: e-post viktor.vesterberg@liu.se 13