Grundlärarprogrammet. Studiehandledning

Transkript

1 Grundlärarprogrammet Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4: Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund 7,5p Termin: HT 2014 Kurskod: Grundlärare F-3, 972G04 Grundlärare 4-6, 973G04 1

2 Innehåll Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4:... 1 Innehåll... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förord... 4 Kursmål... 5 UK4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7,5 hp... 5 Mål F Mål Kursens innehåll och upplägg... 6 Kursen utgörs av fyra delområden... 6 Undervisning och arbetsformer... 7 Seminariedeltagande:... 8 Kursöversikt UK 4, F-3, Vecka 49 Kursintroduktion och Utbildningshistoria Vecka 50 Skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag. Skolans organisation och styrning Vecka 51 Värdegrund och likabehandling Vecka Vecka 2 Normer och mångfald i skolan: sortering och kategorisering Vecka 3 Tentamen Skriftlig tentamen Tentamenslokal Avanmälan Identitets- och närvarokontroll Hjälpmedel Skrivningspapper

3 Paus Vad händer vid fusk? Bedömningsgrunder Godkänd Väl Godkänd Underkänd Utvärdering Obligatorisk kurslitteratur För ytterligare läsning För dig som är extra intresserad av etiska frågor tips från kursmentorerna Kontaktuppgifter: Norrköping: Linköping:

4 Förord Välkommen till kursen Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4: Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund. Redan i och med 1686 års kyrkolag fastslogs att Sveriges befolkning skulle uppnå vissa kunskapskrav. Via årliga husförhör kontrollerades läskunnigheten runt om i landet. En mer organiserad och omfattande skola kom dock först år 1842 då allmän folkskola infördes i Sverige. I och med detta var alla socknar tvungna att ordna skollokaler och anställa lärare. År 1878 fastställdes en sexårig läroplan, och 1882 infördes skolplikt. I början av 1970-talet var den obligatoriska, nioåriga grundskolan bottenskolan genomförd i hela landet och 1992 genomfördes skolvalet och skolpengen som gjorde det fritt för elever och föräldrar att välja skola. Idag står skolan inför nya spännande tider. Skolan är en stor och viktig del i barns och ungas uppväxt, men också för resten av samhället. År 2010 antogs den nya skollagen (Skollagen 2010:800) med nya kursplaner och förordningar. I Skollagen betonas att skolan har både ett fostrans- och ett kunskapsuppdrag, det vill säga att eleverna ska få både kunskaper och värden förmedlade. Det handlar om respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar (Skollagen 2010:800, kap 1 4). Utgångspunkten i all undervisning ska tas i skolans värdegrund. Men vad betyder det? Vad är en demokratisk medborgare och vad är värdegrund? Den här kursen handlar om det. Den handlar också om hur skolans organisation, styrning och samhälleliga roll har sett ut över tid, vad som kan ses ligga bakom eventuella förändringar och vilka konsekvenser det medfört. Skolan har sedan år 2006 även ett tredje uppdrag, vilket är att motverka diskriminering och kränkning. Det innebär att skolan ska arbeta normkritiskt, det vill säga att uppmärksamma och bemöta normer och värden som skapas och reproduceras i skolan och som påverkar såväl eleverna som går där som skolans verksamhet och lärarnas yrkesutövning. I kursen behandlas värdegrund och likabehandling i teori och praktik där ett normkritiskt perspektiv är inarbetat. Det följs av ett moment om lärares yrkesetik som är ett verktyg som kan användas i det normkritiska arbetet. I den här studiehandledningen får du information om kursens syften, mål och uppläggning. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som efterhand, med lärarnas och studenternas hjälp ständigt kan förbättras. Vi hoppas att du kommer att tycka att kursen är lika spännande som vi! Lycka till med studierna! Viktor Vesterberg, kursansvarig i Norrköping Karin Osvaldsson Cromdal, kursansvarig i Linköping 4

5 Kursmål UK4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7,5 hp Mål F-3 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: Beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv med fokus på år F-3 Identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning Redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid Resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar Mål 4-6 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: Beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv med fokus på år 4-6 Identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning Redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid Resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar 5

6 Kursens innehåll och upplägg Kursen utgörs av fyra delområden Utbildningshistoria Skolans värdegrund och fostransuppdrag Skolans organisation och styrning Normer, värden, likabehandling och yrkesetik: inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem Kursen börjar med en introduktion rörande barnperspektiv respektive maktbegreppet. Introduktionen syftar till att ge en grundförståelse om dessa begrepp. Vad kan de innebära i utbildningsvetenskapliga sammanhang? Hur kan makt användas i teori och praktik? Föreläsningarna ska ge ett ramverk och en grund för de områden som sedan följer i kursen. I kursens första delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, däribland grundskolans framväxt, skolformer och skolplikt. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom ingår i området liksom synen på föräldrars, elevers och lärares inflytande. Frågor om klass, genus och etnicitet behandlas i delområdet. I område två diskuteras skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag. Här behandlas även utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner. I område två lyfts även frågor kring statens respektive kommunens förändrade ansvar för skolans form och innehåll. Förändringen från folkskola till friskola är viktig här. I delområde tre är värdegrunden och frågor om normer och likabehandling i fokus. Här beskrivs de diskrimineringsgrunder som skolan har att följa och hur man kan arbeta konkret för att motverka direkt och indirekt diskriminering. Här kommer också lärares yrkesetik in eftersom yrkesetik är ett verktyg för att agera normkritiskt och leva upp till värdegrunden. Området tar upp frågor om grunderna för diskriminering och likabehandling, hur man hanterar sådana frågor i praktiken liksom vad yrkesetik är. Avslutningsvis behandlas utbildningssociologiska frågor om hur grundskolan hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus, etnicitet och normalitet. Här diskuteras föreställningar om normalt 6

7 och avvikande och hur man som lärare kan hantera det i teori och praktik. Ett kritiskt perspektiv genomsyrar hela kursen, vilket betyder att för- och nackdelar med t ex olika utbildningssystem, reformer, åtgärder etc. diskuteras återkommande. Undervisning och arbetsformer Utgångspunkten i kursupplägget är att studenternas arbetsinsats motsvarar ca 40 timmars arbetsvecka. I de 40 timmarna ska samtliga moment i kursen räknas in, det vill säga både den schemalagda undervisningen och den självstudietid som används individuellt och i grupp samt examination. Med hjälp av lärplattformen Lisam sker en del av kurskommunikationen som den studerande ska medverka i. Kursen är uppbyggd kring nio föreläsningar och sex seminarier under veckorna 49 till och med vecka 2. Det sista seminariet är ett så kallat catch-up seminarium där du får tillfälle att tillsammans med en lärare diskutera sådant som du tycker varit extra svårt eller oklart. Det är tänkt att hjälpa er inför tentamen. Kursen avslutas med en salstentamen vecka 3. Studenterna är indelade i seminariegrupper utifrån vald inriktning (F-3 resp 4-6). Föreläsningarna och kurslitteraturen är gemensamma. Studenterna förväntas ha läst kurslitteratur och på så sätt förberett sig inför föreläsningarna. På seminarierna diskuteras litteraturen mer grundligt och med utgångspunkt från vad studenterna själva vill ta upp. Kurslitteraturen är obligatorisk men vi erbjuder också förslag på mer läsning för de studenter som vill fördjupa sina kunskaper. Studiehandledningen innehåller även frågor för reflektion som kan användas vid inläsning av kurslitteraturen. 7

8 Seminariedeltagande: Ett seminarium är ett studentaktivt pedagogiskt lärmoment. De är tillfällen då kurslitteraturen ska diskuteras mellan studenterna. Seminarierna är således en viktig förberedelse inför tentamen. För att seminarierna ska tillföra så mycket som möjligt tar var och en med sig en reflektion 1 (ca en A4) över läst litteratur och minst en diskussionsfråga som kan lyftas på seminariet. Lämna reflektionen till seminarieläraren efter seminariet. Till varje seminarium bör Lärarens handbok tas med så att diskussionerna kan relateras till vad som står i styrdokumenten. När delområdena beskrivs i studiehandledningen (nedan) finns frågor som stöd i läsningen av kurslitteraturen och inför seminarierna. Seminarieledarna kan också ge särskilda instruktioner inför seminarierna. Ett seminarium (nummer tre) genomförs i form av ett debattseminarium. 1 * = en reflektion är en kortare beskrivning av vad texterna behandlar och en egen reflektion utifrån innehållet. Studenterna förväntas problematisera innehållet i föreläsningar och kurslitteratur. Med problematiserande menas att man vrider och vänder på det som kommer till uttryck i kursinnehållet. Det kan t ex handla om att jämföra olika texter med varandra. Exempelvis kan man se om texterna tar upp samma fråga på olika sätt? Vad får det för konsekvenser för hur vi tolkar budskapet? 8

9 Kursöversikt UK 4, F-3, 4-6 Skolans värdegrund och fostransuppdrag, Utbildningshistoria UK 4: Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund Skolans Organisation och styrning Normer, värden, likabehandling och yrkesetik Ovan presenteras kursens olika delar i en samlad figur. Nedan presenteras föreläsningar och seminarier som ges under kursen. Här hittar du också information om övergripande frågor som är tänkta att behandlas under seminarierna. Kursens veckor är indelade i olika rubriker, för att betona veckans särskilda fokus, men kursens områden utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund återfinns i kursens alla veckor 9

10 Vecka 49 Kursintroduktion och Utbildningshistoria Kursintroduktion och miniföreläsning: Viktor Vesterberg (Norrköping)/Karin Osvaldsson Cromdal (Linköping) Föreläsning I: Karin Osvaldsson Cromdal, Barnperspektiv och barns perspektiv Föreläsning II: Judith Lind, Utbildningshistoria: grundskolans framväxt, skolformer och skolplikt Föreläsning III: Eva Reimers: Maktrelationer Seminarium 1: Utbildningshistoria: grundskolans framväxt, skolformer, skolplikt och barnperspektiv Föreläsning I: Karin Osvaldsson Cromdal, Barnperspektiv och barns perspektiv Föreläsningen ger en introduktion till hur man kan tänka om och förstå begreppen barnperspektiv och barns perspektiv och hur de kan synliggöra förhållanden i historiska och samtida perspektiv. Eftersom barnperspektiv och barns perspektiv ingår som en röd tråd genom kursen ger föreläsningen en grund för hur man kan använda dem som analysverktyg och som grund för kritisk reflektion. Litteratur till föreläsningen: Halldén, Gunilla, Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 8/no. 1-2, (2003), pp (ligger som kursdokument i Lisam) Halldén, Gunilla, Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg, Locus, 21/no. 3-4, (2009), pp (ligger som kursdokument i Lisam) Föreläsning II: Judith Lind, Utbildningshistoria: grundskolans framväxt, skolformer och skolplikt Det här området behandlar bland annat de grundskolereformer som genomförts i Sverige och om den skolplikt som införs. Det inkluderar bland annat vilka motsättningar som fanns angående skolplikten, av vilka och varför diskuteras. Frågor som tas upp är även hur en förändrad förståelse av barn som kompetenta medborgare i samhället gjort avtryck i läroplan och skollag. Likaså diskuteras föräldrars roll i barnets utbildning över tid. Litteratur till föreläsningen: 10

11 Lundgren, Ulf P, Läroplaner en bakgrund och introduktion, i Lärarens handbok, s Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria, Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria, Gleerups, Malmö, 2014 Föreläsning III: Eva Reimers: Maktrelationer Litteratur till föreläsningen: Börjesson, Mats, & Rehn, Alf, Makt. Stockholm: Liber, Seminarium 1: Utbildningshistoria: grundskolans framväxt, skolformer, skolplikt och barnperspektiv Frågor som stöd för reflektion: Vilka stora grundskolereformer har genomförts i Sverige från 1840-talet och framåt? Hur har reformerna förändrat skolan? Vad är skolplikt och varför finns det i Sverige? Hur har synen på barn och elever förändrats och hur har synen på relationen mellan hem och skola förändrats? Hur har klass och genus spelat roll för elevers utbildningsmöjlighet? Hur kan man tänka kring barnperspektiv och barns perspektiv i ett historiskt perspektiv? Vad är makt, hur utövas makt och vem utövar makt? Litteratur till seminarium 1: Börjesson, Mats, & Rehn, Alf, Makt. Stockholm: Liber, Halldén, Gunilla, Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 8/no. 1-2, (2003), pp (ligger som kursdokument i Lisam) Halldén, Gunilla, Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg, Locus, 21/no. 3-4, (2009), pp (ligger som kursdokument i Lisam) Lundgren, Ulf P, Läroplaner en bakgrund och introduktion, i Lärarens handbok, s Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria, Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria, Gleerups, Malmö, 2014 Litteratur för den som vill läsa mer: 11

12 Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria: en introduktion, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 kapitel 4, 9, 23 (bra att läsa för att skapa en kontext till svensk utbildningshistoria är också kapitel 1-3). Sjöberg, Mats, Att fostra ett skolbarn. Den nya skolan och barndomens förändring i Sandin, B. & Halldén, G. (red.), Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Symposion, (Ligger som kursdokument på Lisam). 12

13 Vecka 50 Skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag. Skolans organisation och styrning Området behandlar skolans samhällsuppdrag att förmedla kunskap och fostra samhällsmedborgare och skolans värdegrundsarbete. Frågor som behandlas är hur synen på värdegrund och medborgarskap förändrats över tid och varför. Idealen kring vad som karaktäriserar en medborgare har förändrats över tid. Området behandlar också hur den svenska skolan är styrd och organiserad med fokus på nutid. Frågor som behandlas är hur skolan styrs och vem som får bestämma vad. Vad fyller skollag, läroplan och skolinspektionen för roller och funktioner? Föreläsning IV: Magnus Dahlstedt, Skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag Föreläsning V: Disa Bergnéhr, Skolans organisation, huvudmannaskap och styrning Seminarium 2: Skolans demokratiska fostransuppdrag Seminarium med debatt 3: Skolans organisation och styrning Seminarium tre är ett debattseminarium, vilket betyder att studenter delas in i grupper där man ska argumentera för eller emot en speciell fråga med anknytning till kursens föreläsningar och litteratur. Tre centrala teman är: 1) friskolereformen och friskolornas organisation och situation idag, 2) centralisering och decentralisering, och 3) elev- och föräldrainflytande i ett skoloch lärarperspektiv. Frågor som stöd för reflektion: Vilka värden är centrala i skolans värdegrund och fostransuppdrag och hur har detta förändrats över tid och varför? Vad är skillnaden mellan skollag och läroplan? Vad är skolinspektionens uppdrag och vad har den för betydelse i skolans dagliga verksamhet? Vad innebär friskolereformen? Vad är skillnaden mellan frivillig skolform (Förskoleklass) och obligatorisk skolform? Hur kan man tänka kring elev- och föräldrainflytande i skolan i ett historiskt och nutida perspektiv? 13

14 Litteratur till föreläsningar och seminarier: Föreläsning IV och seminarium 2: Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, 9. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,del 1. Dahlstedt, Magnus & Olsson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups, Föreläsning V och seminarium 3 (litteratur- och debattseminarium): All tidigare litteratur i kursen och: Jarl, Maria m.fl., Förändringar i skolans organisation och styrning i Skolan som politisk organisation (texten ligger som kursdokument på Lisam). Säljö, Roger, Styrning i förändring i Lärarens handbok, s Skollagen, kap 2. Litteratur för den som vill läsa mer: Lundgren, Ulf P, Skolans huvudmannaskap och styrning (text ligger som kursdokument på Lisam). Zackarai, Gunilla & Fredrik Modigh, Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan, s

15 Vecka 51 Värdegrund och likabehandling Föreläsning VI: Pia Laskar, Värdegrund, likabehandling och normkritik i teori och praktik Föreläsning VII: Håkan Löfgren, Lärarens professionella och etiska dilemman. Seminarium: Yrkesetik i praktiken Föreläsning VI: Pia Laskar, Värdegrund, likabehandling och normkritik i teori och praktik Skolan har sedan år 2006 ett tredje uppdrag, vilket är att motverka direkt och indirekt diskriminering och kränkning. Det innebär att skolan ska arbeta normkritiskt, det vill säga att uppmärksamma och bemöta normer och värden som skapas och reproduceras i skolan och som påverkar såväl eleverna som går där som skolans verksamhet och lärarnas yrkesutövning. Den här föreläsningen tar upp de olika diskrimineringsgrunder som styr skolans verksamhet, vad som står i skollagen och hur man kan verka konkret genom ett normkritiskt förhållningssätt för att motverka direkt och indirekt diskriminering. Litteratur till föreläsningen: Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, kap 1, 2, 4, 5, 8. Föreläsning VII: Håkan Löfgren, Lärarens professionella och etiska dilemman. Yrkesetik och kollegialitet är två centrala delar i lärares profession. Det handlar om att leva upp till värdegrunden och skolans demokratiska fostransuppdrag. Föreläsningen behandlar principer som reglerar möten mellan lärare och elever. Den lyfter även utmaningar och dilemman som kan uppstå i relation till kollegor, elever och föräldrar. Jag lyfter frågor om: De yrkesetiska principerna? Varför finns de och för vem? Varför är det viktigt med kollegialitet och samarbete för att utveckla lärares profession? Problem med kollegialitet? 15

16 Litteratur till föreläsning VII och seminarium (med kursmentorer): Bryttnin, Tomas, Etik i skolan och samhällets tjänst i Lärarens handbok, s De yrkesetiska principerna. Colnerud, Gunnel, Den kollegiala paradoxen, i Pedagogiska Magasinet 2002:4 (texten ligger som kursdokument på Lisam). Colnerud, Gunnel, Tillåts läraryrket bli en profession? i Vägval i Skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, 2010 vol. 10:2, (texten ligger som kursdokument på Lisam). Litteratur för den som vill läsa mer: Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, 3, 6, 7. Vecka 52 1 Självstudier: Repetition och fortsatt läsning av kurslitteratur. Studiehandledningens frågor som stöd för reflektion kan användas, liksom gamla tentamina. Särskilda instuderingsfrågor läggs ut på Lisam. 16

17 Vecka 2 Normer och mångfald i skolan: sortering och kategorisering Föreläsning VIII: Tűnde Puskas, När skolan gör skillnad. Klass och etnicitet Föreläsning IV: Eva Reimers, Skola i normer. Genus Seminarium 4: Normer och värden i skolan: genus, etnicitet, klass och mångfald Det här området behandlar synliggörande och bemötande av normer och värden som skapas och reproduceras i skolan. Här lyfts frågor om på vad sätt genus, etnicitet och klass spelar roll för normskapande av både elever och skolpersonal. Målet är en skola för alla med mångfald som grund och hur gör vi för att förverkliga en sådan skola. Frågor som stöd för reflektion: Vad finns det för normer som vi tar för givet i skolan och hur kan vi utmana dem? Varför är det viktigt att utmana normer? Hur kan lärare och elever i skolan synliggöra normer och skapa mångfald? Vad är det att använda ett normkritiskt perspektiv hur gör man? Litteratur till föreläsning VIII: Gruber, Sabine, När skolan gör skillnad: skola, etnicitet och institutionell praktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, Litteratur till föreläsning IV: Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, Gleerups, Malmö, 2008, kap 1 och kap 4-6. Litteratur till seminarium 4: Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, Gleerups, Malmö, 2008, kap 1 och kap 4-6. Gruber, Sabine, När skolan gör skillnad: skola, etnicitet och institutionell praktik, 1. uppl., Liber, Stockholm,

18 Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, kap 1, 2, 4, 5, 8. Litteratur för den som vill läsa mer: Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, Gleerups, Malmö, 2008, kap 2, 3. Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, 3, 6, 7. Vecka 3 Tentamen Seminarium 5: Catch up och repetition Salstentamen: Torsdagen den 14/1, kl Observera att du måste anmäla dig till tentamen senast tio (10) dagar innan tentamen via studentportalen. Om du inte har anmält dig riskerar du att stå utan plats vid tentamenstillfället. 18

19 Skriftlig tentamen Tentamenslokal Några dagar före tentamensdatum finns information om tentamenslokal i Studentportalen. Är du anmäld kommer du även att bli meddelad per e-post om tid och plats för tentamen. Du kan även söka efter skrivningslokal på Studentsidans lokalsöksida. Avanmälan Det är viktigt att du avanmäler dig till tentamen om du inte avser att utföra den. För att undvika de höga kostnader som uppstår för vakter, material och salar måste avanmälan ske senast sista anmälningsdagen, normalt 10 dagar innan tentamen. Avanmälan går dock att göra i Studentportalen till och med dagen före tentamenstillfället. Identitets- och närvarokontroll Vid LiU sker rättning av skriftliga salsskrivningar anonymt. Det innebär att du vid tentamenstillfället tilldelas ett AID-nr (anonymt identitetsnummer) som ersätter namn och personnummer på tentamen. Du måste ha med dig LiU-kortet, ditt studentkort vid Linköpings universitet. Kortet ska visas för tentamensvakt vid inpassering till salen och kortet används också vid utdelning av ditt AID-nr vilket sker när du intagit din plats i salen. Undantagsvis godkänns giltig fotolegitimation så som pass, körkort, postens identitetskort och svensk banklegitimation. Om identifiering inte kan ske kommer tentamen ej att bedömas. Om du är oanmäld eller kommer efter det att tentamen har startat får du vänta 30 minuter innan du släpps in i salen. Är du oanmäld garanteras du heller inte någon plats utan det är endast i mån av lediga platser du får tentera. Tänk på att Linköpings universitet inte ansvarar för borttappade alternativt stulna värdesaker. Under tentamen får heller ingen kontakt förekomma mellan dig och de övriga som utför tentamen. Lån av hjälpmedel eller skrivmaterial får ske i undantagsfall och ska förmedlas av tentamensvakten. 19

20 Om du har behov av ett höj- och sänkbart bord vid tentamen, p.g.a. exempelvis din längd, är du välkommen att skicka ett mail till där du specificerar vilket datum det gäller, kurskoden på tentamen, tidpunkten, vilken sal samt dina personuppgifter. Hjälpmedel Tentamensvakten kontrollerar medförda hjälpmedel, men det är ditt eget ansvar att endast tillåtna hjälpmedel finns på tentamensplatsen. Vid oklarheter eller om det finns egna anteckningar i exempelvis tabellverk eller formelsamling kontaktas jourhavande lärare. OBS! Följande utrustning får INTE förekomma på tentamensplatsen: mobiltelefon (stängs av och lämnas i väska alternativt lämnas kvar hemma) minicall fickdator MP3-spelare/freestyle/CD-spelare/iPod agenda/planeringskalender Skrivningspapper Vid tentamen får endast de papper och formulär som tillhandahålls av universitetet användas. På varje blad ska AID-nr, datum, kurskod och provkod samt sidnumrering anges. Paus Du får inte lämna tentamensplatsen förrän tidigast 60 minuter efter tentamens början. Anteckning om paus sker på en pauslista och du måste följa de anvisningar som ges av tentamensvakten. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till jourhavande lärare. Vakten lämnar även en rapport till Tentamensservice. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i 20

21 upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning et cetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. Godkänd Bedömningsgrunder För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas. Den studerande ska kunna: * beskriva skolans roll och funktioner samhälls-, lärar-, föräldra- och barnperspektiv med fokus på F-3 respektive 4-6 * redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid * identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning * resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar Väl Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd på kursen måste samma krav som under Godkänd uppfyllas. Dessutom krävs att den studerande visar på analytiskt djup, d.v.s. att han/hon utifrån ett självständigt och problematiserande förhållningssätt besvarar frågorna med utgångspunkt i angiven kurslitteratur, seminarier och/eller föreläsningar. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för G innebär att man blir underkänd, men här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen. Den studerande inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings universitets och Ämneslärarutbildningens policy, betraktas som fusk/plagiat (se policy nedan). Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t ex litteratur och föreläsningar. 21

22 De studerande som erhåller betyget Godkänd eller Väl godkänd på examinationsuppgiften/ tentamen har därmed skrivit klart uppgiften. Det är inte möjligt för studenter som fått betyget G att skriva om uppgiften för att kunna få VG. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på kursen erbjuds under året som följer ytterligare ett tentamenstillfälle under våren De som deltar i dessa examinationer bedöms enligt en tregradig betygsskala, med U, G eller VG. För att delta i omtentamen krävs inte att den studerande deltagit vid något av de tidigare examinationstillfällena. Det är alltså möjligt för den som vill att välja omtentamen som första examinationstillfälle. Tentamenstillfällen 1 14/ Salstentamen Tregradig betygsskala 2 10/ Omtentamen Tregradig betygsskala 3 21/ Omtentamen Tregradig betygsskala Denna omtentamen sker i samband med nästa kurs i UK4 HT 2015/VT 2016 Januari 2016 Hänvisning till ny studiehandledning och ev. ny litteratur Tregradig betygsskala Utvärdering Utvärdering av kursen sker efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, studiehandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur, tentamen samt lärares och studerandes insatser. Kom gärna med konstruktiva idéer kring vad som kan förbättras. Utvärderingen genomförs i form av en elektronisk utvärdering, s.k. KURT nås via studentportalen. Obligatorisk kurslitteratur Börjesson, Mats, & Rehn, Alf, Makt. Stockholm: Liber, Colnerud, Gunnel Den kollegiala paradoxen, i Pedagogiska Magasinet 2002:4.* (ligger som kursdokument i Lisam) 22

23 Colnerud, Gunnel, Tillåts läraryrket bli en profession? i Vägval i Skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, 2010 vol. 10:2.* (ligger som kursdokument i Lisam) Dahlstedt, Magnus & Olsson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups, Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete. Lund: Studentlitteratur, 2012 kap 1, 2, 4, 5, 8. Gruber, Sabine, När skolan gör skillnad: skola, etnicitet och institutionell praktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, Halldén, Gunilla, Barnperspektiv Som Ideologiskt Eller Metodologiskt Begrepp, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 8/no. 1-2, 2003, sid (ligger som kursdokument i Lisam) Halldén, Gunilla, Barnperspektiv. Ett Ideologiskt Laddat Begrepp Och Oprecist Som Analytiskt Verktyg, Locus, 21/no. 3-4, 2009, sid (ligger som kursdokument i Lisam) Jarl, Maria m.fl., Förändringar i skolans organisation och styrning i Skolan som politisk organisation.* (ligger som kursdokument i Lisam) Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention, 9:e uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011: Skollag, Lgr 11, och s 7-11, s 37-40, s De yrkesetiska principerna. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, Gleerups, Malmö, 2008 kap 1, 4-6. Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria, Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria, Gleerups, Malmö, 2014 För ytterligare läsning Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2013). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och yrkesetik. 3., rev. och uppdaterade uppl. Stockholm: Liber Elmeroth, Elisabeth (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, 3, 6, 7. Lundgren, Ulf P Skolans huvudmannaskap och styrning * (ligger som kursdokument i Lisam) Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, Gleerups, Malmö, 2008, kap 2, 3. Sjöberg, Mats (2003). Att fostra ett skolbarn. Den nya skolan och barndomens förändring I Sandin, B. & Halldén, G. (red.), Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. Stockholm/Stehag: Symposion.* Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), Utbildningshistoria: en introduktion, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 kapitel 4, 9, 23, 22. Zackarai, Gunilla & Fredrik Modigh, Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan, http (obs! Denna finns ej att köpa i bokform) s

24 För dig som är extra intresserad av etiska frågor tips från kursmentorerna Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur Fjellström, Roger (2006). Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur Irisdotter, Sara, Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009). Etik i professionellt lärarskap. 1. uppl. Malmö: Gleerups Kernell, Lars-Åke (2010). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur 24

25 Kontaktuppgifter: Norrköping: Kursansvarig: Viktor Vesterberg, B 322, Lärare (seminarieledare): Viktor Vesterberg, B 322 Kenneth Petersson, B 316 Kursmentor: Ann Lindh, Emma Forsén, Administratör: Gunilla Bygdén, B 436, Programansvarig: Maria Arvidsson, B 321, Studievägledning: Marianne Jeppsson, B 223, , Linköping: Kursansvarig: Karin Osvaldsson Cromdal Tema B:317, Lärare (seminarieledare): Disa Bergnéhr, Tema C: 323 Pia Laskar, Tema E: 418 Karin Osvaldsson Cromdal Tema B:317, Mats Sjöberg, I:1:172 25

26 Layal Wiltgren, Tema C:336 Kursmentorer: Ann Lindh, Emma Forsén, Administratör: Eva Danielsson, Tema C:308 Studievägledning: Anna Bergman, Origo 2151 Anne-Charlotte Lindgren, , Origo