fonetik fonotax + prosodi

Relevanta dokument
fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

fonetik fonologi + fonotax

fonetik repetition prosodi + skriftspråk

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

fonetik repetition prosodi + skriftspråk

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Prosodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Övningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

fonetik konsonanter + fonologi

Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Prosodi Talets rytm och melodi II

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Fonetik. Dolores Meden

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Prosodi: Talets rytm och melodi. Det här ska handla om prosodiska drag, särskilt. betoning accent intonation och kvantitet.

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Fonetiklabb för FFG VT05

Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk.

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Finns det ett korrekt uttal?

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Passiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer

Uttalsundervisning i praktiken

Uttalsundervisning inom sfi

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Produktion och perception av ordaccenter hos femåriga östgötska barn med typisk språkutveckling

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

v. 34 Innehåll Att förbereda Lärare 21/ manga 1, kap. 1-6 Se uppgift på Lisam. Vad som helst skulle kunna hända Från fabler till

Kortfattad tysk uttalslära

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Specialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson

1. Turkologisk transkription och notation

Uttalsundervisning: mål, medel, möjligheter

Anpassa uttal i Infovox desktop Pro

Att sätta uttalet på plats

Elever i gymnasieåldern, Språkintroduktionsprogrammet. Höga språkliga och kognitiva krav. Elever med mycket olika förutsättningar och behov

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Han låter svensk. En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal

läsresan A R B E T S B OK

Svenska språkets struktur: fonetik skriftspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset)

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

fonetik intro + vokaler

Allmän fonetik (och fonologi)

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

Uttalsundervisning svenska som andraspråk

LSK110 S S S S

Om uttal och uttalsundervisning

Första lektionen Dars e avval

Ett rimlexikon över det svenska språket. Rasmus Bååth och Staffan Åberg.

Med fokus på uttalet

1 Inledning 1. 4 Utvärdering 7. 5 Diskussion 7

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet

VERBAL DYSPRAXI BEDÖMNING

Transkript:

Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se

Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som är tillåtna i ett givet språk = regler för hur vi kan kombinera ljuden i just det språket en särskild del av grammatiken Svenskans 9 vokalfonem och 18 konsonantfonem kan kombineras ihop på olika sätt men inte hur som helst.

Fonotax språkspecifika regler Vilka ljudkombinationer kan vi göra? Det handlar inte om vad som är möjligt att uttala utan vad som accepteras i ett visst språk.

Möjliga kombinationer? sklut ngam skark vlöt enlr gork lfas flök blyck spönk hårp sred jbyg ukl sprind (källa: www.talkommunikation.se)

Stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. För varje språk gäller särskilda regler för stavelsens struktur. I svenskan finns det normalt lika många stavelser i ett yttrande som det finns vokaler. öppna stavelser slutar på vokal (å, tå, stå, strå) slutna stavelser slutar på konsonant (åk, åkt, mörkt, hemskt) -växling mellan vokaler och konsonanter -växling mellan fysiskt starkare och svagare avsnitt

Fonotax distributionsregler Stavelse KONSONANT KONS.GRUPP KÄRNA V KONSONANT KONS.GRUPP Max 3 Max 5 s p t k l j r v skälmskt göteborgskt västkustskt Ett Palmskt ords värde är högre än ett Herbstskts.

Strategier för andraspråksinlärare Vissa språk tillåter bara en initial konsonant. En strategi för andraspråksinlärare att lösa problemet med initiala konsonantgrupper i svenska är reduktion ['rεmande 'lika] <främmande flicka> inskott ['bande spe:lare] <bandspelare> [se'pro:k] [eskola] <språk> <skola>

Fonotax Kännetecknande för ett språks fonotax är vilka fonem som kan kombineras initialt, medialt och finalt. Exempelvis kan /kl/ förekomma initialt men inte finalt (klo, smolk, *smokl), och ng-ljud kan inte stå initialt. stril *sril sorl *solr (*omöjlig kombination)

Fonotax Som mest kan vi ha tre konsonanter i följd initialt. (De två sista av dessa som alltid kommer efter ett [s] kan också stå initialt.) struktur spjut skvaller traktor pjäxa kväll som mest fyra medialt konstra upp till fem konsonanter finalt norrländskt ( men många fler i sammansättningar)

Prosodi Bildkälla: www.shoesandbags.de

Prosodi betoning (tryckstyrka) längd (kvantitet) intonation (accent)

Prosodi De prosodiska dragen har vissa egenskaper som skiljer dem från vokaler och konsonanter: 1. En annan akustisk bakgrund: De prosodiska dragen bygger på intensitet, tonhöjd och varaktighet. 2. De prosodiska dragen försiggår under uttalet av flera språkljud (stavelse, ord eller fras) och sägs därför vara suprasegmentella.

Betoning kastruller argumentation promenera fönster funktionell promenad tabletterna telefonist karamell klusil telefon potatis palatal himmel knäcka fonetik matematik universitetet

Betoning kastruller argumentation promenera fönster funktionell promenad tabletterna telefonist karamell klusil telefon potatis palatal himmel knäcka fonetik matematik universitetet

Prosodi: betoning (ordpar) Betoning Japan japan banan (rundan) banan (frukten) fasan (skräcken) fasan (fågeln) Persien persienn Betoningen är alltså betydelseskiljande i svenskan.

Prosodi: betoning (ord) Svenskans ordstammar är oftast enstaviga och tar då betoningen. Sammansättningar har två betoningar. Betoning i första sammansättningsledet kallas huvudbetoning; i det andra ledet kallas det bibetoning. Vissa prefix ger samma betoning som sammansättningar (ex. sam-, av-).

Prosodi: betoning (sats) Vi ska se Hamlet på Dramaten ikväll. Han kör på trottoarkanten.

Prosodi: längd (ordpar) Längd fula fulla (V:K VK:) här herr ryka rycka mata matta Betoningen är alltså betydelseskiljande i svenskan.

Prosodi: betoning och längd (ord) Betoning Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser. badad baddad badkar (huvudbetoning först) vaddtuss Kvantitet (längd) En obetonad stavelse har alltid kort vokal. En betonad stavelse har kort eller lång vokal. Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:K) Kort betonad vokal följs av lång konsonant. (VK:) Båda (V:K och VK:) är lika långa och klart längre än en obetonad.

Akut och grav accent Övergripande regel Ord med två eller flera stavelser har grav accent (inklusive sammansättningar).

Prosodi: ordaccent (intonation) akut (accent 1) grav (accent 2) stégen (av steg) stègen (av stege) ánden (av and) ànden (av ande) Intonationen är alltså betydelseskiljande i svenskan.

Akut accent (accent 1) Akut accent har ord som består av en enda stavelse and, väst, gul betonas på sista stavelsen amatör, violin slutar på obetonat suffix som -is, -isk dagis, lyrisk börjar på obetonat prefix av typen be-, förbegripa, förkasta (men stammarna gripa och kasta har grav accent)

Grav accent (accent 2) har ord som består av tvåstaviga stammar ande, gripa, kasta, flicka slutar på obetonat suffix som -ig, -lig, -ning, -else mosig, saklig, segling, rökning, skapelse är sammansatta grönsak, näsblod, flodhäst (men inte blåbär, tisdag) börjar på betonat prefix av typen sam- och avsamtal, avkrok slutar på betonat suffix av typen -sam, -bar skrytsam, lastbar slutar på betonat suffix av typen -essa, -issa, -inna prinsessa, abbedissa, grevinna

Akut och grav accent udden (av udd) udden (av udde) Polen pålen fäster fester stället (av ställ) stället (av ställe) *Ordet målvakt i dagens sportsändningar har idag en tendens att få akut istället för grav accent! **Dialektalt uttal kan ge olika accent i samma ord. senap (akut eller grav?) persilja (akut eller grav?) tallrik (akut eller grav?) Thornberg, Moberg (akut eller grav?)

Prosodi: ordpar bete bete busar bussar stegen stegen modern modern anden anden tomten tomten Polen pålen mal mall massiv massiv vägen väggen

Prosodi Längd fula fulla Betoning ord- formel formell arbete, parkera, apelsin fras- hä`lsa på hälsa p å sats- Han ska flyga till o Rom. Han ska o flyga till Rom. Intonation ord- stègen (av stege) stégen (av steg) sats- Nu. Nu! Nu? Gränser (viktiga för segmentering) Stämbandsklusil (omedveten) träägg, på åsen, tågångare, på åkern pokern

Prosodi (satser) Betoning Satsaccent ligger på det fokuserade ordet, oftast det sista, men vi kan lägga det var vi vill. Vad händer med prosodin i löpande tal? Det är bara någorlunda betydelsetunga ord som behåller sin betoning i satsen. Många blir obetonade. Stavelser som är långa och betonade i lexikalt uttal, uttalas kortare i sammanhängande tal när de inte får fokustryck. Det är bara grav accent som har ett speciellt tonhöjdsmönster i sammanhängande tal.