RAPPORT Genomlysning av Kalmar kommuns fordonspark 2013-02-12 Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Genomlysning av Kalmar kommuns fordonspark WSP Sverige AB Besöksadress: Rullagergatan 4 Box 13033 402 51 Göteborg Tel: 031-72 72 500, Fax: 031-72 72 501 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Analys & Strategi
Förord WSP Analys & Strategi har på uppdrag av Kalmar kommun genomfört en kartläggning och analys av fordonsparkens sammansättning och användning. Kontaktperson hos beställaren har varit Jane Wågsäter. Från WSP:s sida har Martina Bohlin, Ann Karlsson och Fredrik Orwén deltagit i projektet. WSP vill rikta ett stort tack till samtliga medarbetare på Kalmar kommun för deras engagemang och snabba hjälp med att besvara frågor. Ett särskilt tack till Camilla Svensson på Transportcentralen för all hjälp med underlag och Jane Wågsäter på Kommunledningskontoret som initierade och ansvarade för projektet.
Innehåll SAMMANFATTNING...1 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Uppdraget...4 1.3 Omfattning...4 1.4 Genomförande...4 1.5 Kalmar kommuns resepolicy...5 2 DAGENS FORDONSPARK...7 2.1 Antal fordon...7 2.2 Leasade fordon...9 2.3 Ägda fordon...10 2.4 Miljöbilar...11 2.5 Drivmedel...12 2.6 Körsträckor...18 2.7 Årsmodell...21 2.8 Koldioxidutsläpp...23 2.9 Kostnader...25 2.10 Geografisk lokalisering...28 3 FORDONSPARKENS FÖRÄNDRING ÖVER TID...30 4 BESPARINGSPOTENTIAL...32 4.1 Beskrivning av scenarier...32 4.2 Besparingspotential koldioxid...33 4.3 Besparingspotential förbrukad mängd drivmedel...35 4.4 Besparingspotential drivmedelskostnader...36 5 PRIVAT BIL I TJÄNSTEN...37 6 BILPOOL...40 6.1 Vad är en bilpool...40 6.2 Olika typer av bilpooler...40 6.3 Körsträcka...41 6.4 Kostnader...42 6.5 Miljöpåverkan...42 6.6 Erfarenheter av bilpooler...42 7 TJÄNSTECYKLAR...45 Analys & Strategi
7.1 Antal tjänstecyklar...45 7.2 Behov av nya tjänstecyklar...47 7.3 Geografisk fördelning av cyklar...47 7.4 Bokningssystem, service och underhåll...48 8 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER...50 8.1 Fordonspark...50 8.2 Bilpool...52 8.3 Tjänstecyklar...52 8.4 Koldioxidutsläpp...52 BILAGA 1 FRÅGOR ANGÅENDE TJÄNSTECYKLAR...53 REFERENSER...54 Analys & Strategi
Sammanfattning Kalmar kommun har satt upp ett budgetmål på att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor med minst 15 % under 2013-2015 genom att effektivisera resandet inom den kommunala organisationen. För att kunna göra det så krävs det bland annat att man har en god styrning på de fordon som används och se till att de används på rätt sätt för att minska miljöpåverkan samt undvika onödiga kostnader. Detta uppdrag innehåller i huvudsak tre delar: En genomlysning och översyn av hela kommunens befintliga fordonspark genom att analysera nyttjandegrad, körsträckor, bränsleförbrukning, kostnader och miljöpåverkan. Utifrån översynen ta fram förslag på hur fordonsparken kan utnyttjas effektivare utifrån ett koncernperspektiv. En utredning om en kommersiell bilpool till en del av de bilar som idag leasas är ett alternativ. Utredningen omfattar fordon som används inom förvaltningarna i Kalmar kommun, det vill säga; kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, socialförvaltningen, omsorgsförvaltningen, serviceförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning samt barn- och ungdomsförvaltningen. I den mån information funnits tillgänglig har fordon på de kommunala bolagen också inkluderats. Med fordon avses i det här arbetet kommunens personbilar, minibussar samt övriga fordon såsom tjänstecyklar, elcyklar etc. Kartläggningen av fordon har genomförts med hjälp av statistik och underlag från Transportcentralen och förvaltningarna samt Transportstyrelsens fordonsregister. Det finns ett antal förslag till förbättringar avseende fordonsparken som kan sammanfattas av följande figur: Analys & Strategi 1
Rätt krav Ta fram en ny fordonspolicy med relevanta krav. Ta bort bör krav såsom Biogasbilar prioriteras och Miljöfordon bör tankas med rekommenderat bränsle. Ange endast krav i fordonspolicyn som är skall-krav. En annan viktig aspekt är att sätta mätbara mål i förhållande till policyn. Grundläggande för alla policys är att kraven följs upp och kommunicera med verksamheterna. Rätt antal Anpassa fordonsparken efter de behov som verkligen finns. En stor del av fordonen körs lite. Det finns fordon som endast körs några hundra mil per år. En detaljerad översyn av dessa fordon rekommenderas för att undersöka möjligheten att samordna nyttjandet av bilar bättre. I samband med översynen av rätt antal fordon bör användningen av de äldsta fordonen i fordonsparken studeras mer i detalj. Det finns ett fåtal fordon som är nästan 20 år gamla och användningen bör utredas vidare då dessa både har en hög bränsleförbrukning och höga utsläppsnivåer av både koldioxid och andra luftförorenande emissioner. Rätt sort Det står i dagens fordonspolicy att biogasbilar prioriteras. Ändå är andelen gasbilar låg, endast 5 % av fordonsparken. Det tyder på att det krävs en tydligare styrning vid inköp av fordon, t.ex. genom att sätta skall-krav i fordonspolicyn som sedan följs upp. Rätt drivmedel Hybridfordon tankas idag i hög grad med bensin, vilket innebär onödigt stora koldioxidutsläpp. Hybridfordon bör tankas med det förnyelsebara drivmedlet. Detta bör tydligare styras upp i en ny fordonspolicy. Bilpool Det torde finnas en stor potential att samordna nyttjandet av fordonen i Kalmar kommun bättre. Många fordon körs korta sträckor och kostar mycket i förhållande till hur de används. En bilpool hjälper till att jämna ut nyttjandet per bil så att körsträckan fördelas jämnare över de fordon som finns. Det är viktigt att bilpoolen som inrättas används över förvaltningsgränserna och inte låses till särskilda förvaltningar. För att få bäst effekt av en bilpool skall så många förvaltningar som möjligt anslutas till den. 2
Tjänstecyklar Den kartläggning av tjänstecyklar som genomfördes inom ramen för studien var inte en heltäckande. Det krävs en fördjupad kartläggning av tjänstecyklarna för att få en djupare bild av cyklandet inom tjänsten i Kalmar kommun. Koldioxidutsläpp För att beräkna de verkliga utsläppen av koldioxid krävs att förbrukad mängd drivmedel per fordonstyp redovisas. I dagsläget redovisas exempelvis personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon tillsammans vilket medför problem när koldioxidutsläppen för framförallt dieselfordonen skall beräknas.
1 Inledning 1.1 Bakgrund Kalmar kommun har satt upp ett budgetmål på att minska CO2-utsläppen från tjänsteresor med minst 15 % under 2013-2015 genom att effektivisera resandet inom den kommunala organisationen. För att kunna göra det så krävs det bland annat att man har en god styrning på de fordon som används och se till att de används på rätt sätt för att minska miljöpåverkan samt undvika onödiga kostnader. 1.2 Uppdraget Uppdraget innehåller tre delar: En genomlysning och översyn av hela kommunens befintliga fordonspark genom att analysera nyttjandegrad, körsträckor, bränsleförbrukning, kostnader och miljöpåverkan. Utifrån översynen ta fram förslag på hur fordonsparken kan utnyttjas effektivare utifrån ett koncernperspektiv. En utredning om en kommersiell bilpool till en del av de bilar som idag leasas är ett alternativ. 1.3 Omfattning Utredningen omfattar fordon som används inom förvaltningarna i Kalmar kommun, det vill säga; kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret, socialförvaltningen, omsorgsförvaltningen, serviceförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning samt barn- och ungdomsförvaltningen. I den mån information funnits tillgänglig har fordon på de kommunala bolagen också inkluderats. Med fordon avses i det här arbetet kommunens personbilar, minibussar samt övriga fordon såsom tjänstecyklar, elcyklar etc. Tyngre fordon såsom arbetsfordon och lastbilar ingår ej i utredningen. Utöver det har resor med privat bil i tjänsten kartlagt. Resor med taxi eller hyrbil har inte studerats inom ramen för projektet. 1.4 Genomförande Kartläggningen av fordon har till stor del genomförts med hjälp av Transportcentralens administrationssystem KomMa som omfattar samtliga leasade fordon inom Kalmar kommun. Där har uppgifter om fordonens registreringsnummer, tillhörande förvaltning, fast kostnad samt körsträcka hämtats. De leasade fordonens mätarställning avläses minst en gång per år i samband med fordonens service eller däckbyte, Analys & Strategi 4
vilket ger ett tillförlitligt underlag. Om fordonen inte körts under ett helt år har ett genomsnitt för innevarande period beräknats och skalats upp till ett år. För de fordon som förvaltningarna äger själva har intervjuer genomförts för att samla in motsvarande uppgifter. Det bör nämnas att körsträcka inte har kunnat uppges för samtliga av dessa fordon och de uppgifter som har lämnats har haft varierande kvalitet. Tekniska specifikationer över respektive fordon såsom bränsleförbrukning, drivmedel mm har köpts av Transportstyrelsens fordonsregister och matchats med insamlade uppgifter om fordon från Kalmar kommun. För att kartlägga tjänstecyklarna har en enkät skickats ut till samtliga förvaltningars miljösamordnare. Frågorna som ställdes i enkäten finns i bilaga 1. En litteraturinventering har genomförts för att sammanställa information om bilpool. 1.5 Kalmar kommuns resepolicy Kalmar kommun har en rese- och transportpolicy som antogs 2007 och som gäller för alla resor som sker inom tjänsten och som betalas av Kalmar kommun och dess bolag. Syftet med policyn är att alla resor skall vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade samtidigt som policyn skall ha jämställdhetsfokus. Detta skall uppnås bland annat genom att: Planera resorna så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt och får en hög nyttjandegrad av kommunens fordon. Aktivt uppmuntrar användning av cykel för korta resor, samt skapar förutsättningar för att använda cykeln som transportmedel i tjänsten Aktivt uppmuntrar användning av kollektivtrafik Fortlöpande skärper trafiksäkerhetskraven och miljökraven på fordon som används i tjänsten Det är chefen för respektive förvaltning eller bolag som ansvarar för att genomföra handlings- och uppföljningsplan för sin verksamhet. För fordon gäller följande kravspecifikation enligt rese- och transportpolicyn: Alla fordon som köps in från och med 2008 skall vara utrustade med alkolås Bilarna skall vara säkerhetsklassade med minst 4 EuroNcap och vara utrustade med antisladdsystem (EPS) samt innehålla förstahjälpenutrustning och reflexväst.
Fordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition skall väljas i första hand och för övriga fordon välj miljöklass 2005, Euro 3 eller motsvarande. Biogasbilar prioriteras. Miljöfordon bör tankas med rekommenderat bränsle. För resor med privat bil i tjänsten gäller följande miniminivå: Ha en tjänstevikt över 1000 kg Ha trepunktsbälte på de platser som används Ha krockkudde på förarplatsen Uppfylla minst 1989 års avgaskrav Samtliga förare som använder bil i tjänsten bör ha genomgått en utbildning i ECOdrivning. 6
2 Dagens fordonspark 2.1 Antal fordon Kalmar kommun har idag 431 personbilar och lätta lastbilar i sin fordonsflotta. 377 fordon är leasade fordon som förvaltningarna hyr av Transportcentralen. Resterande 54 fordon ägs av förvaltningarna själva. Sett till andel fordon så är 87 % leasade fordon och 13 % egenägda, se Figur 1. 54; 13% Leasad Ägd 377; 87% Figur 1: Fördelning mellan leasade och ägda fordon
Antal leasade respektive ägda fordon fördelat på personbilar och lätta lastbilar framgår av Figur 2. Antalet personbilar uppgår till ca 300 st och lätta lastbilar till ca 130 st. Antal fordon 350 300 250 200 150 Ägd Leasad 100 50 0 Lätt lastbil Personbil Figur 2: Fördelning av lätta lastbilar och personbilar Flest fordon används av Serviceförvaltningen, därefter kommer Omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen, se Figur 3. För en fullständig lista över fordon per förvaltning, se Tabell 1. Två fordon ägs av Kalmar kommunen men leasas ut till Mönsterås kommun. Antal fordon 120 100 80 60 40 20 0 Figur 3: Antal fordon per förvaltning/bolag 8
Tabell 1: Antal fordon per förvaltning/bolag Förvaltning/Bolag Antal fordon Service 114 Omsorg 113 Social 98 Kalmar vatten 32 Kommunledning 23 Södermöre 16 Barn och ungdom 14 Samhällsbyggnad 8 Kalmar Airport 6 Kultur och fritid 3 Mönsterås kommun 2 Kalmar Energi 1 Totalt 430 2.2 Leasade fordon Transportcentralen ansvarar för kommunens leasade fordon. Leasingfordon omfattas av både personbilar och lätta lastbilar som hyrs ut till förvaltningarna. Transportcentralen hanterar samtliga kostander för fordonen såsom försäkringar, reparationer, fordonsskatt mm. Det enda som förvaltningarna själva står för är drivmedel. Utöver det betalar de en fast månadskostnad för respektive fordon under den tid förvaltningen använder fordonet. Alla leasade fordon används i 8 år. Den finansiella leasingen hos Nordea sträcker sig över 5 år och därefter löser Transportcentralen bilen från Nordeaa. Transportcentralen skriver leasingkontrakt på 8 år med förvaltningar och bolag. Lätta lastbilar och personbilar till de kommunala bolagen leasas inte av Nordea utan köps in direkt av Transportcentralen eftersom hela momsen är avdragsgill. Transportcentralen står för inköp av fordon och det görs hos avtalade leverantörer. Förvaltningarna kommer med önskemål om vilken typ av bil de vill ha och enligt en nyligen framtagen policy skall beslutet godkännas av förvaltningschef innan köp genomförs. I policyn styr kommunen inköpen av fordon till fordon som drivs på alternativa drivmedel. Skall ett fossilt drivet fordon köpas in måste det motiveras. I Södermöre kommundelsförvaltning, som är ett landsbygdsområde, är det långt till tankställen för alternativa drivmedel och där anses det motiverat att köpa dieseldrivna fordon istället. Efter 8 år avvecklas de flesta fordon med hjälp av Kvarndammen. Kvarndammen lämnar ett reservationspris till Transportcentralen och i vissa fall får kommunen ut mer än reservationspriset, medan det i andra fall blir mindre. Om Transportcen-
tralen efter 8 år får tillbaka en bil i extra bra skick sparar Transportcentralen i vissa fall dessa fordon som reservbilar och använder dessa som reservbilar, t.ex. då ordinarie fordon är inne på reparation eller service. Kommunens fordonsflotta förändras ständigt då nya fordon införskaffas och gamla avvecklas. För att hantera administration kring fordonen används ett system som heter KomMa där samtliga uppgifter om alla fordon samlas. 2.3 Ägda fordon De fordon som förvaltningarna själva äger tillhör framförallt Brandkåren, Samhällsbyggnadsförvaltningen och verkstaden som har reservbilar. Brandkåren har 18 fordon, varav 16 personbilar och 2 lätta lastbilar. Bland personbilarna finns fyra riktigt gamla bilar, med årsmodell mellan 1994-1996. Tre av dem är bensindrivna och en drivs på diesel. Samhällsbyggnadsförvaltningen har 8 lätta lastbilar där den äldsta bilen har en årsmodell 2003 och de två nyaste har årsmodell 2011. 6 fordon drivs på bensin och två på diesel. Transportcentralen äger 20 fordon som används som reservbilar, varav 16 personbilar och 4 lätta lastbilar. 7 fordon drivs på bensin, 7 st på diesel och 6 är bensin/etanolhybrider och är miljöbilsklassade. De äldsta fordonen har årsmodell 2002 och de nyaste 2009. Aktiva, som är en del av Arbetsmarknadsenheten på kommunledningskontoret, har 5 fordon varav 4 lätta lastbilar och 1 personbil. 3 st går på bensin och 2 är hybrider metangas/bensin. Två av de bensindrivna fordonen är riktigt gamla och har årsmodell 1996 respektive 1998. Utöver dessa fordon har Sjöängsskolan en bensindriven personbil med årsmodell 1998 och Kultur- och fritid en dieseldriven lätt lastbil från 2004. 10
2.4 Miljöbilar Totalt sett finns 200 miljöbilar i Kalmar kommun enligt den gamla miljöbilsdefinitionen, vilket motsvarar 46 % av fordonen, se Figur 4. 178 av dessa fordon är hybrider med ett förnyelsebart drivmedel (etanol eller metangas), 21 st är miljöbilsklassade dieselbilar och en bil drivs på el. 46% 54% Ej miljöbil Miljöbil Figur 4: Andel miljöbilar av den totala fordonsflottan Andelen miljöbilar skiljer sig åt om man separerar de leasade fordonen från de egenägda. 51 % av de leasade fordonen är miljöbilar och 17 % bland de egenägda, se Figur 5. Antal bilar 400 350 300 250 200 150 Miljöbil Ej miljöbil 100 50 0 Leasad Ägd Figur 5: Andel miljöbilar fördelat på leasade och egenägda fordon
Den nya miljöbilsdefinitionen som gäller från 2013 baseras på fordonens tjänstevikt. Tyngre fordon får släppa ut mer. Fordon som drivs på alternativa bränslen får släppa ut mer koldioxid än fordon som drivs på fossila bränslen. Ett normalstort fordon som drivs på fossila bränslen får max släppa ut 95 g koldioxid per km och ett fordon som drivs på etanol eller gas får släppa ut 150 g koldioxid per km. Utsläppen beräknas enligt formlerna: 95+0,0457*(tjänstevikt-1372) 150+0.0457*(tjänstevikt-1372) Då fordonens tjänstevikt saknas i underlaget kan inga exakta uppgifter om andelen fordon som uppfyller den nya miljöbilsdefinitionen anges, men görs en översiktlig bedömning utifrån att fordonen är att anse som normalstora innebär det att det endast är ett fåtal etanol och gasdrivna fordon som uppfyller de nya kraven om max 150 g koldioxid per km. 2.5 Drivmedel Av kommunens 431 fordon drivs 186 st på diesel, det motsvarar 43 %, (se Tabell 2 och Figur 6). 170 fordon drivs på en kombination av bensin och etanol. Något anmärkningsvärt är att 52 fordon (12 %) drivs på bensin. 22 fordon (5 %) utgörs av fordon som drivs på en kombination av bensin/gas. Som nämndes tidigare finns en elbil. Tabell 2: Antal fordon per drivmedel Typ av drivmedel Antal fordon Bensin 52 Bensin/etanol 170 Bensin/gas 22 Diesel 186 El 1 Totalsumma 431 12
0% 12% Bensin 43% Bensin/etanol Bensin/gas Diesel 40% El 5% Figur 6: Fördelning av fordon per typ av drivmedel
Bensin Det finns ett 50-tal fordon som enbart drivs på bensin och de finns fördelade på samtliga förvaltningar förutom Kultur- och fritidsförvaltningen dock ingen på de kommunala bolagen, se Figur 7. Störst innehav har Serviceförvaltningen, där Brandkåren har en stor del av dessa fordon. Hälften av fordonen leasas ut till förvaltningarna av Transportcentralen och hälften äger förvaltningarna själva. Årsmodellerna på dessa fordon varierar från 1994 till 2008. 8 4 2 7 Barn och ungdom Kommunledningskontoret 5 Omsorgsförvaltning Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltingen 18 6 Socialförvaltning Södermöre Figur 7: Antal bilar som drivs på bensin fördelat på förvaltning/bolag El Det finns en elbil i Kalmar kommun som ägs av Transportcentralen och tillhör Serviceförvaltningen. Det är en Citroen 1 med årsmodell 2011, se figur 8.. Figur 8: Kalmar kommuns elbil 14
Etanol Det finns 170 fordon som drivs på en hybrid av bensin/etanol, se Figur 9. En majoritet av dessa finns på Omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen. 95 % av etanolfordonen ägs av Transportcentralen och leasas ut till förvaltningarna. Årsmodellerna varierar från 2001 till 2012. 1 1 19 60 10 3 74 Omsorgsförvaltning Social Service Kommunledning Barn- och ungdom Kalmar Energi Kalmar vatten Kultur och fritid Södermöre Figur 9: Antal bilar som drivs på bensin/etanol fördelat på förvaltning/bolag
Diesel Det finns ca 186 dieseldrivna fordon, se Figur 10. Flest fordon finns på Serviceförvaltningen, Omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen. 90 % av dessa fordon är leasingfordon som ägs av Transportcentralen. Den äldsta bilen har årsmodell 1995 och de nyaste är från 2012. 11 9 6 22 Service 4 Omsorg Social 69 Kalmar vatten 18 Södermöre Barn och ungdom Kalmar Airport 30 34 Kommunledning Kultur och fritid Samhällsbyggnad Figur 10: Antal bilar som drivs på diesel fördelat på förvaltning/bolag 16
Fordonsgas Gasbilarna finns i huvudsak hos Kalmar Vatten, se Figur 11. Två gasfordon finns på Kommunledningskontoret och 5 st på Serviceförvaltningen. Samtliga gasfordon leasas ut till förvaltningarna och det kommunala bolaget Kalmar Vatten av Transportcentralen. Kalmarsundsregionens renhållningsförbund leasar även 2 bilar från Transportcentralen. De äldsta gasfordonen har årsmodell 2006 och de nyaste har årsmodell 2012. 5 Kalmar Vatten Kalmarsundsregionens Renhållare 2 2 13 Kommunledningskontoret Serviceförvaltningen Figur 11: Antal bilar som drivs på gas fördelat på förvaltning/kommunala bolag
Sammanfattningsvis drivmedel Sammantaget så finns flest fordon på Omsorgsförvaltningen, Serviceförvaltningen och Socialförvaltningen, se Figur 12. Etanolfordon är störst på Omsorgs- och Socialförvaltningen medan Serviceförvaltningen har flest dieselfordon. Fordon som drivs på gas eller en hybrid av bensin/gas finns endast på Serviceförvaltningen, Kommunledningskontoret och Kalmar Vatten, där Kalmar Vatten står för närmare 70 % av innehavet. 120 100 Antal fordon 80 60 40 20 0 Gas Bensin Diesel Etanol Figur 12: Bilar per drivmedel fördelat på förvaltning 2.6 Körsträckor Utifrån det underlag som finns tillgängligt beräknas den totala körsträckan för samtliga fordon i Kalmars kommun till ca drygt 600 000 mil per år inklusive de kommunala bolagen. All fordonseffektivisering utgår ifrån att optimera driften, som i realiteten handlar om att åstadkomma fler mil per bil och färre mil totalt sett. För att få en sund fordonsekonomi är den rekommenderade årliga körsträckan 1500 till 3000 mil. Generellt sett är det bättre att bilen rullar mer än 3000 mil än mindre än 1500 mil per år. 1 I Kalmar kommun rullar mer än 60 % av fordonen mindre än 1500 mil per år, se Figur 13. 27 % av fordonen kör mellan 1500-3000 mil per år vilket är den rekommenderade årliga körsträckan. Ett antal fordon kör mer än 3000 mil per år. 1 Vägverket (2006): Handbok för bättre kommunala tjänsteresor Bättre miljö, trafiksäkerhet, ekonomi och arbetsmiljö 18
Antal bilar 140 120 100 80 60 40 20 0 <500 500-1000 1000-1500 1500-2000 2000-2500 2500-3000 >3000 Figur 13: Antal fordon fördelat på årlig körsträcka Sett till förvaltning kör Omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen och Serviceförvaltning mest totalt sett, se Figur 14. Totalt står dessa tre förvaltningar för 75 % av kommunens totala körsträcka. Mil/år 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - Figur 14: Total körsträcka per förvaltning/bolag
Studeras den genomsnittliga körsträckan per bil på respektive förvaltning/bolag har Södermöre kommundelsförvaltning högst genomsnittlig årlig körsträcka på sina fordon med knappt 2500 mil per år, se Figur 15. Lägst genomsnittlig körsträcka har fordonen inom det kommunala bolaget Kalmar Airport och Samhällsbyggnadskontoret, där den sträckan uppgår till drygt 500 mil per år. Det bör i sammanhanget nämnas att det även kan finnas stora variationer mellan fordon inom samma förvaltning/bolag och att det som visas i Figur 15 är det beräknade medelvärdet av samtliga fordon inom respektive förvaltning. Mil/år 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 - Figur 15: Körsträcka per bil fördelat per förvaltning/bolag 20
2.7 Årsmodell Den genomsnittliga medelåldern på samtliga fordon i kommunens fordonspark är av årsmodell 2008, vilket innebär att bilarna i genomsnitt är 5 år gamla. Antal bilar per årsmodell visas i Figur 16. Flest bilar har årsmodell 2011 och därefter 2010, 2007 och 2008. Det finns ett fåtal bilar som är av betydligt äldre årsmodell, där den äldsta bilen är av årsmodell 1994 och användandet av dessa fordon bör utredas mer i detalj. Det har i tidigare utredningar kunnat konstateras att den här typen av gamla fordon ibland kan användas inom gymnasiets fordonsprogram i undervisningssyfte och att de inte använts alls ute på vägarna. Det skulle kunna finnas liknande förklaringar här. Antal bilar 70 60 50 40 30 20 10 - Figur 16: Antal bilar per årsmodell
Sett till total körsträcka per årsmodell finns en tyngdpunkt bland de nyare fordonen. Längst kör fordon med årsmodell 2011 och därefter årsmodell 2007, se Figur 17. Mil 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - Figur 17: Total körsträcka per årsmodell (mil per år) De riktigt gamla fordonen äger förvaltningarna själva och majoriteten av de nya fordonen leasas av Transportcentralen, se Figur 18. Antal bilar 70 60 50 40 30 20 Leasad Ägd 10 0 Figur 18: Fordonens årsmodell fördelat på leasade och ägda fordon Generellt sett finns ett samband mellan fordonens bränsleförbrukning och årsmodell. Det varierar naturligtvis beroende på vilket drivmedel som bilen körs på och det kan i vissa fall slå igenom, se t.ex årsmodell 1995 i Figur 19 som är en diesel- 22
bil. Uppgifter på förbrukning är inte faktiskt förbrukning utan fordonstillverkarens angivna förbrukning, detta för att kunna jämföra olika fordon. 1,2 l/mil 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 - Figur 19: Genomsnittlig bränsleförbrukning per årsmodell 2.8 Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläppen har beräknats utifrån verkliga körsträckor med dagens fordonspark samt tillverkarens angivna värden för bränsleförbrukning. Den verkliga bränsleförbrukningen är beroende av hur/var/när man kör och är normalt sett högre än tillverkarens angivna värde. Totalt utsläpp per år har beräknats för två scenarion eftersom kunskap om hur stor andel av hybriderna som tankas med det förnyelsebara alternativet är okänt. Nuläge 1 avser ett läge där samtliga hybrider tankas med bensin och nuläge 2 avser ett läge där samtliga hybrider tankas med etanol eller fordonsgas, se Figur 20. Observera att detta endast gäller förvaltningarnas bilar, inte de kommunala bolagen. Koldioxidutsläppen från personbilar och lätta lastbilar beräknas i nuläge 1 till ca 940 ton per år och i nuläge 2 till ca 670 ton per år, se Figur 20. Verkligheten bör ligga någonstans emellan dessa två lägen. För att ge en indikation på besparingspotentialen medför nuläge 2 29 % lägre koldioxidutsläpp än nuläge 1.
Figur 20: Totalt koldioxidutsläpp per år För att vidare utreda de verkliga koldioxidutsläppen har den verkliga förbrukningen i antal liter drivmedel per år analyserats för bensin, etanol och fordonsgas. Datan baseras på kommunens totala kostnader för drivmedel. Då detta underlag inte var uppdelat på typ av fordon görs ett antagande om att bensin, etanol och fordonsgas i huvudsak tankas av personbilar och lätta lastbilar medan diesel även tankas av tunga lastbilar och entreprenadmaskiner. Därför har diesel exkluderats ur denna beräkning, se Figur 21. Koldioxidutsläppen från dessa tre drivmedel beräknas till strax under 400 ton per år. Det innebär 15 % mindre än om samtliga hybridfordon skulle tankas med bensin (nuläge 1) och 55 % mer än om samtliga hybridfordon skulle tankas med etanol eller fordonsgas. Dessa siffror tyder på att en stor del av kommunens hybridfordon inte tankas med avsett förnyelsebart bränsle. 24
kg CO 2 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 - Nuläge 1 Verklighet Nuläge 2 Gas Etanol Bensin Figur 21: Beräknat utsläpp av koldioxid per år för fordon som drivs på fordonsgas, etanol och bensin. Utsläppen avser endast bilarna inom kommunen, ej kommunala bolag 2.9 Kostnader Fasta kostnader När det gäller kostnader så har dessa studerats för de leasade fordonen som utgör en majoritet av fordonsflottan (både fordon inom förvaltningarna och de kommunala bolagen). Förvaltningarna betalar en fast månadskostnad till Transportcentralen för respektive fordon där samtliga kostnader förutom drivmedel ingår, även administration. Totalt kostar de leasade fordonen ca 19 miljoner kr per år i fasta kostnader. Divideras kostnaden med fordonens totala körsträcka erhålls en kostnad på i genomsnitt 34 kr per mil. Det bör dock nämnas att det finns en stor variation mellan olika fordon eftersom vissa fordon används mycket och andra lite, se Figur 22. Denna kvot speglar nyttjandegraden av fordonet i förhållande till den fasta kostnaden. Vissa bilar är oerhört dyra i förhållande till vad de används. Ett exempel är en bil som tillhör Södermöre kommundelsförvaltning vars kostnad blir 137 kr per mil, på grund av dess låga årliga körsträcka. Det är en för kommunen sett dyr bil. Sedan finns motsatt förhållande för andra bilar, t.ex. en bil som används inom Socialförvaltningen som kostar i genomsnitt 6 kr per mil eftersom den har en hög nyttjandegrad, d.v.s. en hög årlig körsträcka i förhållande till den fasta kostnaden.
Kr/mil 250 200 150 100 50 0 1 18 35 52 69 86 103 120 137 154 171 188 205 222 239 256 273 290 307 324 341 358 Figur 22: Kvoten kr per mil för samtliga leasade fordon Kostnader för drivmedel Liksom för koldioxidutsläppen saknas information om hur många liter drivmedel som personbilar och lätta lastbilar tankar årligen. Därför har kostnaderna för drivmedel beräknats på samma sätt som koldioxidutsläppen, d.v.s. beräkningarna baseras på dagens fordonspark, verklig körsträcka samt tillverkarens uppgifter om bränsleförbrukning. Enligt dessa beräkningar ligger kostnaden för drivmedel för personbilar och lätta lastbilar på mellan 5,7 och 5,2 miljoner kr beroende på hur mycket hybridfordonen tankas med bensin respektive etanol/fordonsgas (Nuläge 1 och nuläge 2), se Figur 23. Det tyder på att det är billigare att tanka med avsett förnyelsebart bränsle än med bensin. Observera att dessa beräkningar endast avser de fordon som ägs/leasas av förvaltningarna, de kommunala bolagen ingår inte. Studeras kostnader för drivmedel i kommunen totalt sett ligger kostnaden på 7,6 miljoner kr per år. 26
Kr/år 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Gas Etanol Diesel Bensin 1 000 000 - Nuläge 1 Nuläge 2 Figur 23: Beräknade kostnader för drivmedel
2.10 Geografisk lokalisering Fordonsparken är koncentrerad till centrala Kalmar, se Figur 24. Det bör nämnas att kartläggningen av adresser inte är fullständig. Det saknas ett fåtal adresser för Socialförvaltningen och uppgifterna från Omsorgsförvaltningen baseras på uppskattningar att antalet fordon per hemtjänstlokal är 7-8 st. Figur 24: Antal bilar inom Kalmar kommun En inzoomad karta över centrala Kalmar, se figur 25. Den visar att det det finns en koncentration av fordon till området kring stadshuset. Det finns även fordon i de centrumnära industriområdena Berga Industriområde och Hagbygärde industriområde. Sett utifrån ett geografiskt perspektiv finns ett antal fordon inom olika förvaltningar samlade relativt nära varandra. En eventuell samordning av dessa bör utredas vidare. 28