Inledningsanförande Handels kongress 2011 Förbundskamrater, ärade gäster, kongressdeltagare! Hjärtligt välkommen till Handelsanställdas förbunds 24 ordinarie kongress. Jag vill rikta ett speciellt välkommen till dig som kongressombud. Kongressen är din arena, du är vald av dina förbundskamrater att företräda dem i det viktiga arbetet att lägga fast förbundets riktningen in i framtiden. Du har fått ett stort förtroende som vi tillsammans skall förvalta på allra bästa sätt. Vi kommer att använda oss av teknik på ett sätt som vi aldrig gjort förut, vilket har väckt förväntan inte bara hos oss utan hos många andra. Men det är inte för inte vi säger Handels ligger före. Jag vet av egen erfarenhet att uppdraget som kongressombud känns stort, ovant och ibland nervöst. Men glöm då inte att du är bland vänner. Lita på dig själv och gör som du har tänkt, det finns skäl till varför dina förbundskamrater valt just dig! Du har fått en ansenlig mängd material som du arbetat dig igenom både i din ensamhet och tillsammans med dina ombudskamrater, jag vet att du kommer väl förberedd. Det är bra! Jag hoppas på en kongress där vi i diskussioner bryter argument mot varandra för att få fram det bästa beslutet, lyssnar på argument, tar in och ger argument tillbaka, för att därefter gå till beslut. Just öppenheten och lyhördheten för andras argument är av helt avgörande betydelse. För hur bra jag än förberett mig så är det alltid något som jag inte tänkt på och som någon annan har med. Min fasta övertygelse är att det är i sådana öppna diskussioner som de allra bästa besluten formas. För mig är det demokrati när den är som allra bäst. Vi riktar också ett varmt välkommen till alla våra gäster, såväl nationella som internationella men ett speciellt välkommen till er som skall medverka i vår kongressöppning, Socialdemokraternas representant partisekreteraren Carin Jämtin, från LO Wanja Lundby Wedin och vår international UNI, generalsekreteraren Phillip Jennings. Varmt välkommen till Folket hus säger vi till representanter för media och alla övriga, vilket självklart inkluderar alla anställda som finns här med oss. 1
Parentation Sedan vi senast hade kongress har ett antal förbundskamrater lämnat oss för alltid. Vi kommer att bevara dom och deras insatser i våra minnen. Jag kommer att nämna fem personer som får stå som representanter för alla förtroendevalda, anställda och medlemmar. F d förbundsordförande Kenth Pettersson, som den 31 maj 2007 hastigt rycktes bort mitt i sin gärning endast 58 år gammal. 1977 började Kenth hos oss då han anställdes som utredningssekreterare på förbundskontoret. Han kom under sin tid i förbundet att även inneha tjänsten som avtalssekreterare innan han vades in i förbundets verkställande utskott. 1991 övertog han ordförandeklubban i förbundet. Kenth var en mycket driftig och påläst person, som med stort engagemang och med en tydlig ideologisk kompass drev förbundets frågor. Vi som känner Kenth minns honom också som en mycket stridbar, debattglad och drivande person, men också som en ömsint och god kamrat. Hans engagemang stannade inte vid landets gränser utan han var också djupt engagerad i det internationella arbetet. Kenth lämnade förbundet 1999 för att bli generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Vi tänker på Christina Nilsson ombudsman i avd 24 Göteborg som avled den 3 oktober 2006 i en ålder av 48 år. 2
Christina var till yrket frisör och aktiv i Frisöranställdas förbund och hade förtroendeuppdrag som regionalt skyddsombud på deltid. 1989 blev Christina placerad på Handels avdelningskontor i Göteborg, men arbetade fortfarande för frisöranställdas förbund som kassör och RSO. Efter genomgången ombudsmannautbildning anställdes Christina som ombudsman i Handels och hade placeringar i våra avdelningar i Luleå och Växjö. 1996 placerades Christina i avd 24 Göteborg där hon sedan arbetade fram till sin alldeles för tidiga bortgång. Förra förbundsrådsledamoten och förbundsstyrelseledamoten Karin Salomonsson, Köping avled den 24 september 2009 i en ålder av 84 år. Karin arbetade inom detaljhandeln. Karin som hade ett stort fackligt och politiskt intresse fick snart uppdrag i Handels allmänna klubb och i Köpings kommunfullmäktige. 1967 blev Karin ledamot i styrelsen för avdelning 21 Västerås för att 1975 bli ordförande i avdelningen, ett uppdrag som hon hade fram till 1987. I och med ordförandeskapet i avdelningen tog Karin plats i förbundsrådet. Vid kongressen 1981 valdes Karin till ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen, ett uppdrag som hon innehade under en kongressperiod. 3
Verksamhetsassistenten Elisabeth Enback, Luleå avled den 5 oktober 2009 46 år gammal Elisabeth anställdes 1999 som ekonomiassistent på dåvarande avd 28 i Luleå. I samband med förändringarna där administrationen centraliserades erhöll hon en tjänst som verksamhetsassistent. En tjänst som hon fortfarande upprätthöll när hon hastigt gick bort. Per Olov Stenljung, Malmö avled den 25 april 2010 i en ålder av 62 år. Per Olov började väldigt tidigt med sitt fackliga engagemang i dåvarande Visbyavdelningen, där han bland annat var ordförande i ungdomssektionen och ledamot i representantskapet. Redan som 23-åring anställdes Per Olov som ungdomssekreterare och biträdande studiesekreterare på förbundsnivå. Efter några år som studiesekreterare tillträdde Per Olov en tjänst som förhandlingsombudsman. Efter nio år som förhandlare utsågs han till avtalssekreterare och chef för förhandlingsenheten. 1997 utsågs Per Olov till föreståndare för Handels a-kassa och chef för försäkringsenheten. Denna tjänst innehade han fram till 2001, då han återgick till förhandlingsenheten där han stannade fram till sin pensionering 2007. Under en stunds tystnad tänker vi nu på och hedrar alla de förbundskamrater som lämnat oss under kongressperioden. Förbundskamrater, ärade gäster! 4
För fem år sedan träffades vi här, på samma plats, för att hålla kongress och fira Handels 100- årsjubileum. Sedan dess har mycket hänt, både i vår omvärld och i Handels som organisation. De förändringar som har ägt rum i politiken och samhället har tvingat oss att anpassa oss till en ny situation. Strax efter förra kongressen fick vi en borgerlig regering som drastiskt har förändrat möjligheterna till fackligt arbete och förutsättningarna för starka fackförbund. Som en följd av att alliansregeringen ändrade reglerna för a-kassan såg vi ett kraftigt medlemstapp under framför allt 2007 och 2008. Det var ett hårt slag, men vi har satsat på medlemsrekrytering, hittat nya former för medlemsvärvning och vi har lyckats hejda tappet. Vi startade till exempel Storstadsprojektet för att värva medlemmar i storstäderna. Där prövade vi nya metoder och fick lärdomar som vi kan dra nytta av inför framtiden. Vi har tappat färre medlemmar än övriga LO-förbund i snitt. Men vårt tapp har varit större bland unga, och det är en utveckling som vi måste vända. Att rekrytera nya medlemmar är vår allra viktigaste uppgift och måste vara en prioriterad fråga de kommande åren. Bara om vi är många kan vi vara starka tillsammans. Utmaningarna i omvärlden har fått oss att kämpa hårdare och förnya vår verksamhet. I kriser föds kreativitet, det har vi sett tydliga exempel på. De senaste åren har varit ett test av vår styrka som organisation och vi har bestått provet. Men vi får tydliga signaler om att fackföreningsrörelsen i sin helhet är hårt pressade, både här hemma i Sverige och internationellt. Vi tror på den svenska modellen, där lönerna sätts genom förhandlingar mellan starka parter på arbetsmarknaden. Men vi känner en oro för att inte alla tror på denna modell eller är beredda att försvara den. Det ställer krav på oss att vi förmår värva medlemmar, att medlemmarna är aktiva och att vi har en väl fungerande organisation. Det ställer krav på att arbetsgivarna också är beredda att försvara modellen. Det är klart att när vi ser att Svenskt näringsliv ligger bakom och delfinansierar en process som den i Lavalkonflikten där ett utländskt företag agerade utanför ramen för svenska kollektivavtal - blir man fundersam, eller när man hör hur Teknikföretagen för fram krav om lagstadgade lägstalöner. I spåren av den ekonomiska krisen i Europa ropar nu facken på EU-nivå på lagstiftning om lönerna. I skenet av dessa saker finns anledning till oro och att vi är beredda att försvara den modell som vi så hårt tror på. 5
Lönebildningen i Sverige hotas också av förslag från EU-kommissionen: den så kallade europakten och förslagen om ekonomisk styrning. Kommissionens förslag innebär att makten över lönerna riskerar att flyttas till Bryssel, eftersom kommissionen får rätt att övervaka lönebildningen i enskilda medlemsländer och vidta sanktioner mot de medlemsländer som inte klarar av att hantera sin ekonomiska situation. Vi vill ha en garanti för att EUkommissionen inte ska undergräva den svenska modellen med kollektivavtal, och vi kräver att regeringen ser till att Sverige får en sådan garanti. Sedan EU-inträdet har unionen påverkat svensk arbetsrätt och den svenska modellen genom domar som har fått stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Vi har till exempel fått Laval-domen som följdes av en lag som kraftigt försämrar fackets möjligheter att verka för bra löner och villkor för alla arbetstagare i Sverige. Vi ser nu hur arbetstagare kommer hit från andra länder och tvingas jobba med usla löner och under urusla villkor. Det är möjligt genom den uppluckring som har skett på EU-nivå. Vårt krav är lika självklart som tydligt. Svenska kollektivavtals alla villkor skall gälla alla som utför arbete i Sverige, både för konkurrensneutralitetens och solidaritetens skull! Vi närmar oss nu på nytt en avtalsrörelse och vi ser redan hur arbetsgivarsidan har börjat angripa våra lägstalöner. Den här gången får de stöd från regeringen: vi har nämligen en finansminister som vid flera tillfällen har angripit ingångslönerna inom servicesektorn och pekat ut dem som orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten. Detta är naturligtvis struntprat. Det går inte att komma åt ungdomsarbetslösheten genom att ytterligare försämra löner och villkor för unga. Alla, inklusive ungdomar, har rätt till en lön som det går att leva på. Vilken syn på arbetslivet ger vi annars våra unga? Och vilka konsekvenser får det för framtidens samhälle? Det är allvarligt att vi har en regering som lägger sig i lönebildningen. Det ska skötas av arbetsmarknadens parter enligt den svenska modellen och det är oroande att vi nu ser en inblandning från politiskt håll. Vi räknar med att den kommande avtalsrörelsen blir tuff, men vi står samtidigt väl förberedda för att ta striden för våra medlemmar och här skall regeringen hålla sig strikt neutral. Det duger inte att säga att lägstalönerna är ett problem för att sedan säga att parterna skall lösa det. Det är väl om något inblandning i avtalsrörelsen. Att man sedan riktar sig direkt till Kommunal, Hotell och restaurang och Handels som representerar kvinnodominerade yrken som redan har de lägsta lönerna gör saken både tydligare och mer fel!! 6
För oss är LO-samordningen oerhört viktig inför den kommande avtalsrörelsen. Genom att samordna förbundens avtalsrörelser har vi skapat förutsättninar för en långsiktig och stabil lönebildning i Sverige. Vi har kunnat satsa på att få upp lönerna inom kvinnodominerade yrken och på så sätt utjämna de strukturella löneskillnaderna på den svenska arbetsmarknaden. LO:s styrelse har tillkännagivit som sin avsikt att inför den kommande avtalsrörelsen stärka samordningen med fortsatta satsningar på relativlöneförändringar. För oss i Handels är det särskilt viktigt att få med satsningar på lägstalöner, på kvinnors löner och åtgärder mot osäkra anställningar. Striden för schysta löner och villkor måste också tas med svenska företag som är verksamma internationellt. Vi har sedan 2007 verkat för att Ikea ska teckna ett globalt avtal som tillförsäkrar de anställda i alla länder rätt att organisera sig och förhandla om kollektivavtal. Det är grundläggande rättigheter som ingår i ILO:s kärnkonvention om de fackliga rättigheterna. Vi har så här långt inga problem med Ikea i Sverige som vi inte kan lösa i förhandlingar, men vi kan inte acceptera att de tillämpar olika principer när det gäller anställda här hemma och utomlands. Alla har rätt att organisera sig fackligt för att få en bättre lön, bättre villkor och bättre arbetsmiljö. Det är dags att även Ikea inser det. Har man som princip att alla IKEA butiker skall ha samma koncept och utseende på butiken, ja t.o.m. köttbullar i sin restaurang worldwide borde man även kunna ha samma policy när det gäller hållningen till facklig organisering och fackligt arbete. Att som i dag ha olika hållning i olika länder är inget annat än pinsamt för ett så välrenommerat företag som IKEA. Det var en kort sammanfattning av det läge vi befinner oss i. När vi nu skall inleda kongressarbetet är det med sikte på framtiden. Vi skall dra upp riktlinjer för hur vi vill att vårt förbund skall utvecklas de närmsta fem åren. Vi kan inte vila på gamla lagrar, utveckling pågår runt omkring oss, om inte vi utvecklas betyder det att vi halkar efter. Att arbeta med utveckling kräver mod, efterom vi inte alltid vet exakt vart det leder, men kamrater vi måste våga se framtiden. Jag vet av erfarenhet att vi både kan och vill. Med dessa ord förklarar jag Handelsanställdas förbunds 24 ordinarie kongress för öppnad. 7