Facklig introduktion på arbetsplatsen workshop

Transkript

1 Facklig introduktion på arbetsplatsen workshop Syftet med den fackliga introduktionen är att öka den totala fackliga medvetenheten på arbetsplatsen och vara en första positiv kontakt med facket för att flytta deltagarna närmare ett fackligt medlemskap. OBS! Om det finns lokal facklig organisation på arbetsplatsen ska den fackliga introduktionen hållas av de lokala förtroendemännen, med stöd av avdelningen vid behov. Målsättningen är att deltagarna ska: förstå vem som är facket förstå varför facket finns förstå vad facket är veta hur de går med i facket erbjudas medlemskap i facket veta var de kan vända sig för facklig kontakt ges enklare begreppsdefinitioner av centrala begrepp Målgruppen är både blivande medlemmar och medlemmar och introduktionen är tänkt att hållas på arbetsplatsen på framförhandlad betald arbetstid. För facklig introduktion som heldagsutbildning rekommenderar vi deltagarna att gå LOs tvärfackliga kurs Facklig introduktion. Den är avgiftsfri och berättigar de deltagare som har tagit ledigt från jobbet ett utbildningsarvode. Tidsåtgången är beräknad till cirka en och en halv timma men om möjlighet finns kan du som handledare fördjupa dig i vissa avsnitt och ta mer tid på dig. För introduktionen har följande handledarmaterial tagits fram: Körschema Handledarmaterial 1

2 Powerpoint Workshop vad gör facket? Workshop vem bestämmer vad? I körschemat kan man se introduktionens struktur och mål för vad deltagarna bör lära sig i de olika momenten, samt ungefär hur mycket tid varje avsnitt är beräknat att ta. Handledarstödet är framför allt tänkt som en ingång till tanken bakom kursmomenten, men här finns även tips på diskussionsfrågor och övningar som man kan välja att använda sig av. Hur mycket du som handledare vill använda dig av materialet är upp till dig. Använd de delar du känner dig bekväm med och som du finner intressanta ta annat material till hjälp om det passar dig bättre. Du kommer vara den som vet mest om den grupp du ska utbilda så ta chansen att anpassa introduktionens innehåll efter just dina deltagares och arbetsplatsens förutsättningar. Material att ta med: Magnetskyltarna Medlem, Avdelning, Klubb från kongress-workshop Workshop Vad gör facket? Workshop vem bestämmer vad? Kontaktuppgifter till Handels Direkt, med flera Inträdesblanketter Information om nästa AMK-arbetsplatsen Eventuellt broschyr om olika uppdrag som Handelsombud, skyddsombud, fackombud Eventuellt blädderblockspapper, tejp och pennor Introduktionen innehåller bilder som kan visas som PowerPoint eller ritas på tavla eller blädderblock. Glöm inte att i förväg ta reda på vilka möjligheter som finns på plats, ta gärna med några blädderblockspapper, tejp och pennor för säkerhets skull. OBS! I Powerpointpresentationerna finns det en videolänk. Om du vill använda den, kontrollera att det finns internetuppkoppling. Vad är facket? Material: workshop Vad gör facket? Tid: ca 1 h 1,5 h Syftet med det här passet är att få deltagarna att landa i insikten om vad facket är, varför vi finns och att facket utgörs av alla sina medlemmar. Börja med att låta deltagarna presentera sig för varandra om det behövs. På vissa arbetsplatser känner de redan varandra, på andra kan det vara nödvändigt med en kortare presentation med namn, vilken avdelning de jobbar på och vilken anställningsform de har. Passa också på att fråga hur många som är medlemmar i facket. 2

3 Diskussionsfråga Ett enkelt sätt att direkt få deltagarna att fundera över fackets funktion är att börja med att ställa frågan: Vad är det minsta du kan tjäna enligt lagen? Lönen berör oss alla och genom att börja passet med denna fråga kan du uppnå en ahaupplevelse hos deltagarna som väcker intresset att få veta mer. Efter att du har förklarat hur löner sätts i Sverige så är det dags att gå vidare och förklara vad som avgör hur stor framgång vi kan ha i förhandlingarna för rimliga löner och bra arbetsvillkor. Varför finns facket? Alla handledare brukar ha sitt eget sätt att förklara löftet och varför vi grundat en fackförening. Ett tips är att illustrera det genom ett enkelt rollspel som går till så här: Ge deltagarna följande förutsättningar för rollspelet. Du som handledare är arbetsgivare. Deltagarna är arbetstagare. Arbetsgivaren behöver anställa, men inte fullt så många personer som finns i rummet. Det finns inga andra människor som arbetsgivaren kan anställa än de som finns i rummet. Det finns inga andra jobb att få än de jobb som du som arbetsgivare erbjuder. Det finns inga fackföreningar. Fråga en av deltagarna vad hen vill ha för att jobba hos dig. Fortsätt sedan till nästa deltagare och fråga vad hen vill ha. Om deltagare nummer två vill ha mer än deltagare nummer ett förklarar du att hen inte kan få jobbet eftersom någon annan redan är beredd att ta det till lägre lön. När någon begär mindre än den första går du tillbaka till deltagare nummer ett och förklarar att du gärna vill anställa hen, men att någon annan gått med på lägre lön och därför går före. Se om du kan få deltagare nummer ett att sänka sina krav. Gå då tillbaka till den som förut hade lägsta budet och se om du kan pressa den ännu lägre. Strax kan du fråga deltagarna om de ser vad som händer hur de jagar varandra mot botten? Deras uppgift är nu att hitta ett sätt att stoppa din utpressning av dem. Diskussionsfråga Avrunda gärna övningen med att fråga deltagarna följande frågor: Vad är facket? Vilka är facket/vilka utgör facket? Förhoppningsvis har deltagarna nu landat i insikten att det är vi medlemmar som utgör facket tillsammans och det är just att stoppa den sortens utpressning som sker i rollspelet 3

4 som är fackets huvudsakliga uppgift. Att innan någon går in ensam till arbetsgivaren komma överens om vilken nivå på löner och villkor som är den lägsta vi kan acceptera. På så sätt kan arbetsgivaren inte spela ut oss mot varandra. Om inte arbetsgivaren lever upp till våra krav så jobbar vi helt enkelt inte. Detta är principen bakom facklig organisering, konflikt och kollektivavtal. Vad är ett kollektivavtal? Kollektivavtalet gör så att både arbetsgivare och anställda får säga till om vad som ska gälla på arbetsplatsen. Avtalet förhandlas fram mellan arbetstagarnas fackförening och arbetsgivarorganisationer. Där står bland annat vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen och lägsta nivån för lön och andra ersättningar. Det finns cirka 600 rikstäckande kollektivavtal i Sverige som är anpassade efter den bransch de gäller för. De som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal tjänar många tusen per år mer än de som jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal, de har också bättre pension och försäkringar. Ha gärna med dig det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen och visa för deltagarna så de vet hur ett kollektivavtal ser ut. De som är/blir medlemmar hittar sitt avtal på Mina sidor, och kan vända sig med frågor om innehållet till den lokala fackliga organisationen eller till Handels Direkt. Om någon vill vänta med sitt medlemskap men ändå har frågor om avtalet kan de vända sig till arbetsgivaren som ska kunna förse dem med ett exemplar. De kan dock inte hävda skrivelserna i avtalet om arbetsgivaren bryter mot dem, det kan bara den fackliga organisationen göra. Fackförbund och a-kassan Den här bilden är till för att illustrera att Handelsanställdas förbund och Handelsanställdas a-kassa är två olika saker. Syftet är att deltagarna ska förstå att a-kassan är till för att ge trygghet om man skulle förlora jobbet, medan facket är till för att ge trygghet medan man har ett jobb. För att nå största möjliga trygghet så bör man vara medlem i både fack och a- 4

5 kassa, då har man ett fullvärdigt medlemskap. Återkoppla gärna till rollspelet i början för att visa hur a-kassan hjälper oss att slippa konkurrera med sämre löner i tider av arbetslöshet. Om du vill kan du använda dig av en enkel övning istället för att visa bilden. Sätt upp/lägg fram skyltarna med rubrikerna Handelsanställdas förbund och Handelsanställdas a- kassa och lägg fram skyltarna som listar de olika möjligheter/rättigheter ni ser på bilden här ovan. Låt sen deltagarna resonera sig fram till vilka av korten som ska placeras in under vilken rubrik. Gemensamma spelregler Den här bilden visar de tre stora arbetsgivarorganisationerna inom Handels områden och hur Handels är en del av en av de tre svenska fackliga centralorganisationerna, LO. Syftet är att visa att arbetsgivaren har sina organisationer och vi har våra. Dessa organisationer är själva grunden i den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden förhandlar fram de villkor och löner som ska gälla i de olika branscherna. Avtalet sätter upp gemensamma spelregler för arbetsgivarna. Om alla har kollektivavtal konkurrerar företagen på lika villkor när det gäller löner och villkor. Det gynnar de företag med bäst idéer och produkter. Det ligger därför i både vårt och i de seriösa arbetsgivarnas intresse att så många företag som möjligt har kollektivavtal och att avtalet följs. Avtalet anger en lägstanivå för löner och villkor som arbetsgivaren inte får underskrida. Både villkor och löner får självklart gärna vara bättre, avtalet fungerar som ett golv inte ett tak. Så länge avtalet gäller lovar vi att ställa upp med vårt arbete och låta bli att gå ut i strejk. Det gör att vi kan arbeta tillsammans utan konflikter under avtalsperioden. Diskussionsfråga För att deltagarna ska förstå att medlemskap i ett fackförbund är normen på arbetsmarknaden så kan du ställa följande frågor: Hur många tror du är med i facket? (Svar: ca 70 % av svenska anställda är med i ett fackförbund. Handels har drygt mer än medlemmar.) 5

6 Hur många av cheferna tror du är med i sitt fack? (Svar: Det är något fler chefer än anställda inom handeln som är medlemmar i ett fackförbund.) Är er arbetsgivare med i ett fackförbund? (Svar: I de allra flesta fall kommer svaret vara ja, deras arbetsgivare är med i en arbetsgivarorganisation som skyddar deras intressen och förhandlar åt dem precis som ett fackförbund gör. De vanligaste arbetsgivarorganisationerna inom Handels område är Svensk Handels och Almega som båda ingår i Svenskt Näringsliv, KFO och Sveriges Frisörföretagare.) Skilda intressen gemensamt mål Den här bilden föreställer vågskålar som illustrerar att arbetsgivarens styrka är att de har pengarna och vår styrka är att vi är många. För att vi ska kunna få inflytande på villkoren på jobbet behöver vi gå ihop så att vi kan väga upp arbetsgivarens inflytande. Anställda och arbetsgivare har ofta skilda intressen men vi har ett gemensamt mål: Vi vill att företaget ska gå bra. Vem bestämmer vad? Material worskhop vem bestämmer vad? Nu kan du välja att gå vidare med att illustrera skillnaden mellan lag och avtal och visa vad kollektivavtalets funktion är och varför det är viktigt att vara många medlemmar och många aktiva medlemmar. Steg 1 Gruppdiskussion Deltagarna delas in i smågrupper och varje grupp får en uppsättning med 12 kort. Ledaren berättar att det på varje kort står beskrivet en rättighet som de har på sitt jobb. Deltagarna ges instruktionen att de ska läsa och diskutera vad som står på alla kort och sedan lägga upp de kort med rättigheter som de absolut inte vill bli av med - i en hög framför sig. 6

7 Steg 2 Rättigheterna på väggen Du som handledare går runt och svarar på frågor kring korten medan grupperna diskuterar. Under tiden sätter hen också upp skyltarna under varandra på väggen i två kolumner Kolumn 1 Lägsta tillåtna lön Alltid betalt när du jobbar Extra pengar på semestern Inflytande över schemat Garanterad löneförhöjning Ob Mer pension Mer pengar vid föräldraledighet och sjukdom Bättre anställningsskydd Försäkrad vid olycksfall på jobbet (här syftar vi på försäkringsskyddet i kollektivavtalet och inte socialförsäkringen) Kolumn 2 Lära dig mer om rättigheter på jobbet Riktiga raster Rätt till kisspaus Rätt att engagera sig fackligt Betald semester Rätt att ta ledig för att plugga Anställningsskydd Schysst arbetsmiljö (men det krävs skyddsombud och fackligt engagemang för att bevaka att lagen följs) Steg 3 Genomgång gruppdiskussion Efter att grupperna diskuterat klart, får en representant från varje grupp berätta vilka kort de lagt i högen av rättigheter som de absolut inte vill bli av med, och varför de lagt dem där. OBS! Här är det viktigt att undvika att gå in i en diskussion kring de företeelser som de inte tycker är viktiga: hela poängen är att fokusera på den information om Handels som är viktig för just dem. 7

8 Steg 4 Politiker bestämmer eller Handels förhandlar? När alla fått dela med sig tar ledaren fram skyltarna Handels och arbetsgivarna förhandlar och Politiker bestämmer och sätter upp Handels och arbetsgivarna förhandlar -skylten över kolumn 1 och Politiker bestämmer -skylten över kolumn 2. Steg 5. Avtalsrörelsen i korthet Du som kursledare berättar att de rättigheter vi själva förhandlar om har ett utgångsdatum och förhandlas om med jämnar mellanrum. Rättigheterna som står däri kan då förändras eller försvinna. När avtalet förhandlas om sätter sig representanter från facket ned tillsammans med representanter från arbetsgivarna. Fråga deltagarna: vad är arbetsgivarnas intresse? vad är vårt intresse? Eftersom vi har olika intressen måste vi alltså förhandla. Berätta att ob-ersättningen en av de saker som arbetsgivarna nästan alltid vill ha bort eftersom det är en stor utgift för dem (obersättningen är praktisk att ta som exempel eftersom den alltid brukar vara en av de rättigheter som alla deltagare vill behålla). Fråga gruppen varför de tror att vi fortfarande har kvar den? Berätta om vilka möjligheter vi har för att sätta press på arbetsgivarna i en förhandling och informera om strejkrätten. Det är viktigt att deltagarna landar i insikten att vi behöver vara många för att kunna strejka. Om bara 20 av hundra går ut i strejk fungerar det knappast som effektiv påtryckning på arbetsgivaren. Om 60 av hundra strejkar däremot, eller 80 av hundra, eller alla på jobbet, då kan vi få arbetsgivaren att böja sig för våra krav. Steg 6 Hur påverkar vi politiken? De rättigheter politikerna bestämmer om kan också förändras. Om du vill kan du här berätta om att lagen om anställningsskydd ändrades Innan dess behövde arbetsgivaren motivera varför hen ville visstidsanställa en person. Den borgerliga regeringen ändrade på det och nu kan arbetsgivaren välja att ha alla anställda på allmän visstidsanställning om hen vill. Du kan även använda exemplet med hyvling där Socialdemokrater och Vänsterpartiet vill att anställningsskyddet ska bli starkare och att arbetsgivaren inte bara kan skära ned på en anställds timmar hur som helst utan uppsägningstid. Men de borgerliga partierna vill ha kvar den tolkning av lagen som gäller idag. Fråga deltagarna hur kan ni påverka vilka politiker som får bestämma över lagarna? Deltagarna kan både påverka genom att rösta, att uppmuntra andra att rösta, att kontakta politiker och lämna förslag och att själva engagera sig politiskt. Vem frågar jag? Tid: ca 5 10 min Material: Kontaktuppgifter till Handels Direkt och andra lämpliga instanser, Magnetskyltar från kongressworkshop samt från workshopen Vad gör facket? 8

9 Syftet med detta pass är att säkerställa att deltagarna vet var de kan vända sig med frågor. I första hand ska de vända sig till sin lokala fackliga organisation. Gå igenom vem på jobbet de kan prata med och hur de lättast får kontakt. I andra hand kan de alltid ringa till Handels direkt på tel Mycket information går också att få via Handels hemsida på Berätta också hur de kan komma i kontakt med sin avdelning och vilken typ av verksamhet de som medlemmar kan ta del av där. Ta gärna med dig antingen visitkort eller till exempel pennor/nyckelhållare med telefonnummer till Handels Direkt och andra relevanta kontaktuppgifter som du kan dela ut till deltagarna. Det ska vara lätt att få kontakt med Handels. Här kan du använda följande sätt för att visa hur förbundet är uppbyggt. Använd magnetskyltarna Avdelningar, Klubbar och Medlem från kongressworkshopen (plus skylten Handelsanställdas förbund från övningen med begreppskorten.) Be deltagarna placera dem i ordning efter vem/vad de tror ingår i vad. Fråga sedan vem de tror bestämmer över förbundet? Syftet med övningen är att dels göra deltagarna bekanta med vissa begrepp, dels att visa att förbundet är medlemsstyrt. Det är de som är medlemmar som bestämmer vilka frågor Handels ska driva. Hur blir jag medlem? Material: Inträdesblankett Tid: ca 15 min Nu är det dags att avrunda workshopen med att erbjuda medlemskap i Handels. Det enklaste sättet att bli medlem är givetvis att bli det direkt nu på plats där du kan hjälpa dem att fylla i inträdesblanketterna. Om någon vill vänta med sitt medlemskap är det viktigt att de vet hur de ska gå till väga när de vill gå med. De kan vända sig till sin lokala fackliga organisation, de kan ringa till Handels Direkt och de kan till exempel bli medlem via 9

10 Här kan du välja att visa webbformuläret på hemsidan och hur man fyller i det. Om det finns deltagare som vill vänta med sitt medlemskap så kan det vara bra att följa upp workshopen med ett värvande uppsökeri vid ett senare tillfälle. Då har deltagarna hunnit bearbeta informationen de fått under workshopen. Vill du veta mer? Tid: ca 5 min Material: Datum för nästa AMK-Arbetsplatsen samt möjlighet att ta in kursanmälningar, eventuellt olika uppdragsbroschyrer. För de nyblivna (och redan befintliga) medlemmar som vill veta mer om sina rättigheter och skyldigheter på jobbet kan du rekommendera Alla medlemmars kurs - Arbetsplatsen. Informera om rätten till ledighet och att utbildningen berättigar till ett utbildningsstipendium och ta gärna upp anmälningar direkt. Om lokal facklig organisation saknas kan du resonera med ansvarig ombudsman om det är en arbetsplats där avdelningen ska organisera för att bilda klubb, eller om arbetsplatsen är så pass liten att det är bättre att ta upp frågan om någon vill vara Handelsombud. I det senare fallet kan du ta med dig broschyrer om olika uppdrag som Handelsombud, skyddsombud och fackombud. 10

11 Avsluta med att välkomna nya medlemmar och förmedla till de som eventuellt vill vänta att de är välkomna när de känner sig redo. Deltagarna ska lämna den fackliga introduktionen med en positiv bild av facket. 11