Vi har legat under samma is

United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga kusten / Kvarkens skärgård Vi har legat under samma is Utbildningsmaterial om det gemensamma världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden www.botnia-atlantica.eu

Innehåll 3. Bakgrund 5. Pedagogisk tanke 9. Vilka vinster ger det Dig som lärare att använda utbildningsmaterialet? 10. Utbildningsmaterialets framtagande 11. Så här använder Du materialet 12. Tema 1. Höga Kusten och låga kusten (Geologin om bergarter och bergbildning) 14. Tema 2. Vi har legat under samma is (Glaciologi - om istiderna) 17. Tema 3. Vi höjer oss en smula (Isostasi - om landhöjningen) 19. Tema 4. Naturen i ett föränderligt landskap 21. Tema 5. Människan i ett föränderligt landskap 39. Tema 6. Världsarv idag och i framtiden 42. Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus Kvarkenrådet Layout: FRI reklambyrå, Umeå Illustrationer: Media Grafik, Luleå Översättning till finska: Paula Bertell Pärmbild: Anita Storm Geologisk gransking: Geologiska forskningscentralen år 2011 2

0 10 20 30 40 50 km HANDLEDNING Bakgrund Utnämningen av Höga Kusten/ Kvarkens skärgård Höga Kusten och Kvarkens skärgård har av UNESCO utnämnts till världsarv, eftersom området är ett enastående exempel på viktiga steg i jordens historia. Flera istider och därpå följande landhöjning och hav har omformat landskapet. Höga Kusten utnämndes till världsarv av Världsarvskommittén den 29 november 2000 med följande motivering: Höga kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen av landhöjningen, 286 meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här Kvarkens skärgård infördes den 12 juli 2006 på UNESCO:s världsarvslista. Tillsammans med Höga Kusten i Sverige bildar Kvarkens skärgård en enastående geologisk helhet och ett gränsöverskridande världsarv. Motivet för utnämningen av Kvarkens skärgård var följande: Området utgör ett enastående exempel på olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former Den geografiska avgränsningen Världsarv i samverkan av världsarvet 63 N omfattar delar av landhöjningskusten i Ångermanland och Österbotten. Världsarvet förvaltas gemensamt av Sverige och Finland. måste förvalta klokt för kommande generationer. Då räcker det inte bara med att förmedla ökad kunskap om områdets natur- och kulturvärden. Det behövs också en känsla och förståelse för världsarvsområdet. Om kommande generationer förstår och känner sig delaktiga i området tar de också ansvar för det i framtiden. Världsarv Ett världsarv kan vara ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Världsarv finns på Unescos världsarvslista är antingen kultur- eller naturarv. De är inte världskulturarv världsarv betecknar det som är upptaget på listan oavsett om det är en s.k. mixed site med kultur- och naturvärden eller ett rent kultur- eller naturarv. För att förstå tanken bakom världsarv är det viktigt att lära sig om kriterier för urval. Hur kan ett objekt, ett landskap till skillnad från ett annat anses vara världsarv? I artikel 1 i konventionen definieras kulturarv som minnesmärken, grupper av byggnader, miljöer. Naturarv definieras som naturföreteelser bestående av fysiska och biologiska formationer, geologiska och fysiografiska formationer och klart avgränsade områden som utgör habitat för hotade djur- och växtarter och naturmiljöer, eller klart avgränsade naturområden som bör bevaras av forsknings- eller naturskyddssynpunkt eller på grund av dess naturskönhet. Om du vill fördjupa dig i världarvstanken bekanta dig med http://www.unesco.se/bazment/unesco/sv/ Kultur/Varldsarv.aspx#Världsarv material Att Höga Kusten och Kvarkens skärgård har utnämnts till världsarv visar att vårt område är unikt i världen och därmed något som vi som bor och verkar här SWEDEN Örnsköldsvik Umeå Kvarken KVARKEN ARCHIPELAGO Korsholm Vaasa Vörå HIGH COAST Malax Kramfors Bothnian Bay Korsnäs FINLAND Härnösand 3

Unesco Informationsansvaret i Världsarvskonventionen I alla UNESCOs konventioner finns ett informationsansvar I konventionen framgår tydligt vad länderna ska göra och för att skapa engagemang för och intresse kring bevarandet av världsarvet. Ett stort ansvar ligger på dem som skrivit under konventionen samt ansökt om världsarv. För att stödja medlemsländerna i detta arbete tog Unesco år 1995 initiativ till ett experimentprojekt kring världsarvet för skolor i hela världen; Young People s Partcipation in World Heritage Preservation and Promotion. Skolor i ett fler än 100 länder är aktiva i projektet. De arbetar med världsarvskonventionen, med objekten på Unescos världsarvslista, med bevarandeproblematiken osv. Projektet syftar att stödja de länder som undertecknat Konventionen om skydd för världens kultur och naturarv i ländernas arbete för att uppfylla konventionens krav på skol och informationsprogram (artikel 27 i konventionen): 1. De stater som är part i denna konvention ska med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings och informationsprogram sträva efter att stärka sina folks uppskattning och respekt för det kultur och naturarv som avses i artiklarna 1 och 2 i konventionen. Det är viktigt att påpeka att det inte bara gäller att öka kunskaperna i lokal historia och hembygdskunskap utan att se hur världsarvsobjekt relaterar i tid och rum till andra objekt (hur såg världen ut när detta byggdes? Finns andra världsarv från samma tid? Har de samband? Vilka kontakter fanns med människor i andra länder när detta objekt skapades?). Ländernas ansvar enligt konventionen kan vara ett bra argument varför ett informations och skolprojekt inte kan vara av jippo eller försökskaraktär utan måste vara en integrerad del av skolplan och andra styrdokument (för hela utbildningsväsendet) och i kommunalt, regionalt och statligt ansvar (för information till allmänheten). Skolan har här en viktig roll för att våra barn och ungdomar aktivt ska lära känna och förstå vårt världsarv liksom andra världsarv i Norden och världen. Utmaningen är alltså mycket större än att bara lära ut om världsarvet. Världsarvsundervisning handlar om att ge barn och ungdomar rötter så att de förstår sin egen historia och ser vilka möjligheter världsarvet ger och vilka hot det kan utsättas för. Unga människor måste få möjlighet att reflektera över och diskutera vad som menas med ett arv, hur man vårdar och förvaltar ett arv samt bevarar och utvecklar det så att kommande generationer också kan njuta, förundras och samtidigt lära sig om området 2. De ska åta sig att hålla allmänheten underrättad om de faror som hotar detta arv och om den verksamhet som bedrivs i enlighet med denna konvention. Vart femte år ska länder som skrivit på konventionen rapportera hur de arbetar med konventionen och bland annat rapportera om utbildningar på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för bevarandet av världsarv. Den information och utbildning som efterfrågas ska inte bara gälla det egna landets världsarvsobjekt utan även om världsarvskonventionen, om de faror som hotar världsarven och om arbetet inom konventionen. United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga kusten / Kvarkens skärgård Patrimonito - litet arv 4

Pedagogisk tanke Utbildningsmaterialet Vi har legat under samma is handlar om det gränsregionala världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård. Det riktar sig till lärare inom förskola, grundskola, gymnasieskola, universitet och högskola men även till naturguider, turismentreprenörer med flera. Materialet är speciellt så till vida att det, liksom världsarvet, är gränsöverskridande eftersom det delas av två länder. Idén att anpassa ett material till både svenska och finländska förhållanden är inte så vanlig idag. Syftet är dock att alla som på något sätt tar med grupper ut i naturen, oberoende av på vilken sida av världsarvet hon eller han befinner sig, ska kunna hitta tankar och idéer om hur vi kan väcka intresse och nyfikenhet för vårt världsarv. Dessutom ska materialet ge inspiration till hur vi kan jobba med världsarvet ute i naturen. Grundtanken med utbildningsmaterialet är att det ska locka till utflykter i naturen där vi som lärare, ledare och guider kan utforma lärandeprocesser som bygger på upplevelser, utmaningar och intressanta frågeställningar samt reflektioner. Därför är deltagarnas egna tankar och funderingar viktiga utgångspunkter i lärprocessen, reflektioner på hur eller vilket sätt de lärt sig. Pedagogiken bygger på dialog och handling där lärandet sker utifrån en lärandegemenskap. Kunskapen ska förmedlas och utvecklas av alla deltagare. De får tillsammans en kunskaps- och förståelseutveckling där läraren, miljön och eleverna är pedagoger (jämför Reggio Emilia). Lärandet är i högsta grad en social företeelse där man lär tillsammans i grupp och delar med sig av sina egna erfarenheter och tankar. Man får en gemensam upplevelse, lär sig lyssna och respektera andras åsikter med mera. Med dialog och handling som utgångspunkt i kombination med teori och praktiska moment kan vårt världsarv göras mycket spännande och intressant. Upplevelsebaserat lärande (utomhuspedagogik, friluftspedagogik och äventyrspedagogik), vinner allt mer mark i skolorna i Sverige och Finland. Ambitionen är att detta material ska utmana den traditionella skolformen som i stor utsträckning består av konsumtion av kunskap där eleverna är mottagare och läraren förmedlare. Pedagogen får här mera rollen som medskapare där det gäller att få till stånd intressanta lärandemiljöer där han/hon kan utmana, ställa frågor, fånga upp tankar och bidra med ny kunskap och nya frågeställningar. Foto: Anita Storm 5

Våra sinnen Våra sinnen är fönster mot omvärlden. De skickar ständigt information till hjärnan, som hjälper oss att förstå vår omgivning och fatta beslut. Ju fler sinnen som används, desto bättre beslut kan vi fatta. På samma sätt ökarelevernas förmåga till inlärning ju fler sinnen som är aktiva. Materialet är uppbyggt så att ämnen är integrerade med varandra vilket ger möjligheter till att använda alla sinnen. Vår tanke är även att ni tar med maten i er undervisning. Om ni planerar ett besök i naturen eller en temadag ser vi maten som en naturlig del av undervisningen. Råvaror från världsarvet, världsarvsmeny eller varför inte en värlsarvsinsprerande dukning. Att laga maten tillsammans ute i naturen är även en bra teamövning. I handledningen till uppdragen ges förslag på elevaktiviteter där kunskap om natur och kultur integreras och där det ingår praktiska moment som till exempel konstruktion, experiment, presentation (bild, foto, musik, drama, etc.) samt reflektion enskilt och i grupp. Foto: Anita Storm 6

Läroplansmål Sverige; LGR 11 I den nya kursplanen i Sverige (LGR 11), som gäller från höstterminen 2011, betonas bland annat följande centrala begrepp. I det följande visas några av de mål som finns för den svenska grundskolan. Skolans uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och sam hället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Foto: Anita Storm 7

Läroplansmål Finland; LGUG 2004 (delvis reviderad 2010) I de finländska läroplansgrunderna för den grundläggande undervisningen tas bland annat följande mål upp. I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt och till ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna skall främja utvecklingen av färdigheterna i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetoderna skall också ge möjligheter till lek, skapande verksamhet och upplevelser som kännetecknar de olika åldersgrupperna. Miljö- och naturkunskap Undervisningen i miljö- och naturkunskap bygger på ett undersökande och problemcentrerat betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och händelser som anknyter till elevens egen miljö och elevens tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. En undervisning inriktad på erfarenheter och upplevelser utvecklar ett positivt förhållande till natur och miljö hos eleven. Arbetssätt och innehåll i miljö- och naturkunskap väljs utifrån elevernas förutsättningar och utvecklingsnivå och på ett sätt som möjliggör studier utomhus. Begreppen inom miljö- och naturkunskap kan struktureras till helheter där eleven, den omgivande världen och elevens handlande som medlem i samhället granskas. Studierna av dessa helheter hjälper eleven att förstå sin omgivning och växelverkan mellan människan och hennes miljö. Målet för undervisningen i biologi är att eleven skall lära känna sig själv som människa och som en del av naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av naturen och lära sig att iaktta miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig på undersökande inlärning som sker både i terräng och i klassrum. Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans verksamhet och till växelverkan mellan dem på olika områden. Målet för undervisningen i geografi är att elevens världsbild skall vidgas från hemlandet till Europa och den övriga världen. Undervisningen anordnas så att eleven får en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen och lär sig uppskatta dem. Undervisningen i geografi skall skapa en grund för internationalism och tolerans mellan olika nationer och kulturer. Undervisningen i bildkonst i grundskolan har som uppgift att stödja elevens visuella tänkande och utveckling av estetiskt och etiskt medvetande och ge färdigheter för ett eget visuellt uttryck. [ ] Undervisningen i bildkonst skapar en grund för värdering av och förståelse för den visuella världen i den finländska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som är främmande för honom eller henne. Betraktar man varje ämnes kursplaner närmare så finner man också många målsättningar som betonar undersökande arbetssätt, nyfikenhet och intresse, egna tankar, kritiskt tänkande, samarbetet, användande av olika kunskapsformer och ett varierat arbetssätt etc. Foto: Anita Storm 8

Vilka vinster ger det dig som lärare att använda utbildningsmaterialet? Den bärande tanken med Vi har legat under samma is är att du som lärare ska få specifik kunskap och förståelse för det område som du och dina elever vistas i dagligen och på så sätt lättare kunna utnyttja omgivningen runt skolan för undervisningen. Kunskapen blir mer verklighetsanknuten där närnaturen och närkulturen blir ett undersökningsfält med praktiska och teoretiska lärsituationer. Dessutom ger materialet dig förslag på olika metoder och arbetssätt som du kan använda och vidareutveckla så du kan arbeta tillsammans med dina elevgrupper på många olika sätt. Lärare efterfrågar ofta tips och metoder samt förslag på övningar som man direkt kan stoppa i händerna på eleverna, men ambitionen med detta material är att komma längre än så. Vi ska inte göra övningarna för övningarnas skull, för att de är ett avbrott i den traditionella undervisningen, ett skojigt och praktiskt moment etc. Även om det är vinster i sig så får det inte vara huvudsyftet. När vi arbetar med vår närmiljö och vårt världsarv handlar det om ett förhållningssätt, ett ansvar, och då gäller det att se på elevernas hjärnor som eldar som ska tändas snarare än kärl som ska fyllas med kunskap. En central och viktig del speciellt för världsarvspedagogiken är att den ska betona ansvar, naturskydd och vård av livsmiljöer. Med den frågeställande och undersökande pedagogiken som utgångspunkt skapas en större nyfikenhet och ett intresse kring Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Genom att lära om det egna världsarvet vidgas blicken utåt till andra världsarv, och UNESCO:s bärande tanke till exempel om varför man utser områden och platser till världsarv samt vilka kriterier det grundas på blir synlig. Utbildningsmaterialet baserar sig på såväl finländska läroplansgrunder (GLGU 2004) och svenska (LPO 94) läroplaner. Syftet är att eleverna ska träna sin iakttagelseförmåga och utveckla färdigheter i att dra vetenskapliga slutsatser på basis av upplevelser och övningar i naturen. När du som lärare arbetar med detta material så vet du att det inte är någon extra pålaga utanför skolans läroplansgrund utan tvärtom ligger helt i linje med vad läroplanen i de båda länderna säger. Dessutom förstärker arbetssättet en hel del av de målsättningar som finns i våra läroplaner, strävansmål, betygsgrunder, lokala skolplaner etc. på ett kanske tydligare sätt än vad många traditionella läromedel i skolan gör. Inom varje tema/kapitel lyfter vi fram några av de mål som finns i de finska och svenska läro- och kursplanerna för att exemplifiera just detta. Världsarvs bergarter, Storviken, Trysunda. Foto: Thomas Birkö 9

Utbildningsmaterialets framtagande Utbildningsmaterialet Vi har legat under samma is har tagits fram under åren 2008-2013 av en projektgrupp med finlänska och svenska pedagoger. Dessa har träffats både på svenska och finska sidan och lagt grunden för materialets avgränsning och innehåll liksom för den pedagogiska tanken och undervisningsmetoderna. Grunden har varit det utomhuspedagogiska arbetssätt som sedan 2002 har utvecklats vid lärarfortbildningar i Örnsköldsviks kommun. Thomas Birkö har där arbetat med att ta ut lärare i närmiljön runt skolorna och prövat att arbeta på ett annorlunda sätt där platsens betydelse för lärandet har varit central. Övningarna har prövats både vid fortbildning av lärare på finska och svenska sidan, samt med en testgrupp av lärare som har praktiserat och vidareutvecklat övningarna med sina elevgrupper på den egna skolan. Vad är sant och vad är falskt? Vid utformningen av detta läromedel, som bland annat handlar om skeenden i jordens långa historia samt människans utveckling och anpassning till detta område, har det blivit rätt uppenbart att vi i många fall inte hittar de exakta svaren på hur landformationer skapats, hur det har sett ut vid olika tidsepoker och vad som kommer att hända i framtiden. Vårt material vad gäller geologidelen har granskats av Geologiska forskningscentralen i Finland (GTK), men trots det kan man hitta andra uppgifter och teorier i litteratur och på nätet. Vi hänvisar i vårt material också till hemsidor och som finns i andra publikationer och artiklar. Det är vikigt att komma ihåg att dagens kunskap kanske inte gäller i morgon. Ny forskning och nya teorier kan göra att vi får ändra på våra tidigare uppfattningar. Både lärare och elever kan se det som ett problem att inte alltid veta vad som är rätt och vad som är fel. Förhoppningen med detta utbildningsmaterial är att det ska uppmuntra till egna tankar och idéer, för det är oftast så nyfikenhet och motivation till att ta reda på mera skapas. Internationella studier av naturvetenskapliga ämnen i skolan, exempelvis TIMSS, ROSE, PISA, IRIS etc., visar att elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är tråkiga, bland annat för att det finns bara ett exakt svar som man ska plugga in och rabbla upp, och att det inte finns utrymme för någon dialog och diskussion. Vi som har gjort detta utbildningsmaterial tycker inte att det är ett problem att det finns flera olika svar på hur till exempel ribbed-moräner eller De Geer-moräner har bildats, vilket år Yoldiahavet gick över till att bli Ancylussjön, vilka djur som invandrade till vårt område först eller ifall neandertalmänniskor bodde i Varggrottan för 110 00 år sedan eller 70 000 år sedan. Tvärtom är det just det att det finns olika förklaringar som gör frågorna intressanta att fundera kring och öka förståelsen och kunskapen om. Om vi utgår från att vi i skolan inte kan undervisa om saker för att vi inte vet de exakta svaren så är det mycket inom naturvetenskapen som vi inte alls kan beröra. Då skulle vi inte heller få några elever som är intresserade av att gå vidare till högre studier och bli till exempel forskare inom naturvetenskap. Kanske är det så att vi i skolan måste bryta detta fixerade mönster och inte bedöma elevernas kunskaper utifrån vilka svar de ger på lärarens frågor utan mer utifrån vilka frågor de ställer till läraren. Om vi vill väcka intresse för världsarv i skolan och frågor kring naturvetenskap och kultur måste vi ha motiverade och intresserade elever. Har vi en skola dit eleverna går dagligen och får svar på frågor som de aldrig har ställt, funderat på eller intresserat sig för så kommer vi att få elever som inte finner någon mening att gå i skolan utan de söker sin kunskap och sina utmaningar på andra arenor. Detta bör alla som verkar i skolan vara medvetna om och skolan har här en stor utmaning. Vår förhoppning är att detta utbildningsmaterial kan vara en ingång till att praktisera ett arbetssätt där vi tar tillvara barns och ungdomars förundran, nyfikenhet och frågor och låter dem undersöka och utforska även komplicerade företeelser. 10

Så här använder du materialet Utbildningspaketet är indelat i en handledning med syfte och översikt av hela materialet, uppdragshandledning för lärare och elevuppdrag samt blad kopplade till de olika övningarna. Handledningen innehåller bakgrund och syfte med utbildningsmaterialet och dessutom förslag på uppdrag indelade i fyra teman/kapitel enligt För varje kapitel (tema) ges intressanta frågeställningar som eleverna kan jobba med, förslag på upplägg av övningar, länkar etc. Dessutom finns blad för att ge en fördjupad kunskap och förståelse för frågeställningen. Faktabladen hör ihop med uppdragen. Genom ett kodsystem ser du vilka blad som kan användas till respektive uppdrag. 1. Höga Kusten och låga kusten BERGRUND kodas B1, B2, B3 osv 2. Vi har legat under samma is ISTID kodas I1, I2, I3 osv 3. Vi höjer oss en smula LANDHÖJNING kodas L1, L2, L3 osv 4. Naturen i ett föränderligt landskap NATUR kodas N1, N2, N3 osv 5. Människan i ett föränderligt landskap KULTUR kodas K1, K2, K3 osv 6. Världsarv idag och i framtiden VÄRLDSARV kodas V1, V2, V3 osv 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus TEMASKOLOR kodas T1 BERGGRUND ISTID LANDHÖJNING NATUR B1 I 1 L1 N 1 Uppdragen och uppgifterna är av varierad karaktär. Uppdragen är utformade för att göras utomhus, men de kan också göras inomhus. De ska uppmuntra eleverna till att tänka själv och begrunda och löses oftast ihop i en grupp. Uppdragen har som regel praktiska moment där eleverna konstruerar något eller testar en tanke, bygger på med ny kunskap till exempel från bladen, och avslutas med att de presenterar det de gjort i någon form, till exempel genom bilder, modeller, fotografier eller drama. Som pedagog har du ha frihet att kunna utforma uppdragen utifrån den åldersgrupp, plats, tidpunkt och lärsituation du har behov av. KULTUR VÄRLDSARV TEMASKOLOR K1 V1 T1 11

Tema 1. Höga Kusten och låga kusten Under denna rubrik behandlas berggrunden och geologiska processer i Höga Kusten och i Kvarkens skärgård. Rubriken syftar på den skillnad som finns mellan landskapet på den svenska sidan respektive den finska. I Höga Kusten i Ångermanland stupar bergen brant ner mot havet medan landskapet i Österbotten och i Kvarkens skärgård är platt och närmast liknar ett peneplan. Ändå tillhör vi samma världsarv som har geologin som bas för utnämningen. Det är själva landhöjningsprocessen som är grunden för världsarvsutnämningen, alltså det att landet pressats ned av en tre kilometer tjock is och nu när isen är bortsmält strävar tillbaka till utgångsläget. Landhöjningstakten är likadan på svenska och finska sidan, det vill säga 8 millimeter/år eller 80 centimeter på 100 år. Man kan lätt tro att isen är en uppbyggande kraft medan det är precis tvärtom. Isen skrapar av landytan och verkar nedbrytande och får naturen att gå mot ett peneplan (ett flackt område där berggrunden eroderats ner under lång tid). Här ges några exempel på hur man på plats i naturen kan jobba med berggrunden och geologiska processer i världsarvet vad gäller bland annat bergarter (stenar), bergartsbildning, geologiska processer, den långa geologiska tidsskalan, livets uppkomst och evolutionen. BERGGRUND uppdrag B1 För att förstå skillnaden i naturen på svenska och finska sidan måste vi gå tillbaka till långt innan den senaste nedisningsperioden. På svenska sidan är det ofta en missuppfattning att Höga Kusten har blivit så hög på grund av landhöjningen och isens påverkan. BERGGRUND B1 Vy ut mot Högbonden. Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu 12

Frågeställningar Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på är bland annat: Varför skiljer sig Höga Kustens natur så mycket från låga kusten dvs. Kvarkens skärgård? Vilka olika typbergarter finns i vårt världsarvsområde? Skiljer det mellan Sverige och Finland? När och hur bildades vår berggrund? Hur såg det ut på jorden när vårt land skapades? Fanns det liv och hur såg det i så fall ut? Var någonstans på klotet befann sig vårt område när detta hände? Vilka uppbyggande och nedbrytande krafter har verkat i området (istidernas nedslipning, hur vattnet har format landskapet, vulkanism, meteoritnedslag och påverkan på livet/utdöendefaser)? Upplägg av elevuppgifter Elevuppdragen kan varieras på olika sätt och göras i naturen på olika platser året om. Uppdragen är oftast av den karaktären att eleverna arbetar i grupp, ibland genom att först enskilt ha fått fundera på en frågeställning. De kan göras vid enstaka tillfällen eller alla på en gång vid samma tillfälle där till exempel olika elevgrupper avslutar passet med att bygga och visa olika typer av modeller och sedan delge sin kunskap. På så vis vävs kunskapen ihop och läraren kan summera ihop kunskapen på slutet. I uppdragen hänvisas till blad som ger kunskap, som behövs för att utföra uppgiften, eller svar på frågeställningarna. Intressanta studieobjekt i eller i anslutning till världsarvsområdet Sverige: Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön, Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan, Skrubban och Skuleberget. Finland: Söderfjärden, Öjberget, Replotbron, Sommarö, Köklot, Terranova, Stenparken i Oravais Länkar och boktips www.geologivägen.se www.sgu.se www.gtk.fi www.tellus.geo.su.se/geologi_i_skolan/ www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=182 /geologiskaforeningen.se/ www.kvarken.fi På finska: http://www.geologinenseura.fi/index.html http://www.geologia.fi Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och meddelande 125 SGU Geology of the Kvarken Archipelago GTK Valsörarna. Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu 13

Tema 2. Vi har legat under samma is Under den senaste nedisningen (Weichsel) var isen som allra tjockast över Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Man uppskattar att isens tjocklek här var minst tre kilometer. Isen tryckte som mest ner jordskorpan 800 meter under sin ursprungliga nivå. kan studeras på den svenska sidan kan inte ses på den finska och vice versa. Här ges exempel på hur man på plats i naturen kan jobba med istiden och istidsprocesser i världsarvet vad gäller bland annat olika formationer som vi kan se i landskapet. För cirka 10 500 år sedan låg iskanten vid Kvarkens skärgård och Höga Kusten. Bara drygt 1000 år senare hade i stort sett hela inlandsisen smält bort. När isen lämnade området hade vårt område redan höjt sig 500 meter. Under denna rubrik behandlas istiden i Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Här tas speciella frågeställningar upp som rör istider och landskapsformationer eller spår av isen eller isavsmältningen. Bildningssätt och processerna bakom problematiseras och görs intressanta i olika övningsexempel. Alla fenomen som ISTID ISTID uppdrag I 1 I 1 Balesudden. Foto: Ove Källström 14

Frågeställningar Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på är bland annat: Hur såg det ut under istiden? Hur många istider har det funnits? Varför blir det istider? Hur byggs inlandsisar upp och hur avsmälter de? Vad händer med vattennivån i havet vid istider? Vilka värmeperioder och kallperioder, interglacialer etc. har funnits? Varför höjer sig landet? Varför skiljer det i landhöjningstakt nu jämfört med från början? Hur bildas geologiska formationer? Upplägg av elevuppgifter Många av de formationer som inlandsisen har skapats kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt mer eller mindre avancerat. Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är under barmarksperioden till exempel sand och sten och under vintern givetvis snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan: i lera, papier maché eller varför inte som bakverk! Elevuppgifterna kan varieras på olika sätt och göras i naturen på olika platser och året om. Uppgifterna är oftast av den karaktären att eleverna arbetar i grupp, ibland genom att själva enskilt ha fått fundera på en frågeställning. Uppgift 1-3 kan göras i följd av en grupp som flera delmoment, eller av flera grupper. Utgångspunkten är blad I1 som visar nedisningens utbredning över Skandinavien för 20 000 år sedan när den var som allra störst. Utifrån denna skiss kan man ha olika frågeställningar som man jobbar med och sedan presenterar genom konstruktioner i snö eller sand och/ eller via dramatisering. Läraren summerar ihop kunskapen på slutet. Uppgift 4-10 osv. handlar om några specifika bildningar som inlandsisen skapat både genom isens egna rörelser och genom att vatten strömmat under isen och/eller genom isen i sprickor. Dessa är: Isräfflor Rullstensåsar Drumliner Ribbed/Rogenmoräner De Geer-moräner Flyttblock (jättekast) De här uppgifterna görs enklast genom att dels studera dem i verkligheten i naturen, känna på höjdskillnader, riktningar med mera, och sedan genom att med hjälp av fördjupande på lämplig plats konstruera en sådan bildning och förklara den för andra. Här finns också några förslag på experiment som kan göras i miniatyrformat för att se om man kan skapa dessa formationer. Intressanta studieobjekt i eller i anslutning till världsarvsområdet Sverige: Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön, Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan. Finland: Öjberget (boplats eller fångstläger från stenåldern under flyttblock), Replotbron, Fjärdskär?, Sommarö?, Svedjehamn samt vandringsleden som startar där (De Geer-moräner) Bodback. Länkar och boktips Som komplement (eller inledning) till uppdragen kan man leka Kampen för tillvaron På myskoxens tundra som finns beskriven i För det vilda aktiverande övningar om djur på land och i vatten. Historien om jätte Finn ur boken Livet bland kvarkens söner och döttrar. Istidens landskap jordarter och terrängformer Karl- Erik Perhans 2002 Geobiosfären en introduktion red. Per Gunnar Andréasson 2006 15

www.geologivägen.se www03.edu.fi/oppimateriaalit/aihiot/fi/maantieto/ jaakausi_1/index.html www.swc.se/klimathuset/klimatskola_1.3.html På finska: Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004) Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv Hietikko-Hautala, Tiina Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland 365 Ett år med Skuleskogens nationalpark Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland Höga kusten ett världsarv Beskrivningar till de kvartärgeologiska kartorna i Mittnorden området, Terge Bagel, Rapporter och meddelande 125 SGU 16

Tema 3. Vi höjer oss en smula Rubriken för kapitlet syftar på landhöjningsprocessen och de spår som vi kan se av den i naturen. Landhöjningstakten är likadan på den svenska och den finska sidan, det vill säga 8 millimeter per år eller 80 centimeter på 100 år. När landet stiger kommer havets krafter, vågor och is att bearbeta strandpartiet och resultaten kan ses långt uppe på land. Klapperfält och lökgrottor är två exempel på formationer som är resultatet av havets krafter. Det är delvis tack vare denna process som området har utnämnts till världsarv. Speciellt tydligt framgår det i motivet till utnämningen av Höga Kusten till världsarv år 2000. Den lyder: Höga kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen av landhöjningen, 286 meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här. LANDHÖJNING LANDHÖJNING uppdrag L1 L1 Häggvik. Foto: Ove Källström 17

Frågeställningar Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på är bland annat: Varför sker landhöjning? Hur har landhöjningsförloppet sett ut? Varför skiljer högsta kustlinjen mellan olika platser? Vilka spår av landhöjningen kan vi se i naturen? Hur har dessa spår bildats? Hur mycket höjer vi oss ytterligare? När avstannar landhöjningen? Hur har klapperstensfält bildats? Vad är tunnelgrottor (lökgrottor) och var och hur har de bildats? Vad är kalottberg och hur har de bildats? Hur bildas strandvallar/terrasseringar? Vad är glon och flador och hur har de bildas? Vad menas med avsnörningsvikar? Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen efter att isen försvann? Upplägg av elevuppgifter De formationer som uppkommit när havet har bearbetat ett land som höjer sig kan på olika sätt konstrueras tredimensionellt mer eller mindre avancerat. Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är under barmarksperioden till exempel sand och sten och under vintern givetvis snö och is. De kan även konstrueras på annat sätt inomhus i skolan i lera, papier maché eller som bakverk. Intressanta studieobjekt i eller i anslutning till världsarvsområdet Sverige: Ulvöns östra sida, Norrfällsviken, Högklinten, Trysunda, Skuleberget, Skuleskogen Finland:Sommarö, Kikanberget, Björkö-Panike vandringsled, Valsörarna, Mickelsörarna (Kummelskär) Öjberget, Replot, Gerby Länkar och boktips På finska: Jääkaudet, Marjatta Koivisto (WSOY 2004) Ekot från istiden - Kvarkens skärgård - ett världsarv Kvarkens skärgård - ett världsarv, Hietikko-Hautala, Tiina Höga kusten Kulturutveckling under 5000 år, publikation 1998:1Länsstyrelsen i Västernorrland Bodback. Foto: Patricia Rodas/Dragos Alexandrescu Världsarvet Höga kusten format av 10 000 års landhöjning Publikation 2000;1 Länsstyrelsen i Västernorrland 365 Ett år med Skuleskogens nationalpark Upptäck landhöjningen Tro och vetande om strandförskjutningarnas orsaker i Höga kusten, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland Höga kusten ett världsarv 18

Tema 4. Naturen i ett föränderligt landskap Naturen i Höga Kusten och Kvarkens skärgård har sedan senaste nedisningen fått anpassa sig till den föränderliga miljö som uppkommer när landet stiger ur havet. Framförallt märks det på havsstränderna där vegetationen kontinuerligt flyttar sig neråt och där de första växterna tar det nyuppkomna landet i anspråk. Denna strandzonering, eller succession, är påtaglig och intressant att studera. Landhöjningen har också inneburit att många vattenlevande arter har blivit instängda i större sjöar och blivit så kallade glacialrelikter. Här har de kunnat leva kvar sedan sjöarna tappade sin förbindelse med Bottenhavet. Även djur som levde i Bottenhavet har blivit isolerade i mindre populationer efter den senaste nedisningen, till exempel vikarsälen som i vårt område finns i de tre underarterna vikaren, ladogavikaren och saimenvikaren. sentida invandrare till vårt område. Vi har även en del istidsarter som funnits här men som inte längre finns kvar, till exempel grönlandssälen. Dessutom fanns här före den senaste nedisningen flera större djur som nu är utdöda, till exempel ullhårig mammut, uroxe och ullhårig noshörning. Ibland görs skelettfynd av dessa men de är inte så många eftersom vårt landskap har nötts och renskrapats rätt hårt under den senaste nedisningen. Många spår av den så kallade megafaunan som fanns före och under Weichsel har således förstörts. Efter nedisningen har djur vandrat in från olika håll genom att det till och från funnits landsförbindelser både österut och söderut. Därför finns det djurarter i Skandinavien som representerar olika genetiska linjer. Ett exempel är brunbjörnen som i Sverige förekommer i två genetiskt olika bestånd: en rysk/finsk variant som vandrat in från Finland och en sydeuropeisk som vandrat in via landtungan mellan Skåne och Danmark. Skal från snäckor och musslor har genom landhöjning och vågrörelser avsatts i vissa terrängavsnitt och skapt förutsättningar för en kalkkrävande flora. På dessa skalsandsförekomster växer många arter som är ovanliga i området. Även klimatet har förändrats under perioden efter nedisningen och idag har vi kvar vissa värmeälskande arter i sydvända berg från värmeperioden för cirka 5000 år sedan. Miljön i världsarvsområdet är i ständigt förändring vilket gör att arter kan dyka upp eller återetablera sig när förändringar sker. Vi har många både tidiga och NATUR NATUR uppdrag N1 N 1 19

Frågeställningar Viktiga frågeställningar som eleverna får fundera på är bland annat: Vad menas med ett sydväxtberg? Vilka växter och djur hör till istiden? Vad är en glacialrelikt? Vilka djur och växter är vinnare och vilka är förlorare om klimatet blir varmare/ kallare? Vad är skalsand? Vilka djur dog ut under senaste nedisningen? Hur har vårt område koloniserats av olika växter och djur sedan isen drog sig tillbaka? Hur har Östersjön påverkats av landhöjningen efter att isen försvann? Kan mammuten ha betat på bottnen av Nordsjön? Upplägg av elevuppgifter Växter och framförallt djur är tacksamma att jobba med i skolan. Man kan rita, bygga, leka och berätta om dem. Att bygga djur, nu levande eller utdöda i en inne- eller utemiljö är roligt och lärorikt. Inhämtande av kunskap blandas med skapande och kreativitet. Lämpligt byggmaterial om man vistas utomhus är under sommaren till exempel sand, sten och annat naturmaterial och under vintern snö och is. Inomhus kan djur och växter målas, eller byggas i olika material som trä, papper, papier maché, lera etc. Intressanta studieobjekt i eller i anslutning till världsarvsområdet Sverige: Trysunda, Norra Ulvön, Norrfällsviken, Storön, Köpmanholmen, Balesudden, Sörleviken. Rotsidan, Ringkallen, Skuleberget Finland: Söderfjärden, Öjberget, Sommarö, Terranova,Stenparken i Oravais, Björkö panike vandringsled. Länkar och boktips Kvarkens natur Ett år i skuleskogen Foto: Anita Storm Foto: Ove Källström Foto: Ove Källström 20

Tema 5. Människan i ett föränderligt landskap Sedan isen drog sig tillbaka för cirka 10 500 år sedan har människan återinvandrat och koloniserat vårt landskap. Klimatet har under de senaste 10 500 åren ändrats, med varmare och kallare perioder, och landet har höjt sig upp ur havet. I början var landhöjningen snabb och sedan har hastigheten långsamt avtagit till de 8 mm/ år som det är idag. Även Östersjöns vattennivå har varierat, beroende på både tillförsel av stora mängder smältvatten från glaciärerna och stigande havsnivåer i havet. Vattnet har ibland varit salt och ibland sött eller bräckt. 5:1. På Hedenhös tid. Här ges exempel på hur man kan jobba med forntiden, d.v.s. stenålder, bronsålder, järnålder och vikingatid perioden från 8000 f.kr. till ca 1050 e.kr. Avsnittet behandlar framförallt människan efter den senaste istiden, men också nya rön som exempelvis Varggrottan i Finland. Vargrottan var sannolikt bebodd av neanderthalare redan före och under den senaste nedisningen. Genom att få upp ögonen var havsstranden befann sig vid olika tidsepoker kan man bättre lära och förstå det forntida landskapet där bosättningar som Överveda, Bjästamon, Gene, Kyrkesviken, Öjberget m.fl. platser i, eller i anslutning till, världsarvet kom till. De äldre epokerna är mer synliga på svenska sidan eftersom Kvarkens skärgård då låg under havsnivån. Utifrån dessa förutsättningar har människans nyttjande av naturen anpassats och förändrats under denna tidsperiod. Fortfarande påverkar den oss så att vikar grundar upp, hamnar måste flyttas och öar och skär blir holmar och uddar. Detta kapitel är ingen historiebok. Vi försöker ta fram övningar kopplade till fenomen om hur människan har anpassat sig till landhöjningen under olika tidsepoker. Avsnittet är indelat i tre tidsperioder, som ni som lärare kan arbeta med era elever med. De är På Hedenhös tid, Under gemensam flagg och För några meter sedan. KULTUR KULTUR uppdrag K1 K1 Gravhög från bronsåldern, Stavarhallsberget, Grundsunda. Foto: Thomas Birkö 21

5:2. Under gemensam flagg. Avgränsningen av detta kapitel belyser den historiska tiden, eller medeltiden, med början från tiden för kristnandet av Sverige på 1000-talet fram till 1808-1809 års krig. Det omfattar den ca 800 år långa period när Sverige och Finland vara samma land. Avsnittet behandlar således människans lokalisering av boende, kyrkor, handelsplatser, hamnar samt tidig industrialisering som vattensågar m.m. och hur dessa hänger ihop med landhöjningen. De tar också upp exempel på hur ortsnamn tillkommit och deras koppling till landhöjning. Under denna period börjar också de första kartorna ritas och vi har dessutom en skriftlig dokumentation nedtecknad i kyrkböcker, byakistor samt i den statliga administration som byggdes upp utifrån konungens makt med fogdar, landshövdingar, skattesystem etc. 5:3. För några meter sedan Detta avsnitt behandlar de senaste 200 åren med industrialismens intåg kopplad till landhöjningen. Den innebar att t.ex. bryggor, hamnar och sågverk måste flyttas då landet steg ur havet. Bland annat i Vasa stad har man flyttat hamnarna flera gånger. Som dokument här finns förbättrade kartor från lantmäteriet i Sverige och Finland samt fotografier från ca år 1880 och framåt som kan ges oss tydliga bilder över hur landhöjningen har förändrat landskapet. Studier av den gamla marknadsplatsen Galastan i Moälven. Platsen var ett livsviktigt nav som möjliggjorde handel från hav till fjäll. Marknadsplatsen användes från år 1550 fram till 1800-talet, när landhöjningen gjorde att älven ej längre var seglingsbar. Passagerartrafik pågick till år 1904. Foto: Thomas Birkö. 22

5:1. På Hedenhös tid I ett gammalt dombrev från 1499, från Gottne byakista i Själevads socken, nämns begreppet redan på Hedenhös tid om den tid som var långt före deras tid. Det är alltså ett talesätt som är mycket gammalt och således fanns långt innan svensken Bertil Almqvist skrev sin första bok om Barna Hedenhös år 1948. Att ordet Hedenhös omnämns så tidigt som 1499 är intressant och hänger säkert samman med att tiden före den kristnade tiden betraktades som den hedniska tiden när de människor som bodde i vårt område dyrkade andra gudar eller väsen. Det är den tidsepoken som behandlas i detta avsnitt, d.v.s. människan under och efter den senaste istiden. Intressant är att studera hur människan återkoloniserat vårt landskap och hur deras tillfälliga och permanenta bosättningar har etablerat sig på för den tiden attraktiva platser i naturen. Den senaste istiden, Weichsel, inleddes för ca 120 000 år sedan när klimatet blev kallare. Den har sedan påverkat vårt område på olika sätt ändra fram till att isen försvann för ca 10 000 år sedan. Under denna tidsepok har det funnits två varmare perioder, så kallade interstadialer, där isen smält undan och landskapet varit fritt från inlandsis. Dessa värmeperioder kallas Brörup och Odderade och visas i temperaturskalan nedan (Även i blad I3). Människans vistelse i detta istäckta landskap har på de senaste tio-femton åren börjat skrivas om. Framförallt har fynden av mänsklig bosättning i Varggrottan i Kristinestad, ca 10 mil söder om Vasa, blivit uppmärksammade. Här har ca 200 lösfynd gjorts i grottan, som visar på mänsklig bosättning kanske för 130 000-120 000 år sedan och att det kan ha varit neanderthalare som bodde här redan före den senaste istiden. Frågetecken finns och forskare hävdar olika saker, men tanken att vårt område tidvis kan ha varit bebott före och under den senaste istiden är kittlande. När isen drog sig tillbaka uppträdde människan rätt tidigt i landskapet. De första spåren hittas på den svenska sidan, då stora delar av världsarvsområdet på den finska sidan fortfarande låg under vatten. I Näsåker vid Ångermanälven, ca 10 mil från dagens kustlinje, finns hällristningar från den tid när havsstranden låg längst in i den långa havsvik som idag är Ångermanälvens dalgång. Dessa ristningar utgör ett av de första tecknen på tidig stenåldersetablering i vårt område. Stenåldern, som räknas från att istiden försvann från området, övergick för 3800 år sedan (d.v.s.1800 f.kr.) i bronsålder. Då började bronsföremål och bronsredskap tillverkas och delvis ersatte dessa de tidigare stenredskapen. För 2500 år sedan (d.v.s. 500 f.kr.) övergick bronsålder till järnålder och Höga kusten isfritt EEM BRÖRUP ODDERADE HOLOCEN Höga kusten istäkt WEICHSEL-ISTID 150 000 år sedan 100 000 50 000 nutid Jättekast på Mickelsörarna och hällristningslika skuggor av människor och hund (varg?) mot sandstensformationerna på Storön. Foto: Thomas Birkö Foto: Thomas Birkö 23

den beräknas ha varat fram till slutet av vikingatiden, för 1000 år sedan. Under hela forntiden har klimatet varierat. Bland annat har det varit en längre värmeperiod under stenålder och bronsålder, med flera grader varmare medeltemperatur än idag, för att sedan bli kallare (ca 500 år f.kr.) när bronsålder övergick till järnålder (Se blad L3). Om klimatförändringen bidrog till skiftet mellan bronsålder och järnålder är svårt att avgöra och likaså om människor från olika ursprung omväxlande har nyttjat vårt världsarvsområde. Här finns många intressanta frågor att forska vidare på! Överallt i vårt landskap finner vi spår av våra förfäders verksamhet. Det kan vara spår i klapperfält av tomtningar, d.v.s. tillfälliga bosättningar, mer permanenta boplatser från olika tidsepoker som t.ex. stenåldersboplatser vid Bjästamon eller järnåldersgårdar vid Gene i Höga Kusten. Det finns också mängder av rösen som man kan gå ut och studera, bl.a. kuströsen från bronsåldern som låg nära den dåvarande havsstranden. Även andelen lösfynd är många i form av bearbetat material t.ex. skrapor för skinnberedning, pilspetsar, stenyxor, skörbränd sten. Dokumentation i form av rödockramålningar i hällristningar och hällmålningar finns också. Många arkeologiska undersökningar och utgrävningar har gjorts i vårt område. Mycket nytt, intressant material har kommit fram och det visar bland annat hur dessa människor har bott, vad det har jagat och ätit för mat, när de har börjat odla och hålla sig med boskap m.m. Speciellt intressant är att jämföra bosättningar och lösfynd med en karta som visar strandlinjen från den tid när fynden är daterade. Då förstår man lättare landhöjningens påverkan på landskapet och varför bosättningen etablerades på just den platsen. För Örnsköldsviks kommun finns en karta, Örnsköldsvik 10 000 år, där strandlinjerna vart 500:e år kan läggas in och olika fornminnen (alla som finns registrerade på Riksantikvariatetes databas Fornsök ) kan väljas. Här kan du som lärare, själv eller tillsammans med dina elever, pröva dig fram och se vad som finns i just ditt område. Kartan är spännande och skulle vara bra att ha för hela världsarvsområdet. Forntiden, eller rättare sagt spåren från forntiden, finns utanför våra skolor och bostadsområden och kan studeras i naturen. Stenålder, bronsålder och järnålder är inte bara något diffust som man kan läsa om i böckerna. Vi kan idag gå ut och studera på plats och fundera vidare på frågor som varför, när, vad och hur. Detta bör vi som lärare nyttja för att skapa ett större intresse för vår historia och världsarvet, bland annat för att öka kunskapen om hur människan nyttjat vår landhöjningskust. Förhoppningsvis kan det också intressera och skapa nyfikenhet till att själv forska vidare. Många av våra ortsnamn är också betydligt äldre än vi tror och genom att fundera på namngivningen kan vi hitta byanamn som härrör ända från järnåldern. Se exemplet från Öfjärden i avsnitt 5:2. Gene Fornby, en rekonstruerad järnåldersby från år 100 till 500 e.kr. Foto: Thomas Birkö. 24