folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006
betyder god folkbildning av Kiki Bodin & Kenneth Hermansson Rubriken kan kanske tyckas provocerande? Det finns givetvis ingen automatik i sambandet mellan nudu och god folkbildning. Den goda pedagogiken, det levande mötet, det fruktbärande samtalet och den gemensamma reflektionen är förutsättningar som inte får förnekas. Tvärtom. Men dessa kvaliteter kan mycket väl finnas med i folkhögskolekurser och studiecirklar där nu- och du-moment kombineras. Det är till och med möjligt att de goda folkbildningskvaliteterna förstärks i sådana kurser. Alltfler folkbildare förstår att den nya tidens redskap behöver vara i bruk inom folkhögskolevärlden. Lika lite som vi kan vara utan pennor, böcker och telefoner kan vi ta avstånd från datorer, Internet och flexibla pedagogiska lösningar när vi vill slå vakt om folkbildningens fortlevnad. Morgondagens samhällsmedborgare har behov av de fem färdigheterna, att kunna tala, lyssna, läsa, skriva och använda datorn. Detta kapitels uppmuntran till goda kombinationer av nu- och dumoment 1 inom folkhögskola och studieförbund får inte uppfattas som en överlevnadsstrategi med syftet att folkbildningen ska finnas kvar på banan och att folkbildaren inte missar tåget. Nej, motivet är den förhöjda kvalitet som en väl avvägd nudu-kombination kan innebära. Det 1. NU = närundervisning/närmöten; DU = distansundervisning/distansmöten; NUDU = kombinationer av NU och DU. folkbildning.net 147
flexibla lärandet är inget nödvändigt ont utan en spännande pedagogisk möjlighet och utmaning. nudu-kombinationer är ingen nödlösning för oroliga pedagoger och skolledare, de är en möjlighet att höja den kvalitativa nivån på det gemensamma lärandet där folkhögskoleläraren och studiecirkelledaren har en viktig roll. För den folkbildare som ännu inte upptäckt detta vill vi försöka lyfta fram några aspekter på en sådan kvalitetshöjning och samtidigt ge goda exempel på hur nudu-pedagogiken kan fungera i praktiken. Asynkront i NU och DU Alla är kanske inte bekanta med de termer som används i detta kapitel. Först därför en förklaring av begreppen asynkron, NU, DU och NUDU. Asynkron är ett grekiskt låneord som i detta sammanhang betyder osamtidig. Synkront är det som sker samtidigt och asynkront är alltså motsatsen. Genom att blanda nu och du kan deltagarna i en kurs eller studiecirkel utveckla en lärprocess där nu-ets samtal, växelspel och reaktioner stimuleras och förmeras av du-ets tid till eftertanke och långsammare skrivande. Det asynkrona växelspelet fördjupar den spontana dialog som skett i samma rum och tid. Asynkroniska möten spränger gränser och öppnar en ny dimension åt det växelspel mellan människor som kan leda till ett nytt och fördjupat lärande. Ett asynkront samtal betyder alltså att samtalet sker utan att deltagarna är närvarande i samma tid och rum. Var och en tar del av varandras inlägg och gör sina egna inlägg vid den tidpunkt som lämpar sig bäst för honom eller henne. Ett sådant samtal öppnar möjligheterna för djupare reflektioner och mer genomtänkta svarsinlägg. Ett yttrande i nu-mötet kan ibland besvaras i det efterföljande du-mötet och inlägg i du-samtalet kan kommenteras vidare då samtalsparterna möts på nytt i nu-form. nu är inte bara tid utan också rum. Tid och rum där de lärande möts öga mot öga, öra mot öra, med utsagda ord och utväxlade blickar. nu betyder gemensamt lärande där människor möts begränsade av klockans tickande och väggarnas sammanhållning. nu kan betyda När- Upplevelse i samtidig och gemensam lärmiljö. Utöver de utsagda orden finns här plats för spontaniteten och kroppsspråket som ger nya dimen- 148 folkbildning.net
sioner åt det gemensamma lärandet. Dessa starka nu-kvaliteter blir till extra plusvärden då de får en tydlig kontrast till möten i du. du är också tid och rum. Men det gemensamma lärandets deltagare bestämmer var och en själva tid och plats för lyssnande och talande, för läsande och skrivande. Den som vill tänka lite längre får tid till det och den som behöver arbeta på egen plats i lugn och ro, kan göra det. Distans-Upplevelse i gemensamt lärande. Här prioriteras inte den snabbtänkte och talträngde utan den som behöver längre tid till att formulera sitt yttrande kommer till sin rätt. Rättvisa skipas för den som har svårare att hänga med i en snabb muntlig kommunikation. nudu innebär förstås en kombination av nu och du. Ett vägg- och takbegränsat nu kan knappast bli asynkront. Samtidighet är en förutsättning och nödvändighet. Ett undangömt och isolerat du kan lätt gå miste om spontanitetens och ögonblickets omedelbara skapande. Därför är det inte svårt att se fördelarna med att kombinera de båda studieformerna, att låta nu och du bli ett växtkraftigt nudu. Närmötet är viktigt och har sin självklara plats i folkbildningen. Men när detta kombineras med det asynkrona du-mötet blir fler människor involverade och många som annars varit utestängda från folkhögskolekurser och studiecirklar får chansen att vara med i lärandet och göra sina röster hörda. Kombinationsmöjligheter En skiss (nästa sida) åskådliggör nudu-begreppet och illustrerar ett antal variationsmöjligheter då man kombinerar nu och du. Rött innebär distanskommunikation, medan blått betyder att man möts i närrummet. Naturligtvis finns mer än sex tänkbara varianter. Möjligheterna är otaliga, det gäller bara att låta fantasin flöda och att upptäcka dem. Den första varianten exemplifieras av de kurser inom Nätbildarna 2 där studierna sker utan egentliga nu-möten mellan kursens ledare och deltagare. All kommunikation sker i det digitala studierummet på Folkbildningsnätet, 3 eventuellt kompletterat med viss korrespondens via deltagarnas mailboxar. Ett visst mått av nu finns ändå med i dessa kurser 2. www.natbildarna.nu 3. www.folkbildning.net folkbildning.net 149
genom att deltagarna erbjuds lokal handledning. Vid närmaste folkhögskola, studieförbund, bibliotek eller lärcentrum kan den studerande träffa en handledare som ger teknisk vägledning och moraliskt stöd i studierna. Möjligheter kan också finnas att möta andra nätbildarstuderande som bor inom samma geografiska område. Det kan vara deltagare i den egna kursen eller i någon annan nätbildarkurs. Man träffar visserligen aldrig sin kursledare där, men befinner sig ändå vissa tider på en mötesplats där man kan få teknisk eller moralisk support som stärker deltagandet i kursen. Den andra varianten innebär att kursen startar med ett upptaktsmöte där man lär känna studiekamrater och kursledare under en eller flera dagar för att sedan fortsätta och slutföra kursen via nätet. Ett exempel på detta är cfl:s baskurs i flexibelt lärande 4 som startar med en tvådagarssamling på en folkhögskola eller ett studieförbund och därefter fortsätter under ett par månader med diskussioner i den gemensamma konferensen på Folkbildningsnätet. En variation på detta kan vara att man istället för en gemensam kursstart väljer att avsluta kursen med ett numöte. Det kan faktiskt ha sina poänger att man först lär känna varandra i du lär känna varandra inifrån och ut i stället för som annars utifrån och in, som en flexibel folkhögskolelärarkollega brukar uttrycka sig. Alternativ tre visar en kurs som inleds med ett nu-möte och sedan fort- 4. www.cfl.se 150 folkbildning.net
sätter med att deltagarna träffas t.ex. en dag eller en helg varje månad. Mellan de gemensamma nu-mötena läggs studieavsnitt ut i den digitala kurskonferensen där också samtalet förs. Alternativet lämpar sig väl för en kurs eller cirkel i ett främmande språk, där deltagarna träffas på en folkhögskola/studieförbund en heldag varje månad för träning av uttal och muntlig kommunikation. Varje vecka mellan dessa nu-möten presenteras i du-konferensen en studieuppgift som dels innehåller ett språkligt textavsnitt och dels en fördjupningsuppgift om landet där språket talas. Textuppgiften redovisas i kurskonferensen medan temauppgiften redovisas muntligt vid nästa nudu-sammankomst. Kursen kan med fördel avslutas med en veckolång resa till det aktuella landet. Därigenom får studierna en uppföljande praktisk tillämpning. Det fjärde alternativet är exempel på en kurs som startar i nu-form, med kanske några månaders studier på en folkhögskola. Därefter skiljs deltagarna åt för att fortsätta kursen på skilda geografiska platser, kanske i någon form av praktiskt projektarbete. Detta kan pågå i olika länder eller på olika platser inom samma land. Under praktikperioden håller man kontakt med varandra och med den kursansvarige genom FirsClasskommunikation på Folkbildningsnätet. Efter praktikperiodens slut återsamlas man på folkhögskolan för några månaders gemensamma och uppföljande studier i nu-miljön. Denna modell kan med fördel användas av de skolor som har en längre utlandsperiod förlagd mitt i kursen, med en längre inlednings- och avslutningsperiod på skolan. Det femte alternativet liknar det föregående, men här har man lagt in ett par kortare praktikperioder under kursens gång. Det viktiga är att man också under dessa perioder håller regelbunden kontakt med varandra och för ett gemensamt samtal i den digitala studiemiljön. Det kan förstås ske i form av spontana diskussioner och redovisningar av aktuella erfarenheter, men även så att kursledaren lägger ut regelbundna studieuppgifter som blir föremål för reflektion och diskussion. Det sista exemplet visar hur man kan komplettera en mer traditionell folkhögskolekurs eller studiecirkel med ett digitalt forum som under hela studieåret löper parallellt. Det digitala rummet kan användas för kompletterande studieuppgifter liksom för en fortsättning av de samtal folkbildning.net 151
som påbörjats i nu-rummet men som inte avslutats. En poäng med en sådan parallell nudu-lösning är att man härigenom öppnar diskussionsmöjligheterna för alla kursdeltagare. De som har lättare för att uttrycka sig muntligt kommer till sin rätt i nu-rummet, medan de mer reflekterande och skrivarintresserade får utlopp för sina tankar i dumiljön. Exempel på NUDU-cirklar I cfl-rapporten nudu Goda kombinationer av när- och distansmoment i folkhögskolornas kurser 5 finns en rad exempel på folkhögskolekurser med olika kombinationer av nu och du. Men även studieförbunden har naturligtvis med framgång använt sådana kombinationslösningar i olika studiecirklar. Här följer några sådana exempel: NBV har haft en studiecirkel Museibesök med distansstöd inriktad mot seniorer, där man använt du-möjligheten så att deltagarna hemma vid sin dator kunnat förbereda sig för studiebesök på museer med tidsbegränsade utställningar. Man har först sökt information via webben med anknytning till det aktuella museet. Därefter har man tillsammans besökt den aktuella utställningen. Sedan har du-forumet använts för att följa upp och diskutera vad man fått ut av museibesöket. Så här kan kursupplägget beskrivas i korthet. Efter en liten introduktion till Folkbildningsnätet och planering av cirkeln (nu) följer: Första veckan: vad ska vi se; presentation och diskussion (du) Andra veckan: första besöket (nu) Tredje veckan: vad såg vi? (du) Fjärde veckan: nytt tema Enligt cirkelledaren har detta studieupplägg inneburit att deltagarna lärt sig mycket mer genom att man via du-avsnitten dels kunnat hämta mycket förberedande information i ämnet och om utställningarna och dels i efterhand kunnat dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och synpunkter och därigenom lärt av varandra. Inom ABF har provats en språkcirkel i engelska med veckoträffar i nu 5. CFL, Rapport 1:2005. 152 folkbildning.net
som kombinerats med insamlandet av material via webbsidor och diskussioner i ett du-forum. Man har arbetat med den s.k. Huset-modellen, som innebär att studiegruppen under cirkelns gång bestämmer sig för att fiktivt bo och arbeta på en viss ort i det land vars språk man studerar. Vid första sammankomsten bestämde sig deltagarna för en ort i usa. Sedan skapade de olika roller för sig själva, ett moment där fantasin flödade och ordboken kom till flitig användning. En viktig del av cirkelns grund las där och deltagarnas engagemang för fortsättningen fick de allra bästa förutsättningarna. Deltagarna presenterade sina nya identiteter för varandra och de sattes upp på blädderblockspapper på väggarna. Sedan tog man plats i datasalen och sökte studiematerial från den amerikanska ort man gjort till sin fiktiva boplats. Lokaltidningar, turistbyrån, offentliga organ, privata hemsidor m.m. var de källor som användes. Denna faktainsamling skulle dock lika gärna kunna ske hemma hos deltagarna. Det fortsatta arbetet i cirkeln såväl vid samlingarna som i du-kontakterna gick ut på att dela med sig till varandra den information som hittats på nätet. En cirkelledare vid Medborgarskolan leder vävcirklar i nudu-form. Hon menar att detta är den naturliga arbetsformen i vävcirklar. Möjligheten att använda sig av Internet och digitalt material gör det lättare för alla deltagare att ta till sig nya kunskaper och träna olika vävtekniker. Man träffas varje månad och däremellan fortsätter deltagarna att träna och arbeta vidare hemma på egen hand. Under de veckorna kan digitalt material vara ett stöd i det praktiska arbetet vid vävstolen. Vävprogram kan användas för att experimentera med idéer och vävtekniker, för att förhandsgranska resultatet och beräkna materialåtgång. På så sätt besparas väverskan negativa överraskningar och besvikelser när arbetet sätter igång på allvar. Internet är en guldgruva för bildmaterial som inspiration. Videosekvenser kan användas för att visa tillvägagångssätt, steg för steg, av mer komplicerade vävtekniker. Eller som hjälp för nybörjare att reda ut problem. Vävcirklarnas virtuella mötesplats finns på Folkbildningsnätet. Där lägger cirkelledaren in övningar och arbetsuppgifter. Ett exempel på hemläxa mellan månadsträffarna är ett Excel-dokument som deltagarna folkbildning.net 153
ska använda för att beräkna materialåtgången till en väv. Den kunskapen har de sedan nytta av om de t.ex. ska väva med eget hemfärgat garn och måste anpassa storleken på väven så att garnet räcker till den. Dessa råd från ledaren för vävcirkeln kan tillvaratas av den som själv vill prova på att leda studiecirklar i nudu-form: Cirkelledaren behöver inte besvara alla inlägg, deltagarna kommunicerar sinsemellan. Cirkelledaren behöver inte stå för alla kloka lösningar eller vara den som har all kunskap. Cirkelledaren ska vara handledare och inte lärare! Varför nudu i folkbildningen? I kapitlets inledning antyddes att nudu faktiskt kan bidra till att förstärka de goda folkbildningskvaliteterna i kurser och studiecirklar. Är det verkligen möjligt? Vilka är fördelarna och finns det möjligen nackdelar med att kombinera nu och du i folkhögskolekurser och studiecirklar? Är det inte bättre att renodla den ena eller andra formen? Den som vill ha ordning och reda och kanske är lite skeptisk till vildare former tycker möjligen att den renodlade lärformen är bättre, alltså antingen nu eller du. Men sann folkbildning kan väl egentligen inte vara stereotyp och enfaldig? Har inte experimentlustan och viljan att söka kombinera olika metoder ett pedagogiskt värde i sig? Ett bibelcitat kanske kan vara vägledande som svar på den frågan: Den som söker, han finner och för den som bultar ska dörren öppnas. 6 Den som alltså vill finna nya pedagogiska vägar och vara med om att nya inlärningsdörrar öppnas bör alltså ta vara på de nudumöjligheter som i själva verket inte alls är främmande för folkbildningen. Möjligheter som tvärtom väl överensstämmer med folkbildningens djupare intentioner. Men förutom det pedagogiska sökandet samt kursdeltagarens och kursledarens experimentlusta i det gemensamma skapandet av kunskap, finns ytterligare en rad goda skäl för nudu i folkbildningens kurs- och cirkelutbud. Det är inte särskilt vågat att påstå att rätt balanserade 6. Matteusevangeliet 7:8. 154 folkbildning.net
nudu-kombinationer ofta bidrar till att höja kvaliteten i kurser och cirklar. Vid inspirationsdagar för flexibelt lärande på olika folkhögskolor brukar kollegorna få tillfälle att diskutera vad de anser vara god folkbildning. Några av de begrepp som då ofta förs fram är: fritt frivilligt levande möten goda samtal tid för reflektion kursdeltagaren i centrum verklighetsförankring. Begrepp som skulle kunna kallas folkbildningens honnörsord. Honnörsorden Låt oss laborera lite med några av de paroller och honnörsord om ofta lyfts fram, för att se deras plats inom den folkbildande nudu-pedagogiken. Frivilligt kan säkert betyda flera saker i nudu-sammanhang. Om man exempelvis ser på den sista varianten i ovanstående nudu-skiss, så kan man tänka sig att deltagandet i du-konferensen är frivilligt. Endast de som har lust att fortsätta diskussionerna efter nu-lektionens slut gör det genom att skriva i konferensen på Folkbildningsnätet. Alla går rimligen in och läser, men deltagandet som skribent är frivilligt. Så här fungerar det antagligen i ganska många nudu-kurser och -cirklar med en sådan kombinationslösning. En fråga att fundera över är förstås om detta är positivt eller negativt. Är det bra med en du-konferens där bara några få aktivt medverkar medan andra tittar på? Har formen trots detta ett värde? Det är förstås frivilligt att delta i kursen, men när man väl börjat, kan då vissa delar vara frivilliga? Frågan tål att diskuteras. Aningen lättare är nog att associera till ordet fritt. För vad nudukombinationerna skapar är frihet i studierna. du-delen, under förutsättning att vi håller fast vid det asynkrona deltagandet, ökar deltagarens frihet att aktivt vara med utan att ständigt vara bunden till ett visst rum eller ett speciellt klockslag. Genom denna ökade studiefrihet blir kursens tillgänglighet mycket större. Geografiska avstånd och besvärliga kommunikationer tillåts inte längre utgöra hinder för dem som bor i glesbygd eller storstad. Sjukdom, rörelsebegränsningar, obekväma arbetstider, komplicerade familjesituationer medger sällan ett 100-procentigt nu- folkbildning.net 155
deltagande, men då kursen och cirkeln kombineras med du-möten finns en frihet i tid och rum som öppnar för många fler att aktivt vara med. Goda samtal sker de endast öga mot öga i samma fysiska rum? Inte nödvändigtvis. Många kan vittna om att dialogen mellan en grupp människor kan bli lika spännande, skapande och berikande när nu-samtalet får kompletteras av en längre tids reflekterande innan nästa replik skrivs ned via datorns tangentbord. Tid för reflektion är för övrigt ett annat av de nyckelbegrepp som ofta betonas som en folkbildningskvalitet. Genom att kombinera nu och du öppnas faktiska möjligheter för fler att ta del i detta samtal. Inte alla människor är spontana och har lätt för att öppna munnen inför en grupp medstuderanden. Somliga har behov av att smälta det som sagts, att fundera en stund innan de är beredda att framföra sina egna synpunkter. Skulle dessas inlägg vara mindre värda för att de kommer i skrift i en du-konferens? Andra har förstås svårare att formulera sig i skrift, medan det omedelbara talet är mycket naturligare. nudu-kombinationen öppnar för båda grupperna och ger alla en mer rättvis möjlighet att uttrycka sina tankar. Kursdeltagaren i centrum? Kan man inte misstänka att deltagare lättare glöms bort då man inte omedelbart ser varandra med fysiska ögon? Så kan det naturligtvis vara. Men det kan också vara så att den enskilde deltagaren blir mer synlig i cirkelns och kursens du-avsnitt. Det kan vara lättare att sitta tyst och glömmas bort i en samling människor. Det är inte lika lätt att gömma sig i en digital konferens. Det syns tydligare vem som yttrar sig, och yttrandet finns kvar också då man öppnar konferensen nästa gång. En rätt kombination av nu och du kan också innebära att studierna förankras mer i den studerandes vardag. Studierna har förutsättningar att för deltagaren bli mer verklighetsförankrade än vid renodlade nukurser/cirklar. Detta på flera sätt. du-studierna sker i den miljö som för deltagaren är den mest naturliga och hemtama i hemmet. Under förutsättning av egen datortillgång, förstås. Om studiedeltagaren lever tillsammans med sin familj kan det också bli en närmare koppling mellan studierna och de personer som står den studerande närmast. Familjen blir en del av studiemiljön och involveras gärna i lärandet. Det ligger nära 156 folkbildning.net
tillhands att bolla studieuppgifter och reflektioner mot de anhöriga i hemmiljön samtidigt som man via datorn står i kontakt med kurs-/cirkelkamraterna. Det kan naturligtvis också upplevas som en nackdel med hemmet som lärmiljö. Yttre störningar förekommer kanske oftare där än i en skyddad nu-miljö. Familjemedlemmar kanske inte alltid respekterar att studiero behövs. Dessa risker kan vara en given följd av att stora delar av studierna förläggs till den naturliga vardagsmiljön. Levande möten? Folkbildning betyder att människor möts för att tillsammans förkovra sig. Ett levande möte innebär fruktbar kommunikation mellan två eller flera personer. Men detta kan ske i både nu och du och rimligen finns det plusvärden i att nu och du kombineras så att mötet blir ännu mer levande, när båda möjligheterna finns. Dynamiken i mötet mellan människor är inte begränsad till nu utan kan vara lika påtaglig i du, om än något annorlunda. Det asynkrona samtalet ger möjlighet för deltagaren att i högre grad själv bestämma hur mycket hon eller han vill fundera kring den andres inlägg innan ett svar ges och samtalet får fortsätta. Det betyder knappast att mötet och samtalet inte skulle vara levande. Snarare leder det till en fördjupning och mötet kan därigenom bli än mer levande. Ökade förutsättningar Det är inte tekniken som står i centrum då vi hävdar att nudu faktiskt kan öka förutsättningarna för god folkbildning. Det är inte det gemensamma närrummet eller datatekniken i sig som är det huvudsakliga. nurummet och du-möjligheterna är viktiga bara i den mån de tillåts vara redskap för en god folkbildningspedagogik. Ibland sägs det visserligen att folkbildningsandan sitter i väggarna i en folkhögskola. Men så är det knappast. Det är inte trä och sten det handlar om. Inte heller tangentbord och bredbandsuppkopplingar eller ens FirstClass och Folkbildningsnätet. Det är människorna som är viktiga och det är i mötet mellan människor som folkbildningsgnistan uppstår och lärandets eld tar fart. Folkhögskoleläraren och studiecirkelledaren får aldrig tro att teknik eller byggnader kan ersätta god pedagogik. folkbildning.net 157
Kloka kurs- och cirkelledare är guld värda. När äkta pedagoger ställer deltagarna i centrum, skapar utrymme för levande möten och lärande samtal och dessutom gör detta genom att bruka de möjligheter som nu och du tillsammans erbjuder, då får nudu betydelsen god folkbildning! 158 folkbildning.net