LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

Relevanta dokument
LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott & Hälsa åk 6-9

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Idrott & Hälsa åk 4-6

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Slutrapport Skapande Skola

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Rapport Skapande Skola

Min träningsplanering

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Planera din konditionsträning

Om ämnet Idrott och hälsa

Dans och rörelse till musik

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

KG 6-9 Mån V. 34

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

KG 6-9 Mån V. 34

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Särskild Utbildning För Vuxna

för samtalen och diskussionerna framåt

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

Ny läroplan Föräldrainformation

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

För årskurs 1 50 poäng IDH

Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Protokoll 1 (10) Se nästa sida.

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

Dans och rörelse till musik

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/löp.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Transkript:

1

Centralt innehåll tema 3: Rörelse Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Simning i mag- och ryggläge Komplexa rörelser i idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik Olika simsätt i mag- och ryggläge. Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott,( natur- och utevistelser.) Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Fokus: Konditions- och styrkeeffekter av olika träningsformer Arbetsbelastning (åk 7+8) och skador (åk 9) Simning och livräddning HLR Utomhusaktiviteter (åk 6-9) Metoder (exempel på aktiviteter): Olika konditions- och styrkeaktiviteter, tex klockan, styrketräning, hinderbana Nät- och klubbspel Dans & rytmik Ergonomi HLR Simning och livräddning Skridskor Vinteridrottsdag Inlämningsuppgifter: Åk 6 Loggbok Åk 7 Ergonomiuppgift Åk 8 Träningsplanering + Ergonomiuppgift Åk 9 Planering vinterfriluftsliv (Skrivs på lektionstid) 2

Bedömningsmatriser åk 6: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och rörelser relativt väl till aktiviteten. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 3

RÖRELSE med boll i olika lagsporter: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. Eleven kan delta i sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och rörelser relativt väl till aktiviteten. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du är aktivt och delaktig samt medverkar lite grann till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är aktiv och delaktig och med spelförståelse kan du välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 4

RÖRELSE i dans och rytmik: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och rörelser relativt väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Ibland kan du röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer, samt anpassa rörelserna till den valda musiken. Ibland kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta 5

ARBETSBELASTNING OCH SKADERISKER: förebygga risker vid fysisk aktivitet Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med idrotter. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med idrotter. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med idrotter.. BEDÖMS: - Skriftlig inlämningsuppgift om ergonomi. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och motivering Du kan se och beskriva en risksituation i eller en felbelastning vid fysisk aktivitet. Alltså beskriva vad och att man kan skada sig. Tex: Man kan få en boll huvudet Jag lyfte inte bänken med hjälp av benen Du kan beskriva hur du kan förebygga eller undvika risksituationer eller felbelastningar. Alltså beskriva hur du drabbas av eller kan undvika skadan. Tex: Måste böja på benen för att Du kan föra en diskussion på hur olika risker förändras eller kan undvikas beroende på förutsättningar. Tex: ålder, färdighetsnivå, redskap och ytor mm kan ge konkreta exempel på förändringar Alltså förklara varför 6

FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSER: genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande naturoch utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. - Med en inlämningsuppgift om Allemansrätten och friluftsliv Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus och visar förståelse för olika faktorer som kan påverka aktiviteten. Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus och visar förståelse för olika faktorer som kan påverka aktiviteten. Du har rätt utrustning för vädret. Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus. Du har rätt utrustning för vädret och tar egna initiativ så att aktiviteterna når sitt syfte. 7

LOGGBOKEN ÅK 6: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. BEDÖMS - Med en loggbok efter praktiska moment - Fortlöpande med muntliga diskussioner under lektionstid. Du berättar ytligt om hur du upplever olika aktiviteter och nämner hur de påverkar dig. När du berättar om din upplevelse av att träna så ger du exempel på hur du påverkas och vad som påverkar Du beskriver hur och vad och varför du påverkas av träning, ger exempel och kan tala om förändringar 8

Bedömningsmatriser åk 7-9: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan....rörelse och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 9

RÖRELSE MED BOLL I OLIKA LAGSPORTER: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. Eleven kan delta i lekar, spel och komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Du är aktivt och delaktig samt medverkar lite grann till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är aktiv och delaktig och med spelförståelse kan du välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 10

RÖRELSE I DANS OCH RYTMIK: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Ibland kan du röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer, samt anpassa rörelserna till den valda musiken. Ibland kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta. 11

FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSER: genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Hur olika friluftslivsaktivite ter kan planeras, organiseras och genomföras. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. - Fortlöpande under lektionstid. - Med ett skriftligt prov i form av en planering av vinterfriluftsliv. Du deltar aktivt i olika friluftslivsmom ent och har förståelse för och följer regler kring säkerhetstänk och hur friluftsliv bedrivs. Du har rätt utrustning för situationen och vädret. Du kan jobba mer självständigt och ta egna initiativ till genomförande, där du bedömer risker för dig och dina kamrater med ett säkerhetstänk. Med rätt utrustning kan du bedöma, planera och anpassa aktiviteten efter dina och gruppens förutsättningar. 12

TRÄNINGPLANERING Åk 8: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, t.ex. förbättring av konditionen. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t.ex. av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. BEDÖMS: - Skriftlig inlämningsuppgift med mål, planering och genomförande av planeringen. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och analys av mål och träningsupplägg. Du gör en planering. Du för ett grundläggande och rent faktabaserat resonemang om effekter. Du kan ge mer konkreta exempel på hur olika faktorer påverkar DIN hälsa och träning utifrån DITT upplägg. Du kommer till slutsatser utifrån ditt grundläggande resonemang. Du analyserar och resonerar på en djupare nivå genom att utveckla dina slutsatser utifrån hur, vad och varför och kan ge konkreta exempel på förändringar, och motivera dessa. 13

ARBETSBELASTNING OCH SKADERISKER ÅK 7-8: förebygga risker vid fysisk aktivitet Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. BEDÖMS: - Skriftlig inlämningsuppgift om ergonomi. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och motivering Du kan se och beskriva en risksituation i eller en felbelastning vid fysisk aktivitet. Alltså beskriva vad och att Tex: Man kan få en boll huvudet Jag lyfte inte bänken med hjälp av benen Du kan beskriva hur du kan förebygga eller undvika risksituationer eller felbelastningar. Alltså beskriva hur du drabbas av eller kan undvika skadan. Tex: Måste böja på benen för att Du kan föra en diskussion på hur olika risker förändras eller kan undvikas beroende på förutsättningar. Tex: ålder, färdighetsnivå, redskap och ytor mm kan ge konkreta exempel på förändringar Alltså förklara varför 14

LOGGBOK Tema 3 Åk 6 Under tema 3 ska du föra en loggbok, eller en processbeskrivning, efter varje delmoment. Det du i loggboken ska fundera kring är: - Hur kändes det att genomföra aktiviteten? - Vilken typ av träning har vi genomfört? (Kondition och/eller styrka? Låg-, medel-, eller högintensiv träning? Explosiv eller uthållig?) - Vad hade det för mental och fysisk effekt på dig? - Vad finns det som kan ha påverkat ditt genomförande? - Finns det några risker med aktiviteterna som vi genomfört? Exempel. Motivera. - Ska du göra något annorlunda nästa gång? 15

Samtala om dina upplevelser av de olika aktiviteterna vi gjort i tema 3. Välj minst två att prata om. Använd baksidan om rutan inte räcker: Namn: Klass: AKTIVITET V. V. V. V. * Hur har det känts att göra aktiviteterna? (Varför?) *Vad har du fått för typ av träning? Tex Kondition, styrka, annat? (Varför?) * Finns det risker med det vi gjort? Motivera hur/varför. Varför fick du tex den träning, varför kändes det som det kändes (om du inte redan gjort det ovan) Kan du göra något annorlunda framöver? 16

Inlämningsuppgift Tema 3 Åk 7 1) Kartlägg din arbetsmiljö hemma och i skolan genom att kryssa rutschemat 2) Kommentera, vad och hur du påverkas och beskriv miljön mer (skriv på baksidan om rutan ej räcker) 3) Beskriv varför och vad du kan göra åt miljön/skaderiskerna (åtgärder) Skolan Hemma 1) Arbetsplatsens utformning JA NJA NEJ JA NJA NEJ 2) Kommentera/Utveckla det du kartlagt Bordet (Rätt höjd - avlastning för armarna) Stolen (Båda fötter i golvet, rätt sittställning ="Knytnäven") Brukar du variera dina arbetsställningar? Brukar du ta regelbundna pauser? Får du in dagsljus? Undviks reflexer? 1) Skaderisker och belastning JA NJA NEJ JA NJA NEJ 2) Kommentera/Utveckla det du kartlagt Finns det andra skaderisker i miljön Finns det skaderisker och belastningsrisker i idrotten 3) Beskrivning och åtgärder vad kan du göra för att minska skaderisker & felaktig belastning? Varför?: 17

Inlämningsuppgift Tema 3 Åk 8 TRÄNINGSPLANERING ÅK 8: Du ska planera träning för 2 lektioner v. 10 + 11 som du genomför på egen hand under lektionerna. Om vädret tillåter kan du planera en utomhusaktivitet. Vid motivering/analys tänk alltid HUR, VAD och VARFÖR - för att fördjupa och utveckla ditt resonemang och dina slutsatser. Lägg in din planering på FunBeat. 1) Sätt ett MÅL: Vad är ditt mål med träningen/planering och den valda metoden? Det kan vara tex konditionseffekter, styrkeeffekter, mentalt, rörlighet, socialt osv. Tänk på att det ska vara genomförbart på lektionstid. Tänk på att du ska kunna utvärdera ditt träningsmål. 2) Välj en METOD: Hur ska du jobba för att nå ditt mål? Vad är din metod? Hur kommer upplägget se ut under de två gångerna som du jobbar med ditt mål från början till slut. (uppvärmning, genomförande, avslut) Detaljbeskrivning av träningspassen. 3) MOTIVERA: - Varför har du valt det målet som du valt? - Berätta och förklara vad du ska träna för att nå ditt mål. Motivera varför detta är en bra form/sätt för att nå ditt mål. Tex. vad händer i kroppen och varför? - Andra positiva effekter av ditt mål? - Andra faktorer som kan påverka din träning, ditt upplägg, din metod och om du når ditt mål? Tex: * kost * sömn, vila och återhämtning, sjukdom * vätska * skador, finns det några skaderisker med genomförandet? Hur kan du förebygga eller motverka? 4) Efter genomförandet av de två lektionerna; UTVÄRDERING: Test. Hur ska du utvärdera om du nått ditt mål? Orsaker till att du inte nått ditt mål? Resultat - gamla test kontra nya. Nådde du ditt mål? OM Ja - vad var det faktorer som gjorde att du nådde det? OM nej - Vad kunde du gjort annorlunda? Finns det andra faktorer som måste förändras för att du ska lyckas med din träning eller med framtida träningsmål? Motivera! Lycka till! Jocke 18

Ergonomiuppgift Tema 3 åk 8 Hur ser vår arbetsmiljö ut och hur påverkar den oss? Finns det lösningar som underlättar samspelet mellan människan/kroppen och miljön? Det blir DIN uppgift att kartlägga under din PRAO! Uppgift: Utifrån frågeställningarna kartlägga er arbetsmiljö och hur den påverkar er eller de som har den som sin arbetsplats, samt komma med konkreta och motiverade förslag på förändringar, tex omorganisationer eller tekniska hjälpmedel. Inlämningskriterier: Arbetet ska lämnas in: 8A onsdag 15 april v.16 8B fredag 17 april v. 16 Arbete ska vara skrivet i Times New Roman 12 pt och 1.5 radavstånd Bifoga gärna bilder för att illustrera arbetsmiljön eller eventuella lösningar. Ni som är på två olika platser under de två veckorna väljer att granska den ena. Källförteckning! Använd gärna bifogat ergonomihäfte eller läs mer på www.av.se/teman/ergonomi/ Frågeställningar: 1) Hur ser ergonomin och arbetsmiljön ut på din PRAO-plats? Utgå från de olika kriterierna, belastningsergonomi, bildskärmsergonomi samt arbetsorganisation, och beskriv miljön utifrån minst två av dessa. Tex: Hur är arbetsplatserna utformade? Förekommer det tunga lyft? Hur är ljud och ljusnivån? Är det en trivsam arbetsmiljö? Intervjua gärna någon anställd vid behov. Har de tex haft genomgång av ergonomin? 2) Hur påverkar miljön de anställda och dig under din praktik utifrån ovanstående kriterier? Vad kan det bero på? 3) Hur kan man förbättra ergonomin och arbetsmiljön? Vad kan det tänkas att man kan behöva göra för åtgärder? Utgå från häftet och kom med tydliga förslag och idéer hur det kan utformas till det bättre? Finns det tex tekniska hjälpmedel som man kan skaffa/köpa in eller behöver du uppfinna ett nytt hjälpmedel och hur skulle det se ut? Lycka till Anton och Jocke 19

Skriftligt prov - Tema 3 Åk 9 Du ska planera för en vinterfriluftsdag på isen, med skridskor eller långfärdsskridskor. Det kommer att vara sol och ca minus 7 grader. Planera, motivera och utveckla (med hur, vad varför), ditt vinterfriluftsliv utifrån: 1) Förberedelse a. Var ska ni vara? b. Hur förbereder du? c. Säkerhetstänk? 2) Packning: a. Vad behöver du ha med dig? Gör gärna en packlista. b. Hur ska du packa? Varför? c. Vad ska du ta hänsyn till klädsel och väder d. Hur klär du dig? Varför? e. Mat? Vad tar du med dig? Motivera valet av mat. Iskunskap och säkerhet under dagen: f. Var ska man inte åka eller var ska man vara extra försiktig? g. Hur tjock ska isen vara? h. Beskriv hur du ska göra om du ramlar i en vak och hur du ska göra om du ska hjälpa en person upp ur en vak. Motivera dina förklaringar, förklara hur och varför. 20