LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Relevanta dokument
LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott & Hälsa åk 6-9

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Slutrapport Skapande Skola

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Idrott & Hälsa åk 4-6

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Rapport Skapande Skola

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Min träningsplanering

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

KG 6-9 Mån V. 34

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

KG 6-9 Mån V. 34

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa

Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Planera din konditionsträning

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

För årskurs 1 50 poäng IDH

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Elevens val Johan Skytteskolan

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Dans och rörelse till musik

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/löp.

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

FOOTBALLL ACADEMY

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Särskild Utbildning För Vuxna

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

Bedömning för lärande

Bild Förskoleklass

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

DANSTEKNIK. Ämnets syfte

Lokal Pedagogisk planering

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Transkript:

1

Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott,( natur- och utevistelser.) Komplexa rörelser i idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Fokus: Konditions- och styrkeeffekter av olika träningsformer Dans och rytmik Kroppsideal och doping (åk 7-9) Kost åk 7 Metoder (exempel på aktiviteter): Konditionsträning (åk 6 + 9) och Styrketräning Cirkelträning (åk 7-8) Målspel Redskapsgymnastik Dans & rytmik Doping (åk 7), Kroppsideal (åk 8), Genus i idrotten (åk 9) Inlämningsuppgifter: Åk 6 Loggbok Åk 7-8 Reflektion kring samband mellan rörelse, kost och hälsa Åk 9 Träningsdagbok och träningsplanering 2

Bedömningsmatriser åk 6: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. grundformer i olika rörelser relativt väl till aktiviteten. grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 3

RÖRELSE med boll i olika lagsporter: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet BEDÖMS Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. Eleven kan delta i grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. grundformer i olika rörelser relativt väl till aktiviteten. grundformer i olika rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du är aktivt och delaktig samt medverkar lite grann till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är aktiv och delaktig och med spelförståelse kan du välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 4

RÖRELSE i dans och rytmik: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. grundformer i olika rörelser relativt väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. grundformer i olika rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Ibland kan du röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer, samt anpassa rörelserna till den valda musiken. Ibland kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta 5

LOGGBOKEN ÅK 6: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. BEDÖMS - Med en loggbok efter praktiska moment - Fortlöpande med muntliga diskussioner under lektionstid. Du berättar ytligt om hur du upplever olika aktiviteter och nämner hur de påverkar dig. När du berättar om din upplevelse av att träna så ger du exempel på hur du påverkas och vad som påverkar Du beskriver hur och vad och varför du påverkas av träning, ger exempel och kan tala om förändringar 6

Bedömningsmatriser åk 7-9: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan....rörelse och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika rörelser till viss del till aktiviteten och idrotter som komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och komplexa rörelser i olika rörelser väl till aktiviteten och BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du får hjälp för det mesta med utveckling av dina fysiska kunskaper. Till större delen visar du att du med teknik, kroppsuppfattning, kroppskännedom och spelförståelse kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Ibland får du hjälp att utvecklas. Din kunskap och rörelsekvalité är så hög att du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 7

RÖRELSE MED BOLL I OLIKA LAGSPORTER: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. Eleven kan delta i komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och komplexa rörelser i olika rörelser relativt väl till aktiviteten och komplexa rörelser i olika rörelser väl till aktiviteten och BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Du är aktivt och delaktig samt medverkar lite grann till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är aktiv och delaktig och med spelförståelse kan du välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 8

RÖRELSE I DANS OCH RYTMIK: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. komplexa rörelser i olika rörelser relativt väl till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. BEDÖMS - Fortlöpande under lektionstid. Ibland kan du röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer, samt anpassa rörelserna till den valda musiken. Ibland kan du an-passa rörelsen till syfte och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta 9

TEORETISK INLÄMNINGSUPPGIFT ÅK 7-8: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, t.ex. förbättring av konditionen. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t.ex. av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. BEDÖMS: - Skriftlig inlämningsuppgift med mål, planering och genomförande av planeringen. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och analys av mål och träningsupplägg. Du för ett grundläggande och rent faktabaserat resonemang om effekter. Du kan ge mer konkreta exempel på hur olika faktorer påverkar DIN hälsa och träning utifrån DITT upplägg. Du kommer till slutsatser utifrån ditt grundläggande resonemang. Du analyserar och resonerar på en djupare nivå genom att utveckla dina slutsatser utifrån hur, vad och varför och kan ge konkreta exempel på förändringar, och motivera dessa. 10

TRÄNINGSPLANERING ÅK 9: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil BEDÖMS: Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, t.ex. förbättring av konditionen. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t.ex. av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. - Skriftlig inlämningsuppgift med mål, planering och genomförande av planeringen. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och analys av mål och träningsupplägg. Du sätter mål och planerar och genomför aktiviteter för att nå detta. Ditt resonemang om effekter är till större delen faktabaserat och grundläggande. Dvs du berättar vad du ska göra och hur. Du kan ge mer konkreta exempel på hur olika faktorer påverkar DIN hälsa och träning utifrån DITT upplägg. Du motiverar. Du analyserar och resonerar på en djupare nivå och kan ge konkreta exempel på förändringar. Du berättar varför. 11

Kunskapsutvärdering Tema 2 Åk 6 Under tema 2 ska du föra en loggbok, eller en processbeskrivning, efter varje delmoment. Det du i loggboken ska fundera kring är: - Hur kändes det att genomföra aktiviteten? Varför kändes det så? - Vilken typ av träning har vi genomfört? (Kondition och/eller styrka?) Varför är det sån träning ge exempel. - Vad finns det som kan ha påverkat ditt genomförande? - Finns det några risker med aktiviteterna som vi genomfört? Exempel. - Ska du göra något annorlunda nästa gång? 12

Kunskapsutvärdering Tema 2 Åk 7 DEL A 1. Förklara följande begrepp och ge även exempel på aktiviteter som du har genomfört under tema 2 där dessa träningsformer tränas: Statisk träning, dynamisk träning, explosiv träning och uthållig träning. Berätta varför. 2. Olika idrotter ger olika träningseffekter. Jämför två aktiviteter som du genomfört under tema 2. Vilka likheter och/eller olikheter finns det när det gäller konditions- respektive muskeleffekter? Vad kan det finnas för risker? Motivera utifrån dig själv, hur och varför. Om du utförde dessa aktiviteter regelbundet under en längre tid hur skulle det påverka dig? DEL B 1. Gå in på http://www.livsstilstest.se/stad/start_survey.aspx fyll i testet för kost. Kopiera över Resultat i din inlämningsuppgift. Kommentera resultatet från kosttestet: - Tycker du att resultatet stämmer överens med dig? Motivera. - Vilka förändringar kan du göra och varför? - Hur påverkar dina kostvanor din hälsa och din träning. Motivera hur och varför. TIPS FRÅN COACHEN: Utgå från dig själv! Utveckla resonemanget - Ställ frågorna: Vad, Hur och Varför? OM du hämtar fakta från annat ställe än lektionerna ange källor! 13

Inlämningsuppgift Tema 2 Åk 8 DEL A 1. Gå in på http://www.livsstilstest.se/stad/start_survey.aspx fyll i testet för motion. Kopiera över Resultat i din inlämningsuppgift. Kommentera och resonera kring resultatet: Stämmer det? Motivera. Kan du göra förändringar och fick du bra tips? Motivera. Hur påverkar dina motionsvanor din hälsa och ditt välbefinnande? Motivera Vilka risker kan det finns med träning och att inte träna? Motivera utifrån dig själv. 2. Välj någon av de aktiviteter vi gjort i tema 2. För ett resonemang (spekulera/vad tror du?) och motivera varför: Hur denna aktivitet skulle påverka din hälsa och ditt välbefinnande, om du utför den regelbundet och under en längre tid? Vad finns det för risker? Hur påverkar kroppsideal våra träningsvanor och vår hälsa? DEL B 1. Gå in på http://www.livsstilstest.se/stad/start_survey.aspx fyll i testet för kost. Kopiera över Resultat i din inlämningsuppgift. Tycker du att resultatet stämmer? Motivera. Vilka förändringar kan du göra och varför? Fick du bra tips från resultat motivera. Hur påverkar dina kostvanor din hälsa och din träning. Motivera hur och varför. TIPS FRÅN COACHEN: Utgå från dig själv! Utveckla resonemanget - Ställ frågorna: Vad, Hur och Varför? OM du hämtar fakta från annat ställe än lektionerna ange källor! 14

Inlämningsuppgift Tema 2 Åk 9 1) Träningsplanering samt träningsdagbok via FunBeat. (www.funbeat.se) Med början i tema 1 så ska du via FunBeat ha gjort en träningsplanering, med: - Mål - Metod - Genomförande (Detaljplanering samt dagbok varje vecka) - Utvärdering Träningsplaneringen ska du ha fört in i FunBeat senast vecka 42. Eventuell revidering ska vara gjord v. 46 och v. 48 har du slutinlämning med en utvärdering av din planering och ditt mål. Lycka till! 15