Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING 6 SYFTE OCH MÅL 6 MÄTNINGAR 6 FÖRÄNDRINGAR 7 RESULTAT 9 HUR GÅR VI VIDARE? 9 REFLEKTIONER 10 2
Teamets medlemmar Barbro Nilsson, sjuksköterska i Nätverksteamet Lars-Olof Stenlund, familjebehandlare i Nätverksteamet Joanna Herdevall Sivan, (kontaktperson) socionom i Nätverksteamet, tfn: 08-718 71 89, joanna.herdevall-sivan@sll.se 3
Sammanfattning Vi i nätverksteamet arbetar alltid i par i individuella samtal med patienten eller tre vid större nätverksmöten. Vårt arbete vilar på systemteoretisk grund samt ett salutogent synsätt. Tanken med att arbeta två eller fler är för att kunna använda oss av reflekterandet som ett redskap och för att bredda perspektivet i samtalet. Nätverksteamets arbetsområden: Kartläggning av patienters sociala nätverk och i många fall komplexa problembild med hjälp av nätverkskartor eller livslinje. Psykiatriska bedömningar. Leda nätverksmöten. Initiera samverkan med andra vårdgrannar. Uppmärksamma barn till patienter som är aktuella inom psykiatrin och ev. samverka med BUP. Underlätta övergång mellan slutenvård och öppenvård utifrån ett nätverksperspektiv. Kartlägga och aktivera det stöd som finns i patientens privata nätverk. Inom projektet Psykiatri i Förändring (PIF) vidareutvecklar och profilerar vi oss i vårt nätverksarbete. Behovet av detta var påtagligt då det varit svårt att hålla sig till vårt grunduppdrag, dvs. nätverksarbete. Vi upptäckte att vi ofta fastnade i individuella kontakter och på så sätt tappade nätverksperspektivet. I början av projektet började vi med att kartlägga nätverksteamets arbete, vad vi använder vår arbetstid till och vilka arbetsuppgifter vi har. Vidare granskade vi inflödet av patienter till nätverksteamet och slutligen diskuterade vi hur nätverksteamets resurser skulle kunna användas på ett bättre sätt. Efter att ha definierat och formulerat nätverksteamets uppdrag för oss själva blev nästa steg att gå ut och informera arbetskamrater, vårdgrannar och andra berörda. Vi gjorde mätningar för att undersöka hur mycket av arbetstiden som används till nätverksarbete. Som en följd av detta avsatte vi tider i tidböckerna för rent nätverksarbete vilket innebar större möjligheter att erbjuda patienter nätverksmöten på ett flexiblare sätt. Andra strukturella förändringar i vårt arbete har bidragit till att hålla kvar fokus på nätverksperspektivet. Ett resultat av dessa förändringar har blivit en ökad efterfrågan av nätverksmöten från kollegor, patienter och andra vårdgrannar. Den allmänna arbetstillfredsställelsen hos nätverksteamets medlemmar ökar i takt med att vi fokuserar mer på vårt ursprungsuppdrag och kan ägna oss mer åt vår speciella kompetens. 4
Områdesbeskrivning Nätverksteamet är en del av den psykiatriska öppenvårdmottagningen i Tyresö. Tyresö är en skärgårdskommun, 2 mil sydost om Stockholm. Invånarantalet i Tyresö är nu 41.476 personer. Tyresö psykiatriska öppenvårdsmottagning har 23 medarbetare varav 15,5 behandlare och 3 läkare. Behandlarna har olika yrkeskategorier och arbetar utifrån olika behandlingsinriktningar. Patienter kan ringa mottagningens jourtelefon dagtid 07.30 17.30. Varje dag finns två behandlare till hands för jouren. Patienter aktualiseras genom egenanmälningar och genom remisser. Patientärendena diskuteras dagligen på remisskonferens där fördelning till behandlare sker. På remisskonferenserna deltar all personal. Vid dessa tillfällen informeras även vilka patienter som är inneliggande på slutenvården och vilka som ska skrivas ut. Mottagningen samverkar med anhöriga, vårdgrannar, bland annat slutenvården, kommunens olika verksamheter, närsjukvården, samverkansgrupper, arbetsgivare, Försäkringskassan, BUP mfl. 5
Problembeskrivning Vår ursprungstanke med PIF projektet var att fortsätta att utveckla det samarbete med slutenvården som påbörjats föregående år inom projektet Verksamhet i Förändring (VIF). Redan i ett tidigt skede upptäckte vi under en kartläggning av nätverksteamets arbete att teamets uppdrag inte var tydligt. Istället för att involvera andra vårdinstanser som slutenvården i förändringsarbetet beslutade vi oss för att fokusera på nätverksteamets eget arbete i första hand. I kartläggningen framgick att vårt huvudfokus låg på individuella patientkontakter där perspektivet var mer individinriktat än nätverksinriktat. Trots att vår ambition var att arbeta med patienter och deras nätverk hamnade vi i långa enskilda kontakter. Det blev samtidigt tydligt att de patienter som fördelades till nätverksteamet uppvisade en komplex problembild med stora psykosociala svårigheter. Vi funderade över anledningar till att vi så lätt tappade nätverksperspektivet. Orsakerna vi kom fram till var att vi sällan hade tid att reflektera över hur vi arbetade kring patienter och deras nätverk. Tidspressen var hög och våra arbetsområden och uppdrag spretiga. Istället för att fokusera på det vi i nätverksteamet hade speciell kompetens och intresse för att arbeta med gick våra resurser åt till många andra uppgifter. Slutsatsen av detta blev att trots att Tyresö psykiatriska öppenvårdsmottagning hade ett eget nätverksteam erbjöds få patienter och dess anhöriga möjligheten att få bli bemötta utifrån ett familj- och nätverksperspektiv. Syfte och Mål Alla patienter skall kunna erbjudas nätverksteamets tjänster om sådant behov bedöms föreligga, antingen via remisskonferens, slutenvård eller pågående behandling på mottagningen. Våra tidböcker skall till 70% innehålla nätverksrelaterat arbete. Mätningar Varje vecka mäts hur vi disponerar arbetstiden, hur många procent av arbetet är nätverksrelaterat? Veckovis noteras hur många nya patienter nätverksteamet tar sig an per vecka. 6
Förändringar Den största förändringen var att vi i nätverksteamet satte oss ned och klargjorde vad vårt uppdrag bestod av och hur vi skulle använda oss av våra resurser. Detta medförde att vi själva blev klara över vilka fall vi skulle åta oss och vilka vi skulle försöka avsluta eller lämna över till annan behandlare eller andra vårdgivare. Istället för att direkt åta oss ett fall som vi blivit tilldelade på remisskonferens tog vi upp det i nätverksteamet för en egen bedömning om detta låg inom uppdraget för att sedan åta oss det eller återlämna fallet till remisskonferensen. Vidare förde vi en kontinuerlig dialog om förändringsarbetet med vår chef och arbetsgrupp på mottagningen för att på så sätt förankra våra idéer och förändringar i arbetet. Vi fick stöd i utvecklingsarbetet från både chef och medarbetare, vilket gav oss bekräftelse om att vi var inne på rätt väg. Arbetssättet och förändringsarbetet förankrades även hos våra samverkanspartners, som kommunen, slutenvård med flera. Även där var responsen god och det väcktes en nyfikenhet och ett intresse av att anlita oss för att hålla i nätverksmöten i samverkansärenden. Uppdrag har kommit från Barnavårdscentralen, Familjecenter i kommunen och slutenvården att hålla i nätverksmöten där berörda personer har kontakt med psykiatrin. Detta ledde i sin tur till att vi fick fler nätverksärenden att arbeta med. En stor förändring vi prövade var att gå ut och informera vår omgivning om hur nätverksteamet arbetar. Vi har informerat en av avdelningarna på slutenvården om hur vi i nätverksteamet arbetar och föreslagit en ny samarbetsform i överlämnandet av patienter från slutenvård till öppenvård. Vi kommer att hålla i vårdplaneringen i form av nätverksmöten. Planering och mobilisering till möten kommer att ske i samverkan med personal på slutenvården. Nätverksteamet kommer att erbjuda personalen på slutenvården en grundläggande utbildning för att göra vårt nya arbetssätt möjligt. Nätverksteamet har numera en egen behandlingskonferens med egen läkare för att lättare kunna fokusera och utveckla nätverksarbetet. Vi satsar på att utforma en broschyr för att sprida information om vårt arbetssätt. Andra psykiatriska mottagningar har informerats om nätverksteamets arbete. Vi strävar efter att kunna förändra individuella pågående kontakter till nätverksärenden. 7
En nätverkspärm har skapats där alla nätverksmöten dokumenteras. Syftet är att kunna utvärdera och utveckla användandet av nätverksmöten som arbetssätt över tid. Som en del i denna utvärdering mäter vi hur vi själva upplever att mötets syfte uppnåtts på en skala 1-5. En viktig del i utvecklingen är återkommande möten med enhetschefen för förankring av vårt arbete. Vi informerar även resten av mottagningen om vårt arbete kontinuerligt. Medarbetarna i nätverksteamet har samordnat sina patienttider för att skapa utrymme för flexibilitet. Vi strävar efter att kunna förändra individuella pågående kontakter till nätverksärenden. Nätverksteamet erbjuder patienter och behandlare att hålla i nätverksmöten. Detta har inneburit att fler patienter kan erbjudas nätverksmöten. Vi kan även erbjuda behandlare på mottagningen att hålla i ett nätverksmöte under pågående behandling. Dessa förändringar har lett till ökat antal förfrågningar om att hålla i nätverksmöten från enskilda behandlare samt vårdgrannar. 8
Resultat Under de 23 senaste veckorna varierar det nätverksrelaterade arbetet mellan 10-60% av nätverksteamets totala arbetstid. 60 50 40 30 20 % 10 0 44 46 48 50 2 4 6 8 10 12 15 17 Kommentar: Det är svårt att dra slutsatser kring denna mätning. Nätverksarbetet ligger kring 30 % i veckan. De senaste två veckorna ligger det runt 50-60% och uppdragen som kommer in ökar. Ett mål på 70 % verkar för närvarande svårt att uppnå. Mätningarna av antalet nya ärenden som fördelades till nätverksteamet visade sig vara irrelevant eftersom arbetssättet under denna period förändras. Hur går vi vidare? Skapa utrymme för kontinuerligt utvecklings- och förändringsarbete. Hitta metoder för kontinuerlig utvärdering av nätverksarbetet. Utbilda klientombud/boendestödjare i nätverksarbete för att underlätta samverkan kring patienter. 9
Reflektioner Under projektets gång har vi fått tid och handledning i hur vi granskar och utvecklar vårt dagliga arbete. Vi har fått möjligheten att påverka hur vi vill arbeta och under vilka former, något som ökat vår arbetstillfredsställelse. Nätverksmöten ökar möjligheten för anhöriga att på bästa sätt stödja den enskilda patienten i dess naturliga sammanhang. Vi tror att då nätverket samlas, skapas ett större hållande kring patienten. På så sätt kan bland annat inläggning undvikas på slutenvården. Samverkan mellan olika vårdinstanser förenklas genom att samtliga inblandade möts på nätverksmöten. Detta gynnar främst patienten, men även olika vårdgivare och anhöriga i deras försök att hjälpa. Att informera om vårt arbetssätt hoppas vi har ökat intresset hos omgivningen för att använda vår kompetens och därmed befäst arbetssättet inom vår klinik. Ett tecken på detta är att vi har blivit ombedda att hålla i nätverksmöten i allt fler sammanhang. En konsekvens av ökat nätverksarbete har blivit att det personliga nätverkets betydelse har fått en större plats. Nätverkets kompetens och delaktighet tas till vara i det psykiatriska arbetet. Mångfacetterad kunskap erhålles och därmed en fördjupad bedömning om patienten och dennes sammanhang. Vi utgår ifrån en systemteoretisk grund samt har ett salutogent perspektiv. Att fokusera på de resurser som finns och bejaka det fungerande i patientens liv hoppas vi motverka psykiatrisering. Nätverksmöten ökar möjlighet för oss som behandlare och för personen själv att se sig som en mer sammansatt och komplex individ och inte bara som en patient med problem och symptom. Nätverksarbete minskar den maktobalans som kan upplevas i det individuella mötet mellan behandlare (expert) och patient. 10