ESLÖVS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

ESLÖVS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1

Innehåll: Kommunledningskontoret ekonomiavdelningen Produktion och layout: Kommunledningskontoret, informationsavdelningen Foto: Ulf Axelsson, Carin Svensson Krüger Eslövs kommun 2013 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi är nu halvvägs i mandatperioden och vår kommun har en fortsatt stabil politisk ledning genom samarbetet mellan socialdemokrater och moderater. Kommunen har trots den långdragna, och under året dessutom, fördjupade lågkonjunkturen i landet haft en stabil utveckling. Dock bromsades befolkningsutvecklingen som under många år uppgått till cirka 1 procent eller 300 invånare. Ökningen 2012 uppgick till 16 personer. Vi har dock goda förhoppningar att snart börja växa igen eftersom vi har fått igång nyproduktionen av bostäder. Etableringarna av MAX IV och ESS kommer att ge oss särskild dragkraft. Näringslivssatsningen utvecklas vidare efter ett framgångsrikt 2012. Resultatet av Bilden av Eslöv ger oss ny kunskap att verka utifrån. Nya hallar färdigställs under 2013 och 2014. Äventyrsbadet är en fullständig publikframgång. Mycket kraft och prioritet ges nu till att förbättra elevernas skolresultat, ersätta Östra skolan och få en gymnasieskola fler elever vill välja. Allt tillsammans kommer att ge oss en allt attraktivare kommun. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag kommer som en konsekvens av lågkonjunkturen och befolkningsutvecklingen inte att öka lika mycket under 2013 som vi vant oss vid. Målsättningen att med hög ambitionsnivå tillgodose våra medborgares ökande behov och att utveckla en ännu bättre service till våra medborgare under mandatperioden ska dock infrias. Kommunen har därför satsat ytterligare 26 miljoner, vilket motsvarar intäktsökningen via skattehöjningen, på våra barn och äldre. Det har som vanligt hänt väldigt mycket under året som gått. Den enda riktiga motgången var när glädjen över att allt tycktes vara klart för att återuppta trafiken västerut på Marieholmsbanan så ändrade Trafikverket sitt fattade beslut att upprusta banan. Kommunen och Region Skåne ger dock inte upp. Trafiken ska återupptas. Jag ser med god tillförsikt på året som kommer och ser med tillförsikt på hur dialogen med medborgarna kommer att utvecklas genom de nya former som tagits fram. Tack för ett fortsatt omfattande engagemang från medborgare, föreningar, företag och personal. Cecilia Lind (S) Kommunstyrelsens ordförande Från 9 december 2012 kunde Eslövsborna åter åka tåg till och från Stockholm utan byten. En del av Veolia Transports Stockholmståg gör nu uppehåll i Eslöv. Satsningen på Marieholmsbanan stoppades däremot av Trafikverket. Pengar saknades. 3

INNEHÅLL Organisation...5 Sammanfattning...6 Eslöv under de senaste fem åren...7 Förvaltningsberättelse...8 21 Prioriterade mål för Eslövs kommun...11 Koncernen...11 Finansiell analys för kommunen...12 Sammanställd redovisning...15 Drift- och investeringsredovisning...16 Framtidsbedömning...19 Ekokommunen Eslöv, Miljöredovisning 2012...21 Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder... 22 55 Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret...22 Kommunstyrelsen, utskottet för Arbete och Försörjning...25 Barn- och familjenämnden...28 Ökad samarbete mellan Barn och Familj och Gymnasie- och Vuxenutbildning...32 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...33 Kultur- och fritidsnämnden...37 Miljö- och samhällbyggnadsnämnden...40 Servicenämnden...43 Vård- och omsorgsnämnden...48 Överförmyndarnämnden...53 Revisionen...55 Koncernen... 56 58 Eslövs Bostads AB...56 Eslövs Industrifastigheter AB...56 Mellanskånes Renhållnings AB...57 Fastighets AB Gäddan...57 Eslövs Industrifastigheter Bildskärmen 1 AB...57 Finansiella rapporter... 59 71 Resultaträkning,...59 Kassaflödesanalys...60 Balansräkning...61 Noter...62 Drift- och investeringsredovisning...70 Ord och begrepp...72 Redovisningsprinciper...73 4

ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Arbetsutskott Arbetsgivarutskott Näringslivsutskott Utskottet för Arbete- och Försörjning Arbete och Försörjning Barn- och familjenämnden Barn och Familj Eslövs Bostads AB, 100% Eslövs Industrifastigheter AB, 100% Bildskärmen 1 AB (dotterbolag), 100% Gymnasie- och vuxenutbildningnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Gymnasie- och Vuxenutbildning Kultur och Fritid Miljö och Samhällsbyggnad Mellanskånes Renhållnings AB, 52,5% Servicenämnden Service och Teknik Fastighets AB Gäddan (vilande), 100% Vård- och omsorgsnämnden Vård och Omsorg Valnämnden Överförmyndarnämnden 5

SAMMANFATTNING Verksamhetsmässigt och ekonomiskt resultat Året som vi lagt bakom oss innebar ett bra år sett till de resultat som nämnderna skapade i form av service och tjänster till våra invånare. De yngsta och äldsta invånarnas oplanerade ökade behov kunde tillgodoses, dock med stora underskott som följd. En samlad bild av måluppfyllelsen av de prioriterade målen, se under rubriken prioriterade mål för Eslövs kommun 2011-2014, visar på förbättring av verksamheten. Målen är satta högt, huvudsakligen utifrån full måluppfyllelse först vid mandatperiodens utgång 2014. Det ekonomiska resultatet för kommunen blev positivt med 10,4 miljoner. Detta var ett något högre resultat än vad som planerades i budget. Med beaktande av jämförelsestörande poster (engångsintäkter) med 29,7 miljoner avseende återbetalda Afa-avgifter (personalomkostnader) blev resultatet 40,1 miljoner. Kommunen uppfyllde år 2012 det lagstadgade balanskravet. Kommunens finansiella mål om ett resultat på minst en procent av skatteintäkterna och generellt statsbidrag har inte fullt ut nåtts. Kommunen har även under året fått ersättning från försäkringsbolaget med 73,6 miljoner för bidrag till ersättningsbyggnad av Norrevångshallen, Eslövshallen. Denna intäkt hanteras som extraordinär intäkt och beaktas inte i det fortsatta analysen av kommunens fortsatta resultat. Resultatet inklusive extraordinära intäkter blir därmed betydligt högre, med ett överskott på 113,7 miljoner. Intäktsmässigt visade prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från oktober 2011, som låg till grund för budget 2012, för låga skatteintäkter. Detta även vid beaktande av att skatteintäktsprognoserna reviderades ner sent under året med anledning av den förlängda lågkonjunkturen. Kommunens samlade finansiella mål uppnåddes inte med anledning av årets resultat baserat på skatteintäkter och generella statsbidrag samt hög investeringsvolym. Trots detta får kommunen anses ha uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning enligt lag. Kommunens mål är alltså högre satta än vad lagstiftning kräver. Investeringar 2012 har kommunen investerat för totalt 180,7 miljoner. Investeringarna har finansierats huvudsakligen genom att ta upp långfristiga lån. Nämnder och utskott visar ett stort underskott Nämnderna visar totalt sett ett underskott med 33,1 miljoner. Störst underskott uppvisar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med 15,6 miljoner. Vård- och omsorgsnämndens underskott uppgår till 9,1 miljoner och Barn- och familjenämndens underskott uppgår till 5,0 miljoner. Utskottet för Arbete och Försörjning uppvisar underskott med 2,6 miljoner. Befolkningsökningen Befolkningsutvecklingen blev mycket lägre än förväntat. Under de senaste tolv åren har befolkningen ökat med ungefär 300 invånare per år i genomsnitt. Antalet invånare ökade dock för det trettonde året i följd. Vid årsskiftet fanns 31 744 invånare, en ökning med 16 personer. 32000 31000 30000 29000 28000 27000 26000 2000 Befolkningsutveckling (invånare) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Koncernen Kommunens resultat blev positivt liksom kommunens helägda eller majoritetsägda bolag som var och en uppvisade vinst. Resultatet för koncernen som helhet blev 51,4 miljoner kronor. Den 1 januari 2012 övergick VA-verksamheten till kommunalförbundet VA SYD. Verksamhet, personal och tillgångar överfördes. Kommunen har fått en revers motsvarande värdet på överförda tillgångar. Även reversen från Procordia har hanterats i samband med övergången. 6

ESLÖV UNDER DE FEM SENASTE ÅREN Eslövs kommun i siffror År 2008 2009 2010 2011 2012 Antal kommuninvånare 31 123 31 269 31 587 31 728 31 744 Kommunal skattesats 19,74 19,74 19,74 19,74 19,74 Skatteintäkter och generella statsbidrag, netto (miljoner kronor) 1 257,9 1 306,1 1 375,4 1 420,8 1 466,2 Nettokostnader i procent av skatteintäkter 101 100 96 99 100,4*) Årets resultat (miljoner kronor) 1,1 16,4 61,2 28,7 10,4**) Eget kapital (miljoner kronor) 954,6 971,0 1 032,1 1 060,8 1 170,7 Eget kapital (kronor/kommuninvånare) 30 672 31 053 32 675 33 434 36 879 Soliditet, exklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner (procent) 78 73 75 73 74 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner (procent) 26 25 31 27 32 Låneskuld (kronor/kommuninvånare) 0 0 0 2 896 3 150 Finansnetto (miljoner kronor) 12,3 18,7 13,0 12,5 16,6 Personalkostnader (miljoner kronor) 1 059,6 1 070,9 1 060,0 1 075,6 1 110,9 Antal årsarbetare 2 516 2 458 2 450 2 443 2 415 *) exklusive jämförelsestörande post, Afa-intäkt 29,7 miljoner **) exklusive jämförelsestörande post, Afa-intäkt 29,7 miljoner och extraordinära intäkter, försäkringsersättning med 73,6 miljoner. Mandatfördelning Parti Mandat Socialdemokraterna 17 Moderaterna 10 Sverigedemokraterna 6 Centerpartiet 5 Folkpartiet 4 Miljöpartiet de gröna 2 Nya kommunpartiet 2 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Totalt 49 Kommunstyrelsens ledamöter Namn Cecilia Lind, ordförande Tony Hansson Lars Månsson Lena Emilsson Janet Andersson Henrik Wöhlecke, förste vice ordförande Catharina Malmborg Karin Reinisch Anders Molin Annette Linander, andre vice ordförande Daniel Rhodin Håkan Svensson-Sixbo Fredrik Ottesen Parti S S S S S M M M C C FP V SD 7

8 Eslövshallen växte fram under 2012

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld Svensk ekonomi bromsar in. I Sveriges Kommuners och Landstings, SKL, prognos från december 2012 konstateras att bedömningen för svensk ekonomi skruvas ner till enbart 1,2 procents tillväxt för 2013. Regeringen har därefter även reviderat ner sina prognoser. Till grund för budget 2012 låg SKLs prognos från oktober 2011 som prognostiserade att även åren 2013 2015 blir skatteunderlagets utveckling gynnsam trots dämpning av såväl världsekonomin som svensk ekonomi. Detta sammanhänger med att tillväxten i svensk ekonomi på nytt förutsätts ta fart. Eslövs kommun liksom övriga kommuner är beroende av olika händelser i omvärlden. Exempelvis ger en god världskonjunktur goda möjligheter för bra tillväxt i Sverige. Högkonjunktur och bra tillväxt ger vanligen ökad sysselsättning och höjda löner. Detta i sin tur ger högre skatteintäkt. På motsvarande sätt ger sämre tider med lågkonjunktur högre arbetslöshet. Då blir ökningen av skatteintäkterna betydligt lägre. I en lågkonjunktur ökar samtidigt kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. I goda tider växer befolkningens förväntningar på service och tjänster. Likviditeten har förbättrats under året trots hög investeringsnivå och inköp av fastigheter. Kommunernas verksamhet tar tid att anpassa till förändrade ekonomiska förutsättningar, särskilt till minskade resurser. Stora svängningar i de ekonomiska planeringsförutsättningarna, som vi nu sett, innebär trovärdighetsproblem och medför att kommunerna bidrar till att förstärka konjunktursvängningar. Regeringen har sett hur dessa situationer kan förebyggas genom möjlighet att kunna använda tidigare överskott från och med bokslut 2013 och budget 2014. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Skånes befolkning ökade till 1 263 088 invånare, en ökning med 10 155 invånare. I Eslövs kommun har antalet invånare ökat de senaste tretton åren. Befolkningen ökade med 16 personer under 2012 till 31 744 invånare. Befolkningsökningen har varit i snitt 276 invånare per år de senaste tio åren. Under perioden 2013 2015 beräknas befolkningen fortsätta öka. Befolkningsökningens fördelning på födelseöverskott och flyttningsnetto framgår av nedanstående tabell: Arbetslöshetens utveckling Den totala arbetslösheten i åldersgruppen 16 64 var 8,2 procent vilket är 0,8 procentenheter högre jämfört med samma tid föregående år (december). Jämförelsevis var motsvarande siffra i riket 8,9 procent och i länet 10,6 procent. Arbetslösheten i kommunen är angelägen eftersom kommunens kostnad för försörjningsstöd ökar med ökad arbetslöshet. Utskottet för Arbete och Försörjning har sedan 2009 fått kraftigt utökad budget för att möta behoven av ekonomiskt stöd. Årets viktigaste händelser Försäljning pågår av fastigheter på området Bäckdala. Eslövshallen och bowlinghallen är i det närmsta färdigbyggda. Äventyrsbadet överträffar antalet planerade besök. En rad översikts- och detaljplaner är under slutbehandling. Lunds Energi bygger kraftvärmeverk i Örtofta. Eslövs Bostäder AB uppför nya bostäder, Valpen. Kommunen är aktiv för att ta tillvara etableringen av ESS och MAX IV ger ännu bättre framtidsmöjligheter för Eslövs utveckling. Beslut om ny räddningstjänststation i Eslöv. På målsnöret föll återupptagandet av persontågstrafiken mellan Eslöv och Helsingborg. Uppgörelse med kommunens försäkringsbolag om ersättning för uppförande av ersättningshall för Norrevångshallen, som brann ned. Beslut om medborgarförslag. Nytt boende för ensamkommande barn/ungdomar. Stockholmstågen stannar återigen i Eslövs kommun. Nya delen av Norrevångskolan invigdes. Efterfest med anledning av förra årets 100-årsfirande. VA SYD tog över ansvaret för vatten och avlopp. Bilden av Eslöv med lunchmöten, after work och enkäter. Motorväg E22 Hurva Rolsberga invigdes. Näringslivet fick en egen galakväll med prisutdelningar. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas genom kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Som exempel på de senare kan nämnas lagstiftning, utjämningssystem och konjunkturläge. Nedan framgår ungefär hur kommunens ekonomi påverkas av förändringar i ett antal faktorer. Invånare 2012-12-31 31 744 Befolkningsökning 16 Födelsenetto 40 Varav födda 347 Varav avlidna 307 Flyttningsnetto -22 Nya bostäder tillkommer Årets färdigställda bostadsproduktion har utgjorts av 50 bostäder (56 under 2011). Enligt plan ska 150 bostäder färdigställas per år. Känslighetsanalys Miljoner kronor ca +/- 1 kr förändring av kommunalskatten 52,0 1 procents löneförändring 11,0 1 procents prisförändring 6,0 1 procents avgiftsförändring 1,0 10 miljoner förändrad upplåning 0,4 10 heltidstjänster 4,0 100 kommuninvånare 5,0 1 procent förändring av generellt statsbidrag 4,0 9

Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Balanskrav och övergripande finansiella mål Lagstiftningen ställer krav att kostnaderna högst motsvarar intäkterna. Kommunens finansiella mål innebär ett överskott som minst motsvarar en procent av intäkterna. Detta innebär att 99 procent av de planerade intäkterna används för att ge service och tjänster till medborgarna. God ekonomisk hushållning och mål Mål och riktlinjer finns för den verksamhet kommunen bedriver som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa utgörs av finansiella mål och verksamhetsmål. Målen fastställs av kommunfullmäktige. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service den konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning ska följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser ska kommenteras och godkännas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Mål Oförändrad skatt 19,74 kr Årets resultat Investeringsvolymen Ur perspektivet en god ekonomisk hushållning Skatteintäkterna utgör tillsammans med generella statsbidrag huvudsaklig intäktskälla och innebär en totalram för resursförbrukningen enligt budget med 1 445 miljoner kronor netto. Faktisk nettokostnad blev 1 472,4 miljoner kronor exklusive Afa-intäkten. Beaktat Afa-intäkten med 29,7 miljoner blev nettokostnaden 1 442,7 miljoner kronor vilket ligger inom den ram fullmäktige satt upp. Överskott på minst 1 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna, cirka 15 miljoner per år. Årets resultat är vid årets slut 10,4 miljoner utan att beakta Afa-intäkten med 29,7 miljoner. Ska inte överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren, 60 65 miljoner per år över en femårsperiod. Årets investeringar har netto uppgått till 180,7 miljoner inkluderat fastighets- och markinköp. Måluppfyllelse Delvis Delvis Inte uppnått Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nedan följer ett sammandrag av utskottets och nämndernas måluppfyllelse. Nämnd Kommunledningskontoret Utskottet för Arbete och Försörjning Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Mål Samordning av samtliga nämnders och utskotts mål för god ekonomisk hushållning. Sänkt kostnad för försörjningsstöd. Alla elever ska kunna läsa efter åk 2. Alla elever ska ha behörighet till ett högskoleförberedandeeller yrkesprogram i gymnasiet. Meritvärdet i åk 9 ska öka jämfört med 2010. En ekonomi i balans. Kostnaden per elev på respektive program på Bergagymnasiet ska högst uppgå till medelvärdet i riket. Lokalanvändningen ska vara effektiv. Måluppfyllelsen ska vara hög inom befintlig budgetram. Medverka till att varje generation tar ansvar för sina kostnader och resursutnyttjande. Underhåll i balans. Genomförande av investeringar och exploateringsprojekt ska ske effektivt och till rimliga kostnader. Samtliga verksamheter ska vid utgången av 2011 ha leveransavtal som motsvarar villkoren inom respektive bransch. Under 2011 ska en plan för hur fastighetsunderhållet ska komma i balans presenteras. Investeringsärenden ska till minst 60 procent upphandlas i direkt konkurrens och högst 40 procent via traditionella ramavtal. Verksamhet och budget ska vara i balans genom tydliga signalsystem. Verka för flexibla, kostnadseffektiva lösningar för ökad kvalitet hos brukarna. Överförmyndarnämnden Arvoden ska betalas ut för de vars huvudman har en årsinkomst under 2,65 Pbb och en förmögenhet under 2 Pbb i enlighet med gällande regler. Budget i balans samtidigt som kraven på rättssäkerhet upprätthålls. Inget mål fastställt Delvis Delvis Inte uppnått Delvis Delvis Delvis Delvis Inte uppnått 10

Prioriterade mål för Eslövs kommun 2011 2014 Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Nämndernas/utskottets övriga delmål Nämnder och utskottet ska genom delmål bidra till uppfyllelse av de övergripande målen. Kommunfullmäktige har fastställt delmålen den 20 juni 2011. En sammanvägd bedömning av den totala måluppfyllelsen av respektive övergripande mål sker i delårsrapporten och i årsredovisningen. Mål Klk AoF BoF GoV KoF MoS SoT VoO ÖfN Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Inget mål är fastställt Måluppfyllelse av prioriterade mål Uppfyllelsen av de prioriterade målen och verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning ger en delad bild. Målen är huvudsakligen satta utifrån uppfyllelse vid slutet av mandatperioden. Denna bild ska också vägas mot den satta nivån på målen. Sätts målen högt är det svårare att nå en hög måluppfyllelse och tvärtom. Eftersom alla mål inte är absolut mätbara och/eller innehåller flera kriterier som mäts, blir det ytterst en bedömning av uppnådd måluppfyllelse. Möjligheten att göra en absolut bedömning av måluppfyllelsen föreligger knappast. En sammanvägd bedömning av nämndernas och utskottets övriga delmål visar att nämnderna uppfyllt sina mål eller är på väg att uppfylla delmålen under mandatperioden, vilket får anses som ett gott resultat, helt enligt plan. Delmålet långsiktigt hållbart Eslöv för Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden som innebär att fler elever ska välja Bergagymnasiet, har dock inte uppfyllts. Målet kommer sannolikt inte att kunna uppfyllas under mandatperioden eftersom antalet elever minskar i årskullarna och trenden att välja annan skolort ökar. Koncernen Eslövs kommunkoncern består, förutom kommunen, av fyra bolag; Eslövs Bostads AB (100 procent), Eslövs Industrifastigheter AB (100 procent) med dotterbolag Bildskärmen 1 AB (100 procent), Fastighets AB Gäddan (100 procent), och Mellanskånes Renhållnings AB (52,5 procent). Fastighets AB Gäddan och Bildskärmen 1 AB är vilande och kommenteras inte vidare i förvaltningsberättelsen. Kommunen har 2012 erhållit borgensavgift med 3,7 miljoner från Eslövs Bostads AB. Därutöver har kommunen fått utdelning med 0,9 miljoner samt utdelning från Kraftringen AB med 7,2 miljoner. Dessutom äger kommunen Tolv procent i holdingbolaget Kraftringen AB. Kraftringen AB äger samtliga aktier i Lunds Energikoncern AB. Eftersom Eslövs kommuns ägarandel i Kraftringen AB är under 20 procent, ingår detta bolag inte i den sammanställda redovisningen. Kraftringen AB ägs tillsammans med Lunds kommun, Hörby kommun och Lomma kommun. Omsättningen i Kraftringen koncernen är hög och bolagets utveckling är av stor betydelse för kommunens ekonomi. Del av Sydvatten AB, se not 11. Del av Kommunassurans Syd Försäkrings AB, se not 11. Kommunen har ett andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening, se not 11. Kommunen driver Räddningstjänsten via kommunalförbundet Räddningstjänst Syd tillsammans med Burlöv, Lund, Malmö och Kävlinge. Från och med årsskiftet 2011/2012 driver kommunen vattenoch avloppsverksamheten inom VA SYD tillsammans med Malmö, Lund och Burlöv. Nämnder och utskott har även en rad andra mål att leva upp till, som externt uppställda mål. Till exempel inom skolan där staten ställt upp mål för verksamheten, vilket bör vägas in i bedömningen av nämndernas måluppfyllelse. Nämnder och utskott har själva föreslagit delmål och hur högt målen ska ställas utan samordning. En sammanlagd bedömning om nämnder och utskott klarat sitt uppdrag och nått en tillfredställande måluppfyllelse får rimligen ett positivt svar. 11

Finansiell analys för kommunen Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: Resultat och kapacitet respektive risk och kontroll. Resultat och kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tid samt den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått samt hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Även investeringsutvecklingen omfattas av analysen. Risk och kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. Här analyseras bland annat nämndernas budgetavvikelser. Resultat och kapacitet Under året övergick VA-verksamheten till annan huvudman, varför jämförelser med tidigare år försvåras. Kostnaderna ökade mer än intäkterna. Miljoner kronor 2010 2011 2012 Verksamhetens intäkter 517,8 448,3 351,2* Verksamhetens kostnader 1 786,1 1 806,2 1 749,8 Avskrivningar 57,7 46,7 44,1 Verksamhetens nettokostnader 1 326,0 1 404,6 1 442,7 * Afa-intäkter, 29,7 miljoner, ingår i verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter minskade 2012 med cirka 22 procent jämfört med 2011 eller 97,1 miljoner. Verksamhetens kostnader minskade med cirka 3 procent jämfört med 2011 eller 56,4 miljoner kronor, huvudsakligen på grund av VAövergången. Verksamhetens kostnader består till stor del av personalkostnader. Personalomkostnaderna har sänkts kraftigt genom lägre kostnader för att anställa yngre samt personalförsäkringar. Sammantaget ökade verksamhetens nettokostnader med cirka 3 procent eller 38,1 miljoner, vilket huvudsakligen förklaras av de jämförelsestörande intäkterna med 29,7 miljoner. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka mer än ökningen av skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag, om man bortser från jämförelsestörande poster. Ökningen av nettokostnaden blir då högre, cirka 5 procent eller 67,8 miljoner. I samband med budget 2013 har Barn- och familjenämnden och Vård- och omsorgsnämnden fått ökade ramar med 26 miljoner för att balansera den ökade efterfrågan av service och tjänster som tillkom under 2012. En politisk styrgrupp har agerat kring gymnasieskolans framtid och utreder åtgärder för att nå ekonomisk balans. Skatteintäkterna fortsätter att öka Skatteintäkterna ökade i jämförelse med 2011 med 3 procent. De generella statsbidragen inklusive fastighetsavgiften ökade med 3,8 procent. Kommunen har en ny intäktskälla sedan 2008 via den kommunala fastighetsavgiften. Staten sänkte statsbidragen motsvarande värdet av fastighetsavgiften i samband med införandet. Därför redovisas nedan kommunens årliga nettotillskott i kommunal fastighetsavgift. Totalt ökade intäkterna med 3,2 procent, vilket var lika mycket som under 2011, eller cirka 45 miljoner. Miljoner kronor 2010 2011 2012 Skatteintäkter 977,6 1021,2 1 051,6 Generella statsbidrag 397,8 399,6 414,6 Varav nettotillskott kommunal fastighetsavgift Skatteintäkter och generella statsbidrag totalt Nettokostnaderna ökade med cirka 38 miljoner. Beaktas Afaintäkten, på 29,7 miljoner, blev ökningen av nettokostnaderna 8,4 miljoner. Intäkterna och de generella statsbidragen blev 21 miljoner högre än budget, 1 466 miljoner. Slutavräkningen för 2011 blev positiv med 734 kronor per invånare och prognos för 2012 är en positiv korrigering med 451 kronor per invånare. Nettokostnadernas andel av intäkterna visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går till den löpande verksamheten. En generellt rekommenderad nivå är ett överskottsmål på 2 procent det vill säga 98 procent av intäkterna läggs ut till verksamhet. Innehållet utrymme används till andra kostnader för verksamheten, i huvudsak äldre intjänade pensionskostnader, räntekostnader samt till investeringar. I Eslövs kommun kan överskottsmålet begränsas till minst 1 procent eftersom avsättning har skett sedan 2000 för att dämpa den kommande kraftiga ökningen i pensionsutbetalningarna, den så kallade puckeln. Nettokostnadsandelen låg för kommunen omkring 98 procent för 2012 inklusive jämförelsestörande poster på 29,7 miljoner, Afa-intäkten, vilket innebar att överskottsmålet var uppfyllt. Om inte Afa-intäkten beaktas blev nettokostnadsandelen 100,4 procent. Nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkter (procent) 102,0 101,0 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 96,4 98,9 98,4 7,0 8,6 11,9 1 375,4 1 420,8 1 466,2 Finansnetto 11,8 12,5 16,6 99,9 101,2 101,6 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall Budget Flerårsplan 12

Följsamhet mellan skatteintäkter och kostnad per invånare I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen per invånare och skatteintäktsökningen per invånare (invånarantal 31 december året före). Skatteintäkter och generella statsbidragsintäkter och nettokostnadsutveckling per invånare (procent) 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Mellan 2011 och 2012 har nettokostnaderna per invånare ökat med cirka 2,3 procent och skatteintäkterna per invånare med cirka 2,7 procent. 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 4,06 5,76 180,7 119,3 3,35 2,91 4,25 Nettoinvesteringar (miljoner kronor) 0,12 193,8 2,84 102,1 5,46 53,7 61,5 39,1 26,8 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Budget Flerårsplan 3,14 2,66 2008 2009 2010 2011 2012 Nettokostnadsutveckling per invånare (%) Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (%) Investeringsvolymen blev betydligt lägre än budget Nettoinvesteringar avser investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Kommunen planerade investeringar för 250,9 miljoner netto under året. Genomförda investeringar uppgick till 169,1 miljoner. Till detta kommer köp av mark och fastigheter för 11,6 miljoner. Detta innebär att 81,8 miljoner planerade investeringar inte genomfördes under året inom kommunen. Dessa investeringar kommer att genomföras under 2013, vilket ökar investeringsbudgeten kraftigt. Investeringarna finansierades med egna medel (årets resultat och avskrivningar) och upptagande av lån med 100 miljoner. Investeringsvolymen, 2013 2017 är budgeterad till totalt 437,9 miljoner eller cirka 88 miljoner per år, vilket är klart över uppsatt mål. Därtill kommer komplettering av investeringsbudgeten under 2012 för ny skola som ersätter Östra Skolan. Kommunen ska även svara för utlåning av medel till VA SYD:s investeringar. Positivt resultat - trots bakslag i konjunkturen Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll, det vill säga visa överskott. Kommunens egen målsättning är dock att resultatet ska vara minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat blev 40,1 miljoner inklusive jämförelsestörande poster. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster är 10,4 miljoner. Kommunens resultat är positivt för sextonde året i rad. Enligt budget och plan för 2013 2015 ser perioden ut att gå med underskott på grund av långsam återhämtning av det kraftiga fallet i skatteintäkter efter finanskrisen och den långdragna lågkonjunkturen. Sveriges Kommuner och Landstings intäktsprognos från december 2012 är osäker om hur återhämtningen kommer att utvecklas. Oron i Europa kan försämra prognoserna. Den nya lagstiftningen om resultatutjämningsreserv öppnar för möjligheten att använda medel för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Siffrorna i diagrammet nedan bygger på antagen budget för 2013 och plan 2014 2015. Årets resultat (miljoner kronor) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 61,2 28,7 40,1 15,0-6,0 Utfall Budget Flerårsplan -12,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Balanskravet klarades Kommunen uppfyllde det lagstadgade balanskravet 2012. Årets resultat var 40,1 miljoner inklusive jämförelsestörande poster och resultatet att stämma av mot balanskravet, se not 9. Högre soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ökade under 2012 med 1,4 procentenheter. En av orsakerna till den högre soliditeten är den extraordinära intäkten, som avser försäkringsersättning med 73,6 miljoner. Soliditeten med beaktande av pensionsskulden ökade till 31,7 procent. Ansvarsförbindelsen blev oförändrad mellan åren. 13

Soliditet (procent) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 78,3 26,4 25,0 72,6 75,1 72,7 74,1 30,5 26,9 31,7 2008 2009 2010 2011 2012 Högre skuldsättning Kommunens investeringar finansieras med egna medel och upplåning. Under året har skuldsättningen ökat något. Miljoner kronor 2010 2011 2012 Avsättningar 34,5 23,7 21,6 Långfristiga skulder 0,0 97,5 101,5 Kortfristiga skulder 307,1 276,5 286,7 Summa 341,6 397,7 409,8 Risk och kontroll Likviditeten ökade Det kapital kommunen har att tillgå på kort sikt är behållningen i kassa/bank och checkkredit. God likviditet för Eslövs kommun är när behållningen vid årets slut är cirka 50 miljoner. Kassa och bank (miljoner kronor) 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 33 Exklusive ansvarsförbindelse Inklusive ansvarsförbindelse 71 Kommunens likviditet har ökat kraftigt under året från -92 miljoner på bokslutsdagen 2011 till 18 miljoner bokslutsdagen 2012. Lån till investeringarna har tagits upp med 100 miljoner via Kommuninvest. Checkkrediten är totalt 120 miljoner för koncernen, varav riktvärdet 50 miljoner för kommunen. Enligt finanspolicyn ska en månads nettokostnader finnas i tillgänglig likviditet eller motsvarande kreditlöften. Med checkkrediten klarar kommunen kravet. 87-92 18 2008 2009 2010 2011 2012 Positivt finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid upplåning (till investeringar). Finansnetto (miljoner kronor) 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 12,5 16,6 7,0 7,0 7,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utfall Budget Flerårsplan År 2012 blev finansnettot positivt, plus 16,6 miljoner. Finansnettot blev 6,3 miljoner bättre än budget på grund av ränteintäkter från VA SYD. Borgensåtaganden Borgensåtagandena inom koncernen 2012 omfattade 1 000 miljoner som avser Eslövs Bostäder AB samt 18,9 miljoner för Mellanskånes Renhållnings AB, Merab. Övriga borgensåtaganden uppgår till 46,6 miljoner. Kommunen ingår borgen för upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Risken förknippad med borgensåtagandena för dessa bedöms för närvarande vara låg. Övriga borgen avser AB Sydvatten, Egna hem och föreningar och har i vissa fall en högre risk. De totala pensionsåtagandena De totala pensionsåtagandena består i balansräkningen dels av avsättning till pensioner och dels av ansvarsförbindelse som enligt lag redovisas inom linjen. Avsättningen avser i huvudsak garantipensioner och särskilda ålderspensioner. Avsättningen till pensioner minskade 2012 med 2,1 miljoner till 19,7 miljoner. Ansvarsförbindelsen Kommunen har ett åtagande till sina anställda för pensioner upparbetade före 1998. Denna ska enligt lag tas upp som en ansvarsförbindelse inom linjen. Ansvarsförbindelsen 2012 var 669 miljoner inklusive löneskatt vilket är nästan samma belopp som för 2011. Prognosen för ansvarsförbindelsens årliga förändring inklusive löneskatt 2012-2015 framgår av nedanstående tabell, miljoner kronor. Skulden minskar alltså från och med 2013. 2012 2013 2014 2015 0-6,5-17,5-1,6 Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen, som 2012 var 30,9 miljoner, kommer att öka till 31 miljoner 2013. 14

Om kommunen, mot gällande lag, redovisat ansvarsförbindelsen som skuld hade kommunens resultat och eget kapital förändrats enligt nedan. Jämför med tabell Eslöv i siffror, sidan 7. År 2008 2009 2010 2011 2012 Ansvarsförbindelse skuld inklusive skatt Resultat, justerat Eget kapital, justerat Medel avsatta för framtida pensioner För att kunna kapa puckeln på pensionsutbetalningarna avseende pension intjänad före 1998 har medel avsatts som förvaltas. Under 2012 har en strategi för matchning av utbetalningarna tagits fram. Denna strategi visade att medlen som avsatts kommer att börja användas år 2013. Förvaltare av pensionsmedel har varit Carlson Investment Management, Danske Capital och Swedbank. År 2000 placerade kommunen 20 miljoner i kapitalförvaltning i aktieindexfonder och räntebärande värdepapper (bostadsobligationer). Ytterligare 25 miljoner har placerats sedan dess, totalt 45 miljoner. Marknadsvärdet var den 31 december 60 miljoner vilket är en ökning med drygt 9 procent eller 5 miljoner. Den sista december 2012 var fördelningen mellan aktier och ränteplaceringar cirka 58 procent respektive cirka 42 procent. Kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för kapitalförvaltning för framtida pensionsåtaganden har följts under året. I samband med årsredovisningen 2010 och 2011 avsattes ytterligare 10 respektive 5 miljoner efter bra resultat. Dessa medel har dock inte placerats i aktier eller räntor. Skälen till detta är den finansiella oron i Europa. Internränta med 156 000 kronor för 2011 respektive 387 000 kronor för 2012 har förts till pensionsavsättningen. Total avsättning vid årsskiftet var 75 538 561 kronor. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (miljoner kronor) Återlånade medel Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 2011 2012-21,8-19,7 Ansvarsförbindelser - 668,6-669,3 Pensionsmedel, marknadsvärde 65,0 75,6 Summa återlånade medel -625,4-613,4 Pensionsmedel Marknadsvärde 55,0 60,0 Anskaffningsvärde -51,4-53,5 Marknadsvärde minus bokfört värde 3,6 6,5 Marknadsvärde minus bokfört värde föregående år 632,4 637,0 612,7 668,6 669,3-6,3 11,8 85,5-27,2 39,4 322,2 334,1 419,4 392,2 501,4 (Justering av resultat och eget kapital har skett årligen med hänsyn till justerade redovisningsprinciper). -8,5-8,6 Reavinster, reaförluster, utdelning 1,1 2,1 Summa avkastning -3,8 0,0 Ej placerade medel (inklusive internränta) 10,2 15,6 Budgetredovisning och prognossäkerhet Ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen är hur budget och utfall överensstämmer. Budgetredovisning och prognossäkerhet (miljoner kronor) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 Budget Bokslut Delår Den ekonomiska utvecklingen har inneburit en ovanligt hög avvikelse. Enligt ursprunglig budget skulle årets överskott bli 7 miljoner. Kostnaderna för placeringar av barn, ungdomar och hemvård till äldre till följd av tidigare utskrivningar från sjukvården har inneburit kraftigt ökade kostnader jämfört med budget. Anpassningen av gymnasieskolan till minskat antal elever har inte skett i tid varför ett stort underskott uppstått. I slutet av året tillsatte kommunstyrelsens arbetsutskott en politisk styrgrupp. Samtidigt har skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökat med 21 miljoner jämfört ursprunglig budget till 1 466,2 miljoner. Årets resultat blev 40,1 miljoner inklusive jämförelsestörande poster med 29,7 miljoner. Under året har två vårprognoser, en höstprognos samt en delårsrapport tagits fram. Vårprognosen visade ett underskott på 58 miljoner för verksamheten, varför en extra vårprognos togs fram som beaktade nämndernas möjlighet att få tilläggsanslag via kommunstyrelsens disponibla medel. Prognos 2 visade ett kvarvarande underskott på 20,9 miljoner. Delårsrapporten visade ett underskott på 25 miljoner (korrigerat till 26,6 miljoner). Höstprognosen slutligen visade på ett underskott med 32,9 miljoner. Nämndernas prognossäkerhet under 2012 har påverkats av de ändrade förutsättningarna genom tilläggsanslag under året och oförutsedda behov. Resultatet för nämnderna blev ett negativt resultat på 33,1 miljoner varav Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden svarar för huvuddelen av underskottet. Även Barn- och familjenämnden samt utskottet för Arbete och Försörjning gick med underskott. Sammanställd redovisning Resultat och kapacitet Årets resultat Koncernen omsatte 2012 cirka 1,9 miljarder kronor, (1,8 miljarder 2011). Årets resultat för koncernen var 51,4 miljoner kronor, en förbättring med 15,8 miljoner. Resultatförbättringen beror främst på högre resultat i kommunen. 15

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för bolagen framgår nedan. Siffrorna avser kommunens och bolagens totala resultat. För en utförligare beskrivning av bolagens verksamhet och resultat hänvisas till sidorna 56 58. Miljoner kronor Drift- och investeringsredovisning Kommunen Driftredovisning Nämnderna visade totalt sett ett underskott med 33,1 miljoner mot budget. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden svarar för det största underskottet i miljoner kronor. Under framförallt hösten har betydligt fler elever valt annan studieort än planerat, vilket medfört att organisationen både i personal och lokaler varit för stor. Kostnader för elevresor ökade som en följd av detta. Kostnaden för att modernisera undervisningen och elevernas arbete med en dator per elev och per lärare har inte kunnat rymmas inom budgeterat läromedelsanslaget när läromedel dessutom bytts ut på grund av införandet av den nya gymnasiereformen. Anpassningen av gymnasieskolan i Eslöv har inletts under hösten men det tar tid innan neddragningarna får effekt. Elevtalet har även gått under gränsen 1 000 elever vilket gör att det inte blir fulla klasser och små grupper i årskurs två och tre, när eleverna valt inriktningar. Vård- och omsorgsnämnden har haft kraftigt ökade kostnader eftersom vistelsetiden i sjukvården förkortats. Barn- och familjenämnden har haft mycket högre kostnader än normalt för placering av ungdomar. Utskottet för Arbete och Försörjning uppvisar återigen underskott till följd av lågkonjunkturen. Driftredovisning Nämnd/förvaltning Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret -77,4-78,2-0,8 -Arbete och Försörjning -43,2-45,8-2,6 Barn och Familj -594,4-599,4-5,0 Gymnasie- och Vuxen-- utbildning -169,9-185,5-15,6 Kultur och Fritid -71,7-71,6 0,1 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden -62,0-62,1-0,1 Revisionen -0,9-1,0-0,1 Servicenämnden (ej anslagsfinansierad verksamhet) 2012 Eslövs kommun 40,1 Eslövs Bostads AB 4,5 Eslövs Industrifastigheter AB 0,5 Mellanskånes Renhållnings AB 9,7-0,5 0,2 0,7 Vård- och omsorgsnämnden -429,8-438,9-9,1 Överförmyndarnämnden -2,5-3,1-0,6 Summa, netto -1 452,3-1 485,4-33,1 Investeringsredovisning Investeringsbudgeten var ursprungligen 114,6 miljoner. Under året fördubblades nästan investeringsbudgeten. Förklaringen till den ökade investeringsbudgeten är bland annat att det under året har gjorts ombudgeteringar från 2011 som gav en investeringsram i samband med vårprognosen med 81,8 miljoner, det vill säga för investeringar som inte blev slutförda under året. Därtill förklaras huvudsakligen den utökade investeringsvolymen av att försäkringsersättningen som utnyttjas för att bygga Eslövshallen förts till investeringsbudgeten. Därtill har beslut om medel till Marieholmsbanan förts till kommunledningskontoret. Trafikverket återtog sitt beslut om att renovera banan varför medlen, förutom till projektering, inte utnyttjats. Utförd investeringsvolym blev 180,7 miljoner. Varken Servicenämnden eller Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har klarat av kapacitetsmässigt att genomföra respektive slutföra de investeringar som beslutats. En förbättrad styrning har tillämpats när behov uppstått av omprioritering av investeringar. Bland annat har fullmäktige under året fattat nya beslut om investeringsramar. Investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret -46,6-1,2 45,4 Barn och Familj -3,8-1,8 2,0 Gymnasie och Vuxenutbildning -5,0-1,4 3,6 Kultur och Fritid -1,0-0,1 0,9 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden -17,4-7,6 9,8 Servicenämnden -176,7-156,1 20,6 Vård- och omsorgsnämnden -0,4-0,9-0,5 Summa netto * -250,9-169,1 81,8 * Utan beaktande av inköp av nya fastigheter och mark. Förberedelse för nya bostäder och företag Totalt sett har exploateringsfastigheter ökat med 11,0 miljoner kronor under året till 60,9 miljoner. Intäkterna är 31,2 miljoner lägre än budgeterat. Utgifterna är 23,9 miljoner lägre än budget. Kommunen kommer förhoppningsvis att få intäkter i framtiden vid försäljning av exploateringsmark, som kommer att motsvara investeringsvolymen. Förutom kommentarer i tabellen är följande värt att notera: Den 1 januari 2012 var cirka 760 bostäder möjliga att bygga enligt gällande detaljplaner i Eslövs tätort. Cirka 180 av dessa har byggts. Under 2012 har en detaljplan omfattande 50 bostäder antagits. Detta gör att bostadsberedskapen per den 1 januari 2013 är cirka 630 bostäder. Dock skall noteras att endast cirka 35 av dessa är styckehustomter. För övriga orter har förändringen under 2012 varit marginell, vilket innebär att det totalt finns en beredskap på 245 bostäder, varav fem genom en detaljplan antagen under 2012. 16

Totalt har Eslövs kommun sålt 16 styckehustomter och två industritomter under året. Kommunen har ökat sitt markinnehav under året framför allt genom köp av cirka 45 hektar på Östra Asmundtorp. Intern kontroll Syftet med kommunens reglemente för intern kontroll är att starta processer som på ett strukturerat sätt leder till förbättringar i kommunens interna kontrollsystem. Enligt kommunens regler för intern kontroll fastställer nämnder och styrelser årligen planer för uppföljning av intern kontroll. Plan för innevarande år samt rapport om utförda kontroller föregående år rapporteras årligen till kommunstyrelsen och revisionen. Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll. Vi ser en utveckling mot att kontrollerna mer och mer inriktats mot verksamhetsmål, planer och rutiner och mindre mot rena ekonomirutiner. Införandet av elektronisk fakturahantering har medfört att man får in säkerhetskontroller, exempelvis gällande beslutsattest, med automatik. Även beställarutbildningar och upphandlingsutbildningar av berörd personal har förstärkt den interna kontrollen. För att följa upp att inriktningen på kontrollerna inte blir för snäv, delar vi från och med 2008 in kontrollerna under rubriker för målområden för intern kontroll: 1. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. 2. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. 3. Efterlevnad av lagar, föreskrifter och riktlinjer. På så sätt får vi en bild av om nämnderna behöver inrikta riskinventeringen mot något av de andra målområdena för intern kontroll i syfte att få en bred och balanserad internkontrollstruktur. Personalekonomiska siffror Hälsotalet för 2012 blev 93,9 procent vilket är en försämring av den totala sjukfrånvaron med 0.5 procent jämfört med 2011. Hälsotalet är fortsatt under de 95 procent som kommunen har som målsättning. Ökningen skedde bland samtliga åldersgrupper och bland kvinnor och män. Långtidssjukskrivningarna ökade mot de låga siffrorna 2011, men ligger fortfarande på en låg nivå sett över en femårsperiod. Mer information om personalens hälsotal och övriga personaluppgifter presenteras i särskilt personalbokslut. Årsarbetare Hela kommunen Totalt 2 415 Årsarbetare definieras som ackumulerade arbetade timmar dividerat med en schabloniserad årsarbetstid på 1700 timmar. Hälsotal i siffror Sjukfrånvaro 2008 2009 2010 2011 2012 Total sjukfrånvarotid 5,9 5,8 5,4 5,6 6,1 Tillgänglig ordinarie arbetstid (timmar) 4 979 191 4 856 294 4 782 710 4 770 126 4 740 537 Tiden med långtidssjuk-frånvaro 57,7 51,7 46,6 43,7 46,2 Sjukfrånvarotid för kvinnor 6,5 6,2 5,8 6,1 6,5 Sjukfrånvarotid för män 3,9 4,4 3,8 3,7 4,2 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 3,7 4,5* 4,8 5,6 5,7 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30 49 år 5,9 5,8* 5,6 5,3 6,2 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,8 5,4* 6,2 5,7 6,1 * Justerade siffror 17

18 Harlösas föreningar, företag och konstnärer anordnade Harlösadagen den 6 juni. I arrangemanget ingick en traditionell traktorparad.

Framtidsbedömning kommunledningskontorets bedömning, februari 2013 Lågkonjunkturen som rått sedan finanskrisen 2008 bedömdes övergå till högkonjunktur i Sverige 2014 2015 så sent som i höstas. I december har prognoserna från Sveriges Kommuner och Landsting, regeringen med flera skruvats ner. Ekonomin bromsar in. Det innebär att kommunens kostnader ökar som en följd av ökad arbetslöshet samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i normal omfattning på grund av lägre ökning av arbetade timmar i samhället. Med minskade marginaler ökar risken för en budget i obalans. Detta visade sig genom att några nämnder inte klarade av att hålla budget 2012. Kommunen gör ett stort underskott trots att vissa nämnder fått ökade medel under året. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen förbättras och förtätas som en åtgärd för att ge tidigare signaler och möjlighet till omprioriteringar. Året slutade med överskott vilket ger ett bra utgångsläge för de närmsta åren då intäkts- och kostnadsbalansen kommer att bli svårare att uppnå. Befolkningstillväxten kom av sig under 2012 i förhållande till planeringen och genomsnittet de senaste tio åren. Förutsättningarna för en fortsatt genomsnittlig befolkningsökning är dock goda med tanke på nyproduktion av bostäder och den extra draghjälpen från etableringen av ESS och MAX IV. Kommunen har även rönt mycket uppmärksamhet med tanke på det mycket framgångsrika firandet av 100-årsjubiléet 2011 som följdes upp med en efterfest under året. Den styrande majoritetens omfattande handlingsprogram för mandatperioden är till stora delar redan genomfört. Nämnder och utskott i samspel med tjänstemännen i vår kommun har genomfört vad som bestämts. Målsättningen kvarstår dock att fortsätta utveckla servicen i kommunen, för en ytterligare ökad nöjdhet hos våra medborgare. Nämndernas målsättningar är i många fall högre satta än den måluppfyllse som levererats under 2012. Ett ökat medborgarfokus är en övergripande ledstjärna i arbetet och processerna. Framtidsanpassningen av gällande översiktsplaner och framtagande av nya planer skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt. Resultatet av arbetet innebär att planberedskapen ökar till minst sex års framförhållning med mark till bostäder och nya företag. Näringslivssatsningen, som är på plats sedan i hösten 2011, kommer att ytterligare förstärka möjligheterna att locka arbetstillfällen till kommunen. Kommunens relativt goda möjligheter att rekrytera personal, kompetenssatsningar, ökad omvärldskunskap, medborgarfokus och intresse av att ta till sig ny teknik lägger grund för en fortsatt god förmåga att leverera service och tjänster i tiden för våra medborgare. Eva Hallberg Kommundirektör Tomas Nilsson Ekonomichef Därför:Eslöv var temat vid den årliga näringslivsdagen i Eslöv. 2012 utökades arrangemanget med en galakväll med prisutdelningar. 19

Invigning av natureservat Stora torg blev scen och hotelltrappan läktare när Lesley Hammond ideell förening bjöd på sommarteater, Manslukerskan från Knapptibble. 20