YTTRANDE 1(6) KOMMUNSTYRELSEN 2016-02-15 014 Handläggare, titel, telefon Ulf Arumskog, utvecklingschef 011-15 11 75 Region Östergötland Norrköpings kommuns yttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030 Bakgrund Den regionala kollektivtrafikmyndigheten Region Östergötland har tagit fram en samrådsversion av nytt regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland. Norrköpings kommun har fått möjlighet att avge yttrande. Stadsplaneringsnämnden och tekniska nämnden har lämnat synpunkter till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen avger nedanstående yttrande. Övergripande synpunkter Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett strategiskt dokument och har därmed mer övergripande och principiella skrivningar. Det är därmed också i delar svårt att förutse de konsekvenser som programmet får och som manifesteras i trafikpliktsbeslut. Norrköping kommun anser att programmet i de delarna som beskriver framtida behov bör kompletteras med kartunderlag som illustrerar och tydliggör principer och viljeinriktning. Kommunen ställer sig positiv till att de principer som uttalas ska vara rådande vid planeringen av kollektivtrafik och i planeringen av städer det vill säga en samordnad bebyggelse- och infrastrukturplanering som möjliggör god kollektivtrafikförsörjning med ett tydligt stråktänk som grund. Det är principer som stämmer väl överens med Norrköpings kommuns uttalade principer och riktlinjer för trafik och bebyggelseplanering i framförallt styrande dokument som översiktsplaner och Riktlinjer för trafik. De stomlinjer som pekas ut ska ha god framkomlighet, prioritering i konflikter med andra trafikslag och konkurrenskraftiga restider. Norrköping kommun vill dock problematisera kring de konflikter som uppstår i de mest centrala delarna av staden där gångtrafikanterna punkt- och även stråkvis har en mer dominerande ställning. Här krävs i vissa lägen en anpassning och hänsyn i form av lägre hastigheter. Postadress Besöksadress Telefon E-post Norrköpings kommun Rådhuset 011-15 00 00 kommunstyrelsen@norrkoping.se Kommunstyrelsen Telefax Internet 601 81 Norrköping www.norrkoping.se
NORRKÖPINGS KOMMUN YTTRANDE 2(6) Ansvaret för att möjliggöra en god kollektivtrafik är delat på flera aktörer. Trafikering och övergripande strategisk planering är ett huvudansvar för kollektivtrafikhuvudmannen. Kommunen har en viktig roll utifrån sitt lagstadgade ansvar att genom översiktsplan och detaljplan besluta om markoch vattenanvändning och i den processen väga olika intressen mot varandra. Här arbetar Norrköpings kommun utifrån principen att bebyggelseutveckling och utbyggnad av all sorts infrastruktur samt kollektivtrafik planeras samordnat. Detta bidrar till kostnadseffektivitet och bästa förutsättningarna för ett hållbart transportsystem. Kommunen kan konstatera att de olika myndigheternas skilda uppgifter och roller men överlappande ansvar ställer ömsesidiga krav på dialog och samverkan. Initiativet till projektet Framtidens resor i Norrköping är ett gott exempel på kommunens aktiva agerande för att leva upp till de önskemål som formuleras i programmet om möjligheten att tidigt i processen beredas möjlighet till insyn och medverkan i kommunernas bebyggelse- och infrastrukturplanering. Regionen för resonemang om kollektivtrafikens finansiering och subventioneringsgrad. Rent generellt ska givetvis kollektivtrafiken fokusera på stråk där potentialen är störst. Samtidigt måste kollektivtrafiken möta Regionala utvecklingsprogrammets mål om utveckling av Östergötlands alla delar. Det är viktigt att åtgärderna vidtas på alla nivåer. Förutom översyn av linjer med hög subventionsgrad måste Regionen hela tiden arbeta med effektivisering av verksamheten för att kostnaden per körd kilometer hålls nere. Än viktigare blir att öka resandet. Både ur ekonomisk synpunkt och kollektivtrafikens roll i att tillväxt och utveckling sker på ett hållbart sätt gör att åtgärderna måste leda till ett ökat resande i kollektivtrafiken. Specifika synpunkter Regionen för på sidan 27 ett resonemang om trafikering när Ostlänken tas i drift. Norrköping kommun vill poängtera vikten av att Regionen tydliggör sina ambitioner. Tillsammans med resecentrumkommunerna behöver en strategi för såväl lokal, inomregional som mellanregional trafik arbetas fram. Strategierna syftar till att beskriva den trafikering som behövs för att, utifrån det resandebehov som förväntas uppstå i framtiden, nå högsta möjliga effektutbyte av Ostlänken och de övriga stora infrastruktursatsningar som planeras. Utan låsningar kring om det är kommersiellt lönsam trafik eller om delar måste upphandlas av de regionala kollektivtrafikhuvudmännen. Norrköpings kommun delar Regionens slutsatser om de nya resecentrumens betydelse för tillgänglighet, korta bytestider med mera. Liksom slutsatsen att kommande länstransportplaner behöver prioritera kollektivtrafikens framkomlighet, både nära stationerna och i tätorterna i sin helhet. Det är viktigt såväl för tätortstrafik som trafik från landsbygd och andra tätorter.
NORRKÖPINGS KOMMUN YTTRANDE 3(6) Under rubriken Samverkan på sidan 28 konstateras att ökad samverkan krävs kring östgötapendelns stationsorter och följande uttalas: På sikt kan det inte uteslutas att i en situation där resandet från någon ort stagnerar till följd av utebliven utveckling av orten kan medföra svårigheter att försvara trafikering av orten. Därefter konstateras behovet av en förbättrad samordning mellan regionens kollektivtrafik- och infrastrukturplanering, kommunernas planering av bostäder samt övrig fysisk planering. Kommunen vill här poängtera det ömsesidiga ansvaret för denna samordning. Avveckling av trafikering av stationsorter skulle få allvarliga konsekvenser för ortens invånare och utvecklingskraft varför Norrköping kommun vill poängtera kollektivtrafikhuvudmannens ansvar att i mycket god tid avisera behovet av proaktiv samverkan i syfte att förhindra en sådan utveckling. Under rubriken Framtidens kollektivtrafikkoncept på sida 29 uttalas En attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik kan skapas genom ett trafikkoncept som bygger på stråktänk där den mellankommunala kollektivtrafiken är överordnad och strukturerande. Det är självklart så att övrig kollektivtrafik i så hög utsträckning som möjligt bör anpassa tidtabellsupplägg med exempelvis pendeltågstrafiken. Kommunen kan dock inte överblicka vilka konsekvenser det får i en stad som Norrköping som, i östgötska mått mätt, har en betydande andel kollektivtrafikresenärer i den lokala kollektivtrafiken. Det är vår bedömning att det är en regional angelägenhet att låta lokala strukturer och lokala behov få genomslag i kollektivtrafikupplägg i förhållande till den regionala busstrafiken. Ett exempel där kommunens försöker omsätta stråktänkandet i planeringen är ny översiktsplan för landsbygden som är på samråd under februari och mars 2016. Utmed de stora kollektivtrafikstråken såsom LV 215 från Norsholm mot Finspång via Kimstad och Skärblacka samt LV 209 mellan Norrköping och Arkösund underlättas ny bebyggelse i lägen där hållplatser finns eller kan anordnas. Regionen för på olika ställen i programmet resonemang om hur en attraktiv, konkurrenskraftig och miljöanpassad kollektivtrafik bör se ut för att öka resandet. Norrköpings kommun har byggt ut spårvägssystemet och planerar för ytterligare utbyggnad. Det sker utifrån att spårvägssystemet med sin tydliga struktur och höga resandeantal ger många av de fördelar som efterfrågas, såsom stråkbildande, kapacitetsstark, snabbt, bekvämt miljövänligt och attraktivt. Utifrån att en stor andel av kollektivtrafiken sker i de stora städerna och den regionala trafikens framkomlighet där är viktig för den totala restiden anser Norrköpings kommun att de satsningar på spårväg som görs inte bara är en angelägenhet för kommunen utan för hela regionen och därmed behöver prioriteras.
NORRKÖPINGS KOMMUN YTTRANDE 4(6) Norrköping kommun ställer sig frågande till varför man har valt att formulera sig i termer om att subventionsgraden de närmaste åren ska sänkas till nivån 50 % men samtidigt inte vill uttala detta som ett formellt mål i trafikförsörjningsprogrammet (sida 39 i avsnittet Kollektivtrafikens ekonomi). Trots detta hänvisar man till detta mål som en anledning att kontinuerligt effektivisera i trafiksystemet. Norrköpings kommun delar generellt synsättet att kollektivtrafiken har sin främsta nytta i starka reserelationer med hög andel resenärer och där konkurrenskraften gentemot bilen är god. Satsningar där kan samtidigt skapa ekonomiska förutsättningar för att även driva trafik utanför de starkaste stråken. Genom nytänkande kan trafikmodeller utvecklas som möter resbehovet på landsbygden. Den planerade närtrafiken är ett steg i rätt riktning som dock kan få negativa konsekvenser för gymnasieelevers resor. Hur samhällsnyttan som det hänvisas till i avsnittet (sidan 40) ska beräknas är dock oklart i underlaget och konsekvenserna för delar av kollektivtrafiken i exempelvis Norrköpings kommun går därmed inte att utläsa. Det är viktigt att samhällets totala kostnader beaktas. Exempelvis i både förändringen av landsbygdstrafik, se ovan, och stadsdelsbussar kan kostnader uppstå på andra ställen. Stadsdelsbussarna är en viktig del av kollektivtrafikutbudet i Norrköping som främjar såväl social integration som tillgänglighet i ett hela-resanperspektiv. Trafiken möjliggör för några resenärsgrupper att över huvud taget resa kollektivt utan att behöva använda färdtjänst. Vid bedömning av kostnadseffektiviteten behöver därför vägas in att stadsdelsbussarna hjälper till att minska andra kostnader som samhället skulle behöva stå för om denna trafik inte fanns. I målavsnittet redovisas ett antal indikatorer för att mäta måluppfyllelse. Dock finns ingå målvärden för 2030 redovisade. Processen för att fastställa vilket värde respektive indikator ska ha 2030 redovisas dock inte. Eftersom detta kommer att visa Regionens ambitionsnivå är det intressant att veta hur det kommer gå till. Norrköpings kommun anser att det är viktigt att dessa målvärden formuleras i dialog med länets kommuner. Kommunen ansvarar för kollektivtrafikens infrastruktur på de kommunala gatorna. En betydande del av infrastrukturen utgörs i Norrköping av anläggningar som tillhandahålls specifikt för spårvagnstrafik. För att kunna fortsätta med en långsiktigt hållbar utveckling av spårvägens infrastruktur krävs en viss planeringssäkerhet. Norrköpings kommun föreslår därför att det regionala trafikförsörjningsprogrammet gör tydliga positiva ställningstaganden till fortsatt utbyggnad av Norrköpings spårväg som ett kapacitetsstarkt transportslag, och som ett effektivt medel att öka kollektivtrafikens attraktivitet.
NORRKÖPINGS KOMMUN YTTRANDE 5(6) Förteckningen över tillgänglighetsanpassade hållplatser i bilaga 1 behöver kompletteras. I praktiken är det ett större antal hållplatser som är tillgänglighetsanpassade. Vissa saknas helt i listan, och vissa är anpassade, men saknar några utrustningsdetaljer som exempelvis svarta kupolplattor, som inte ingick i standarden när anpassningen genomfördes. En del hållplatser klassas också som ej fullständigt tillgängliga, när de ej anpassade lägena enbart trafikeras undantagsvis då buss ersätter spårvagn. Norrköping kommun anser att det är mer effektivt för den totala förbättringen av tillgängligheten att först anpassa sådana hållplatser med fler än 20 påstigande per dygn som inte är anpassade alls, innan man börjar uppgradera alla redan anpassade hållplatser till senaste standard. NORRKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen Lars Stjernkvist ordförande Jörgen Jonsson kommunsekreterare Reservationer Mot beslutet att avslå Nicklas Lundströms (V) yrkande reserverar sig Nicklas Lundström (V), som också lämnar följande reservation: Vänsterpartiet yrkar i enlighet med KS förslag bortsett från stycke 1 på sidan 4 som inleds med "Norrköpings kommun ställer sig frågande till varför..." Det stycket yrkar vi istället ska lyda: Norrköping kommun ställer sig negativ till att subventionsgraden (graden av skattefinansiering) de närmaste åren ska sänkas till 50 %. Målet att kontinuerligt effektivisera trafiksystemet ska givetvis vara prioriterat men det är för att öka andelen kollektivtrafikresenärer, inte för att minska kostnaderna. Norrköpings kommun delar generellt synsättet att kollektivtrafiken har sin främsta nytta i starka reserelationer med hög andel resenärer och där konkurrenskraften gentemot bilen är god. Satsningar där kan samtidigt skapa ekonomiska förutsättningar för att även driva trafik utanför de starkaste stråken. Genom nytänkande kan trafikmodeller utvecklas som möter resbehovet på landsbygden. Den planerade närtrafiken är ett steg i rätt riktning som dock kan få negativa konsekvenser för gymnasieelevers resor. Hur samhällsnyttan som det hänvisas till i avsnittet (sidan 40) ska beräknas är dock oklart i underlaget och konsekvenserna för delar av kollektivtrafiken i exempelvis Norrköpings kommun går därmed inte att utläsa. (fortsätter i
NORRKÖPINGS KOMMUN YTTRANDE 6(6) enlighet med texten i KS Yttrande)