Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande objekt/entiteter. - Påståenden är då sanna om de korresponderar mot något i verkligenheten. Korrespondensteorin om sanning: P är sant omm det finns ett sakförhållande P som korresponderar mot P. Om inte (?) - påståenden och tankar handlar bara om något som vi skapar, något subjektivt som vi projicerar på verkligenheten. - Det påståenden handlar om finns inte i verkligenheten. - Är påståenden sanna eller falska?
Realism/anti-realism Vetenskaplig realism: entiteter, tillstånd, processer, osv. som vetenskapen beskriver existerar: teoretiska entiteter existerar. - Teorier om molekyler, proteiner, osv. är antingen sanna eller falska. Målet är att nå sanningen: vetenskapen strävar mot sanning. Vetenskaplig anti-realism: förnekar detta.
Varianter av distinktionen Teorier: Realism: teorier är sanna eller falska, de strävar mot sanning. Ontologi: Realism: teorier är sanna beroende på vilka entiteter som existerar i världen. Kausalitet: Realism: om en teori är sann finns det kausala relationer mellan teoretiska entiter. Kunskap: vi kan ha goda skäl för att tro att det finns teoretiska entiteter. Det kan finnas en sanning även om vi inte kan nå kunskap om den.
Anti-realism Förnekar detta: Vad har vetenskapen för funktion i så fall? Ett instrumentellt värde: instrumentalism (den är inte sann den kan inte heller sträva mot sanning.)
Kognitiva värden och kontextuella värden Kognitiva värden: - Sanning: sanna påståenden om världen är målet. Sanning är inte tillräckligt: teorier accepteras om de bekräftas av observationer och experiment. - Enkelhet: - Förutsägelseförmåga: Kognitiva värden konstituerar vad vetenskap är. De utgör grunden för påståenden om vilka metoder som är vetenskapliga etc. Kontextuella värden: trosföreställningar, antaganden: kön, politiska teorier.
Före Kuhn Vetenskapen är värdeneutral Vetenskapen är värdeneutral om och endast om kontextuella värden inte styr observationer, val av teorier eller hypoteser, vilka experiment som utförs, osv. Vetenskapen är värdeneutral även om kognitiva värden styr observationer, val av teorier eller hypoteser, vilka experiment som utförs, osv.
OBS! Värdeneutral betyder inte att vetenskapen är frigjord från kognitiva värden utan endast från kontextuella värden.
Före Kuhn utgick man från att vetenskapen är objektiv därför att den är värdeneutral. En konsekvens av Kuhns teori om vad vetenskap är, är att den inte är värdeneutral. Alltså: vetenskapen är inte objektiv. Frågan om vetenskapens objektivet aktualiseras.
Revolutioner - Är paradigmskiften - Är totala: paradigm utesluter varandra - Är plötsliga och ostrukturerade - Är odogmatiska - Kan inte bestämmas genom rationella debatter - Är inte, objektivt sett, framsteg: de leder inte oss närmare sanningen
Kuhns argument för att vetenskapen inte är värdeneutral eller objektiv. Argument för relativism 1. Observationer är teoriberoende 2. Termers mening bestäms av paradigm 3. Problemens vikt 4. Olika standard 5. Tvetydigheten hos olika standard 6. Inkonsistens hos regler
1. Observationsberoende En teori är mer progressiv än en annan om den överensstämmer bättre med observationer än den andra teorin. Kuhn förnekar detta. Hans argument är att observationer är teoriberoende: vad man observerar är avhängigt av vilken teori man försvarar. Vad betyder det: - Man kan inte observera något som falsifierar den teori man försvarar. - Anhängare av olika teorier kan inte observera samma sak.
2 Termers mening bestäms av paradigm Termer mening bestäms av teorier. Paradigm är ojämförbara de har inget gemensamt språk. En motsägelse: paradigm är ojämförbara därför att de inte har något gemensamt språk och det går inte att acceptera två paradigm samtidigt. Om paradigmen inte är jämförbara är det inte logiskt motsägelsefullt att acceptera två olika paradigm samtidigt. Förväxling av mening och referens. Centrala vetenskapliga begrepp kan ha en ickevetenskaplig betydelse.
3 Problemens vikt Teorier bedömds med avseende på hur bra de löser problem enligt Kuhn. Avgörande vid paradigm skifte är alltså om det nya paradigmet löser problemen bättre. Inget paradigm löser alla problem. Vilket paradigm man föredrar bestäms alltså av vilka problem man betraktar som viktigast det finns inget rationellt sätt att räkna ut vilka problem som är viktigast att lösa.
4. Olika standard Förklaringskraft Enkelhet En teori som förklarar allt Osv. Kan ges olika betydelse inom olika paradigm
5. Tvetydighet hos den delade standarden Vissa krav på teorier delas av flera paradigm men de kan tolkas på olika sätt vilket gör att utgången i valet mellan olika paradigm inte är given. Ex. inom två olika paradigm antar man kanske att förklaringskraft är viktigt. Men man har olika teorier om vad förklaring är. Newton formulerade lagar om fenomen som tillät förutsägelser om framtida observationer. Leibniz: förklaringar måste göras i termer av mekaniska lagar.
6. Reglers inkonsistens Det finns olika metodlogiska regler som används för att värdera teorier: Förklaringskraft, en enhetlig teori osv. Men ingen kommer att uppfylla alla dessa maximalt. Det finns ingen rationell metod för att avgöra hur man skall vikta de olika värdena.
Detta verkar inte stämma Kepler: jorden rör sig Ptolemaois: jorden står stilla. Ett föremål kan inte både röra sig och stå stilla: jorden är alltså inte samma sak i de olika teorierna. Innan denna upptäckt kunde påståendet Jorden står stilla bekräftas genom observationer.
Kuhn har kritiserats för att vetenskapen inte är objektiv om man accepterar hans teori. Kuhn försvarar sig i Objectivity, Value Judgement and Theory Choice
Kuhns försvar delade epistemiska värden. Kuhn förnekar fortfarande att vetenskapen objektivt sett gör framsteg, dvs vetenskapen kommer inte närmare och närmare sanningen. men detta betyder inte att vetenskapen saknar objektivet. Kuhn identifierar objektivitet och rationalitet med samförstånd beträffande de värden som gör vetenskapen till vetenskap. Paradigmskiften kan ändå inte avgöras rationellt. De delade värdena spelar en viss roll i dessa diskussioner men andra värden spelar också in.
Delade värden enligt Kuhn Adekvans Konsistens Räckvidd Enkelhet Fruktbarhet
Adekvans Överensstämmelse med observationer och experiment. Viktigaste kriteriet: att teorin löser problem inom paradigmet
Konsistens Motsägelsefrihet - intern : en teori är internt konsistent när den inte innehåller logiska motsägelser - extern: En teori är externt konsistent när den inte motsäger andra teorier.
Räckvidd en teori skall gå utöver den mängd observationer den först var avsedd att förklara.
Enkelhet Enande: förklarar många fenomen som annars hade förklarats med olika teorier mellan vilka det inte finns något samband. Antalet antaganden; ju färre antaganden desto enklare: Kopernikus teori är enklare än Ptolemaios. Kopernikus behöver bara antaga att jorden och de andra planeterna rör sig i cirkulära banor runt solen.
Löfte om fruktbarhet Fruktbarhet