2013-11-15 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Odensgårdens förskola Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
Omslagsbild: Diskrimineringsombudsmannen, DO, Lika rättigheter i skolan, Hjulet för likabehandlingsarbetet
Innehåll Inledning... 3 1. Utvärdering... 3 1.1 Förra årets arbete... 3 1.2 Samtliga insatser och åtgärder... 3 1.3 Resultat... 3 1.4 Kvar att göra... 3 1.5 Nya mål och åtgärder... 3 2. Främja... 3 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde... 3 2.2 Stöd i läroplanen... 3 2.3 Diskrimineringsgrunder... 3 2.4 Socialt klimat... 3 2.5 Normkritik... 3 2.6 Undervisning och läromedel... 3 3. Kartlägga... 3 3.1 Upptäcka risker... 3 3.2 Kartläggningsmetoder... 3 3.3 Diskrimineringsgrunder... 3 3.4 Trakasserier och kränkande behandling... 3 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler... 3 3.6 Analys... 3 4. Förebygga... 3 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner... 3
Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasieskola. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimingeringsombuds-mannens handledning Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16
Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3 1. Utvärdering 1.1 Förra årets arbete På Odensgårdens förskola har vi under året arbetat med hjärtestunder och olikheter på olika sätt. Trollet Mossa har följt med de äldre barnen hem för att visa olikheter i hemmen. Intresseboken skickades med de mindre barnen. Vi har också arbetat med "sagan om vanten" på olika sätt. I hjärtestunderna har de äldre barnen arbetat mycket med avsnittet om uppåtpuffar och fått en medvetenhet om hur man är mot varandra. 1.2 Samtliga insatser och åtgärder För att förebygga kränkningar har vi arbetat med : En gemensam konflikthanteringsplan för konflikter mellan barnen. Det innebär att vi vuxna utgår från samma riktlinjer vid konflikthantering för att barnen skall känna trygghet i tillvägagångssättet. Att vuxna skall finnas tillgängliga för alla barn och ha rutiner för hur vi fördelar oss inne och ute på gården. Att sträva efter att alla barn skall känna trygghet hos alla vuxna på förskolan. Det gör vi genom att vi vuxna har ett förhållningssätt där vi bemöter alla barn lika. För att främja likabehandling på Odensgården har vi arbetat med: 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3
Att barnen blir medvetna om att det finns olikheter. Vi ska ta tillvara på varandras olikheter och se det som en tillgång i barngruppen. Vi ger barnen tillgång till material såsom dockor, sånger och böcker som speglar olikheter. Livskunskap i förskolan. Vi vill att barnen ska få kunskap om vad en kränkande behandling är och att det inte är ett accepterat beteende av vare sig vuxna eller barn. 1.3 Resultat På Odensgården upplever vi att arbetet med livskunskap, olikheter och pedagogernas bemötande av barnen har gett ett positivt resultat. Genom ett mer medvetet sätt att sprida oss på gården upptäcker vi situationer där det kan uppstå konflikter och kan förhindra dem. Genom vårt systematiska tillvägagångssätt vid konflikthantering mellan barnen har de fått förståelse för hur de kan lösa sina konflikter med oss pedagoger som stöd. Det märker vi genom att barnen till viss del ofta löser konflikter själva och kan säga eller göra förlåt. Genom ett aktivt trygghetsarbete mellan småbarnsavdelningarna blev de flesta barn trygga med samtliga pedagoger. Vi märker på barnens sätt att vara mot varandra speglas av innehållet i bland annat hjärtestunder och arbetet med olikheter. Genom arbetet med olikheter har barnen fått en utökad förståelse för olikheter mellan individer och i familjer. Barnen har blivit medvetna om konsekvenserna av positiva och negativa sätt att uttrycka sig och upplyser varandra om när någon säger exempelvis uppåtpuffar eller nedåtpuffar. 1.4 Kvar att göra Arbetet med livskunskap och olikheter kommer att fortsätta för att ge barnen ännu mer kunskaper och erfarenheter kring allas lika värde. 1.5 Nya mål och åtgärder Utifrån utvärderingen ser vi att området mångfald behöver lyftas in i verksamheten. Under hösten 2013 och våren 2014 arbetar hela personalen på Odensgården med vår värdegrund. Detta sker regelundet under verksamhetsmötena. Ansvarig för detta är förskollärare. 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde Skaffa sig kunskap och kompetens inom varje diskrimineringsområde genom tex utbildning, föreläsningar och återkommande diskussioner i arbetslagen. I barngruppen kommer vi att arbeta med hjärtestunder, införskaffa litteratur som belyser olikheter och allas lika värde.
Vi vuxna skall finnas tillgängliga för alla barn och ha rutiner för hur vi fördelar oss inne och ute på gården. Vi har påbörjat ett värdegrundsarbete för att personalen ska arbeta fram en gemensam barnsyn på Odensgården. Vi har barnkonferans var 5:e vecka tillsammans med förskolechef. 2.2 Stöd i läroplanen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö-98/10) 2.3 Diskrimineringsgrunder Etnisk tillhörighet: För att förhindra diskriminering utifrån etnisk tillhörighet arbetar vi med mångfald genom att uppmärksamma olika delar av världen. Trollet Mossa reser jorden runt och skriver brev till barnen för att visa olika kulturer och etnicitet. Utifrån barnkonventionens app Alla barns rätt uppstod intresse för olika språk. Genom världskartan upptäcker vi var i världen olika språk talas. Religion eller annan trosuppfattning: Vi uppmärksammar de religioner som finns i barngruppen och svarar på barnens frågor och funderingar kring religion. Funktionshinder: När det uppkommer frågor från barnen om exempelvis innehållet i böcker som behandlar funktionshinder av olika slag besvarar vi deras frågor och fördjupar oss i det där och då. I de fall där det finns barn med funktionshinder i verksamheten involverar vi hela barngruppen till att exempelvis lära sig teckenspråk eller få en förståelse för hur det kan vara att exempelvis leva med nedsatt syn eller sitta i rullstol. Kön: Vi pedagoger diskuterar och reflekterar över vårt bemötande av flickor och pojkar för att synliggöra eventuella fördomar hos oss själva och barnen. Vi är noga med att samtala med barnen om att alla barn ska ha samma möjligheter oavsett kön. Det innebär att lekar av olika slag uppmuntras. Pojkar och flickor ges lika sort inflytande och utrymme i verksamheten genom att dela in barnen i mindre grupper där alla ges tillfälle att komma till tals.
Könsidentitet och könsuttryck: Vi tillåter och uppmuntrar barnen att uttrycka sig på det sätt de önskar oavsett kön. Det leder till att vi stärker individen. Det ska finnas tillgängligt material som inspirerar både pojkar och flickor tex utklädningskläder där alla kan ha på sig prinsessklänningar, spidermandräkt och riddardräkter oavsett kön. Sexuell läggning: När det uppkommer frågor från barnen om olika familjekonstallationer slag besvarar vi deras frågor och fördjupar oss i det där och då. Vi lånar litteratur som belyser olika familjekonstellationer och behandlar människors lika värde. Pedagogerna utvidgar begreppet mamma, pappa, barn till familjelek eftersom familjer ser olika ut. Ålder: Vi utgår från att alla kan oavsett ålder och låter alla försöka. Vi tänker också på vårt språk och hur vi pratar med barnen. 2.4 Socialt klimat Vi är goda förebilder genom att: Vara lyhörda och lyssnande Ha ett bra språkbruk genom att tala tydligt och rent samt ej tala ironiskt med barn. Ha ett öppet och tillmötesgående klimat där alla får möjlighet att komma till tals och även lära sig vänta på sin tur då andra har ett pågående samtal. Respektera varandra. 2.5 Normkritik alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (Lpfö- 98/10). respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö(lpfö-98/10) På Odensgården har alla lika värde. 2.6 Undervisning och läromedel Litteratur, internet, drama och rollspel, tillgängligt material, genom att dramatisera olika händelser kan man ge barnen en uppfattning i hur det är att stå på andra sidan. Vi lånar ämnesspecifika böcker. De små barnen kommer att få ta med en kamera hem för att visa olikheter i hemmen. De större barnen kommer att få del av trollet Mossas erfarenheter under sin resa jorden runt.
3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker För att skapa medvetenhet om de risker som finns ser vi det nödvändigt att kartlägga verksamheten regelbundet för att. upptäcka eventuella risker som kan finnas i vårt arbetssätt, ute och innemiljön. Utifrån vår nulägeskartläggning, ser vi att de största riskerna för diskriminering och kränkande behandling finns i de rum som barnen vistas i utan pedagog. Det finns då risk för att det skapas konflikter där verbal och fysisk diskriminering kan uppstå. Denna risk finns även inom vissa områden i vår utemiljö.vi arbetar utspritt på både inne och ute och lyhört för att motverka kränkning i verksamheten. Under hösten kommer ett område på gården som är svårt att övervaka tas bort. 3.2 Kartläggningsmetoder Vi har arbetat med Intervjuer och observationer för att se risker i samspelet mellan barnen. Genom reflektioner i arbetslagen blir vi medvetna om vårt egna förhållningssätt mot barnen och barnens förhållningssätt mot varandra. Genom utvecklingssamtal och föräldramöten ger vi föräldrarna inblick i likabehanlingsarbetet och möjlighet att delta i diskussionerna och påverka vårt arbete. 3.3 Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Genom observationer och samtal med barnen har vi kartlagt diskrimineringsgrunderna för vår förskola. Vi har i nuläget inte upptäckt någon form av diskriminering utifrån dessa grunder men arbetar ändå förebyggande och främjande. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling Efter kartläggning och observation av barngruppen har vi lagt märke till annan kränkande behandling, tex du får inte komma på mitt kalas Eller jag vill inte hålla din hand osv. Vi har små barn som inte ännu har språket och i bland tar till andra medel för kontakt, så som bitas, nypas eller slåss. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler Prioriterat mål under året är mångfald. Vi kommer att fortsätta arbetet med hjärtestunder och EQ. Vi har regelbundna barnkonferenser. Vårt förhållningssätt är
att alla barn på förskolan är allas barn. Närvarande och deltagande pedagoger skapar en trygghet för barnen. Varje avdelning har regler och rutiner uppsatta på sin hemvist så som att barnen går och tvättar sig i omgångar, vid ut och ingång minska antalet barn i tambur, dela barnen i mindre grupper, möblera smårum i rummet. Personalen delar upp sig i verksamhetens utrymmen. 3.6 Analys För att främja likabehandling och förebygga, så har vi gemensamma rutiner för att upptäcka utreda och åtgärda. Vi ser att vår kartläggning som vi gjort genom intervju och observation att det inte finns några märkbara kränkningar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi arbetar hela tiden aktivt i våra indelade grupper, med iakttagelser och observation och gör noggrann uppföljning om eventuell kränkning skulle uppstå. Klimatet i våra grupper är för närvarande mycket gott. Pedagogerna är flexibla och uppmärksamma om detta klimat skulle förändras. 4. Förebygga Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Utvärderas Målet med mångfaldsarbetet är att skapa förståelse för att alla har lika värde Alla barn ska känna trygghet och bygga upp ett bra självförtroende och en god självkänsla. Inkludera olika kulturer i verksamheten, fördjupa oss i olika relevanta ämnen. Arbeta med EQ Hjärtestunder. Dela barngruppen i mindre grupper med närvarande pedagoger. Organisera miljön så sen skapar trygghet Samtliga personal på respektive hemvist i sitt arbete med barnen Planerade aktiviteter under veckan och i samtal med barnen Arbetet ska genomsyra vardagen Jan -14 April-14 Aug-14 Nov-14 Förskolans gemensamma möten samt vid arbetslags planeringar. Förskollärares ansvar.
5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen.
Diarienummer: Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund
Datum då anmälan nådde förskolan/skolan
Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Samråd med vårdnadshavare datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2 Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat datum
Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2
Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn
Namn Namn
Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning har skett och går därför vidare med åtgärder Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning ej har skett och går därför inte vidare med åtgärder. Utredningen avslutas härmed. Åtgärdsförlag Barnets/Elevens förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Åtgärdsplan upprättas på sidan 2 i dokumentet.
Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Kommentar Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1). Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Rutin 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på förstasidan på mallen under Diarienummer.
Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden 6.1 5. Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut. 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden.