Ett verktyg för kostnadskalkylering i ett externt logistiskt flöde

tt verktyg för kostnadskalkylering i ett externt logistiskt flöde Andreas Norén Henrik Olsson

Förord xamensarbetet är det sista momentet i vår civilingenjörsutbildning inom Maskinteknik och har utförts för Sigma Integra AB och institutionen för Teknisk ogistik på unds Tekniska Högskola. Vi kan i slutet av detta examensarbete konstatera att vi har haft fördelen att anförtros med ett uppdrag som lämnat oss med stort handlingsutrymme och som utmanat såväl kreativitet som ämneskunskaper. Vi vill ta tillfället i akt att tacka alla de som ställt upp så att vi kunnat genomföra detta examensarbete: Stig-Arne Mattsson, vår handledare på TH som varit ett stort stöd under hela arbetet. Dan Schultz & Anders Hjelset, våra handledare på Sigma Integra som definierat uppgiften och som har tillhandahållit nödvändiga kontakter. Henrik Strandberg, vår första handledare på Frigoscandia som hjälpte oss med uppstarten av arbetet. Joakim Sandström, vår andra handledare på Frigoscandia som varit till stor hjälp under hela examensarbetet genom att svara på otaliga frågor och förmedla viktiga kontakter på Frigoscandia. Övriga personer vi intervjuat under processkartläggningen på Frigoscandia som är källan till större delen till vårt insamlade material. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för att vi varit vid gott mod genom hela arbetet, även då vi fått lök på laxen, samt våra flickvänner som alltid stödjer oss när så behövs. und den 2 mars 2005 Andreas Norén Henrik Olsson I

Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: I Costing n modell för simulering av resursbehov i ett flöde Andreas Norén & Henrik Olsson Adj. Prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, unds Tekniska Högskola Dan Schultz, Sigma Integra AB Anders Hjelset, Sigma Integra AB Joakim Sandström, Frigoscandia Distribution AB Henrik Strandberg, Frigoscandia Distribution AB Nyckelord: ogistik, kalkylering, Aktivitetsbaserad kalkylering, ABC, processkartläggning, modellering, simulering. Problem: Hur kan en flexibel och generell modell utformas för kalkylering och benchmarking av olika transport- och hanteringsalternativ, som erbjuder hög tillgänglighet för att underlätta snabba förändringar, men samtidigt är så transparent och logiskt att kunden själv kan delta. Syfte: xamensarbetet syftar till att leverera en grund för vidareutvecklingen av verktyget I Costing. Däri ingår att analysera vilka moment som vanligtvis förekommer, samt vilka resurser som dessa förbrukar i ett externt logistiskt flöde. Med detta som underlag ska kalkyler upprättas som beräknar kostnader och ledtider. Metod: Vårt arbete har utförts i fyra faser. Den första fasen bestod av att skapa en projektbeskrivning med avgränsningar som våra tre intressenter (unds Tekniska Högskola, Sigma Integra och Frigoscandia Distribution) var nöjda med, samt att, för våran del, skapa en övergripande förståelse och en insikt i hur projektet skulle angripas. Därefter startade processkartläggningen av Frigoscandias produktflöde, och då främst deras flöde till USA. Detta genomfördes för att identifiera de processer som vanligtvis innefattas i ett logistiskt flöde och hur dessa lämpligen kategoriseras. När vi analyserade processkartläggningen av Frigoscandias två delflöden kunde vi identifiera och isolera deras ingående komponenter. På så sätt kunde dessa komponenter frikopplas från praktikfallet och användas som delmoment i ett generellt logistiskt II

Slutsatser: flöde. Flödets båda delar gav oss en god grund för vårt huvudsyfte med processkartläggningen, vilket var att analysera vilka moment som vanligtvis förekommer i ett externt logistiskt flöde. Det skulle vara praktiskt olösbart att utforma kalkyler som kan ta hänsyn till alla de varierande förutsättningar som finns i logistiska flöden, och att försöka skulle bara resultera i bristande generalitet. Därför har vi utvecklat segmentkalkyler som i, så stor utsträckning som möjligt, ska kunna anpassas till det enskilda fallet, utan några färdiga mallar. Kalkylerna saknar helt information om den aktuella processens egenskaper och innehåller bara kostnaderna de ger upphov till, vilka måste anges av användaren. För att anpassa kalkyler till de individuella egenskaperna så har vi istället använt oss av våra erfarenheter inom simulering. Problemets natur kretsar kring just den höga flexibilitet och logiska modellering som erbjuds av ett simuleringsprogram. Ytterligare en viktig egenskap hos ett simuleringsprogram är förmågan att efterlikna realtid. Det system som är enklast att förstå är det som liknar verkligheten och en viktig del av verkligheten är känslan för tid och kronologi. Om verktyget I Costing färdigställs kommer det att användas som ett av Sigma Integras applikationer inom konceptet ogistic Intelligence. Det kommer att verka som ett hjälpmedel för Integra s logistikkonsulter att utvärdera kunders befintliga eller planerade logistikkostnader och som ett medel för att kommunicera både problemställning och resultat. nligt oss är konceptet fullt realiserbart och erbjuder en nyskapande arbetsmetod för kalkylering, vilken kombinerar disciplinerna för aktivitetsbaserad kalkylering, processkartläggning och dynamisk simulering i en kraftfull fusion. Ursprunget till den något okonventionella kalkylmetoden är tveklöst vår tvärvetenskapliga utbildningsprofil vilken kombinerar teknik och ekonomi. Det återstår som sagt fortfarande ett betydande arbete för att verktyget ska kunna bli verklighet. Vi har dock förslag på två befintliga program med vilka I Costing kan realiseras, nämligen xtend och xcel. Dessa båda program uppfyller tillsammans de kriterier vi ställer på I Costing och har, enligt rådslag med bättre vetande på unds Tekniska Högskola, inga problem att kommunicera. III

Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.1.1 Sigma Integra AB...1 1.1.2 ogistics Intelligence...2 1.1.3 I Tools...3 1.2 Problemformulering...3 1.3 Syfte...4 1.4 Vision...4 1.5 Avgränsningar...4 1.6 Målgrupp...4 1.7 Disposition & läsanvisningar...5 2 Metod...6 2.1 Val av ämne...6 2.2 Projektets arbetsgång...6 2.3 Angreppssätt...8 2.4 Undersökningsmetod...8 2.5 Insamling av data...9 2.5.1 Primärdata...9 2.5.2 Sekundärdata...10 2.5.3 Intervjuernas utförande...10 2.5.4 Databearbetning...10 2.6 Fallstudie...10 2.6.1 Val av fallföretag...11 2.7 Validitet och reliabilitet...11 3 Teori...13 3.1 Transportsystem...13 3.1.1 Val av transportmedel...13 3.2 Transportkostnader & prissättning...14 3.2.1 Metoder för prissättning...15 3.3 nhetslaster...16 3.3.1 astpallar...16 3.3.2 Container...17 3.3.3 Flak...17 IV

3.4 Processkartläggning...17 3.4.1 Vad är en process?...17 3.4.2 Processens komponenter och detaljeringsnivåer...18 3.4.3 Processkartan...19 3.4.4 Praktiskt kartläggningsarbete...21 3.5 ABC-kalkylering...23 3.5.1 ABC-principen...23 3.5.2 Nyckelkomponenterna...24 4 Processkartläggning...26 4.1 Fallstudie på Frigoscandia Distribution...26 4.1.1 Bakgrund Frigoscandia...26 4.2 Flödet till plattformarna i USA...27 4.2.1 Processkartläggning, del 1...28 4.3 Distributionen till IKA:s varuhus i USA...32 4.3.1 Processkartläggning, del 2...32 4.4 Processer utanför praktikfallet...35 4.5 Analys av processkartläggningen...35 4.5.1 Flödet till plattformarna i USA...35 4.5.2 Segmentering...35 4.5.3 Distributionen till IKA:s varuhus i USA...36 4.5.4 Segmentering...36 4.6 Design av en generell processkarta...37 4.7 Sammanfattning...37 5 Kalkyler...38 5.1 Bakgrund till segmentkalkylerna...38 5.2 Flödeskalkylens komponenter...39 5.3 Segmentkalkylens inre struktur...41 5.3.1 Delkalkyler...41 5.3.2 Kalkylobjekt...42 5.3.3 Resurskostnader & resursdrivare...42 5.3.4 Aktivitetskostnader & aktivitetstider...43 5.3.5 Aktivitetsdrivare...43 5.3.6 Kostnad & ledtid...43 5.4 De fyra segmentkalkylerna...44 5.4.1 administration...44 5.4.2 agerhantering...45 5.4.3 Transport...46 5.4.4 Koordinationslagring...47 5.5 Validering och test av kalkylerna...48 5.5.1 Validering...48 5.5.2 Test...49 V

6 Modellen I Costing...50 6.1 Simulering ett flexibelt verktyg...50 6.2 Kalkylmodulerna...51 6.3 Kalkylobjekten...53 6.3.1 Kalkylobjektet...53 6.3.2 Kalkylobjektet försändelse...54 6.4 Funktionsmodulerna...55 6.4.1 I Tools & Destination...55 6.4.2 I Pool...56 6.4.3 Batch & Unbatch...56 6.4.4 Divide & Attributsystemet...57 6.5 Beteckningssystemet...58 7 Att använda I Costing...60 7.1 Arbetsgång...60 7.2 Initiering...61 7.3 Klientifiering...61 7.3.1 Processkartläggning alt. processdesign...61 7.3.2 Ingående processanalyser...61 7.3.3 Förbereda I Tools...61 7.3.4 Kalibrering och differentiering av kalkylerna...62 7.4 Analys...64 7.4.1 Simulera scenarios & What if s...64 7.4.2 Analysera data & förbereda workshop...64 7.5 Workshop...65 7.5.1 Förevisa scenarios & What if s...66 7.5.2 Tolka resultat & föreslå åtgärder...66 8 Slutsatser...67 8.1 Måluppfyllnad...67 8.1.1 Möjligheter...67 8.1.2 Begränsningar...68 8.2 Förslag till systemlösning...68 8.2.1 xtend...68 8.2.2 xcel...68 9 Källförteckning...69 9.1 itteratur...69 9.2 Arti...69 9.3 lektroniska källor...70 9.4 Muntliga Källor...70 9.5 Fortlöpande samtal...71 VI

Bilaga 1: Intervjuformulär Bilaga 2: Frigoscandias USA-flöde Bilaga 3: Flödet från Staffanstorp till plattformarna i USA Bilaga 4: Delflöde 1, Administration Bilaga 5: Delflöde 1, agerhantering Bilaga 6: Delflöde 1, Transport Bilaga 7: Delflöde 1, Koordinationslagring Bilaga 8: Distributionen från plattformarna i USA till IKA-varuhusen Bilaga 9: Flödet från plattformarna i USA till IKA-varuhusen Bilaga 10: Delflöde 2, Administration Bilaga 11: Delflöde 2, agerhantering Bilaga 12: Delflöde 2, Transport Bilaga 13: Delflöde 2, Koordinationslagring Bilaga 14: Designad Process: Kalkylerbara flödesstrukturer Bilaga 15: Aktivitetsdrivare Bilaga 16: Kalkyl administration Bilaga 17: Kalkyl agerhantering Bilaga 18: Kalkyl Transport Bilaga 19: Kalkyl Koordinationslagring Bilaga 20: Typ Bilaga 21: Uträknad och anpassad data från typn Bilaga 22: Administration Bilaga 23: Warehouse Handling Bilaga 24: Shipping Bilaga 25: Coordination Stock Bilaga 26: xempelflöde 1 Bilaga 27: xempelflöde 2 Bilaga 28: xempelflöde 3 VII

Figurförteckning FIGUR 1.1: I S PANRAD KOMPONNTR...3 FIGUR 2.1: PROJKTTS OIKA FASR...7 FIGUR 3.1: PROCSSNS KOMPONNTR...19 FIGUR 3.2: PROCSSNS DTAJNIVÅR...19 FIGUR 3.3: PROCSSN KRÄVR BÅDA D INGÅND OBJKTN...20 FIGUR 3.4: PROCSSN KRÄVR NÅGOT AV D INGÅND OBJKTN...20 FIGUR 3.5: PROCSSN VRRAR BÅDA UTOBJKTN...20 FIGUR 3.6: PROCSSN VRRAR NÅGOT AV UTOBJKTN...20 FIGUR 3.7: TVÅ PARAA FÖDN...20 FIGUR 3.8: TVÅ ATRNATIVA FÖDN...21 FIGUR 3.9: PRINCIPN FÖR TRADITION PÅÄGGSKAKYRING RSP. ABC...24 FIGUR 3.10: HÄRDNINGN AV KOSTNADR TI KAKYOBJKTT...25 FIGUR 4.1: FRIGOSCANDIAS GOBAA NÄTVRK...27 FIGUR 5.1: FÖDSKAKYNS INGÅND KOMPONNTR...39 FIGUR 5.2: SCHMA SOM VISAR PRINCIPN FÖR SGMNTKAKYRNAS UPPBYGGNAD...41 FIGUR 6.1: KAKYMODURNA...51 FIGUR 6.2: PRINCIPSKISS ÖVR KAKYOBJKTT...53 FIGUR 6.3: PRINCIPSKISS ÖVR KAKYOBJKTT FÖRSÄNDS...54 FIGUR 6.4: FUNKTIONSMODURNA I TOOS & DSTINATION...55 FIGUR 6.5: FUNKTIONSMODUN I POO...56 FIGUR 6.6: FUNKTIONSMODURNA BATCH & UNBATCH...56 FIGUR 6.7: BATCH & UNBATCH I TT NKT FÖD...57 FIGUR 6.8: DIVID-MODUN...58 FIGUR 6.9: BTCKNINGSSYSTMT...59 FIGUR 7.1: FÖRSAGN ARBTSGÅNG FÖR I COSTING...60 FIGUR 7.2: XMP PÅ VISUAISRAD ANAYSR...65 VIII

1 Inledning I detta kapitel redogörs för arbetets bakgrund, dess allmänna riktlinjer och mål, samt disposition och läsanvisningar. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Sigma Integra AB Sigma AB eftersträvar att säkra sina kunders konkurrenskraft genom att leverera lösningar och konsulttjänster inom IT-området. Verksamheten är uppbyggd med nischade dotterbolag som utvec tjänster och produkter i samarbete med sina kunder. 1 fter en marknadsanpassning 2002 har Sigma idag ca 850 anställda vid ett 20-tal dotterbolag. 2 Integra har ingått i Sigma koncernen sedan 1996 då Integra först blev uppköpta av xallon som i sin tur köptes av Sigma AB. 3 Sigma Integra har idag ca 50 anställda, varav nästan alla är stationerade på kontoret i Malmö, och omsätter ca 60 miljoner kronor. 4 Företaget levererar IT-baserade konsultlösningar för affärssystem, integration, e-handel och nu även inom logistik. 5 Integra är verksam inom området affärssystem och erbjuder det egna affärssystemet Bison som är speciellt lämpat för handels- och grossistföretag, samt utför konsultuppdrag på affärssystemet PRMS och standardsystemet Movex. Den övergripande strategin är att ha en kontinuitet med kunderna. De siktar på att vara en långsiktig samarbetspartner för medelstora och stora företag vad gäller ITbaserad affärsutveckling. Prioriteten är alltid lönsamhet före okontrollerad tillväxt. 6 Som ett led i utvecklingen har Sigma Integra de senaste åren börjat satsa på logistikkompetens och ogistics Intelligence är ett koncept som ingår i denna satsning. 7 1 http://www.sigma.se 2004-10-04 2 Tidningen Summerat num 1 2003 3 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 4 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 5 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 6 Danielsson, ars, Computer Sweden 5 feb 2003 7 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 1

Kapitel 1: Inledning 1.1.2 ogistics Intelligence I (ogistics Intelligence) är Integras framtidskoncept för företag som vill förbättra sin lönsamhet genom effektivare varuförsörjning och logistik. Konceptet ska omfatta såväl tillvägagångssätt som praktisk arbetsmetodik och det ska innehålla ett flertal applikationer för kvantitativa analyser av flöden och lager i sin svit av verktyg. Gemensamt för alla dessa är att de uteslutande och direkt ska arbeta med reella driftsdata från företagens affärssystem. 8 I ska baseras till lika stora delar på handgripliga logistikverktyg som praktiska arbetsmetoder och grundar sig på att företagets egen personal aktivt involveras i utvecklingsarbetet. 9 I s planerade komponenter och en kort beskrivning: Tools - Utgångspunkten för alla I-applikationer Warehouse - Aktivitetsanalys för lagret Costing - Costing av sändningar Stockpoint - Materialflödesoptimering Masterplan - Huvudplanering Supplychain - Konsoliderad flödesplanering för flera bolag Basic data - Underhåll och revision av parametrar Monitor - Operationell uppföljning apal - Flödes- och lageranalys 10 8 Intervju Anders Hjelset, fortlöpande samtal 9 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 10 http://www.integra.sigma.se 2004-10-04 2

Kapitel 1: Inledning ndast Stockpoint är idag så långt kommet i utvecklingen att tester kan göras på kund. Det är nu vårt jobb att initiera arbetet med I Costing, medan övriga komponenter fortfarande är på planeringsstadiet, se figur 1.1. Warehouse Stockpoint Costing apal I Tools Masterplan Monitor Basic data Supplychain Figur 1.1: I s planerade komponenter 1.1.3 I Tools I Tools är en databas som är utgångspunkten för alla I s applikationer. Databasen tar först hjälp av I Scope, som är ett integrerat verktyg för urvalsgenerering av data, för att välja ut relevant information. Informationen hämtas från kundernas affärssystem och struktureras om på ett för I lämpligt sätt. 11 1.2 Problemformulering Med utgångspunkt i det uppdrag vi ställts inför har vi identifierat följande problemställning: Hur kan en flexibel och generell modell utformas för kalkylering och benchmarking av olika transport- och hanteringsalternativ? 11 Intervju Anders Hjelset, fortlöpande samtal 3

Kapitel 1: Inledning 1.3 Syfte Det övergripande syftet är att leverera en grund för vidareutvecklingen av verktyget I Costing, men kan även brytas ner i att: Analysera vilka moment som vanligtvis förekommer i ett externt logistiskt flöde. Undersöka vilka resurser dessa moment tar i anspråk samt hur deras förbrukning påverkas. Upprätta kalkyler för kostnader och ledtider. Fastställa erfliga driftsdataunderlag. Utveckla ett verktyg för att skräddarsy kalkyleringen efter varierande flöden. Inleda arbetet med ett användargränssnitt för ett komplett verktyg. Ge förslag på lämpligt handhavande av I Costing. 1.4 Vision Att skapa en flexibel modell som, implementerad med lämplig programvara, kan analysera och dynamiskt simulera resursbehov och kostnader för administration, fysisk hantering och transport av kund. 1.5 Avgränsningar I uppgiften ingår att fastställa de teoretiska förutsättningarna för det kommande verktyget I Costing. Däri ingår inte att leverera den färdigställda programvaran för kommersiellt bruk. I uppgiften ingår att utreda vilken indata I Costing behöver, inte hur dessa data samlas in eller beräknas. 1.6 Målgrupp Rapporten riktar sig i första hand till vår uppdragsgivare Sigma Integra AB, men även till Frigoscandia Distribution AB samt studenter med ekonomi- och logistikintresse. 4

Kapitel 1: Inledning 1.7 Disposition & läsanvisningar Rapporten är uppdelad i två delar. I sin helhet beskriver den vårt arbete i detalj från förberedande fältstudier fram till vårt förslag på hur verktyget I Costing ska utformas. äsare som framförallt är intresserade av själva lösningen till problemformuleringen kan med fördel prioritera del II. Anledningen till att rapporten skiljer sig något från den traditionella strukturen av en akademisk rapport är att vi inte tycker att denna kapitelindelning lämpar sig i vårt fall. Skulle våra kapitel trots allt delas in efter den formella rapportstrukturen så kan kapitel 4 betraktas som empiri medan kapitel 5, 6 och 7 utgör analysdelen. Slutsatsen återfinns i kapitel 8. Nedan följer en kort beskrivning av innehållet i varje kapitel. Del I Del II Kapitel 1: Inledning I detta kapitel redogörs för arbetets bakgrund, dess allmänna riktlinjer och mål, samt disposition och läsanvisningar. Kapitel 2: Metod I detta kapitel föras projektets arbetsgång samt hur vi gått tillväga för att uppnå syftet. Kapitel 3: Teori I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning av, för arbetet, relevanta teorier. Kapitel 4: Processkartläggning I detta kapitel redogör vi för vårt processkartläggningsarbete på Frigoscandia samt för analys och generalisering av våra observationer. Kapitel 5: Kalkyler I detta kapitel definieras kalkylerna för de segment som identifierades under processkartläggningen och som utgör huvudkomponenterna i I Costings kalkyleringsfunktion. Kapitel 6: Modellen I Costing I detta kapitel presenteras verktygen för, samt principen bakom modellering och simulering av ett önskat flöde. Kapitel 7: Att använda I Costing I detta kapitel föreslås en övergripande metodik för arbetet med det färdiga verktyget I Costing, med ingående granskning av vissa moment. Kapitel 8: Slutsatser I detta kapitel diskuteras hur väl lösningen uppfyller målsättningen samt hur den skulle kunna utvecklas till en programvara. Kapitel 9: Källförteckning 5

2 Metod I detta kapitel föras projektets arbetsgång samt hur vi gått tillväga för att uppnå syftet. 2.1 Val av ämne I vårt letande efter ett intressant och utvecklande examensarbete så fastnade vi tidigt för Sigma AB. Vi hade båda kommit i kontakt med Sigmakoncernen i olika sammanhang, såsom vid arbetsmarknadsdagar och personliga kontakter, och fått ett positivt intryck. När vi studerade Sigma Integra AB:s företagsbeskrivning såg vi att flera av de vetenskapliga ämnesområdena stämde väl överens med vår utbildningsprofil och kärnverksamheten med affärssystem verkade intressant. Dessutom kunde vi konstatera att Integra nyligen påbörjat en satsning på logistik, vilket vi båda fördjupat oss i under slutet av vår utbildning. Tillsammans med Sigma Integra bestämdes att vårt exjobb skulle utreda det nya verktyget I Costing, ett verktyg som ska utvecklas från grunden. 2.2 Projektets arbetsgång Initialfasen av vårt projekt bestod av att skapa en projektbeskrivning med avgränsningar som alla våra tre intressenter (unds Tekniska Högskola, Sigma Integra och Frigoscandia Distribution) var nöjda med, samt, för våran del, att skapa en övergripande förståelse och en insikt om hur projektet skulle angripas. Därefter startade processkartläggningen av Frigoscandias produktflöde, och då främst deras flöde till USA. Detta för att kunna lokalisera vilka processer som innefattas i ett logistiskt flöde och vilka kostnadsdrivare dessa processer har. ftersom vi inte kunde studera de delarna av Frigoscandias USA-flöde som bedrivs i USA så har vi även tittat på Staffanstorpslagrets hantering av varor ämnat till bland annat Tyskland. Detta eftersom lagerhanteringen i Tysklandsflödet kan likställas med den som sker i USA. Processkartläggningen har gjorts så detaljerad som möjligt, inom ramarna för projektbeskrivningen, för att kunna legitimera de förenklingar vi har gjort i den generella modellen. 6

Kapitel 2: Metod När processkartläggningen blivit har vi kategoriserat delprocesserna för att kunna göra en lämplig indelning som grund till kalkylerna. Därefter tog arbetet med kalkylerna vid, vilket vi valt att angripa genom att leta resurskostnader, resursdrivare, aktivitetskostnader och aktivitetsdrivare i Frigoscandias USA-flöde. Parallellt med upprättandet av kalkylerna gjorde vi en egen ene modell där vi kunde göra ett test av en typ från ett av IKA-varuhusen i USA. Detta framförallt för att lokalisera brister i våra kalkyler. xjobbet har inte innefattat utvecklingen av en fungerande programvara utan endast underlaget för denna. Som sista del har vi sammanställt underlaget för vår modell, färdigställt vår akademiska rapport och redovisat resultatet för våra tre intressenter. För en övergripande bild av projektets olika faser se figur 2.1. Utveckla modelleringsverktyg för att skräddarsy flödeskalkyler Sammanställa generell modell Sammanställa rapporten Projektets uppstart på Sigma Definiera & avgränsa uppdraget Förståelse, Metodik, söka teori ngagera Frigoscandia Knyta kontakter Identifiera kostnader & kostnadsdrivare. Upprätta segmentkalkyler enligt teorin om ABC-kalkylering Generalisera kalkylerna och validera dem hos Frigoscandia Processkartlägga Frigoscandias USA-flöde Identifiera karaktäristiska, återkommande processer och segment Skapa generell processkarta Figur 2.1: Projektets olika faser 7

Kapitel 2: Metod 2.3 Angreppssätt Det finns två huvudsakliga angreppssätt inom utredningsarbete, deduktiv och induktiv metod. Dessa två förfarande utgör de två huvudsakliga och motsatta strategierna i vetenskapligt arbete. Det går inte att hävda att det valda angreppssättet är det enda rätta, men vi kan bedöma hur väl det stämmer överens med vår situation och hur väl det svarar mot vårt syfte. Det deduktiva tillvägagångssättet är det mest använda sättet, där utgångspunkten är att generella principer från teorin testas i praktiken. Resultatet uppnås genom analyser av observationer och logisk slutledning. Helt motsatt är det induktiva tillvägagångssättet som utgår från skilda fenomen och observationer för att ansluta till befintliga teorier eller modeller. 12,13 Vi har valt att kombinera dessa två angreppssätt och följa en abduktiv ansats. n sådan ansats innebär att ett enskilt fall tolkas utifrån ett mönster som är övergripande och hypotetiskt, om det visar sig fungera så kan det användas som en föring av fallet ifråga. Tolkningen av resultatet bör därefter bestyrkas och jämföras med andra fall. Det tillkommer dessutom nya moment i användandet av den abduktiva ansatsen. Under arbetets gång utvecklas dels det empiriska tillämpningsområdet successivt men även teorin justeras och förfinas, vilket förhoppningsvis leder till en ökad problemförståelse. 14 2.4 Undersökningsmetod Det finns generellt två metoder att arbeta utifrån, en kvalitativ och en kvantitativ metod. Vilken metod som väljs är beroende på vilket resultat som önskas uppnås med arbetet. Det kvalitativa angreppssättet syftar till att skapa en djup förståelse om ett fåtal undersökningsenheter, medan den kvantitativa metoden syftar till att få en övergripande förståelse över ett stort antal undersökningsenheter. Det kvalitativa angreppssättet är en iterativ metod där tonvikten skjuts från hårddata, som matematik och statistik, till mjukdata, vilket gör det ene att se vilken information som behöver kompletteras. Det blir inte, som i den kvantitativa metoden, ett arbete med siffror utan istället mer en tolkning av informationen och betoningen är förståelse snarare än föring. 12 Backman, J, Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur und 1998 13 riksson, Wiedersheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 14 Alvesson M, Sköldberg K, Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Studentlitteratur und 1994 8

Kapitel 2: Metod Till skillnad från den kvalitativa metoden så lägger alltså den kvantitativa metoden tonvikten på siffror och statistik. Mätmetoderna är formaliserade och hårt styrda från forskarens sida. Den statistiska mätmetoden spelar också en stor roll i sammanhanget eftersom det framförallt är hårddata som bearbetas och analyseras. Meningen är att analysen av dessa hårddata ska kunna svara på det huvudsakliga målet vilket är att föra de företeelser som utreds. 15 Vår undersökningsmetod måste sägas vara kvalitativ eftersom vi har utfört våra studier på ett enskilt företag och dessutom huvudsakligen på ett av deras flöde, om än ett stort sådant. Med hjälp av vår processkartläggning har vi fått en djup förståelse av hur distributionen sker till USA, i Frigoscandias fall, och vilka delar som ingår i ett logistiskt flöde. Även våra intervjuer har genomförts med en kvalitativ metod, vilket vi kommer att gå djupare in på nedan. 2.5 Insamling av data Det finns framförallt två kriterier att skilja mellan i arbetet att samla in de data som behövs. Kvalitativa och kvantitativa data Primära eller sekundära data Begreppen kvalitativt och kvantitativt har vi redan behandlat. Det som skiljer primärdata och sekundärdata är vem det är som ursprungligen samlat in den. 16 2.5.1 Primärdata Primärdata är data som man själv måste samla in. Det finns huvudsakligen tre tekniker att använda sig av: observationer, enkäter och intervjuer. Det finns ett antal faktorer som påverkar valet av insamlingsteknik. Som exempel på faktorer som inverkar kan det nämnas: problemets karaktär, hur många observationer som krävs och vilka resurser som finns tillgängliga. 17 Observationer kommer främst till användning vid studier av slutna system med hög stabilitet och kontinuitet, vilket inte har lämpat sig särskilt väl för vårt arbete. Inte heller enkäter passade för vår del då det framförallt används vid insamlandet av hårddata genom standardiserade frågeformulär. Vi valde därför att använda oss av det återstående alternativet med intervjuer, vilket passade bra då vi ville skapa en djup förståelse av logistiska flöden. Den primärdata som används i uppsatsen är alltså främst baserad på enskilda intervjuer. De enda observationerna vi har gjort 15 Holme, I.M & Solvang B.K., Forskningsmetodik, Studentlitteratur und 1997 16 riksson, Wiedersheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 17 riksson, Wiedersheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 9

Kapitel 2: Metod har skett på Frigoscandia i Staffanstorp, där fick se hur lagerhanteringen sker på deras fryslager. 2.5.2 Sekundärdata Sekundärdata är i motsats till primärdata material som samlats in av andra personer. Det material som klassas som sekundärdata i denna rapport är de böcker som vi använt till detta kapitlet och till teorikapitlet, samt den information vi hämtat från och Internet. 18 2.5.3 Intervjuernas utförande Vi baserade våra intervjuer på en generell, övergripande mall som vi mestadels använde som ett stöd för att få svar på våra nyckelfrågor, se bilaga 1. Metoden kan alltså sägas vara kvalitativ och de intervjuade hade själv möjlighet att påverka intervjuns innehåll inom ramarna för undersökningen. Vår del i intervjuerna bestod mest av att framföra inom vilka områden vi saknade information och sedan försöka styra intervjuerna åt det hållet vi ansåg vara mest önskvärt. Vår målsättning var hela tiden att låta de intervjuade få tala fritt för att undvika allt för styrda svar, men då relevanta delar berördes så ställde vi följdfrågor. 2.5.4 Databearbetning ftersom vi mestadels fått vår information genom intervjuer så har stora delar av vår tid gått åt till att bearbeta informationen vi fått under dessa. fter varje intervjutillfälle har vi satt oss ner och diskuterat vad som sagts och hur vi ska använda informationen som framkommit. I början av arbetet lades mest energi på att få fram en korrekt processkarta för att, under arbetets gång, övergå till att komplettera processkartan och utarbeta våra kalkyler. För att undvika faktafel så kontaktade vi intervjupersonerna antingen per telefon eller via e-post efter varje sammanställning, detta för att möjliggöra korrigering av felaktigheter och för att ställa kompletterande frågor. 2.6 Fallstudie Fallstudier definieras som en undersökning av ett fåtal objekt i en mängd avseende. Undersökningen sker på en mindre grupp där vikten läggs på helhetsperspektivet för att införskaffa så mycket information som möjligt. För att möjliggöra detta sker informationsinsamlingen bland annat genom intervjuer, observationer och dokument. Fallstudier görs ofta, och med fördel, i respondentens naturliga miljö. 18 riksson, Wiedersheim-Paul, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 10

Kapitel 2: Metod Inom fallstudier finns det två grundsyner, nomotetisk och ideografisk. Den nomotetiska synen ser utredningen som ett sätt att bidra till allmänna lagar, medan den ideografiska modellen ser fallet mer som ett isolerat fenomen eller en engångshändelse. n fallstudie blir en avvägningsfråga mellan bredd och djup. Studeras endast ett fall så fås en djup och detaljrik studie, men risken är då att den blir allt för situationsspecifik. På samma sätt, fast med omvänd verkan, fås ett brett underlag om väldigt många fall studeras. Med andra ord är det ett viktigt val som måste tas tidigt under arbetets gång. 19,20 Som tidigare nämnts har vi i detta arbete valt en kvalitativ fallstudie där vi utgår från vårt fallföretag Frigoscandia och studerar framförallt deras USA-flöde ingående. Detta har gett oss en djup förståelse för Frigoscandias materialflöde och det gav oss också möjligheten att på ett legitimt sätt kunna förenkla detta till ett mer generellt flöde. 2.6.1 Val av fallföretag Valet av fallföretag gjordes av våra handledare på Sigma Integra. Frigoscandia är sedan tidigare kund till Sigma Integra och har fungerat perfekt som fallföretag i vårt projekt eftersom de kunde tillhandahålla ett brett underlag för våra studier. Vi har studerat flödet från underleverantörerna, via tredjepartslogistikföretaget Frigoscandia, till IKA:s varuhus i USA. Frigoscandias flöden är väldigt stora och innefattar dessutom samtliga transportsätt, även om flygtransporter endast används i nödfall. Detta har passat bra då vår målsättning har varit att skapa en så generell modell som möjligt. n annan aspekt är att vi fått tillgång till lämpliga intervjupersoner på Frigoscandia. Genom arrangerade möten har vi fått intervjua personer som haft god inblick i de eftersökta processerna. 2.7 Validitet och reliabilitet Validitet kan definieras som ett mätinstruments förmåga att mäta det den är avsedd att mäta, eller att överensstämmelsen mellan den teoretiska referensramen och empirisk data är god. Med andra ord kan en valid mätning sägas vara fri från systematiska fel. 21 19 riksson & Wiedersheim-Paul, F, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 20 Holme, I.M & Solvang B.K., Forskningsmetodik, Studentlitteratur und 1997 21 riksson & Wiedersheim-Paul, F, Att utreda, forska och rapportera, iber ekonomi Karlshamn 1991 11