Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson
Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Metylfenidat-användning i befolkningen 2013 10-17 år 18-24 år Män Kvinnor Män Kvinnor 4,3 % 1,7% 1,5% 1,3%
Men när det gäller psykiatrins verkliga mjölkkor, ADD och ADHD, är det lättare att hålla sig för skratt. Dessa tillstånd sprider sig som en gräsbrand, också i Sverige. Dagliga doser av hårda amfetaminliknande droger till barn har på några år blivit okontroversiellt... ADD-ADHD kom till på ett sammanträde... Denna humbug hade inte kunna slå igenom Psykiatrin, som länge var en bisak för läkemedelföretagen, badar i anslag och donationer
Problem/kontroverser/kunskapsluckor Diagnostik/förekomst Långtidseffekter Utveckling av beroende Behandling av beroende patienter Felanvändning/missbruk/mulitfarmaci Läckage
Praxisundersökning Diagnostik och behandling av ADHD hos vuxna Vuxenpsykiatrin Hösten 2010 23% Svarat 77% Ej Svarat Svarat: 299 Ej svarat: 87
Hur lång är väntetiden ungefär till utredning/diagnostik? 100 90 80 70 60 50 95 82 84 Mindre än en månad 1-3 månader 3-6 månader 40 30 20 10 15 8 Mer än 6 månader Ej svarat 0
Hur många timmar tar en utredning på er klinik? 120 100 107 98 80 60 40 67 1-2 timmar 2-10 timmar 10-20 timmar Mer än 20 timmar Ej svarat 20 0 2 10
Slutsats Instrumenten för diagnostik av ADHD bör undersökas bättre liksom hela den diagnostiska processen Användandet av diagnostiska instrument bör ske på ett strukturerat och utvärderingsbart sätt. Vi har utvärderat 15 diagnostiska instrument som används i Sverige för att identifiera ADHD. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för samtliga. Diagnostiska instrument tillsammans med övriga utredningsmetoder är en del i processen för att identifiera ADHD. Det finns inga studier som utvärderar hela den diagnostiska processen.
Ofta så kallad samsjuklighet Beteendestörning Trotssyndrom Missbruk Specifika inlärningsproblem/dyslexi Tourette/tics Autismspektrum Depression Ångesttillstånd Sömnproblem Fetma Motoriska problem (DCD, DAMP )
Ger icke-farmakologiska behandlingsmetoder symtomlindring avseende kärnsymtom vid ADHD? Ickefarmakologisk behandling Vi har utvärderat 30 behandlingsmetoder Exempel på utvärderade metoder Datorbaserade metoder för att förbättra arbetsminnet Föräldrastödsprogram Kognitiv beteendeterapi Kosttillskott: Omega-3-/Omega-6-fettsyror Multimodala behandlingsinsatser Lärarstöd
Slutsats Ickefarmakologisk behandling Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel, används idag, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader måste förbättras Vi har identifierat 30 olika behandlingsmetoder som används vid ADHD. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av samtliga dessa är otillräckligt. Men kognitiv beteendeterapi kan ha effekt när det ges som tilläggsbehandling till vuxna med ADHD som har kvarstående symtom trots läkemedelsbehandling. Detta måste dock bekräftas i oberoende studier.
Lättare orka med vardag. Lättare fokusera och koncentrera. Lättare ta tag i saker och slutföra saker. Lättare hålla koll på tankemyllret. Kommer lättare ned i varv, somnar lättare och sover bättre. Det har även hjälpt mig med att inte vara lika impulsiv och ettrig, så jag har lyckats ta körkort. Jag hinner tänka mig för innan jag gör något tokigt. Jodå, mer koncentrerad och lugnare och folk som sett mig utan medicin och med medicin upplever mig lugnare och trevligare med medicin.
Påverkar centralstimulantia-behandling av ADHD under barndomen risken för substansmissbruk/beroende i vuxen ålder? Det behövs fler långtidsstudier för att säkert bedöma om risken för missbruk/beroende i vuxen ålder påverkas hos personer som behandlas med centralstimulerande ADHDläkemedel som barn. Kunskapsluckor
Finns det vetenskapligt stöd för läkemedelsbehandling (atomoxetin, metylfenidat) av ADHD vid samtidigt substansmissbruk/beroende? För att kunna besvara frågan om det går att läkemedelsbehandla ADHD hos personer med samtidigt missbruk/beroende, behövs större studier med högre doser, större flexibilitet i doseringen och en längre behandlingstid än vad som hittills prövats. Kunskapsluckor
Psykofarmakabruk utöver metylfenidat 2011 25-64 år Antidepressiva 30-50% Ångestdämpande medel 17-28% Sömnmedel 24-40% Analgetica (opioider) 10-31% Socialstyrelsen okt 2012
Har ni erfarenhet av att patienter delar med sig eller säljer tabletter till andra? 180 160 166 140 120 100 80 78 Ja, ett vanligt problem Ja, ovanligt, men det förekommer Nej 60 40 20 0 26 14 Ej svarat
Ökad kunskap - bättre stöd! Nationella riktlinjer angående diagnostik - basutredning? Sammanhållen diagnostik/behandling/stöd Individualiserad behandling/stöd Sammanhållen psykofarmakologisk behandling FoU om risk att utveckla beroende/missbruk vid CS-behandling FoU om behandling av ADHD vid missbruk FoU angående Atomoxetins roll; Förstahandpreparat? Kombinationsbehandling! FoU angående risk för läckage/spridning av CS-riskminimering!