Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson



Relevanta dokument
Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Utmaningar vid palliativ vård

Palliativregistret - värdegrund

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Palliativ vård ett förhållningssätt

Medicinsk vårdplanering VPL

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

God palliativ vård state of the art

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Att få med läkarna på tåget

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Vård av äldre i livets slut

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Validand och valideringshandledare

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Vägledning för en god palliativ vård

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Defini on pallia v vård

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Säkerhet, roller och riktlinjer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Anhörigstöd i socialförvaltningens boende

Min vårdplan introduktion och manual

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Mediyoga i palliativ vård

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Etikdokument för personligt ombud

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

VÅRD VID LIVETS SLUT PALLIATIV VÅRD

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Bemötande aspekter för nyanlända.

Palliativregistrets värdegrund

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Samtal med den döende människan

Palliativt förhållningssätt

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Palliativt förhållningssätt

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Validand och valideringshandledare

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Reviderad

Transkript:

Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av kroppsliga symptom Kris (livsfrågor aktualiseras) Belastning på närstående 2

Vad behöver den svårt sjuke? (och den närstående!) omvårdnad rehabilitering patient & närstående psykosocialt stöd medicinska insatser 3

4

Den palliativa vårdens värdegrund Närhet Helhet Patient/närstående Kunskap Empati 5

människovärdesprincipen inte skada göra gott autonomi rättvisa 6

Vardagsetik Medicinsk fråga: Vad kan jag som vårdare göra? maximal vård Etisk vardagsfråga: Vad bör jag som vårdare göra av det jag kan göra? optimal vård 7

Målsättning med vården - vårdplan Bra löparskor och pålitlig kompass. Vad hjälper det om jag inte vet vad som är upp och ner på kartan?! Katarina Mazetti ur Grabben i graven bredvid 8

Skäl att behandla Att återställa hälsa? Att se om och hur det går? Att minimera lidande? Att maximera livskvalitet? Att förlänga livet? Att förhindra döden? Därför att vi förnekar döden? Ju längre ner på listan, ju längre bort från patient och närmare oss själva 9

Behandling - för vems skull? Patienten? Närstående? Andra människor? Läkaren? Personalen? Traditionen? Säkerhet? 10

11 Symtomlindring i vid bemärkelse

Symtomens dimensioner Social Existentiell Psykisk Fysisk 12

Symtomens dimensioner forts Existentiell Fysisk Social Psykisk 13

Symtomlindring med helhetsperspektiv smärta ur olika dimensioner (total pain) Fysiskt lidande Nociceptiv eller neurogen smärta Andra symtom Biverkningar av behandlingar Emotionellt lidande Ångest/oro Depression Stress Total smärta Socialt lidande Isolering Oro för närstående Ekonomi Existentiellt lidande Meningslöshet Övergivenhet Andliga behov 14

15 Kommunikation och relation

HSL 2 Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd de metoder för undersökning vård och behandling som finns sina möjligheter att välja vårdgivare vårdgarantin 16

HSL 2 forts Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. undantaget hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen samt patientsäkerhetslagen. 17

18 Teamarbete

Vårda med framförhållning Förutser vårdförlopp - ligger steget före symtomen Skapar - trygghet - samarbetsmöjligheter med vårdgivare och anhöriga Prioriterar de svårast sjuka 19

Vårda momentant Tillräckliga framförhållningsstrategier saknas Försöker göra så gott man kan för stunden och söker tillfälliga lösningar. 20

Vårda stagnerat Trötthet eller uppgivenhet präglar, gör knappt vad som förväntas Undviker förändringar och avstår ofta från aktiva vårdåtgärder. 21

22 Närståendestöd

De sex S:en Självbild Självbestämmande Sociala relationer Symtom Sammanhang Strategier 23

Kronisk sjukdom - funktionsnivå tid t ex cancer Hög Funktionsnivå Cancer Död Många pat. har ett förhållandevis gott allmäntillstånd och funktionsnivå en tid När cancersjukdomen tar överhand sker en snabb avtackling som leder till döden Låg Kort period med snabb avtackling Tid Efter Lynn J, Adamson DM 24

Kronisk sjukdom - funktionsnivå tid t ex hjärt- och lungsvikt Hög Funktionsnivå Hjärt och lungsvikt Död Långvarig funktionsbegränsning med skov av försämring Förhållandevis lång tids överlevnad Perioder med allvarlig försämring där döden kan komma snabbt Låg Tid Långvarig funktionsbegränsning med episoder av försämring Efter Lynn J, Adamson DM 25

Kronisk sjukdom - funktionsnivå tid t ex multisjuka äldre, framskriden demens, funktionsbegränsande stroke Långvarig avtackling Hög Funktionsnivå Multisjuka äldre och framskriden demens Hög ålder Allmän skröplighet med multisjukdom Låg Långvarig avtackling Tid Efter Lynn J, Adamson DM 26

vård av obotbar sjukdom palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunkt rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet 27

Definitioner (SoS:s termbank) Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande Brytpunktssamtal Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål momentana proaktiva 28

Att inte identifiera livets slutskede. Sjukvårdens möjligheter och beredskap för tröst har inte ändrats på 40 år. Genuin tröst har till stor del ersatts av halvutsagda löften om medicinska möjligheter att trolla bort döden. Men det är bara dålig teater» Johannes Järhult Läkartidningen 2009:106(9) 565-568 29

Brytpunktssamtalet varför? Ändring av målsättning med vården Förklara innehållet med den palliativa vården, vad man kan göra och inte göra Skapa delaktighet och valfrihet i vården möjligheter att förbereda sig Var, hur och med vilket livsinnehåll patienten vill leva sista tiden av sitt liv Etablera tydliga kontaktvägar Samtalet en vägledning och ett möte Skapa förutsättningar för teamet att ge rätt vård 30

Tidpunkt för samtal (Hancock et al) Vid livshotande, avancerad och progressiv sjukdom Vid förändring av tillståndet Vid behandlingsbeslut Vid orealistiska förväntningar Vid behandlingskomplikationer eller då behandlingen inte fungerar Vid tidpunkt för remittering till palliativ enhet 31

Hinder för brytpunktssamtal Prognostiska svårigheter Kommunikationsutmaning - rädsla Missuppfattningar om sjukdomen - misslyckande Missuppfattning om vård i livets slutskede 0 åtgärd Resursbrister 32

Sharing the darkness (Cassidy S.) Sakta lär jag mig om betydelsen av maktlöshet. Jag möter den i mitt eget liv och jag lever med den i mitt arbete. Hemligheten är att inte bli rädd för den att inte fly. De döende vet att vi inte är Gud Allt de ber om är att vi inte överger dem. 33

Principer för god död (BGS) Att veta när döden kommer och förstå vad som kan väntas Att behålla kontrollen över vad som sker Att få behålla värdighet och integritet Att ha kontroll över symtom Att ha valmöjligheter Att få andliga och religiösa behov tillgodosedda Att ha rätt till palliativ vård, oavsett vårdgivare Att ha kontroll över vilka som är närvarande 34

Principer för god död forts Att ha möjlighet att sätta upp direktiv Att ha tid att ta farväl Att få dö när det är dags 35

Den palliativa vårdens värdegrund Närhet Helhet Patient/närstående Kunskap Empati 36

Till eftertanke Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag finna henne där hon är och börja just där Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår 37

Till eftertanke Sören Kirkegaard Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne 38

Till eftertanke Sören Kirkegaard All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon 39