Järnväg 1. Bakgrund 2. Järnvägens karaktäristiska egenskaper 3. Järnvägens roll idag 4. Järnvägens naturliga transportsegment 5. Järnvägen och transportpolitiken 6. Järnvägens ekonomiska planering 7. Järnvägens i den fysiska planeringen 8. Järnvägens trafikplaneringsprocess 9. Järnvägens utveckling mot 2015 och med en utblick mot 2020 En föreläsning av Per-Arne Kreitz 2008-11-04 Bakgrund Vikern-Möckelns järnväg - Bruksjärnväg Stavsjö station på 40-talet Elektrifiering Bollnäs Utbyggnad av stambanor Transportmedlens utvecklingsfaser Utvecklingsnivå Höghastighetståg Bilar Flyg Häst och vagn Traditionellt tåg 1870 1950 1980 År 1
Daglig reslängd Dagligt resande 60 50 Distans (km) 40 30 20 10 0 1900 1950 2000 År 2
Karaktäristiska egenskaper Järnvägar Låg friktion Små lutningar Stora kurvradier Liten bredd Hög bärighet Vägar Hög friktion Stora lutningar Mindre kurvradier Stor bredd Samspel fordon-infrastruktur Järnväg Låg friktion Långt reglerad trafikföring Signalreglering Automatiska kontrollsystem Flyg Långt reglerad trafikföring Vägtrafik Hög friktion Reglerad trafikföring Signalstöd Individuella beslut Sjöfart Långt reglerad trafikföring vid hamnar Individuella beslut på öppen sjö 3
Samspel infrastruktur - trafik Järnväg Tidtabeller tågplaner Kapacitetsanalyser Vägtrafik Individuell planering Köer Trängselskatt? Järnvägens roll idag Banverkets ekonomiska resurser 14 000 mkr 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Drift o underhåll inkl reinv och adm Nyinvesteringar LTA-investeringar 4
Resandeutveckling 800 +723 % 700 600 500 400 300 200 100 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Svealandsbanan Ostkustbanan Dalabanan Index 100 = år 1992 +82 % +46 % Källa: Banverkets sektorsrapport Resandet med tåg ökar 6 procent 2001 28 procent de senaste fem åren 5
Godstransporter Miljarder tonkilometer järnväg 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: SIKA/SJ/Wajsman Järnvägens roll viktig i byggandet av framtidens svenska samhälle Tågtrafiken möjliggör resurssnåla och säkra transporter Snabbtågsnät binder samman de stora regionerna Låg energiförbrukning och marginella utsläpp Utbyggd regional tågtrafik ökar tillgängligheten på arbetsmarknaden Effektiv och säker godstrafik som minskar belastningen på vägnätet Allt snabbare på rälsen Shinkansen, Japan 1964: 210-300 km/h TGV, Frankrike 1981: 260-270 270-300 km/h Aldrig har så många åkt tåg i Sverige som i dag. Men när det gäller höghastighetståg ligger Sverige och övriga Skandinavien långt efter flera länder i Europa. ICE, Tyskland 1991: 280-300 km/h AVE, Spanien 1992: 300-350 350 km/h 6
Snabbtågstrafik i Europa Miljarder personkilometer Källa: EU Energy and transport in figures 2007 Höghastighetsnät i Sverige Kostnad: 100-150 Mdr Restid Stockholm Malmö/Köpenhamn: 3 h UIC: s vision 2025 V>250 km/h V>250 km/h planerad 180< v < 250 km/h Andra linjer Källa: UIC 7
Järnvägens naturliga transportsegment Resenärens krav på resan Punktlighet Snabbhet Hög frekvens Lättillgänglig information Prisvärd Marknadsandel tåg - flyg Varför måste vi åka så fort? Ökad hastighet ger kortare restid. Kortare restid ger ökad tillgänglighet till fler arbetsplatser, bostäder, vänner och marknader. Det transportmedel som är snabbast ger nya resmöjligheter och genererar nya resor. Ju kortare restid desto högre marknadsandel för tåget desto färre bil- och flygresor och bättre miljö. Tåget är energieffektivast Nya höghastighetsbanor frigör kapacitet på befintliga banor för ökad godstrafik och regionaltåg. Järnvägssystemet är idag i skriande behov av ökad kapacitet. 8
Funktionella miljöer Utsläpp av koldioxid miljoner ton CO 2 -ekvivalenter 35 30 25 20 15 10 Spårtrafik Luftfart Sjöfart Vägtrafik 5 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Regeringens etappmål 2010 Källa: Naturvårdsverket prognos 2007 MILJÖVÄNLIGASTE SÄTTET ATT RESA KORTA FAKTA Värna om miljön, ta tåget Det X2000-tåget släpper ut i koldioxid på en kilometer, släpper en bil ut efter att ha åkt sju centimeter och ett flygplan efter bara fyra centimeter på landningsbanan. 9
Godsköparens krav på transporten Punktlighet Tillgänglighet Flexibilitet Prisvärd Marknadssegment för godstransporter 40 250000 35 30 200000 25 20 15 Massgods Basmarknad Produktmarknad Servicemarknad 150000 100000 Massgods Basmarknad Produktmarknad Servicemarknad 10 5 50000 0 Miljarder tonkm 0 Varuvärde Järnvägens traditionella tyngdpunkt ligger inom Bas- och Produktmarknad Stora frekventa sändningsvolymer Kombitransporter 10
Mål Järnvägen och transportpolitiken TRANSPORTPOLITISKA MÅL Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö En positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem History BANVERKET S ORGANISATION 1988-2001 2004 Järnvägsinspektionen Banverket Järnvägsinspektionen Banverket Järnvägsstyrel sen Tågtrafikledningen Banverket SJ SJ SJ SJ SJ AB Green Cargo AB Ett 30-tal tågbolag (Järnvägsföretag) Jernhusen AB ASG AB TR EuroMaint AB Swebus Sweferry Unigrid AB Nordwaggon AB TraffiCare AB EU - mål Full konkurrens inom järnvägssektorn Lagstiftning för att öppna marknadstillträde Godstrafik Internationell persontrafik Nationell persontrafik Standardiseringen av tekniska system Signalsystem Certifiering av åkande personal förarbevis Resenärers och transportköpares villkor 11
Ekonomisk planering Anslag (2007): 17 139 Mkr Banavgifter (2007): 565 Mkr BANAVGIFTER, PRINCIPUTFORMING Banavgift = Marginell drift- och underhållskostnad + Externa kostnader (olyckor, föroreningar, buller, trängsel) Långsiktiga ekonomiska planer Inriktningsplan Riksdagsbeslut Åtgärdsplan Regeringsbeslut Satsningsområden i Infrastrukturpropositionen Fortsatt snabbtågssatsning (Nordiska triangeln, Norrlandskusten) Regional- och interregionaltåg Framtidsplan Järnvägen 2004-2015 2015 Godstrafik (ökad bärighet, lastprofil och metervikt, snabbare tåg, mer kombitrafik) 12
Framtidsplan för järnvägen 2004-2015 Sektorsuppgifter för 2 miljarder Drift, underhåll och utbyten för 38 miljarder Uppgraderingar för 107,7 miljarder kr Statsbidrag till regionala spårfordon för 4,5 miljarder 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Återstår Utredningar och marknadsåtgärder Statsbidrag till fordon Blekinge kustbana Citybanan Botniabanan Långt gångna projekt Hallandsås Citytunneln Pågående Fysisk planering Fyrstegsprincipen Ide Förstudie Järnvägsutredning Tillåtlighetsprövning Järnvägsplan Projektering Bygge Trafikstart 13
Behov, idé, efterfrågan Idéskede Förstudie Alternativa lösningar identifieras och prövas översiktligt för att se vilka som är tänkbara De tänkbara lösningarna stu-deras för att se vilka som bedöms genomförbara med rimliga konsekvenser för funktion, miljöpåverkan, ekonomi, teknik etc. De genomförbara lösningarna utreds och utvärderas för att avgöra vilken som ska väljas Den valda lösningen detalj-utformas Idéstudie Lagen om byggande av järnväg Förstudie Plan- och bygglagen Järnvägsplan Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Avvägning mellan allmänna intressen Järnvägsutredning Järnvägsplan Järnvägsutredning Detaljplan Bygglovshandling Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen Trafikplanering 30 Tågbolag men SJ och Green Cargo kör 75 % tågkm Banverket har fått in 40 ansökningar om kapacitet från järnvägsföretag/auktoriserade sökande. Det gäller tågplan 2009, den så kallade T09. Hela 10 järnvägsföretag redovisar gränsöverskridande trafik 14
Kapacitetstilldelning Regleras i lag Processen Möjliga söktillfällen Tidtabellsprocessen och Ad hoc ansökan Ansökningsprocess Sökandes begäran Banverkets förslag Samordning Konfliktlösning Överbelastning Prioritering Prioritering Banverket förklarar banan överbelastad Banverket använder prioriteringskriterier för att lösa konflikterna. De baseras på Samhällsekonomisk effektivt nyttjande av banan och samhällsnytta för kunderna. Varje tågläge har en prioritetsklass A-D beroende på transportuppgift Anslutningar Omlopp Överbelastningsplan Järnvägens utveckling mot 2020/2030 Revidering av framtidsplanen Ny inriktningsplanering Riksdagsbeslut Investeringsanslag gemensamt med väg, flyg och sjöfart Medfinansiering Höghastighetsjärnvägar Planperioden 2010-2021 Åtgärdsplanering Pågår nu Regeringsbeslut i slutet på 2009 15
Revidering av Framtidsplanen 2004-2015 Omvärldsförändringar Stora trafikökningar Punktlighetsproblem, särskilt i storstadsområdena Kostnadsökningar Entreprenad- och materialpriser har ökat cirka 17 procent Ändrat innehåll/omfattning i projekten Ökad efterfrågan har medfört stora punktlighetsproblem Efterfrågan på järnvägstrafik har ökat kraftigt sedan planen togs fram Aldrig någonsin har det transporterats så mycket gods/resande på våra järnvägar Detta medför stora problem med trängsel på spåren, särskilt i storstadsområdena Detta medför i sin tur stora problem med punktligheten, framförallt i storstäderna Innehåll i förslaget till plan (ändrad enligt rapporten) Fördelning av kostnader under planperioden 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 108,8 47,3 32,9 11,0 17,6 Planeringsram Utnyttjat Pågående projekt Nationella projekt Återstående ram 16
Innehåll i förslaget till plan - huvuddrag Höjd transportkvalitet i storstadsregionerna Stockholm / Mälardalen Göteborg / Västra Götaland Malmö / Skåne Utvecklat trafikstråk för gods- och persontrafik längs Norrlandskusten Umeå-Sundsvall-Gävle-Bergslagen Godstrafikstråk Bergslagen Göteborg Väster om Vänern Innehåll i förslaget till plan Nationella projekt, cirka 11 miljarder kronor Trädsäkring (0,5 mdr kr) Teleinvesteringar (BV telenät, 0,8 mdr kr) Utbyten av el- och teleanläggningar (2,8 mdr kr) Nationella satsningsområden (4,5 mdr kr) Miljö Trafiksäkerhet FUD och teknisk utveckling Stationsåtgärder anpassning för funktionshindrade Godsåtgärder bärighet, anslutning till kombiterminaler ERTMS (0,7 mdr kr) Osäkerhetsreserv (1,2 mdr kr) Inriktningsplanering för planen 2010-2019 Järnvägen bidrar till en positiv samhällsutveckling För att klara tillväxten och klimatfrågan måste vi ha effektiva och miljöekonomiska transporter. För att klara att förstora arbetsmarknader måste vi ha snabb och punktlig kollektivtrafik. För att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv måste vi ha flexibla och tillförlitliga tranportlösningar 17
JÄRNVÄGEN 2007 KORTA FAKTA Några pågående projekt Botniabanan Hallandsås Citytunneln i Malmö Haparandabanan Ådalsbanan Västkustbanan Några kommande projekt Citybanan Utbyggnad I Mälardalen Dubbelspår Motala-Mjölby Dubbelspår Göteborg-Trollhättan Ökad kapacitet i Skåne 18
19
Infrastrukturproposionen 2008 Planperiod 2010-2021 Investeringsvolym 217 Mrd investering transportslagsövergripande (Järnväg+Väg+Sjöfart+Flyg) Större andel väg (Förra planen 107 Mrd) Låst i pågående projekt 100 Mrd, 35 Mrd till regioner återstår drygt 80 till nya objekt 64 Mrd Drift och Underhåll av järnväg (136 Mrd DoU Väg) 20