Sida 1 av 16 PODOSHOP FOTHÄLSAN AB Om oss Åkommor och besvär som Du kontaktar Podoshop - Fothälsan för Kontakta oss Fotstatus Inlägg och avlastningshjälpmedel Postoperativa skor och rehab. skor Arbetsskor Butiken Första sidan Nedsjunkna fotvalv (främre metatarsalgi) Åkommor och besvär som Du kontaktar Fothälsan för. Fotens överbelastningsskador Överbelastningsskador kan uppstå då en vävnad utsätts för upprepad normal eller hög belastning, vilket leder till mikroskopiska bristningar och en vävnadsskada. Kroppens försvar mot vävnadsskadan är en inflammatorisk reaktion. Nedsjunkning av främre fotvalvet beroende på belastningsaxeln av kroppens tyngdfördelning. Trycket mot ledhuvudena ökar och ger förhårdnader på fotsulan vilka ger smärtor i framfoten. Detta kan förorsaka förtunning i några av slemsäckarna oftast mellan tredje och fjärde tån och kan ge upphov till en neurologisk klämning (s.k. Mortons neurom). Detta är ett välkänt syndrom som kan orsaka smärtor i främre trampdynan i form av värk med en huggande känsla. Tryck av t. ex. skor ökar smärtan. Denna åkomma är till största delen ärftlig eller åldersrelaterad, men kan även drabba andra personer.
Sida 2 av 16 Medicinska fakta. Metatarsalgi. Smärtor i framfoten är det mest vanliga fotsymtomet. Smärtan orsakas ofta direkt eller indirekt av förändringar i ett eller flera metatasalhuvuden, inte sällan efter försök att lösa patientens fotproblem genom resektion av ett eller flera metatarsalhuvuden. Framför allt reumatiker med förstörda, starkt smärtande MTP - leder har blivit opererade med resektion av samtliga metatarsalhuvuden till småtårna och med debasering av stortån, om även stortåns MTP - led destruerats. Ett så omfattande ingrepp skapar dock problem och förändrar belastningsaxeln, ty tårnas och metatarsalhuvudenas del i stegavvecklingen bortfaller. Problem av detta slag faller under begreppet "kortfotproblem". Se nedan rekommendation och råd i förstahand. Metatarsalgi av Morton's neurom uppstår då interdigitalnerven skadats av att tryckas mot det djupa transversella ligamentet. Resektion av nerven och exstirpation av det bildade neuromet är en åtgärd som tillgrips när patienten har provat med standard pelottsula och bra personlig avlastning och följt nedanstående rekommendation. Tyvärr är det kirurgiska ingreppet med delning av en nerv inte alltid smärtfritt. I hälften av fallen bildas ett nytt neurom och ger smärta som tidigare. En del patienter har felaktigt blivit opererade med plantar snittföring och fått smärtande ärr på fotens belastningsyta. Åtgärd / rekommendationer I första hand bör man tydligt tolka vissa signaler i god tid, typ trötthet och svidande känsla i främre trampdynan och börja med att anskaffa breda skor med mjuk sula, använda tofflor och ej gå barfota inomhus. Vidare rekommenderas att börja i tidigt skede med standardavlastning i form av pelottsula. Om smärtorna och besvären har varit långvariga kontakta oss för personlig avlastning med individuella inlägg och skorådgivning.
Sida 3 av 16 Tillbaka Hälkuddeinflammation (Hälatrofi): Hälkudden är uppdelat i små rum, som innehåller fett och som är omgivna av fasta bindvävsband, vilka fäster mot huden. Inflammation i hälkudden drabbar oftast överviktiga personer, men även barn och ungdomar som har tunna hälkuddar och som använder tunna skor vid hög belastningsaktivitet eller skor med dobbar vid fotbollsspel m.m. Hälatrofi kännetecknas av smärta i hela hälen Smärttillstånd i hälen Behandling: Avlasta med skor med mjuk, sviktande sula och klack på 3 cm och använd till dessa standardhälkudde/och ev. antiinflammatoriska medel. Om detta inte hjälper inom 7-10 dagar kontakta oss. För personer som haft dessa besvär längre än 2-3 månader hjälper endast personlig avlastning. Tillbaka Hälsporre (Plantar faciitis): Fotvalvsplattan (plantaraponeurosen) är ett ledband, som går från hälbenets främre, inre del och framåt, där det samanvävs med ledband vilka fäster i tårna. Hälporre är en inflammation i brosket i nedre delen av hälbenet, som skapar ett tryck på hälkudden och även kan påverka den så kallade flexorsenan (Flexor hallucis longus). Symtom och diagnos Hälsporrebesvär ger ömhet på hälens medialsida, där stortåns del
Sida 4 av 16 av aponeurosen utgår. Smärtan kan komma plötsligt och börjar i hälkudden i en punkt på insidan av hälen och kan sträcka sig mot mitten av fotvalvet och bakre delen av ankeln. Första tecknet är att det gör ont när man tar de första stegen på morgonen eller efter vila. Det finns olika faktorer och orsaker som kan utlösa hälsporre problem. Åldersförändringar, övervikt, plattfothet, kraftig pronation eller tunna hälkuddar ökar risken för att få hälsporre. Diagnosen görs genom anamnes (sjukdomshistoria), medicinsk palpation (beröring) och eventuellt magnetkamera. På bilden ovan ses hur fotvalvsplattan spänns vid avstamp. Det inrutade området anger sätet för inflammationen vid fotvalvsplattans ursprung i hälbenet Behandling: Klassisk standardavlastning i form av hälkudde och ev. antiinflammatoriska medel. Om dessa inte hjälper inom 7-10 dagar kontakta oss för personlig avlastning. Tidig avlastning bör insättas eftersom skadan annars blir svårläkt. Tillbaka Benhinneinflammation (periostit) Benhinneinflammation i t.ex. underbenet är en vanlig åkomma, speciellt bland idrottare som byter underlag vår och höst och som ändrar teknik, skotyp m.m. Intensiv träning på hårt underlag och försummelse av stretching kan ge benhinneinflammation, speciellt vintertid. Löpare som springer på tå eller med fötterna utåtriktade samt friidrottare som använder spikskor kan också få benhinneinflammation. Dålig uppbyggnad av fotvalven kan möjligen bidra till att denna skada uppstår. Symtom: - Vid ansträngning känner idrottaren smärta framförallt på insidan av skenbenet, men även på dess utsida. Vid ökad belastning på kroppsdelen blir smärtan intensivare. - Lokal ömhet och svullnad känns längs den främre, inre skenbenskanten. Åtgärd: Under akutstadiet rekommenderas vila och ev. antiinflammatoriska medel. Den fysiska konditionen kan upprätthållas genom alternativ träning t.ex cykling (utan fotledsrörelser) Vid återgång till löpträning bör byte av underlag
Sida 5 av 16 ske succesivt med anpassad träningsintensitet. Kontakta oss på ett tidigt stadium för avlastning med ortopediska inlägg och skoråd.
Sida 6 av 16 Tillbaka Ledbandsskador i fotleden (stukning eller vrickning) Ledbandsskador i fotleden är en av de allra vanligaste idrottsskadetyperna och förekommer inom de flesta bollsporter, hoppgrenar m.m. Dessa skador kan även drabba motionärer och personer som gär på ojämnt underlag. Skadorna kan i pricip vara totala eller partiella. Varje vrickning som ger upphov till blödning, svullnad och ömhet innebär att fotledens rörelseomfång har överskridits och är därför att betrakta som en ledbandsskada. Upprepade stukningar kan vara ett tecken på överrörlighet. Vid vrickningar är det framför allt fotledens yttre och inre ledband som brister.
Sida 7 av 16 Åtgärd: Nedkylning i akutstadiet. Därefter bör man tejpa eller använda vristbandage (ankelstöd). Om man har lätt att stuka foten kontakta oss för avlastning och korrigering i form av balanserade personliga inlägg. Ledbandsskador i fotleden bör inte nonchaleras. Korrekt behandling av en sådan skada leder till att den drabbade blir helt återställd. En återgång till idrottsaktivitet bör inte ske förrän smärtfrihet, normal rörlighet och styrka i fotleden föreligger. Om instabilitet i fotleden föreligger p.g.a. upprepade ledbandsskador eller efter förnyat våld mot leden kan operation utföras. För att Du skall få tillbaka full funktion i foten och förhindra nya stukningar måste balans, styrka och rörlighet tränas upp i det skadade benet. Se träningsprogrammet! Återgång till träning: Det är viktigt med kontinuitet i träningen och så fort svullnaden lagt sig kan man bedriva alternativ träning, dvs träna hela kroppen och avlasta den skadade foten. För att hålla konditionen uppe kan Du cykla, för att hålla styrkan uppe kan Du styrketräna det andra benet, armarna och bäckenet, och för att träna upp balansen bör Du använda balansbräda 10-15 min per dag. Idrott ställer stora krav på balans, styrka och rörlighet. Du måste träna för att Din fot skall klara dessa krav. Åtgärder för att få tillbaka full funktion i foten och förhindra nya stukningar: Testa Dig själv! Stå på ett ben. Känns det lika säkert på båda benen? Gör mjuka tåhävningar på en fot i taget. Orkar Du lika många? Har Du samma rörlighet i båda fotlederna? Fotfunktionen förbättras gradvis i upp till tio veckor om Du tränar 15 min 3 gånger i veckan, men vanligen tar det inte så lång tid.
Sida 8 av 16 Om Du skulle stuka foten igen: Kom ihåg kyla, högläge och vriststöd! Behåll gärna skon på, eftersom den skapar ett visst tryck. Lägg upp foten högt och ligg så minst 20 min. Dessa åtgärder skall göras direkt efter skadetillfället, och syftet är att förhindra svullnad. Hjälpmedel: Kylspray, ankelstöd och balansbräda. Balansplatta Se vår rekommendation för träning och rehabilitering.
Sida 9 av 16 Hälseneinflammation (akillestendinit) Tillbaka Hälsenebesvär Partiell bristning i hälsenan. Denna bristning uppstår oftast i samband med ensidigt upprepad belastning, ökad träningsmängd, förändring av underlag och olämpliga skor. Den uppförstorade bilden visar hur det efter en bristning eller ett antal upprepade småbristningar kan uppstå inflammatorisk vävnad i det skadade området. Akut inflammation med krasningar (krepitationer) kan förekomma i vissa fall. Skadan kan i många fall vara långvarig på grund av upprepade småskador och överbelastning.
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 10 av 16 Vid akuta inflammationer vila och behandla med kyla och antiinflammatoriska medel. Lyssna på kroppens varningssignaler och reducera träningmångd och belastning. Behandling: Idrottaren eller motionären bör: - i akutstadiet behandla med kyla och antiinflammatoriska medel och vila från träning - använda skor med 3 cm klack med hälinlägg i mjukt sviktande material, helst i silikon. - använda värmeskydd i form av ankelstöd Om detta inte är tillräckligt kontakta oss för personliga, ortopediska inlägg och skoråd. En mycket viktig del av behandlingen är tidig rehabilitering, så snart smärtan är borta, med lätta cirkulationsövningar och stretching. Tidig avlastning bör insättas eftersom skadan annars blir svårläkt.
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 11 av 16 Tillbaka Total bristning i hälsenan: Kroppens senor börjar undergå åldersförändringar (degeneration) redan då man är i 25-30-årsåldern. Förändringarna medför svaghet i senorna men kan i viss mån förhindras eller åtminstone fördröjas genom att man regelbundet ägnar sig åt fysisk aktivitet och stretching. Totala bristningar i hälsenan uppstår vanligen i åldersförändrade senor som utsätts för ökad belastning. De som skadas är ofta idrottare som efter en kortare eller längre tids träningsuppehåll har återupptagit sin träning eller börjat motionsidrotta.
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 12 av 16 Total bristning i hälsenan. Thompsens prov Symtom och diagnos - Intensiv smärta över bristningsområdet i hälsenan. Den skadade kan uppge att "det small till som vid ett pistolskott" eller att han har fått ett slag eller en spark bakifrån i samma ögonblick som smärtan satte in. - Den skadade kan inte gå normalt på foten eller på tå. - Tilltagande svullnad på grund av en blödning, som så småningom kan förorsaka missfärgning av underbenets nedre del samt foten. - Distinkt ömhet över bristningsstället, som ofta är beläget 2-5 cm ovanför hälbenet. - En lucka i senan kan kännas. - Nedsatt förmåga att böja foten nedåt. - Thompsens prov ger positivt utslag. Vid detta prov ligger den skadade på mage med det aktuella benets knäled lätt böjd. Då den undersökande läkaren med ena handen trycker samman det skadade benets vadmuskel böjs foten uppåt (mot taket) om
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 13 av 16 hälsenan är intakt men förblir i utgångsläget om hälsenan är avliten. Behandling: Vid total bristning måste man söka läkare för operation. Tillbaka "Löparknä" (Ileotibialbandsyndrom) "Löparknä" är benämningen på ett smärttillstånd, som är lokaliserat till knäledens utsida och som speciellt drabbar dem som springer eller motionerar ofta och länge. De som har en accentuerad pronation utsätts för större risk att drabbas av denna åkomma. Vid böjning och sträckning av knäleden ansträngs
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 14 av 16 senfästet (tractus ileotibialis), som glider mot utsidan av benet och orsakar en lokal inflammation. Symtomen är en smärta som under löpning ökar succesivt tills fortsatt löpning blir omöjlig. Efter en vilopaus försvinner smärtan tillfälligt, men återkommer om man försöker fortsätta att springa. Löpning i utförsbackar ökar besvären. Åtgärd: Kontakta Fothälsan för avlastning med korrigeringsinlägg och skoråd. I akutstadiet rekommenderas nedkylning och elastiskt knäbandage och ev. värmebehandling.
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 15 av 16 Tillbaka
Fothälsan - Åkommor och besvär#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#halkd#h... Sida 16 av 16 Podoshop - Fothälsan Regeringsgatan 77, 111 39 Stockholm Tel: 08-24 56 90, Fax: 08-4 E-mail: fothalsan@fothalsa