Gödselmål. Gödsel och konstgödsel ökar på tillgängligt mängd näringsämnen, betyder minskad biodiversitet, t ex övergödning



Relevanta dokument
Djurtransporter i Sverige

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting


Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Värderingar om den hållbara maten

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Nonnendagen 16 nov Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Innehåll

Köttindustrin och hållbar utveckling

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

6 Husdjur Husdjur

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

Vass till biogas är det lönsamt?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Christl Kampa-Ohlsson

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Stabil utveckling av antalet djur

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Avloppshantering och miljömålen

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Framtidens kretsloppsanläggning

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Energieffektivisering i växtodling

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Kraftig ökning av slakten av nötkreatur och gris

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

MATAVFALL En del av kretsloppet

Minskad slakt förutom av får och lamm

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Energihushållning i växtodling

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Bilaga 5 Miljöbedömning

Våra kunder och försäljningskanaler

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Bilaga: Beräkningsunderlag

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Mat, miljö och myterna

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Låt hushållssopor bli en resurs.

Vegetation som föroreningsfilter

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Afrika- i svältens spår

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Planering för va-enbruk

Varför återanvända textil?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Kraftig ökning av antalet ekologiska värphöns. Liten ökning av antalet ekologiska nötkreatur. Oförändrat antal ekologiska får men antalet ekologiska

Alltid det svarta fåren!

Transkript:

Klimatmål! Gödselmål? Uno Wennergren Professor Teoretisk Biologi ----------------------------------------------------- Biodiversitet EU klimatförändringar Smittspridning djurbesättningar Sverige EU USA Djurtransporter djurvälfärd HKScan Matematik stabilitet biodiversitet 1

Klimatmål! Gödselmål? Gödselmål Gödsel och konstgödsel ökar på tillgängligt mängd näringsämnen, betyder minskad biodiversitet, t ex övergödning Ända vägen ut är att återanvända gödsel och biogödsel mm in i växtproduktionen. Medför mindre användning av konstgödsel. 100% återanvändning av allt från växtproduktionen medför 0 behov av konstgödsel. Inte rimligt mål. Konstgödsel sannolikt begränsad resurs inom snar framtid. Minska konstgödselanvändning utan att minska på växtproduktion/skördeutfall. Reningsverk biogas anläggningar - certifierade som gödsel 2

Tillgängligt - gruvor Förväntat behov År Konstgödselpriser går upp FN:s millenniemål halvera andel hungriga till hälften 2015 2010 925 miljoner människor är undernärda Undernäring står för hälften av dödsfallen bland världens barn 6 barn per minut dör p g a undernäring 3

Hunger - matproduktion Länder med hungerproblem.som mest 10-30% för låg matproduktion/odling Utvecklingsländer bara hälften konstgödsel jmf med Sverige ger 25% lägre matproduktion/odling. I Afrika bara 15% av konstgödselgivor 75% lägre matproduktion/odling Enligt WHO den absolut viktigaste orsaken till hunger är för dåliga skördar till följd av för lite näringsämnen/gödsel Mest lyckade åtgärden har varit subventionering av konstgödsel (Malawi) Ökad återanvändning av gödsel in i växtproduktion minskar förhoppningsvis konstgödselpriser Projekt även för Pakistan. Förbättrad återvinning av näringsämnen på klotet. 4

Sverige Pakistan 182 miljoner människor 44% av alla barn under 5 år undernärda ej fullvuxna Matematik Datorer Biologi Databaser: Var finns kor grisar människor, Var och hur mycket gödsel finns det Databaser: Var odlar man vad? Var och hur mycket gödsel behövs. Databaser: Var och hur mycket konstgödsel använder man? Räkna ut.. 5

Räkna. Konstgödsel. Hur mycket behövs? Måste man transportera naturgödsel långt? Kan man minska behov av konst-och naturgödsel genom gröngödsling? (ärtväxter kan använda kväve från luften, sedan plöja ner) Om man tar tillvara all naturgödsel räcker det till matproduktionen i Pakistan? Var bör man placera biogas anläggningar? Var bör man placera reningsverk? Hur mycket förluster har vi idag från växtproduktion till gödsel/reningsverk? Jämför foder och livsmedel. Excretion per animal place per year (kg) Pakistan Sweden Animals N P K N P K Dairy cows 49.38 8.62 40.99 117 16 104 Young dairy stock 22.68 3.96 18.82 21 3 28 Bulls and Bullocks 19.88 2.89 13.74 47 8 54 Buffalo 41.5 7.42 34.45 - - - Small ruminants 3.2 0.52 3.98 14 2 19 Horses/mule/asses 23 5.02 28.64 48 9 58 Laying Hens (1Bird) 0.56 0.15 0.14 0.52 0.13 0.17 Other chicken (1 bird) 0.46 0.09 0.12 0.28 0.06 0.11 Turkeys 1 0.22 0.25 0.69 0.24 0.31 Ducks 0.6 0.13 0.15 - - - Stud boars - - - 27 5.8 9.7 Sows - - - 36 10 13 Fattening pigs - - - 11 2.3 4.3 Excretion per human per year (kg) Country N P K Sweden 4.6 0.55 1.3 Pakistan 2.7 0.4 1.5 6

Sweden (kg/ha) Södra Gotland Norra Götland Svealand Norrland Crops N P K N P K N P K N P K Barley (fall) 110 15 32 110 15 32 110 15 32 110 15 32 Barley (Spring) 90 15 32 95 15 32 95 15 32 80 15 32 Grasses/Fo dder 77 13 60 77 13 60 77 13 60 77 13 60 Maize 150 38 95 150 38 95 150 38 95 150 38 95 Oats 85 15 32 90 15 32 90 15 32 90 15 32 Potatoes 125 60 130 125 60 130 125 60 130 125 60 130 Pulses 0 15 40 0 15 40 0 15 40 0 15 40 Rapeseed (Fall) 130 18 30 130 18 30 130 18 30 130 18 30 Rapeseed(S pring) 110 18 30 110 18 30 110 18 30 110 18 30 Rye 110 15 32 115 15 32 115 15 32 115 15 32 Sugarbeat 120 25 45 120 25 45 120 25 45 120 25 45 Triticale 133 15 32 143 15 32 143 15 32 143 15 32 Wheat (Fall) 145 15 32 155 15 32 155 15 32 155 15 32 Wheat (Spring) 150 15 32 150 15 32 150 15 32 150 15 32 Pakistan (kg/ha) Punjab KPK/NWFP Sindh Baluchistan Crops N P K N P K N P K N P K Barley 86 56 86 86 56 86 86 56 86 86 56 86 Linköping Falköping, västergötland 7

Methods Livestock Dense Areas (LDA) Data One million agricultrual blocks 35 thousand livestock farms 1. We analyse these calculations in a scale of a grid (size = 5km*5km) 2. Nutrient balance of the Grid = Nutrientexc.-Nutrientdemand LDA(blue)=LivestockExc>CropsDemand 3. For Pakistan we used district boundaries for these calculations 4. We produced LDA map one for each N, P and K. Behov av gödsel i växtodling Kväve Fosfor Kalium 5x5km rutor. Se föregående slide 8

Fosfor från gödsel och exkreta Gödsel Exkreta Balans inom 5x5 km för Sverige hanterar det 20% av kvävebehovet, 30% fosforbehovet, 50% Kaliumbehovet % av rutorna Kväve Fosfor Kalium 9

Jämförelse med kväve i vattendrag. Kväve från gödsel eller annat organiskt eller från konstgödsel. Hög korrelation med överskott respunderskott. Balans inom 10x10 km för Pakistan hanterar det 50% av kvävebehovet, 34% av fosforbehovet, 84% Kalium Kväve Fosfor Kalium 5x5km. 10

Ett antal beräkningar gjorda och planerade Gröngödsling Foderproduktion inom närområde till djurbesättningar Flytta djurbesättningar Inga djurbesättningar alla vegetarianer Import export Jmf med övergödningsdata i vattendrag Konstgödsel användning inom områden och hur mkt som kan ersättas av naturgödsel mm Planerar att ta in matavfall, foderrester osv. kan då också jmf hur mycket matavfall/foderavfall det är i vegetarisk produktion kontra kött. Osv 11

Transporter -Minimerat körsträckorna mellan rutorna, 8.5 miljoner ton gödsel/rötslam (detta är Sverige) medeltransport är då på 124 km 50% av transporterna är under 66 km 70% är under 166 km Minimera transporterna för fosfor medför att kostnaden för de 8.5 miljton är 5.8 ggr större än konstgödsel för motsvarande mängd fosfor som i de 8.5 milj ton. Samtidigt reduceras kostnaden för kväve och kalium där gödsel läggs och då är kostnaden 1.8 ggr totala konstgödselkostnaden. Notera att om man tar in minskad kostnad för kostnad inom 5x5km rutan så är det billigare med naturgödsel än konstgödsel Notera att om man t ex bara transporterar till de 50% som ligger inom 66km så är kostnad lägre än konstgödsel redan idag Beräkningar gjorda för Pakistan är där ngt bättre pgalägre transportkostnader men fortfarande höga konstgödselpriser Biogas - Var skall de placeras? Tillgång till gödsel Avstånd till växtodling Behov av biogas Hur påverkas kostnad per kg fosfor/kväve/kalium transport Hur mkt kan man reducera vattenmängd Hur påverkar Biogas som ett mellanled transporteffektivitet och kostnad samt övergripande ekonomi för återvinning av näringsämnen 12

Västerviks kommun 13

Allmän strategi att plocka upp av politiker och organisationer- Subventionera användning av natur/biogödsel i västvärlden Minskad eutrofiering Minskade CO2 utsläpp via biogas Lägre priser på konstgödsel vilket minskar hunger och svält i utvecklingsländerna som ett första steg innan man även där återvinner näringsämnen mer effektivt RÄKNA och kvantifiera ger underlag för beslut och teknisk utveckling 14