FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK I VÄSTERNORRLAND

FRAMTIDENS KOLLEKTIV I VÄSTERNORRLAND Regionalt trafikförsörjningsprogram 2020 Beslutad 2012-09-27 Reviderad 2013-09-27 Reviderad 2015-12-18

2 INNEHÅLL INNEHÅLL INLEDNING 3 INLEDNING Inledning...3 1. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft...4 Västernorrlands befolkningsstruktur...4 Arbetsmarknad...6 Utbildning...7 Viktiga målpunkter...7 Västernorrlands infrastruktur...8 Kollektivtrafiken i Västernorrland... 10 2. Framtidens kollektivtrafik... 15 Vision... 15 Övergripande målbilder... 15 Verksamhetsmål och finansiella mål... 15 Mål för god ekonomisk hushållning... 16 Strategiska avgränsningar... 20 Planeringsperspektiv... 20 3. Etapp 2015... 24 Trafik... 24 Infrastruktur... 27 Marknad... 26 Ekonomisk analys... 28 4. Etapp 2020... 30 Trafik... 30 Infrastruktur... 31 Marknad... 31 Tillgänglighet... 32 Ekonomisk analys... 32 5. Den regionala kollektivtrafikens organisation... 34 Kommunalförbundet... 34 Medlemmarna... 35 Länsstyrelsen... 35 Trafikverket... 35 Trafikföretagen... 35 Samtrafiken... 35 Bussgods... 35 Norrtåg... 35 6. Uppföljning och efterlevnad... 37 Direktion och programmet... 37 Kommunalförbundet och programmet... 37 Medlemmarna och programmet... 38 Verksamhetsåret och programmet... 38 Litteraturförteckning... 38 Den 1 januari 2012 började en ny lag att gälla, Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Lagen innebär att det är fritt för trafikföretag att bedriva kommersiell kollektivtrafik och att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Lagstiftningen bygger på EU:s kollektivtrafikförordning (EEG nr 1107/70). EU:s kollektivtrafik förordning reglerar hur samhället kan säkra upp trafik och standard för trafik som kommersiella aktörer inte kan erbjuda. Syftet med lagen är att förbättra kollektivtrafiken gentemot resenären, bland annat genom ökad konkurrens och bättre samordning mellan planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering. Genom ett trafikförsörjningsprogram ska Kollektivtrafikmyndigheten beskriva den politiska ambitionen för kollektivtrafiken i länet. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska ge en samlad bild av vad den regionala kollektivtrafikmyndighetens prioriteringar för kollektivtrafiken i Västernorrland. Lagen ställer också vissa krav på innehållet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 10 Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en redovisning av: 1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. 2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. 3. Åtgärder för att skydda miljön. 4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. 5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. 6. Omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Figur 2: Befolkningstäthet Figur 1: Karta över Västernorrland 4 5 TILLGÄNGLIGHET OCH SOM DRIVKRAFT TILLGÄNGLIGHET OCH SOM DRIVKRAFT ÖRNSKÖLDSVIK ÖRNSKÖLDSVIK SOLLEFTEÅ SOLLEFTEÅ KRAMFORS KRAMFORS KAPITEL 1 HÄRNÖSAND HÄRNÖSAND TIMRÅ TIMRÅ TILLGÄNGLIGHET OCH SOM DRIVKRAFT I scenarioanalysen Från räls till resande presenterades en prognos om vilka förväntade effekter regionen kunde vänta sig av strategiska satsningar på kollektvitrafiken. I rapporten redovisades att en satsning på kollektivtrafik kan innebära 4700 fler invånare i åldern 20 64, 3 400 fler sysselsatta och 1,2 miljard i ökad lönesumma. Den ekonomiska forskningen om regioners och städers utveckling belyser ett antal faktorer som anses centrala för den ekonomiska tillväxten. Exempel på sådana faktorer är tätortsbebyggelse, differentiering och specialisering, tjänstesektorns ökande betydelse för sysselsättningen, regionala innovationssystem och förmågan hos städer och regioner att vara attraktiva och kunna erbjuda invånarna goda livsvillkor. En förutsättning för ekonomisk tillväxt är tillgänglighet. Städers och regioners utformning och planering är därför avgörande hur utvecklingen fortskrider. Kollektivtrafiken skapar förutsättningar för hög mobilitet och tillgänglighet i en region. En möjlighet att på ett enkelt och snabbt sätt transportera sig inom en större geografisk yta medför att möjlighet för sysselsättning och högre inkomst ökar markant. Kollektivtrafikens betydelse för utvecklingen har medfört ett ökat politiskt intresse under de senaste åren. Dessutom har kraven på hållbar utveckling befäst kollektivtrafiken som en viktig förutsättning för regional tillväxt. Viktigt är att planeringen av kollektivtrafiken sker i samklang med den kommunala och regionala samhällsplaneringen. Tågtrafiken i Västernorrland har inneburit att restiderna har förkortats och därmed har den regionala tillgängligheten förbättrats. En stark resandeökning har skett mellan Örnsköldsvik och Umeå och kapaciteten är tidvis bristfällig och behovet av mer trafik är stor under vissa tider på dygnet. Mellan Sundsvall och Härnösand är restiden oförändrad med tåget, ibland är restiden till och med längre än med buss. Vi inte har samma resandeutveckling med tåget i detta stråk som vi haft mellan Umeå och Örnsköldsvik trots att det totala resandet är större mellan dessa orter. Kollektivtrafiken måste tidsmässigt konkurrera med bilen för att vinna marknadsandelar. I den regionala utvecklingsstrategin är att vi 2020 ska vara 250 000 invånare. Under 2014 ökade befolkningsmängden med 905 personer i Västernorrland vilket framförallt berodde på nyanlända. Det är den största befolkningsökningen på 20 år. VÄSTERNORRLANDS BEFOLKNINGSSTRUKTUR I Västernorrland finns den mesta befolkningskoncentrationen utmed kusten. Totalt i länet finns cirka 243 000 invånare, knappt tre procent av Sveriges befolkning, och omfattar 5,3 procent av landets yta. Sundsvall med sina drygt 96 000 invånare är länets största kommun och ligger längst söder ut i länet. Övriga kommuner är Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Befolkningstätheten och hur orterna är uppbyggda har stor betydelse när man ska bygga effektiva transportsystem. I Västernorrland bor de flesta människorna utmed kusten och längs älvdalarna. Längs kusten är befolkningstätheten ungefär som i resten av Sverige, medan Sunds- ÅNGE ÅNGE SUNDSVALL SUNDSVALL Tabell 1: Befolkning sett över tid i Västernorrland (SCB) 1950 1991 2014 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Västernorrland Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Tabell 2: Åldersfördelningen bland invånare i Västernorrland (SCB) 0 17 år 18 64 år 65 år 70 60 50 40 30 20 10 0 Hela Sverige Väster norrland Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT 6 vall/timrå är mer tätbefolkat. I övriga delar av länet är Sysselsättningsgraden inom länet är något lägre än på andra håll i Sverige, 63 procent mot 67 procent. Tydliga so- Östersund. Mittuniversitetet är ledande på distansutbild- Naturen är ett av de viktiga dragplåstren för länets turism. omkring 13 000 studenter. Campus ligger i Sundsvall och BESÖKSMÅL befolkningstätheten lägre än genomsnittet i Sverige. 45 7 procent av människorna i Västernorrland bor utanför de sju största tätorterna. Västernorrland, tillsammans med många andra län i Sverige, står inför en historisk generationsväxling. Fler människor blir allt äldre, men det föds också fler barn. Det innebär att de som är i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Vissa delar av länet har drabbats hårt av utflyttning. Andra har bara vuxit lite i förhållande till andra jämförbara regioner. Att folkmängden har ökat beror framför allt på att människor från andra länder har flyttat till länet. För att befolkningen ska öka i framtiden är Västernorrland beroende av ökad invandring och att flyktingar tas emot på ett bra sätt i kommunerna. Västernorrland behöver fler kvinnor och män som är under 44 år för att åldersbalansen ska bli bättre och för att länet ska utvecklas. Den 31 december 2011 bodde 242 155 cioekonomiska skillnader finns också. Människor som inte är födda i Sverige är oftare arbetslösa i Västernorrland än på andra platser i Sverige. Kvinnor som är födda utanför Sverige är oftare arbetslösa jämfört med män som inte är födda i Sverige. De flesta höginkomsttagarna bor i Sundsvall. Störst skillnad i både medel- och medianinkomst är det i Örnsköldsvik, minst är skillnaden i Sollefteå. Både andel höginkomsttagare och andel låginkomsttagare är lägre Västernorrland än i resten av Sverige. Den disponibla inkomsten det belopp som man kan använda till konsumtion och sparande hos hushållen under 2008 var lägre jämfört med resten av landet: I genomsnitt 164 000 kronor jämfört med rikets 172 000 kronor. De viktigaste inkomstkällorna i Västernorrland har varit skogen och vattenkraften. Det är förklaringen till varför människorna i länet bor just där de bor de har anpassat ningar i Sverige. I Örnsköldsvik har Umeå universitet verksamhet med cirka 350 studenter. I länet finns också kvalificerade yrkesutbildningar och folkhögskoleutbildningar. På orter där det finns universitet och högskolor är utbildningsnivån högre än på andra orter. Det beror på att universiteten och högskolorna sysselsätter många högutbildade samt att det är lättare att få människor att vilja utbilda sig där. Det är också lättare för dessa orter att rekrytera färdigutbildade och att få dem att stanna kvar. Härnösand och Sundsvall har störst andel högutbildade invånare (minst tre år eftergymnasial utbildning), tätt följt av Örnsköldsvik. Ingen av kommunerna har fler högutbildade än riksgenomsnittet som är 23 procent (2009). Mest känt är Höga kusten som kan erbjuda fina landskap, havsbad, vattenfall, skidanläggningar, vandringsleder samt fiske och golfbanor. Höga Kusten utnämndes till världsarv av Unesco år 2000 mot bakgrund av att den har världens högsta landhöjning. Havet utanför Höga Kusten är även en värdefull miljö för växter och djur. Andra viktiga turistmål är de två äventyrsbaden Paradiset i Örnsköldsvik och Himlabadet i Sundsvall. Birsta handelsområde lockar många besökare. Birsta Handelsområde är länets största besöksmål. Bara Birsta City har ca 4,3 miljoner besökare per år varav 60 % kommer från andra kommuner. Under 2010 gjordes 52,4 miljoner övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter i Sverige. Det är en ökning med nästan 1,40 miljoner gästnätter eller knappt 3 procent jämfört med år 2009. personer i Västernorrland. Det var en minskning med 470 sig efter de naturliga förutsättningarna. Om man jämför I Västernorrland erbjuds (2010) 7 754 bäddar jämfört VIKTIGA MÅLPUNKTER invånare jämfört med året innan. Trots att länet har förlorat med andra län kommer en stor del av Västernorrlands med 60 550 bäddar i Stockholm. Kapacitetsutnyttjandet i människor de senaste åren har den negativa utveck- lingen planat ut kraftigt jämfört med hur det såg ut mellan 1995-2001. Beräkningar visar att länet kommer att minska cirka 4 000 personer fram till 2020 om befolkningsminskningen fortsätter. ARBETSMARKNAD exportinkomster från basindustrierna. Därför är det viktigt att det finns ett effektivt transportsystem i länet. De senaste tio åren har industrierna i länet blivit allt mer effektiva, samtidigt som tjänsteproduktionen har fått allt större betydelse. Från mitten av 2000-talet ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn mer än riksgenomsnittet. Den totala sysselsättningstillväxten i länet var dock svagare än på riksnivån. Den positiva tendensen bröts av finanskrisen i världen 2008, som slog hårt mot länets näringsliv, innan vändningen kom hösten 2010. En delförklaring till varför arbetsmarknaden är tuffare i Västernorrland jämfört med resten av Sverige är näringsstrukturen. Utvecklingen i den växande industri- och tjänstesektorn täcker inte nedgången i andra branscher. Andra förklaringar är bland annat att färre får jobb i den offentliga sektorn och att arbetsmarknaden är könsuppdelad. Viktiga arbetsgivare i regionen idag är Hägglunds, SCA och Birsta handelsområde. Birsta handelsområde är norra Sveriges största handelsområde och Sveriges andra största externa handelsområde efter Kungens Kurva i södra Stockholm. Köpstaden har omkring 150 butiker och restauranger SERVICEINRÄTTNINGAR De stora sjukhusen och specialklinikerna ligger ofta i de stora universitetsstäderna. Så är även fallet i Västernorrlands län, där Sundsvall har flest specialistkompetenser. Totalt finns det 383 vårdplatser på länssjukhuset Sundsvall/Härnösand. Utöver länssjukhuset finns även Sollefteå sjukhus som 2011 hade 71 083 besökare och Örnsköldsviks sjukhus hade 113 000 under föregående år. I Umeå som endast ligger 11 mil från Örnsköldsvik finns ett universitetssjukhus med stora vårdmöjligheter. Dessutom går det att åka tåg från Örnsköldsvik till Umeå Östra med endast fem minuters promenad till sjukhuset. I Härnösand finns Sambiblioteket som är ett samarbete mellan Härnösands stadsbibliotek, länsbiblioteket och Mittuniversitetets bibliotek. Närmare 800 personer besöker dagligen biblioteket. procent av dessa bäddar är drygt 25 procent i Västernorrland län, vilket är ungefär som i många andra län. Rikssnittet år 2010 låg dock något högre på knappt 35 procent. Andelen utländska övernattande är lägre i Västernorrland än i riket. Av de utländska besökare som övernattat i Västernorrlands län under 2010 är Norge högst representerat på 27 procent, följt av Finland och Tyskland på 14 respektive 11 procent. Den i särklass största målgruppen under 2010 var affärsresenärer med 57 procent. 28 procent var fritidsresenärer och 9 procent var konferensgäster. ASYLBOENDEN PÅ LANDSBYGD De senaste åren har antalet asylboenden ökat. Det finns lokalbrist i tätorterna vilket medför att många boenden placeras på landsbygden. Migrationsverket ställer krav i upphandling av boenden att det ska finnas kollektivtrafik och ligger på båda sidor om E4. Området är ett viktigt handelsområde för en stor del av södra Norrland. Tabell 3: Mellankommunal arbetspendling 2010 (SCB, Statistikdatabasen) I Västernorrland finns cirka 115 000 arbetstillfällen, de flesta i utmed kusten. Cirka 80 procent av arbetstillfällena finns i Sundsvall, Timrå, Härnösand och Örnsköldsvik. Cirka 50 procent finns i Sundsvall- Timråområdet. De flesta, 60 procent, jobbar i sektorn Privata och Offentliga tjänster. Cirka 25 procent jobbar i Industrin vilket är i nivå med riket. De som bor i den södra delen av länet pendlar främst till Sundsvall. Det är vanligare att människor som bor i Ånge, Timrå och Härnösand pendlar till Sundsvall. Men pendlingsströmmarna i motsatt riktning är också stora. De flesta pendlar mellan Timrå och Sundsvall över 5 500 pendlar i båda riktningarna. Huvudströmmen går i riktning mot Sundsvall. Tabell 3 visar pendling över kommungräns för alla kommuner i vårt län samt Hudiksvall och Umeå. Den största pendlingen finns mellan Härnösand, Timrå och Sundsvall. Statistiken är från 2010, när Ådalsbanan ännu inte var igång. Botniabanan mellan Umeå och Örnsköldsvik öppnade i augusti det året och hade därmed inte fått full effekt. Det är troligt att pendlingen på sträckan Härnösand Kramfors - Örnsköldsvik samt Kramfors Örnsköldsvik Umeå kommer att öka på grund av kortare restider. Sollefteå, Ånge, Timrå och Sundsvall får inte samma restidsvinster som övriga kommuner. I september 2012 utökades trafiken på Mittlinjen mellan Ånge och Sundsvall, något som kan innebära ökat resande med kollektivtrafiken. UTBILDNING Hur bra en region utvecklas beror bland annat på om samhället och invånarna är beredda att förändra och anpassa sig till förändringar. Snabb anpassning och nya idéer och uppfinningar gör det lättare att uppnå ökad konkurrenskraft. En av många viktiga faktorer för att konkurrenskraften ska bli bättre handlar om tillgången till utbildning och forskning. I Västernorrlands län finns Mittuniversitetet med Arbetsort Bostadsort Hudiksvall Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Umeå Hudiksvall 14 589 10 18 9 118 5 1 11 30 Ånge 4 3 742 20 4 298 3 10 28 10 Timrå 18 12 3 576 169 1 538 9 16 13 13 Härnösand 5 25 247 8 658 619 389 121 157 38 Sundsvall 159 375 3 866 1 034 39 944 143 115 174 130 Kramfors 5 3 23 405 78 6 696 307 180 40 Sollefteå 5 5 12 31 43 301 7 423 76 45 Örnsköldsvik 9 11 24 65 108 229 78 23 540 232 Umeå 12 3 22 26 115 29 27 302 51 340 TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT

8 TILLGÄNGLIGHET OCH SOM DRIVKRAFT men inte i vilken omfattning. Det kan innebära att det endast går trafik anpassad och dimensionerad för skolskjutsbehov. Dessutom har kraven på exempelvis kollektivtrafik till boendena minskat när det akuta behovet på boende för asylsökande uppstod under 2015. Kollektivtrafik är oftast den enda möjliga kopplingen mellan boendet och serviceorter. Det finns få försäljningsställen i närheten av asylboenden på landsbygden och vi tillåter inte kontantbetalning ombord i busstrafiken vilket dessutom medför att det är svårt att köpa biljetter. VÄSTERNORRLANDS En väl utbyggd och fungerande transportinfrastruktur är avgörande för regional utveckling och tillväxt. Kollektivtrafiken är också en viktig del för att utveckla det hållbara resandet, både inom och mellan regionerna. De flesta av städerna i länet är länkade till varandra i ett nord-sydligt stråk som består av E4 på vägsidan och Ostkust-, Ådalsoch Botniabanan på järnvägssidan. Genom Mittbanan knyts inlandet samman med kusten och Västernorrland skapar en stark förening med Jämtland. Restiden mellan städerna med bil och buss är alltför långa för att de funktionella arbetsmarknaderna ska kunna fungera. En utbyggd snabbtågstrafik förbättrar möjligheterna för dagpendling betydligt. Järnvägen har mycket stora flöden av gods från norra Norrland och söderut. Järnvägen mellan Gävle-Sundsvall/Härnösand har idag stora kapacitets- och hastighetsproblem. En utbyggnad till dubbelspår gör att arbetsmarknaden blir större och att man kan flytta gods från lastbil till järnväg. VÄGNÄT E4 binder ihop Norrlandskusten med Stockholm, Sydsverige och Europa. Vägen löper parallellt med kusten genom hela länet och passerar Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. E14 går mellan Sundsvall och Östersund och passerar Ånge. Mellan övriga orter går olika riksvägar. De stora gods- och persontransportrafikflödena finns på E4, i de stora pendlingsstråken. Mest trafik är det i anslutning till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. E4 har också två betydande flaskhalsar, E4 genom Härnösand samt E4 genom Örnsköldsvik. Båda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda och resultaten beräknas bli färre svåra olyckor, minskade restider, ökad tillväxt och förbättrad miljö. Utan ny E4 förbi Örnsköldsviks tätort har man svårt att komma tillrätta med de miljökvalitetsnormer som nu överskrids i Örnsköldsviks centrala delar. Men man bör beakta att mycket av biltrafiken på gator och vägar som leder till miljöproblem i tätorter som Sundsvall och Örnsköldsvi skulle kunna minska med bättre och mer tillgänglig kollektivtrafik. Just nu byggs en ny E4 som inte kommer att passera genom Sundsvall utan strax utanför. En lösning som på sikt kommer att skapa en bra och smidig genomfart förbi Sundsvall. Fram tills att nya E4:an står klart kommer kollektivtrafiken att ha en viktig roll att fylla för att minska de trafikproblem som uppstår. JÄRNVÄGSNÄT I Västernorrland finns fyra olika järnvägsstråk som används för persontrafik: Ådalsbanan, Botniabanan, Ostkustbanan och Mittbanan. Stråken närmast kusten med Ostkustbanan och Ådalsbanan/Botniabanan är viktiga för persontrafiken och arbetspendlingen. De är också, tillsammans med Norra Stambanan, viktiga för godstrafiken. På Norra Stambanan, som går igenom delar av Västernorrland, går också nattågstrafiken till norra Norrland, Umeå och Luleå. På sikt kommer nattågstrafiken att trafikera kusten när de största flaskhalsarna där är åtgärdade. Det blir då möjligt att nå orter som Umeå, Luleå och Kiruna på kortare tid. Ostkustbanan, som går från Stockholm till Sundsvall, är ett av Sveriges hårdast belastade spår, speciellt enkelspårsträckan från Gävle till Sundsvall. Stråket är viktigt för de långväga resorna mellan Sundsvallsområdet till Stockholm, men också för de korta pendlingsresorna Gävle-Söderhamn-Hudiksvall-Sundsvall. Ådalsbanan och förlängningen Botniabanan är ett nytt viktigt pendlingsstråk i regionen trots den brist som spåret har mellan Sundsvall och Härnösand och i princip fördubblar restiden på sträckan. Där har det inte tidigare gått dagtågstrafik med hög standard, vilket skapar goda förutsättningar för ett ökat resande. Mittbanan är en viktig koppling till Norra Stambanan och till Östersund och fjällvärlden. Banan går längs Ljungans älvdal och passerar en rad mindre orter i stråket till Ånge. Den är framförallt viktig för arbetspendling. Norra Stambanan, som går en bit in i landet, är viktig för den stora volymen godstrafik som går från Norrland till Svealand, där råvarorna ofta förädlas. Idag körs tågtrafik på Ådalsbanan/Botniabanan med mellan Sundsvall och Umeå och Mittbanan mellan Sundsvall och Östersund. Turtätheten är ganska låg. Restiden mellan Sundsvall och Umeå ligger på strax under tre timmar. Restiden mellan Härnösand och Sundsvall ligger på strax under en timme och har därför svårt att konkurera med bilen eller bussen. Från Sundsvall till Ånge är restiden cirka 75 minuter. FLYG I länet finns tre kommunalt ägda flygplatser: Midlanda i Timrå, Höga kusten Airport i Kramfors samt Örnsköldsvik Airport i Örnsköldsvik. Sundsvall-Härnösands flygplats hade 3 658 respektive 94 landningar av in- och utrikes trafikflyg och drygt 250 000 passagerare, varav drygt 230 000 inrikes, år 2010. Enligt tidigare uppgifter är lite drygt 80 procent av passagerarna tjänsteresenärer. Flygbusstrafik finns mellan flygplatsen och Sundsvall. Höga kustens flygplats hade drygt 21 000 passagerare och 1 340 landningar av trafikflyg år 2010, samtliga inrikes. Flygplatsens egen uppskattning är att cirka 70 procent av passagerarna ska till eller från Sollefteå. Höga Kustens flygplats har en egen järnvägsstation. Därför finns det förhoppningar i kommunen om att flygplatsen ska bli en knutpunkt för Norrland, både inom tåg och flyg. Örnsköldsviks flygplats hade drygt 86 000 passagerare år 2010, varav 80 000 inrikes och 1 385 respektive 29 landningar av in- och utrikes trafikflyg. En stor del av flygresorna från flygplatsen är anslutningsresor till utrikes trafik från Arlanda. De tre flygplatserna i länet, och Umeå flygplats i grannlänet, konkurrerar till stor del med varandra. De två mindre flygplatserna har inte ett lika attraktivt trafikutbud som de större flygplatserna. Många affärsresenärer väljer därför att åka till Sundsvall för att flyga till Stockholm och eventuellt vidare ut i världen därifrån. Affärsresenärer från Örnsköldsvik åker i viss utsträckning till Umeå flygplats och kan förväntas göra det i växande grad i och med att Botniabanan ger goda förbindelser dit. Många affärsresenärer från Sollefteå, Kramfors och Ådalen väljer att åka från Sundsvalls flygplats istället för Kramfors-Sollefteå flygplats på grund av utbudet. När fler reser höjs kraven på fungerande resecentrum, anslutande gång- och cykelvägnät, busshållplatser och pendlingsparkeringar. Arbete pågår för att förbättra detta men stora brister, som är viktiga att åtgärda, finns kvar. Genom att arbeta med förbättringar inom detta område ökar möjligheterna till kollektivt pendlande och bättre förutsättningar för både kvinnor och män att ta del av en större arbetsmarknad. BYTESPUNKTER Stora bytespunkter i länet är Sundsvalls busstation (Navet), Örnsköldsviks resecentrum och Timrå centrum. Sundsvall är den största knutpunkten sett till antal påstigande per dag och kan betraktas som ett nav i hela länets kollektivtrafik. Busstationen är dock inte sammanhållen med järnvägsstationen. Samtidigt som Botniabanan byggdes har också ett antal nya stationer byggts, som har fått betydelse när tågtrafiken startat på respektive sträcka. Ungefär en tredjedel av befolkningen i länet, Sundsvall oräknat, bor inom 2,5 kilometers avstånd från en järnvägsstation. De viktigaste regionala knutpunkterna i länet blir då: Sundsvall C nytt resecentrum planeras. Vilket Figur 3: Europa, riks- och länsvägar samt tågstationer och flygplatser 9 TILLGÄNGLIGHET OCH SOM DRIVKRAFT

TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT 10 kommer att bli det regionala nätets nav. Linje 39, Sollefteå- Långsele-Ramsele-Hoting för att anordna färdtjänst åt sina invånare. En kommun RESANDE (Faxälvens dalgång) 11 Linje 40, även kallad Tvärflöjten, på sträckan Östersund via Örnsköldsvik och Sollefteå Örnsköldsvik C viktig bytesnav. Kramfors nytt resecentrum längs Ådalsbanan. Trafikeras av tåg och av ett stort antal regionala busslinjer. Härnösand C viktigt bytesnav. KOLLEKTIVEN I VÄSTERNORRLAND Kollektivtrafiken i Västernorrland är till stor del baserad på busstrafik. Linjenätet är mer utvecklat längs kusten och glesare i inlandet. Kollektivtrafiksystemet i Västernorrland består av interregional trafik, regional trafik, tågtrafik, särskild kollektivtrafik och kommersiell trafik. Alla delar är viktiga för att uppnå ett utvecklat och sammanhållet transportsystem som ger fullgod service åt länets INTERREGIONAL BUSS Den interregionala trafiken innebär vardaglig pendling över länsgränserna. Den interregionala trafiken består i huvudsak av tågtrafik, men även bussar passerar länsgränserna och är en viktig del av människors vardagsresande. För att den interregionala trafiken ska fungera smidigt, med resenären i fokus, krävs ett gott samarbete med de angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter. På sikt kan samarbetet utvecklas med fokus att förenkla resandet över länsgränserna. Den interregionala busstrafiken som idag trafikerar Västernorrland: Linje 10, går mellan Sundsvall och Umeå. Linje 29, trafikerar mellan Hudiksvall och Sundsvall. Linje 40, även kallad Tvärflöjten, på sträckan Östersund via Örnsköldsvik och Sollefteå Linje 30, trafikerar Sundsvall - Hammarstrand Den regionala trafiken består av stomlinjer, anslutningslinjer, direktlinjer, anropsstyrd trafik landsbygdstrafik och tätortstrafik. STOMLINJER Stomlinjerna är de starkare regionala stråk som utgör stommen i den regionala kollektivtrafiken. Stomlinjerna går mellan kommunerna. Exempel på några stomlinjer i länet: Linje 10, går mellan Sundsvall-Örnsköldsvik-Umeå. Linje 201, som kompletterar trafiken mellan Sundsvall och Härnösand. Linje 90, mellan Härnösand och Sollefteå som försörjer Ådalen Linje 191 som kompletterar tågresandet mellan Sundsvall och Ånge Linje 30 mot Liden och Indal (Indalsälvens dalgång) Linje 41, Sollefteå-Näsåker-Junsele (Ångermanälvens dalgång) ANSLUTNINGSLINJER Anslutningslinjerna har som uppgift att mata till tågen och bussar för att skapa en så god tillgänglighet till övriga länet och till ett resande av landet. DIREKTLINJER Direktlinjerna förstärker övriga linjer och har som uppgift att gå så rakt och snabbt som möjligt. ANROPSSTYRD För att kunna erbjuda en grundläggande service till medborgare så erbjuds anropsstyrd trafik. Den anropsstyrda trafiken är en tidtabellagd taxi som förbeställs av resenären via beställningscentralen. LANDSBYGDS Landsbygdstrafiken har en viktig funktion framförallt för skolpendling men även att knyta ihop landsbygden med kommunernas tätorter. TÄTORTS I Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik finns det tätortstrafik, som endast kör i tätorten. Tätortstrafiken eftersträvar en så hög turtäthet som möjligt. Resorna som görs inom tätorterna utgör en majoritet av de resor som görs i länet. Främst är resandet stort i Sundsvalls tätort. SKOL Majoriteten sav skolbarnen i länet reser med den linjelagda trafiken. Däremot är det visa linjer som i princip är fullbelagd av skolbarn men linjelagd. KOMMERSIELL I dag är det endast en linje som är kommersiell. Linjen går genom hela Västernorrland och ersatte tidigare linje 100. Linjen är en expresslinje som enbart stannar på de större orterna längs sträckningen samt vid vissa motorvägshållplatser men passerar genom hela Västernorrland. SÄRSKILD KOLLEKTIV Den särskilda kollektivtrafiken består av Färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Samordningen av färdtjänstresor och sjukresor görs av en beställningscentral som bedrivs av Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Den särskilda kollektivtrafiken ger en möjlighet för personer med särskilda behov som har svårt att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken att förflytta sig fritt inom sin kommun. FÄRDTJÄNST Den särskilda kollektivtrafiken regleras i Lag (1997:1 065) om färdtjänst. Lagen innebär att kommunerna ansvarar kan välja att överlämna detta ansvar på den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I Västernorrland har kommunerna inte beslutat att överlämna ansvaret för färdtjänst på kollektivtrafikmyndigheten, däremot har man överlämnat ansvaret för samordning och upphandling av trafiken. Färdtjänsttillstånd utfärdas av kommunerna själva. Färdtjänst är kollektivtrafik och den resande som har möjlighet att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken ska i de fall det är möjligt göra detta och får då utan kostnad ta med en ledsagare. På tåget eller linje 100 får ledsagare inte följa med kostnadsfritt. I de fall där den resande inte kan använda den allmänna kollektivtrafiken ska fordonen i mesta möjliga mån samordnas. RIKSFÄRDTJÄNST Lag (1997:735) om riksfärdstjänst 1 En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett stort varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Tåg och flygtrafiken har tillgänglighets anpassats så idag är det få personer som inte kan genomföra en resa med tåg eller flyg på egen hand. Riksfärdstjänst lämnas ofta i form av att ledsagarens resa betalas när resan inte kan ske på egen hand. Riksfärdstjänst kan också vara taxi/ specialfordon för resor inom Sverige där resan inte kan genomföras på annat sätt. Rätten till riksfärdtjänst prövas vid varje enskilt fall. SJUKRESOR Grunderna för sjukresor styrs av Lag om reskostnadsersättning vid sjukresa (1991:419). Beställning av sjukresa med taxi eller multifordon beställs via beställningscentralen. I övrigt får den som reser med den allmänna kollektivtrafiken ersättning för biljetten av Landsinget i Västernorrland. Mellan Ånge kommun och Sundsvalls kommun bedrivs idag linjelagda sjukresor som även är öppen för allmänheten att resa med i mån av plats. Resan bokas via beställningscentralen. BESTÄLLNINGSCENTRALEN Beställningscentralen planerar färdtjänst, sjukresor och anropsstyrd trafik i Västernorrlands län. Beställningscentralen fungerar även som den allmänna kollektivtrafikens kundtjänst. På Beställningscentralen arbetar 28 personer. Beställningscentralen har öppet dygnet runt, året runt. Det planeras ca 500 000 sjuk- och färdtjänst resor per år. Det finns ca 100 taxibilar som har avtal med Kollektivtrafikmyndigheten. Under kvällar och helger servar Beställningscentralen även Västerbottens och Norrbottens län med att samordna och planera den särskilda kollektivtrafiken. Varje vardag tar beställningscentralen emot mellan 1500 och 2000 samtal om dagen, något färre på helgerna (Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, 2012). Kollektivtrafikens totala markandsandel uppgick till 25,3 % i hela Sverige 2010. I Västernorrland låg kollektivtrafikens marknadsandel på 9,22 % 2011, 2010 var samma siffra 8,61 %. Den stora ökningen sker framförallt i tätortstrafiken och framförallt i Sundsvall där marknadsandelen låg på 12,88 % 2011. Sedan 2006 har resandet ökat i länet med totalt 520 000 resor och landar 2011 på drygt 9,5 miljoner resor. Ökningen har skett i Sundsvallstätort som samma period ökade med 820 000 resor. Som i många glesbygdslän står skolresorna för en stor del av det totala resandet. Över 30 procent av resorna är skolresor, men minskande barnkullar gör att andelen sjunker. Under perioden 2001-2009 minskade antalet barn i åldern 7-18 år med 10 procent enligt SCB. Kollektivtrafikresandet med buss är störst i stråket Sundsvall-Timrå-Härnösand, Sundsvall-Njurunda samt i Örnsköldsvik med omland. ATTITYDER OCH BETEENDE Resvanorna hos män och kvinnor i Västernorrland skiljer sig inte speciellt mycket från hur det ser ut på andra håll i Sverige. I genomsnitt är det fler kvinnor som åker kollektivt männen kör bil. Männen reser mer när de får barn medan kvinnor reser mindre. Kvinnorna gör fler kombinerade resor än män; de gör stopp för att till exempel hämta barn och handla. Kvinnor cyklar och går mer än männen. Kvinnor arbetar närmare hemmet än männen. För unga människor som inte har bil och körkort är kollektivtrafiken ofta den enda möjligheten att förflytta sig. Resor från hemmet är inte bara viktiga till och från skolan utan även till kompisar och fritidsaktiviteter. I Livsmiljöbokslutet (2010) uppgav 40-50 procent av de unga att de var missnöjda med kollektivtrafiken. Var fjärde sa att de måste stanna hemma från kvälls- och helgaktiviteter minst en gång i veckan eftersom de saknar transportmöjligheter. I Västernorrland har bilen en central betydelse ungefär 90 % av befolkningen har tillgång till minst en bil och en majoritet har tillgång till gratis parkering i nära anslutning till arbetet. Det innebär att bilen ganska enkelt konkurrerar ut kollektivtrafiken då det handlar om restiden och flexibiliteten, två faktorer som ligger i topp över faktorer som avgör färdmedelsvalet. Järnvägen ger bäst möjlighet för den regionala pendlingen, vilket på sikt kan leda till regionförstoring. Det förutsätter dock att restiderna och trafikutbudet är konkurrenskraftigt. Med tåg ökar antalet möjliga pendlingsrelationer under en timme rent teoretiskt. I många av de studerade fallen är dock restiden med tåg alltför hög. De stora pendlingsflödena i länet finns utmed kusten, från Sundsvall till Timrå-Härnösand-Kramfors- Sollefteå. I stråket Sundsvall-Timrå-Härnösand är pendlingen störst. I dessa fall går det snabbare att köra bil jämfört med att åka tåg. TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT

TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT 12 DRIVKRAFTER KUNDNÖJDHET dardisera bussfordon i Svensk kollektivtrafik och därmed Det som avgör hur nöjd resenären är över kollektivtrafiken minska onödiga kostnader som särkrav kan medföra i Tabell 4: Drivkrafter bakom nöjdhet Tabell 5: Drivkrafter bakom resfrekvens 13 är framförallt hur socialt accepterat det är att resa kollektivt bland omgivningen. Att kollektivtrafiken håller hög kvalitet och kommer tid är även det faktorer som skapar kollektivtrafikupphandlingar. Buss 2010 har tagits fram i dialog med handikapprörelsen. I tätortstrafiken har bussarna lågt insteg vilket möjliggör Popularitet Produktfördel Kvalitet/Punktlighet Prisvärdhet Relevans Kunskap Relevans Prisvärdhet Kunskap Popularitet Produktfördel Kvalitet/punktlighet ombordstigning för en person med rollator, rullstol nöjda resenärer. eller barnvagn. Bussarna är upphandlade med audiellt och 0,5 0,5 DRIVKRAFTER RESEFREKVENS Drivkrafter för att resa kollektivt är till största delen relevans och kunskap. Vilket innebär att det finns trafik som passar resenärens behov. Det förutsätter en hög turtäthet visuellt utrop vilket ska underlätta för synskadade och hörselskadade att lokalisera vart de befinner sig. Bussarna är även utrustade med kontrastmarkeringar för att underlätta för synskadade. Bussarna är utrustade med plats 0,4 0,3 0,2 0,1 0,4 0,3 0,2 0,1 och flera alternativ i resandet. Kunskapen om hur kollektivtrafiken ska användas är också en faktor som avgör funktionsnedsättningar. för rullstol, och har även angivna platser för personer med 0 0 transportvalet. Mellan alla kommuncentran garanteras tillgängligheten med tågtrafiken. Tågen i den regionala trafiken är tillgänglighetsanpassade. NYCKELFAKTORER Lyhördhet, lojalitet, planerad information och oplanerad information är viktiga faktorer som berättar om kunders relation och attityd. Lojalitet innebär om kunden rekommenderar Idag går det ingen tågtrafik till Sollefteå kommuncentra vilket innebär att vi inte kan garantera tillgänglighet. Det finns även vissa landsbygdslinjer som trafikeras Tabell 6: Resultat från attitydsundersökning i Kolbar oss till andra vänner och bekanta. Lyhördhet är om av bussar med låggolv och bättre tillgänglighet. Dessa Nyckelord 2009 2010 2011 Medelvärde Högsta värde (%) (%) (%) i Sverige (%) i Sverige (%) kunden uppfattar oss som lyhörda för synpunker. Din tur defineras i reseplaneraren och de beskrivs nedan under Lojalitet 58 57 58 67 84 ligger, enligt undersökningen i kolbar, bland de sista varje år. rubriken marknad. Övrig landsbygdstrafik är utrustade med KUNDNÖJDHET SJUK- OCH FÄRDTJÄNSTRESOR Resultatet från attityd-och kvalitetsmätningar visar en stabil och hög nöjdhet. Västernorrland har i majoriteten av frågorna har högre kundnöjdhet än genomsnittet i Sverige. Detta gäller både sjuk- och färdtjänstresor. kontrastmarkering för att underlätta för synskadade. Om en resenär önskar hållplatsutrop kan chauffören erbjuda detta i landsbygdstrafiken genom att själv ropa upp de större bytespunkterna eller den bytespunkt som efterfrågas av resenären. Samtliga fordon har angivna allergizoner där resenärer med exempelvis starka parfymer, rökare, pälsdjursägare undanbes sitta. Chaufförerna får inte bära starka parfymer Lyhördhet Planerad info Oplanerad info 26 38 17 24 36 17 23 33 15 27 44 25 65 70 35 PRISSYSTEM eller röka intill fordonet. Priset för kollektivtrafiken i Västernorrland baseras på avståndet Som ett komplement till den linjelagda kollektivtrafiken Tabell 7: Beskrivning av de produkter som idag finns tillgängligt som resenären färdas. All tätortstrafik har samma pris, det kostar 25 kronor för en enkelbiljett för vuxna. Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands beslutar om prissättning samt för principen kring prissättning för den erbjuds färdtjänstresor. Ett färdtjänsttillstånd beviljas av kommunen (för Ånge kommun är det Kollektivtrafikmyndigheten som beviljar tillstånd). För personer som inte har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken kan Produkt Länsöverskridande produkter Enkelbiljetter 6-dagars kort Förklaring Enkelbiljett för länsöverskridande resande. Köp av sex resor som resenären kan utnyttja på en förvald sträcka. allmänna linjelagda trafiken. I all busstrafik i hela Västernorrland råder kontantstopp vilket innebär att vi endast tar beställa ett särskilt fordon. Mer om hur färdtjänst fungerar beviljas färdtjänsttillstånd vilket medför att personen kan Periodkort Ett 30-dagars kort som kan utnyttjas mellan två förvalda sträckor. Länsövergripande produkter emot betalning genom betalkort eller reskort. beskrivs under tidigare avsnitt om Särskild kollektivtrafik. TILLGÄNGLIGHET FÖR FUNKTIONS- HINDRADE BYTESPUNKTER Trafikverket hade satt upp mål för vilka busshållplatser som ska tillgänglighets anpassas utanför tätbebyggda område. Målet är att tillgänglighetsanpassa hållplatser med minst 20 påstigande/dygn i prioriterade stråk till 2010, detta arbete fortskrider. Kommuner och Trafikverket har ansvar för att vägen till och från hållplatser och bytespunkter är tillgängliga. Detta arbete har kommit olika långt i olika kommuner. FORDON I och med upphandling 2014 av linjelagd persontrafik, upphandlades fordon enligt Buss 2010. Buss 2010 har tagits fram branschgemensamt mellan trafikföretag och myndigheter. Syftet med Buss 2010 är att den ska stan- MARKNAD Under 2012 upphandlades en ny hemsida med bättre tillgänglighet. Hemsidan har en koppling till google translate vilket gör det möjligt att översätta all text på ett hjälpligt sätt till många olika språk. Hemsidan är även responsiv vilket innebär att den ändrar format beroende på om den visas på en mobiltelefon, surfplatta eller på dator. Hemsidan är även utrustad med talande webb, så att även synskadade kan tillgodogöra sig informationen på ett bra sätt. När en resenär söker sin resa på den reseplanerare som finns på vår hemsida (www.dintur.se) informeras resenären om turen är anpassad för personer med rörelsehinder. Då visas denna symbol eller pictogram som det kallas. Om denna symbol anges i reseplaneraren och resenären inte kan ta sig ombord på fordonet garanterar vi att resenären kan genomföra sin resa på ett alternativt sätt. Detta regleras i den resegaranti som är utformad för busstrafiken. Reskort Enkelbiljetter Företagskort Skolkort Kommunala varianter Periodkort 100-lappen Sms-biljett Ett Best Price-system som innebär att ju mer du reser desto billigare blir resan. Som resenär fyller du på ditt kort med en summa pengar som du sedan kan betala din resa för. Resenären betalar ett fast-pris för enkelresan. Fast tätortstaxa i hela länet och priset i landsbygd och regionaltrafik baseras på kilometer. Resenären kan betala kontant eller med kort. För företag finns ett reskort som alla inom en organisation kan nyttja och resenären betalar med kortet på bussen och detta faktureras månadsvis till företaget. För skolungdomar finns det skolkort som beviljas av kommunerna och det är lite olika regler i olika kommuner för vem som är berättigad till skolkort. I Sundsvalls tätort finns ett periodkort som gäller i 30-dagar. Resenären betalar 690 kr för 30 dagar och kan sedan åka obegränsat inom Sundsvalls tätort. Ett periodkort i Sundsvalls kommun som innebär att pensionärer oavsett hur mycket de reser inom kommunen betalar endast 100 kronor. I Sundsvalls kommun finns även en möjlighet att köpa en enkelbiljett via sms. TILLGÄNG- LIGHET OCH SOM DRIVKRAFT

FRAMTIDENS KOLLEKTIV- 14 KOLLEKTIVMYNDIGHETENS KOLLEKTIVMYNDIGHETENS MÅLBILD VARUMÄRKE DIN TUR STÄRKS GENTEMOT 15 Fram till 2020 ska vi fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel RESENÄR OCH ALLMÄNHET i förhållande till det totala motoriserade resandet. En grundläggande förutsättning för hög och effektiv kol- lektivtrafik är att det finns en tydlighet i ansvar och roller. Fördubblingsarbetet har pågått under flera år och är samarbete Kollektivtrafiken i Västernorrland ansvaras i huvuddrag av mellan Svensk Kollektivtrafik, SKL och trafikföre- den regionala kollektivtrafikmyndigheten, som verkar un- tagen. Under hösten 2011 ställde sig samtliga kommuner der varumärket Din Tur, där kommunerna och landstinget och landsinget i Västernorrland bakom fördubblingsmålet. utgör medlemmarna. För att fördubblingsmålet ska uppnås måste attityden och Om frågan ställs till medborgarna vem som ansvarar för kunskapen kring kollektivtrafiken förbättras. Dessutom kollektivtrafiken är det mindre än hälften som kan svaret. KAPITEL 2 måste det kollektiva resandet öka. Genom att stärka profileringen och kommunicera ut varumärket Din Tur ska det inte finnas tveksamheter vem som ska kontaktas för frågor kring kollektivtrafik. FRAMTIDENS KOLLEKTIV VISION Kollektivtrafiken har en viktig roll att fylla i arbetet för den regionala utvecklingen något som framförallt lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin som är antagen av länspartnerskapet den 1 december 2011. Visionen för Västernorrland är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin. Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. Visionen tillsammans med de övergripande målen utgör ledstjärnan för de prioriteringar som kommer att göras i kollektivtrafiken i Västernorrland. ÖVERGRIPANDE MÅLBILDER De övergripande målen som Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland jobbar för att uppnå är det transportpolitiska målet, det branschgemensamma målet om en fördubbling till 2020 samt inriktningsmålet i den regionala utvecklingsstrategin. De tre övergripande målen går in i varandra och verkar tillsammans för att kollektivtrafiken ska bidra till visionen. STATENS MÅLBILD Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnor och mäns transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Riksdagen fattade beslut 2009 om det transportpolitiska målet som ska genomsyra hela transportsektorn. Framförallt handlar det om att utveckla kollektivtrafikens tillgänglighet och effektiviteten. REGIONENS MÅLBILD År 2020 har vi på bred front nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet. Målet är en av fyra inriktningsmål som finns med i den regionala utvecklingsstrategin och är därmed undertecknat av samtliga kommuner och landsting i Västernorrland. Kollektivtrafiken måste verka för en minskad miljöpåverkan och ekonomiskt ansvarsfull verksamhet. VERKSAMHETSMÅL OCH FINANSIELLA MÅL Programmet sträcker sig fram till 2020 eller tills ett nytt program beslutas. För att kunna mäta nedanstående verksamhets- och finansiella mål använder vi oss av indikatorer som vi definierar i den årliga budgeten som beslutas av direktionen under hösten. Där tas indikatorer fram för budgetåret, men också för kommande två år. KOLLEKTIVMYNDIGHETEN ÖKAR DEN REGIONALA OCH FYSISKA TILLGÄNGLIGHETEN Tillgänglighet är ett vitt begrepp som används ofta och mycket. Vad som avses med tillgänglighet här är framförallt den regionala tillgängligheten. Medborgarens möjlighet att inom en rimlig tidsram förflytta sig mellan två punkter i länet. Det handlar också om att kollektivtrafiken, allt från informationen till fordonens och bytespunkternas utormning, ska vara anpassad utifrån resenärens behov och önskemål. Så sammanfattnings handlar det om att påverka de delar som driver resandet. Öka turtätheten, förbättra informationen och öka på produktfördelen gentemot bilen. Det kan vara svårt att anpassa trafiken så att den passar alla och för vissa grupper med så pass specifika behov att det är svårt att förena med breda majoriteten är det viktigt att erbjuda ett alternativ. Det kan röra sig om personer med svår allergi som inte kan resa i den allmänna trafiken utan att drabbas av ett livshotande tillstånd, eller en person med så svårt funktionshinder att det inte går att garantera en säker transport med den allmänna kollektivtrafiken. Men för att öka tillgängligheten är tanken att kollektivtrafikmyndigheten ska jobba fokuserat med att tillgängligöra informationen i så många kanaler som möjligt och så anpassat som möjligt till resenärens behov. Fordonen ska ha hög komfort och det ska gå att kombinera resandet med arbete eller vila. I tätortstrafik där komforten är av mindre betydelse ska mer tillgänglighetsanpassade fordon såsom låggolvsbussar användas. Dessutom ska resenären kunna ha ett urval av resor att välja på så att kollektivtrafiken kan göra ett försök att matcha bilens flexibilitet. KOLLEKTIVMYNDIGHETEN ÖKAR NÖJDHETEN HOS RESENÄRER OCH ALLMÄNHET Undersökningarna som genomförs under begreppet Kolbar, Kollektivtrafikbarometern, visar på ett bristande förtroende för Din Tur. Den sammanfattande nöjdheten är relativt låg och medborgaren är varken nöjd med den planerade informationen eller den oplanerade informationen. Din Tur ligger långt ner på listan i jämförelse med Kollektivtrafikmyndigheter i andra län. För att en resenär ska välja att resa kollektivt istället för med bil är det viktigt att det finns ett förtroende för Din Tur. Genom att betyget för den senaste resan är ganska hög i jämförelse med andra så levereras en bra produkt med hög komfort och tillförlitlighet. Framförallt ska informationen till resenären bli bättre genom att förbättra befintliga kanaler men också utveckla nya. En övergång från den tryckta informationen till digitala kommer att vara ett måste på sikt. I dagsläget går det inte att säkerställa att den tryckta informationen som finns vid hållplatserna är korrekt och ingen information är bättre än felaktig information. Under hösten och våren kommer ett realtidssystem att utvecklas som kommer att ge resenären information om förseningar som idag inte är möjligt. Tillförlitligheten till kollektivtrafiken kommer att öka. KOLLEKTIVMYNDIGHETEN ÖKAR DET KOLLEKTIVA RESANDET I VÄSTERNORRLAND Samtliga medlemmar i kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har ställt sig bakom målsättningen att fram till 2020 fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel av de det totala motoriserande resandet. Detta ska ske genom ett minskat resande med bil och ett ökat kollektivt resande. Det ska även ske genom att skapa bättre förutsättningar för att kunna kombinera det kollektivtrafik med gång och cykel. Arbetsgivaren är en viktig kanal för att få fler att resa kollektivt till och från arbetet men det är även möjligt att få företag att bli mer benägna att deras anställda nyttjar kollektivtrafiken för tjänsteresor. FRAMTIDENS KOLLEKTIV-

16 FRAMTIDENS KOLLEKTIV- Figur 4: Mål och visionsmodell TRANSPORTPOLITISKA MÅLET Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten. Kollektivtrafikmyndigheten ökar nöjdheten hos resenärer och allmänhet. KOLLEKTIV MYNDIGHETENS MÅL Fram till 2020 ska vi fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till det totala motoriserade resandet. Kollektivtrafikmyndigheten minskar kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön. Kollektivtrafikmyndigheten varumärke Din Tur stärks gentemot resenär och allmänhet. Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik Tabell 9: Mål att öka den regionala och fysiska tillgängligheten Tabell 10: Mål att stärka varumärket Din Tur gentemot resenär och allmänhet REGIONALA MÅLET År 2020 ska vi på bred front nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet. Kollektivtrafikmyndigheten ökar kollektiva resandet i Västernorrland. Indikatorer: 2012 2015 2017 2020 Kundnöjdhet för planerad information Resenärer (%) 45 48 60 Kundnöjdhet för oplanerad information Resenärer (%) 23 27 30 Antal åtgärder för restidsförbättringar (st) 3 Antalet åtgärder för tillgänglighetsförbättringar (st) 10 Indikatorer: 2015 2016 2017 2020 Kunskap om vem som ansvarar för kollektivtrafiken (%) 55 60 65 VISION ÖVERGRIPANDE MÅL VERKSAMHETS- MÅL FINANSIELLT MÅL Kollektivtrafikmyndigheten måste utveckla en produkt som är välkänd och efterfrågad hos resenären att den blir att. Det är viktigt att koppla ihop ytterligare mervärde till produkten så att den fyller behovet som finns hos företag idag. KOLLEKTIVMYNDIGHETEN MINSKAR KOLLEKTIVENS NEGATIVA PÅVERKAN PÅ MILJÖN Den allra viktigaste åtgärden för miljön som kollektivtrafikmyndigheten kan göra i Västernorrland är att öka resandet med kollektivtrafik. Bilberoendet i länet är högt och hela samhället är planerat runtomkring bilen. Däremot utesluter inte ett ökat resande att kollektivtrafikmyndigheten ställer sig bakom det branschgemensamma miljöprogrammet. Som offentlig aktör kan det ibland vara tvunget att gå i bräschen för utvecklingen, framförallt när det handlar om att utveckla infrastrukturen för de fossilfria alternativen. En analys måste göras över vilka bränslen som är lämpliga i vilken typa av trafik och vart det finns planer för att utveckla infrastruktur för särskilda bränslen. KOLLEKTIVMYNDIGHETEN BEDRI- VER RESURSEFFEKTIV KOLLEKTIV Kollektivtrafikmyndighetens underskott finansieras av skattemedel via kommunerna och landstinget. Det är viktigt att planera verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt så att skattebetalarna får ut en så pass bra och funktionell kollektivtrafik som möjligt utifrån varje satsad krona. Därigenom är det viktigt att kollektivtrafikmyndigheten tidigt planerar verksamheten och för en dialog med medlemmarna om de ekonomiska konsekvenserna. Det är även viktigt att Kollektivtrafikmyndigheten löpande följer upp verksamheten och det ekonomiska resultatet för att tidigt kunna avisera om avikelser gentemot beslutad budget. MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Vår definition av god ekonomisk hushållning är att finansiella mål och verksamhetsmål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. RIKTLINJER 1. I samband med att kommunalförbundet bereder budget ska analys genomföras av vilka faktorer som kan komma att påverka myndighetens verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt. Dessa faktorers betydelse och påverkansbarhet ska värderas för att skapa handlingsberedskap och främja möjligheter för att erhålla god kollektivtrafikförsörjning för vardagsresande. 2. Kommunalförbundets budget ska innehålla verksam- hetsmål och finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 3. Långtidsplan ska resultera i ett budgetförslag som beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas och hur den ska finansieras. 4. Alla ärenden som föreläggs direktionen för beslut ska anvisa hur ärendet ska finansieras. METOD Målen ska utvärderas utifrån graden av uppfyllande. Indikatorerna ska vara utformade så att de ger svar på uppfyllande av effektmålen som sammanfattningsvis ger underlag för måluppfyllnad. STRATEGISKA AVGRÄNSNINGAR Kollektivtrafiken i Västernorrland står inför många utmaningar och om en fördubbling ska nås krävs en rad avgränsningar och prioriteringar av tillgängliga resurser. Men de övergripande målsättningarna innebär inte bara att vi ska fördubbla kollektivtrafiken, den innebär att kollektivtrafiken ska fördubblas långsiktigt och hållbart. Därför ska allt i Kollektivtrafikmyndighetens arbete grunda sig på ett hållbarhetsperspektiv. TÅG En viktig stomme i Västernorrlands trafiksystem utgörs av tågtrafiken. Samtliga kommuner i länet förutom Sollefteå trafikeras av tåg. Tågtrafiken är tillgänglighetsanpassad för de allra flesta resenärerna, och ger en snabb och effektiv transport mellan länets kommuner och även till kommuner i angränsande län. Tågtrafiken är tillgänglig för personer med rullstol, barnvagn och rollator. STOMLINJER Stomlinjerna trafikeras av buss och går mellan kommunernas resecentrum och ska i huvudsak vara anpassad för arbets- och studiependling samt anslutning till övriga transportslag. Stomlinjerna är ett komplement till tågtrafiken och ska ge möjlighet till påstigning till ett antal viktiga bytespunkter efter vägen. Bussar som trafikerar stomlinjerna har en viss tillgänglighetsanpassning avseende smärre funktionsnedsättningar. I stomlinjetrafiken är fordon och bytespunkter inte tillgänglighetsanpassade för ombord- och avstigning för personer med rullstol, elmopeder eller permobiler. Färdtjänsten utgör ett komplement till stomlinjetrafiken för personer som inte kan resa på grund av funktionsnedsättning. ANSLUTNINGS- OCH SERVICELINJER Anslutningslinjerna trafikeras med buss och har som syfte att mata till tågtrafiken och stomlinjebussarna. Anslutningslinjerna planeras i huvudsak utifrån behovet av skoltrafik. Anslutningslinjerna ska framförallt skapa större 17 FRAMTIDENS KOLLEKTIV-

18 FRAMTIDENS KOLLEKTIV- Tabell 11: Mål att öka nöjdheten hos resenärer och allmänhet Indikatorer: 2012 2015 2017 2020 Sammanfattande nöjdhet Resenär (%) 67 71 Allmänheten (%) 50 54 Lojalitet (Resenärer %) 75 79 Lyhördhet (Allmänheten %) 26 29 Tabell 12: Mål att öka det kollektiva resandet i Västernorrland Indikatorer: 2012 2015 2017 2020 Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till motoriserat resande (%) 10 13 20 Antalet resor (miljoner resor) 13 17 20 Omsättning för företagsresor (mnkr) 3,5 5 6 Tabell 13: Mål att minska kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön Indikatorer: 2012 2015 2016 2017 2020 Minskad andel kväveoxider (g/kwh) 3,2 2,8 2,5 2,5 Minskad energianvändning (kwh/km) 33 33 33 33 Andelen biodrivmedel av den totala förbrukningen (%) 31,2 31 31 31 Tabell 14: Årets resultat ska vara positivt Indikator: 2012 2015 2017 2020 Årets ekonomiska resultat Positivt Positivt Positivt Tabell 15: Mål att alla som verkar inom Kollektivtrafikmyndigheten ska ha förståelse för god ekonomisk hushållning Indikator: 2012 2015 2017 2020 Antalet aktiviteter för att skapa förståelse för god ekonomisk hushållning (st) 24 24 24 tillgänglighet i hela länet. TÄTORTS Tätortstrafiken har, jämförbart med anslutnings- och stomlinjetrafik, hög turtäthet och skapar hög tillgänglighet mellan tätortens bostadsområden och viktiga målpunkter i tätorten. Tätortstrafiken ska i första hand inte planeras utifrån den regionala trafiken och därmed är det inte alltid nödvändigt att tätortstrafiken trafikerar stadens resecentrum. Bussarna ska göras tillgänglig för personer med rullstol, barnvagn och rollator. ANROPSSTYRD Anropsstyrda trafiken fungerar som ett komplement till övrig kollektivtrafik och skapar i huvudsak möjlighet för en grundläggande service till människor utanför ordinarie linjenät. Anropsstyrd trafik trafikeras oftast med taxibilar enligt förutbestämd tidtabell men efter beställning av resenären. FÄRDTJÄNST/SJUKRESOR Rätten till färdtjänst och sjukresor styrs av lagen om färdtjänst och riksfärdstjänst samt lagen om sjukresor. Nivån på servicen bestäms av kommunerna och landstinget. Ånge Kommun har valt att lämna över ansvaret för myndighetsutövning för riks- och färdstjänst till Kollektivtrafikmyndigheten. Samordningen av färdtjänst och sjukresor görs av beställningscentralen. Vissa sjukreselinjer är tidtabellslagda och öppna för allmänheten. FRÅN TILL KOLLEKTIV Under många år har trafikplaneringen fungerat som det huvudsakliga verktyget för att jobba med kollektivtrafiken. Arbetet med faktorer som skapar ytterligare värden har fått stå tillbaka. Det handlar främst om information till resenären och ett långsiktigt arbete med kringliggande infrastruktur. Kollektivtrafiken är mer än trafik, den bygger på tre byggstenar; Markandsföring, Trafik och Infrastruktur. Alla delar är lika viktiga för att kollektivtrafiken ska fungera på ett tillfredställande sätt. ALLMÄNPLIKT Beslut om allmän trafikplikt fattas utifrån de behov som finns av kollektivtrafik i regionen. Kollektivtrafikmyndigheten kommer inte att avstå från att fatt beslut om trafikplikt även om det finns intressen från kommersiella aktörer. Däremot kommer Kollektivtrafikmyndigheten att jobba aktivt för en god dialog med trafikföretagen och försöka underlätta före trafikföretag att bedriva kommersiell trafik. MARKNAD KUNDEN I mötet med kunden har vi möjlighet att skapa förtroende och stärka vårt varumärke. Detta sker när vi lyssnar till kunden, från de små sakerna till de stora sammanhangen. Utifrån nulägesanalysen och mål är målgruppen Arbetspendlare Bil avgörande för att uppnå övergripande mål. Det är därför naturligt att marknadsfokus läggs på potentiella kunder genom: kundens behov i fokus, gott bemötande, samt fokus på målgrupperna. PRODUKTEN Vi ska sälja anpassade produkter utifrån prioriterade målgrupper. Utifrån nulägesanalysen är det enkla och anpassade produkter som efterfrågas. Vi påverkas av att tekniken utvecklas snabbt och att målgrupperna söker digitala och enkla vägar i vardagen. Produktstrategin är indelad i fyra punkter: paketera och anpassa produkter utifrån målgrupp, enkla och fördelaktiga produkter som kunden förstår, sträva mot ny teknik och digitala produkter, samt visa på de produktfördelar som finns med att åka kollektivt. FÖRETAGEN Våra utförare är den viktigaste länken till våra slutkunder, de är våra varumärkesbärare och vårt ansikte utåt. Relationen till kunden baseras till stor del av chaufförernas bemötande. Strategin är att med samverkan, dialog och utbildning utveckla en delaktighet hos våra trafikföretag genom att skapa: forum för samverkan, delaktighet i form av representanter i verksamhetsprojekt, utbildningsmöjligheter, samt forum för dialog. KOMMUNIKATION Vår relation till resenär bygger på hur vi kommunicerar och agerar mot resenären. Viktiga åtgärder för att behålla och attrahera nya resenärer är att vi är tydliga och konsekventa i vår kommunikation. Vi ska arbeta med att: värdegrunden genomsyrar vår kommunikation, förebygga och agera proaktivt, gå från information till dialog och relation, basinformationen är grunden, samt bearbeta allmänhetens bild av oss genom aktiv mediepåverkan. MEDARBETARE Allt vi gör påverkar bilden av Din Tur. Alla medarbetare bidrar till att stärka varumärket genom att agera i värdegrundens kännetecken. Genom dialog och förankring har vi professionella, motiverade och engagerade medarbetare. BYTESPUNKT En bytespunkt är en angiven plats där en resenär kan byta från ett trafikslag till ett annat. En bytespunkt kan vara allt från ett fullt utrustat resecentrum till en avfart vid en 19 FRAMTIDENS KOLLEKTIV-

20 FRAMTIDENS KOLLEKTIV- Tabell 16: Definition av olika bytespunkter Bytespunkt Definition Facilliteter Information Övrigt Resecentrum Bytespunkt A Bytespunkt B Bytespunkt C Bytespunkt D Vinkhållplats Ett resecentrum är en centralt belägen bytespunkt för flera transportslag En bytespunkt med fler än 20 av- och påstigande/ dag samt belägen utmed stomlinjerna En bytespunkt med fler än 50 av- och påstigande/dag belägen i tätortstrafiken En bytespunkt med färre än 20 av- och påstigande/dag och belägen utmed stomlinjer och anslutningslinjer Färre än 50 av- och påstigande/dag utmed tätortslinjerna Bytespunkt på landsbygden där resenären har möjlighet att vinka till chauffören. Uppvärmt väntan Tillgång till sittplats Tillgång till toalett Möjlighet till inköp av förtäring Tillgång till eluttag Möjlighet till biljettköp Tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade Väderskydd Tillgång till sittplats Tillgänglighetsanpassd för funktionshindrade Väderskydd Tillgång till sittplats Tillgänglighetsanpassad för funktionshindrade Hållplatsstolpe Hållplatsstolpe Tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade Bemannad information Realtidsinformation Talad realtidsinformation Kontaktinformation till Din Tur Realtidsinformation Talad realtidsinformation Kontaktinformation till Din Tur Realtidsinformation Kontaktinformation till Din Tur Tryckta tidtabeller Kontaktinformation till Din Tur Tryckta tidtabeller Kontaktinformation till Din Tur Tryckta tidtabeller Pendlarparkering Låsbart och väderskyddat cykelställ Pendlarparkering Låsbart och väderskyddat cykelställ Låsbart och väderskyddat cykelställ landsväg där en buss stannar för vinkande passagerare. För att skapa ordning så definieras bytespunkterna, och beskriver vilka funktioner som rekommenderas vid olika klassificeringar av bytespunkter. TILLGÄNGLIGHET Det ska vara möjligt att som rullstolsburen kunna resa med vår tätortstrafik därför är det av prioritet att bytespunkter i tätorten har en god tillgänglighet och utformas efter Trafikverkets norm. Vi ser även att det är prioriterat att förbättra tillgängligheten utmed stomlinjerna för att successivt öka den fysiska tillgängligheten. BEBYGGELSEPLANERING I kommunernas planering för nyetablering av bostadsområden ska hänsyn tas till kollektivtrafiken. Ny bostadsbebyggelse bör planeras i befintliga kollektivtrafikstråk. Om det inte är möjligt bör det finnas en långsiktig plan för att tillsätta resurser för ett nytt kollektivtrafikstråk. I övrig nyetablering bör en analys göras över verksamhetens behov av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska finnas med i den kommunala översiktplaneringen. För att kollektivtrafiken ska få maximal effekt är det viktigt att det i ett tidigt skede planeras för kollektivtrafik. I plan och bygglagen 2010:900 ska kommunerna när de upprättar eller ändrar en Översiktsplan samråda med den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I analysen Så bygger vi en växande region som presenterades 2011 beskrevs hur stationslägena i anslutning till Botniabanan och ådalsbanan kan planeras för att nå maximal effekt på det kollektiva resandet. Oexploaterade bör utvecklas enlig de principer som ges nedan, avsteg kan göras så att angränsande verksamheter kan flyttas närmre centrum (Vectura Consulting AB, Hans Svensson Sahlin, 2011). Inom 300 meter från stationen (ca 4,5 min gångtid) Järnväg bullrar och orsakar störningar. Det är därför viktigt att icke störningskänslig verksamhet place ras så att störningar på annan verksamhet minimeras. Inga byggnader bör placeras inom 30 meter från järnvägen. Mer om samhällsplanering och förhållningssätt till väg- och järnvägssystemet finns att läsa i Regionalt underlag för samhällsplanering i Trafikverket Region Mitt Vägtransportsystemet (publikation 2012:069) respektive Järnvägen i samhällsplaneringen (publikation 100218) som båda finns att ladda hem från trafikverket.se Tågtrafik kan ge upphov till vibrationer och av samma anledning som i föregående punkt bör rätt typ av verksamheter placeras intill resecentrum/station. Arbetsplatser med hög personaltäthet och/eller handel bör finnas i nära anslutning till stationen. Kontor, centrumhandel, restauranger, kultur som teater, bio är lämpliga etableringar Ska bostäder finnas i anslutning till stationen bör dessa utgöras av lägenheter i flerbostadshus d.v.s. boendeform med hög exploaterings grad (hyresrätter, bostadsrätter eller äganderätter) Verksamheter med regionalt upptagningsområde, exempelvis utbildning är en verksamhet som är bra ur kollektivtrafiksyn punkt att det finns nära stationen. Inom 600 meter från stationen (ca 9 min gångtid) Verksamheter som finns inom 300 metersradien kan också före komma i 600 meters radien men med en lägre exploatering. För bostäder är det fortfarande främst lägenheter som bör eftersträvas men parhus och radhus kan fungera. För mindre tätorter med en låg generell exploatering så kan också villor på små tomter vara lämpliga. Gymnasieskolor och högskolor eller annan utbildningsverksamhet. Bibliotek Vårdcentral, apotek, idrottsanläggningar är andra verksamheter som passar på detta avstånd från stationen. För mindre orter kan dessa verksamheter också läggas närmare stationsområdet. Inom 1000 meter från stationen (ca 15 min gångtid) Bostäder, villor, radhus och marklägenheter är lämplig bebyggelse inom detta intervall. För mindre tätorter kan exploateringsgraden tillåtas vara mindre, d.v.s. erbjuda större tomter Verksamheter som är personalintensiva men som inte bör finnas intill bostadsområden. Handel, externa stormarknader, sällanhandel/detaljhandel som inte ryms inom centrumhandel. PLANERINGSPERSPEKTIV HÅLLBARHETSPERSPEKTIVET Kollektivtrafikens verksamhet ska bedrivas med ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar i allt det som kollektivtrafikmyndigheten gör. Översatt till kollektivtrafikmyndighetens verklighet innebär det att: Ekonomi Kollektivtrafiken ska planeras så samhällsekonomiskt effektivt som möjligt. Vilket innebär att varje skattekrona som satsas på kollektivtrafiken ska satsas där den ger störst effekt och skapar en kollektivtrafik som är attraktiv och relevant och kan konkurrera med bilen som färdmedel. Socialt Kollektivtrafiken ska verka för att öka den geografiska tillgängligheten genom att minska det upplevda avståendet i länet och på så sätt skapa ökade möjligheter för medborgaren genom regionförstoring. Ekologiskt Kollektivtrafiken ska verka för att minska negativ miljöpåverkan genom att i huvudsak öka det kollektiva resandet men även genom att satsa på fossilfria drivmedel. 21 FRAMTIDENS KOLLEKTIV-

22 MÅLGRUPPSPERSPEKTIVET En stor del av de som nyttjar kollektivtrafiken idag är Under många år har kollektivtrafiken anpassats för alla, de unga. Hela 50 % av resorna görs med kollektivtrafik i 23 vilket medfört att kollektivtrafiken passar för få. Målgrupperna är valda utifrån de övergripande målen. I Västernorrland har bilen en central betydelse ungefär 90 % av befolkningen har tillgång till minst en bil och en majoritet har tillgång till gratis parkering i nära anslutning till arbetet. Det innebär att bilen ganska enkelt konkurrerar ut kollektivtrafiken då det handlar om restiden och flexibiliteten, två faktorer som ligger i topp över faktorer som avgör färdmedelsvalet (Ipsos-Eureka AB, Andreas åldersgruppen 15 19 år. Däremot så går siffran ner för åldersgruppen 20 25 år, då är det endast 10 % av resorna som görs med kollektivtrafik. De unga är även framtidens arbetspendlare och det är viktigt att ta tillvara på resebeteende som finns för unga. Dessutom så är det viktigt att fler i regionen utbildar sig och den regionala och interregionala kollektivtrafiken möjliggör att fler kan bo kvar i Västernorrland och utbilda sig. Detta ökar möjligheten för företag att få rätt komptens. Nergård, 2009). Arbetspendlaren är en viktig grupp som består av två Därför är det viktigt att satsa befintliga resurser det gör grupper. Den som idag redan använder kollektivtrafiken mest nytta vilket innebär att försöka få över bilisterna till för den vardagliga pendlingen. Den andra gruppen består KAPITEL 3 kollektivtrafiken, få de unga och de som redan reser att av de som arbetspendlar med bil. Den här gruppen utgör fortsätta samt att få företagen att skapa incitament för sina majoriteten för vardagspendlandet i regionen och det finns anställda att resa kollektivt. Målgrupperna ska genomsyra hela verksamheten i allt från trafik, infrastruktur och till kollektvitrafiken men majoriteten av den här gruppen idag en stor tröskel för att den här gruppen ska gå över ETAPP 2015 marknadsföring. De målgrupper som Kollektivtrafikmyndigheten har identifierat som viktiga att prioritera är ungdomarna/ studenterna, arbetsgivaren och arbetspendlaren med kollektivtrafik och bilisten. Att prioritera målgrupperna kommer i slutändan att generera bättre kollektivtrafik vilket gynnar fler. Konsekvensen och syftet med att tydligt definiera målgrupperna är att planering av kollektivtrafik inte kommer göras utifrån vissa viktiga gruppers behov. Exempel på dessa grupper kan vara pensionärerer, turister och fritidsresenärer. Genom att satsa på de målgrupper som beskrivs mer ingående på nästa sida kommer de övergripande målen att kunna nås. skulle ändå kunna tänka sig att pendla med kollektivtrafiken. Arbetsgivare är en stor målgrupp som delas in i två delmålgrupper; privata företag och offentliga organisationer. Utifrån deras olika förutsättningar och syften krävs olika strategier och bearbetning. Arbetsgivare är också en viktig kanal till våra kunder. Här finns stora möjligheter att knyta till oss samarbete och arbeta utifrån två inriktningar; resa kollektivt vid tjänsteresor samt att resa kollektivt till och från arbetet. Att arbetsgivare får personal att pendla förmånligt samt att välja kollektivtrafik vid tjänsteresor gynnar ekonomin, miljön, resurser samt ger fördelar vid kompetensförsörjning och socialt ansvarstagande. Tåg Stomlinjer - starka storregionala stråk som saknar tåg. Anslutningslinjer ansluter till tåg och trafiken på stomlinjerna. Direktlinjer - förstärker övriga linjer mellan viktiga start- och målpunkter. FRAMTIDENS KOLLEKTIV- Figur 4. Kollektivtrafikmyndighetens prioriterade målgrupp UNGDOMAR OCH STUDENTER ARBETS- GIVAREN ARBETS- PENDLAREN BILISTEN ARBETS- PENDLAREN KOLLEKTIV- Intentionen med följande kapitel är att ge en beskrivning av vilka åtgärder som behöver genomföras för att vi ska nå de formulerade målsättningarna som vi tidssatt till 2015 och senare även 2020. Vi beskriver åtgärderna uppdelade i tre delar; Trafik, Marknad och Infrastruktur. Beskrivningen här ska ge en övergripande bild av prioriterade åtgärder. Årligen kommer Kollektivtrafikmyndigheten att ta fram en treårig Långtidsplan baserad på en trafik- och infrastrukturplan, marknadsplan samt plan för tillgänglighet. Långtidsplanen beslutas av kollektivtrafikmyndighetens direktion och är det som direkt styr den operativa verksamheten genom fastställd budget. De trafikåtgärder som föreslås bygger på den regionala linjenätsanalysen, En resa för tillväxt, som tagits fram av Ramböll Sverige AB på uppdrag av projekt Bästa Resan. Den regionala linjenätsanalysen utgår ifrån vilka åtgärder som behöver göras för att uppnå ett fördubblat resande fram till 2020. I kommande avsnitt beskrivs förändringarna generellt men analysen finns som bilaga till programmet. ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER De åtgärder som föreslås bygger på att strukturera trafiken i fyra olika kategorier med tydliga trafikuppgifter (Ramböll Sverige AB, Jan Hammarström och Ulrik Berggren, 2011): Utbudet föreslås utökat på de flesta relationer jämfört med utgångsläget 2010. Bland annat beskrivs 10-minuterstrafik mellan Sundsvall och Timrå, ytterligare 15 avgångar mellan Sundsvall Härnösand och 20 avgångar mellan Sollefteå Kramfors. På relationen Kramfors Umeå föreslås 11 direkta avgångar, jämfört med 2010. Eftersom vi nu är i 2012 har några av förbättringarna redan genomförts, exempelvis mellan Sollefteå och Kramfors där linje 90 har utökats. Tåget har startat vilket har gett större, totalt utbud mellan Härnösand och Sundsvall. Dock måste det påpekats att det även där försvunnit en hel del turer på linje 100, nettoresultatet är således inte +15 och kommer således kräva en utökning av busstrafiken. LINJENÄTSSTRUKTUR I och med starten av ytterligare tågtrafik i länet är det av stor vikt att busstrafiken anpassas efter tågtrafiken. Ett exempel på det är att utöka busstrafiken mellan Sollefteå och Kramfors anpassat efter tågtiderna i Kramfors för att få en bättre koppling mellan inlandet och kusten. Sammanlagt föreslås en satsning på en 60-procentig ökning av trafiken. Där merparten av satsningarna föreslås till redan nu pendlingsstarka stråk. ETAPP 2015

24 ETAPP 2015 TÅG Vi har tre viktiga banor som trafikeras med persontrafik. Mittbanan knyter ihop inlandet med kusten och dessutom binder Mittbanan samman Jämtland och Västernorrland. Ådalsbanan/Ostkustbanan tillsammans med Botniabanan utgör pulsådern i länet och det som skapar betydande tillgänglighet i hela länet. Banorna knyter samman Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten. STOMLINJER I den regionala linjenätsanalysen föreslås en rad förändringar i det regionala stomlinjenätet som bygger på principen tätare turer, jämnare avgångar samt prioritera trafiken där det finns efterfrågan och resande potential. annan linje som dras mellan Kramfors och Örnsköldsvik via Sandöbron. En annan förbättring att stärka kopplingen till stationerna Stöde och Fränsta för att få bättre koppling mellan inland och kust genom att ansluta till tåget. DIREKTLINJER Direktlinjerna förstärker övriga linjer och har som uppgift att gå så rakt och snabbt som möjligt. Ett behov av en direktlinje finns mellan Härnösand Sundsvall under högtrafik för att skapa en snabbare anpassat för pendling. KOMPLETTERINGS För att möjliggöra kommunikation i hela länet kompletteras landsbygden med kompletteringstrafik i form av anropsstyrd trafik som oftast sker med taxi. ANSLUTNINGSLINJER Anslutningslinjerna är tänkta att främst mata till stomlinjerna och tågen vid viktiga bytespunkter. Utgångspunkten är att turtätheten ska vara regelbundet återkommande. Exempel på en åtgärd som föreslås är att dela upp linje 10 i linje 10 och linje 11 och göra en renodlad kustbuss och en Figur 5 - Restidskvoter, till Sundsvall, med tågtrafik i drift FÖRVÄNTADE EFFEKTER Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten I och med att tåget går och utökar sitt utbud kommer en kraftig restidsförbättring att ske mellan länets kommu- ner. Men även förbättringarna i linjenätet kan skapa en förbättrad tillgänglighet. Särskilt förbättras tillgängligheten för inlandskommunerna genom utökade bussturer i anslutning till tåget. Nedan illustreras restidskvoter för resor mot Sundsvall från platser där det finns regionaltågstationer. Bilden visar läget 2012, som precis som i scenario 2012 har ett läge där tågtrafiken är igång. Restiden med kollektivtrafik har utöver den rena restiden tillägg om väntetid samt promenadtid till närmsta hållplats. Väntetiden har en schablon om 5 minuter medan promenadtiden beräknas vara 10. Det är schablonmässiga värden för att ge en överblick om hur det faktiskt ser ut. Restiden med bil har ett påslag på 3 minuter för promenad till bil inklusive parkering. Timrå och Härnösand har dåliga restidskvoter. Det är helt enkelt därför att bilen går snabbt efter E4an, precis som bussen. Men eftersom den rena körtiden är en liten del av den totala restiden väger väntetiden och promenadtiden för bussen tungt. Tar vi bort de schablonmässiga tilläggen och jämför rena restider så har exempelvis busstrafiken från centrala Timrå restidskvoter som närmar sig 1. Andra platser med låg restidskvot är Västeraspy och Kramfors som har låga restider sträckan Härnösand Kramfors jämfört med bil. Som man kan se på vägnätet så måste en bilresenär från Västeraspy köra en relativt snirklig väg mot Kramfors, för att sedan följa vattnet mer eller mindre hela vägen till Härnösand. För Sollefteå är det bussen på väg 331 som måste konkurrera med bilen, vilket är svårt. Kollektivtrafikmyndigheten ökar det kollektiva resandet i Västernorrland Den effekt som föreslagna åtgärder förväntas generera är bland annat en resande ökning på 20 % i den regionala busstrafiken och ifall resandet på tåg inkluderas uppgår ökningen till 30 %. Förändringen i antal resor mellan 2011 och 2015 väntas främst ske på linjerna längs kusten mellan Sundsvall och Kramfors och vidare mot Sollefteå, främst beroende på turtäthetsförbättringarna. kommer att ligga till grund för den planering som görs av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Att försörja landsbygden med trafik är en utmaning med de kostnader som det innebär och möjlighet att nå fördubblingen genom satsningar på trafik i landsbygden. BYTESPUNKTER Samtliga resecentrum och/eller större bytespunkter, där den regionala trafiken angör, som finns i kommunerna utgör en viktig del i det regionala pendlandet. Navet i Sundsvall och Sundsvalls central utgör tillsammans med Resecentrum i Örnsköldsvik två centrala bytespunkter i Västernorrland: Dess funktion är även viktig för kopplingen till den interregionala trafiken. Även Kramfors resecentrum är ett viktigt nav genom att den utgör kopplingen mellan inlandet och kusten på samma sätt som Sundsvall. PRIORITERADE ÅTGÄRDER En prioriterad åtgärd är den avskilda hållplatsen vid E.ON arena som kommer bidra till minskad restid på linje 201 och 611. När det gäller åtgärder som prioriteras i den regionala transportplanen för smärre kollektivtrafik åtgärder är det främst framkomlighetsåtgärder utmed stomstråken. Avskilda hållplatser längs de större vägarna bör utformas för att undvika onödiga sidoförflyttningar och svängar, men ändå medge korta gångavstånd mot viktiga målpunkter i största möjliga mån. Då antalet resande på bussen är fler än de som använder hållplatsen bör de först och främst komfort prioriteras här. RESECENTRUM Viktiga åtgärder som måste genomföras för att skapa en positiv resandeutveckling är att de skapas bra resecentrum i Härnösand och Sundsvall som möjliggör för smidig omstigning mellan olika trafikslag. PENDLARPARKERINGAR Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik Förändringarna som måste till för ett ökat resande och ökad tillgänglighet innebär en kraftig kostnadsökning i jämförelse med dagens utbud. Den totala kostnadsökningen för utökning av busstrafiken uppgår till 80 miljoner kronor mer/ år än de kostnader vi har idag. UTVECKLINGS BEHOV I förslag till trafikåtgärder presenteras endast den regionala busslinjetrafiken. I kommande versioner av regionalt trafikförsörjningsprogram ska åtgärder för varje kommun identifieras. Därför kommer en viktig åtgärd inom trafikområdet att vara att ta fram en trafikstrategi som identifierar länets viktiga stråk och andra principer som Pendlarparkering är ett bra sätt att möjliggöra för personer som bor utanför linjenätet att ändå åka kollektivt delar av resan. Under senare år har det satsats en hel del på pendlarparkeringar med bra service en utveckling som förhoppningsvis kommer att fortsätta. Majoriteten av länets pendlarparkeringar är avgiftsfria och många har tillgång till motorvärmare en service som är en förutsättning i länet. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten I och med en satsning på pendlarparkeringar med god service öka tillgängligheten i länet och skapa bättre förutsättningar för ett vardagspendlande. 25 ETAPP 2015

26 YTTERLIGARE UTVECKLING Företagen är en ny grupp som Din tur ska profilera sig Tillgänglig och aktuell information ger medarbetare trygghet i vardagen. Intranätet effektiviserar informationsspridderna för åtgärderna som presenteras i En resa för tillväxt Kostnadsökningar utöver indexuppräkningen och kostna- I förslag till åtgärder inom infrastruktur saknas en regional gentemot och utveckla ett koncept för att möta företag. 27 ETAPP 2015 Där Din tur kan bistå företag med resepolicys, miljöpolicys samt en produkt. ning och ger medarbetare information för att möta kund med samma och snabba svar. ETAPP 2015 prioritering i relation till prioriterade stråk för trafiken. För att klargöra roller och ansvar för bytespunkter och komma fram till en gemensam standard för hur bytespunkter ska utformas ska ett projekt som leds av Kollektivtrafikmyndigheten genomföras i samarbete med trafikverket, kommunerna, länsstyrelsen och trafikföretag. Avsikten med projektet är att skapa visioner och kvalitetsmål för den ideala hållplatsen/bytespunkten. Dessa visioner och kvalitetsmål skall beskriva hur utformningen på och kring hållplatser/bytespunkter kan medverka till att höja kvaliteten på kollektivtrafiken i stort. En ökad kvalitet är en förutsättning för ett ökat resande. Kvalitetsmålen skall kunna användas som ett strategiskt redskap vid planering och utformning av hållplatser/bytespunkter. Ett viktigt mål i projektet är att kvalitetsmålen skall formuleras som generella kvalitetsmål, kvalitetsmål som kan användas i arbetet oavsett plats i Västernorrlands län. MARKNAD ÅTGÄRDER KUNDEN Kunden är central i målet mot ett fördubblat resande och därför är det viktigt att utveckla systemet som möjliggör för kunden att kontakta Din tur med synpunkter. Framförallt att utveckla en möjlighet att via andra kanaler än de som finns tillgängliga idag. Framförallt finns ett behov av att möjligöra för synpunkter via Din turs app. Resegarantin måste utvecklas för att det ska vara tydligt vad kunden kan förvänta sig och framförallt i relation till Norrtåg. I och med att realtidssystemet kommer igång är det även viktigt att informationen finns tillgänglig via Din turs app. Informationen vid bytespunkter ska utvecklas. Vid alla större bytespunkter ska realtidsinformation finnas och vid mindre bytespunkter ska tryckt information finnas tillgänglig och även med QR-koder för att möjliggöra resenären att få realtid till mobilen. PRODUKTEN För att det ska vara tydligt och enkelt för kunden är det av vikt att ta fram ett periodkort som gör det enkelt att kommunicera och enkelt för kunden att få en överskådlig bild över kostnaden för kollektivtrafikresandet. Dessutom finns ett behov att utveckla ett mervärde tillsammans med periodkortet, exempelvis möjliggöra för att det ska vara möjligt att parkera gratis på länets pendlarparkeringar. Företagskortet är också en produkt som måste utvecklas. Framförallt är det viktigt att skapa ett mervärde kopplat till produkten. Det är även viktigt att företagskortet är transportövergripande och gäller all kollektivtrafik i Västernorrland. FÖRETAGEN Inför den nya trafikupphandlingen finns det ett stort behov att ha en gemensam profilering för all kollektivtrafik i länet. Det ska vara tydligt att det är Din Tur som är avsändare till kollektivtrafiken i Västernorrland. Det finns även ett behov av att utveckla Händelserapportsystemet så att det blir lättare för trafikföretag att rapportera in störningar. En marknadsgrupp ska finnas med trafikföretag och kollektivtrafikmyndigheten som tillsammans jobbar med att utveckla marknadsföringen av kollektivtrafiken. Kampanjer för att marknadsföra linjer på regional och kommunal nivå. Busschaufförerna ska utbildas av kollektivtrafikmyndigheten i service och bemötande och i Din turs värdegrund. KOMMUNIKATION Den externa webbplatsen ska utvecklas och anpassas efter resenärernas behov. Den ska mesta möjliga mån vara anpassade för en så stor användargrupp som möjligt ta hänsyn till olika behov. En utvecklad webbplats ska även kopplas till andra digitala kanaler och möjliggöra för direktkommunikation med Din tur. Webbplatsen ska erbjuda all nödvändig basinformation för att kunna resa kollektivtrafik. Särskilt ska realtidsinformation finnas tillgänglig på den externa webbplatsen. En ny grafisk profil ska tas fram och genomdyra hela Din turs verksamhet. I samband med detta ska det även utvecklas en mediepolicy. INTERN PERSONAL Ett intranät ska utvecklas för att effektivisera den interna kommunikationen och tillsammans med detta en policy för internkommunikation. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten Information via digitala medier ökar tillgängligheten till aktuell information i fler kanaler. Synpunkter och frågor till oss via fler tillgängliga kanaler skapar en mer öppen och spontan kontakt med kund som leder till större lyhördhet. Vi kommunicerar med kunden som blir en del i vår utveckling. Realtidssystemet tillsammans med nya digitala kanaler skapar en kontinuitet och trygghet för kunden. Det finns alltid aktuell och tillgänglig information nära till hands. Kommunikationen med kund fokuserar på digitala produkter där basinformation och realtidsinformation är prioriterade. Webben blir en central kanal för båda delarna och ska andas Din Turs värdegrund. Kollektivtrafikmyndigheten ökar det kollektiva resandet i Västernorrland Det är viktigt att vi erbjuder enkla och utvecklade produkter som tilltalar kunden. Med prisvärda och tydliga produkter får kunden kontroll över vad det kostar att åka kollektivtrafik. Det ska vara lika enkelt som när kunden gör en överslagsräkning vad det kostar att ta bilen samma sträcka. Produkten ska inkludera hela resan, från dörr till dörr. Med mervärde och tydliga produkter är kommunikationen med kunden lättare. Företagskorten inkluderar både buss och tåg vilket skapar ett gemensamt system och förenklar kundens hantering och vardag. Ett kort för båda trafikslag. Det tillsammans med mervärde och samarbetspartners ökar företagskortets attraktivitet. Resan är en upplevelse där chaufförerna utgör en stor del. De är våra marknadsförare och varumärkesbärare. Nöjda resenärer har en bra upplevelse att berätta och rekommenderar oss till andra potentiella resenärer. Men ett tätare samarbete i projektform samt utbildningar kommer de att lyftas i marknadsföringskampanjer i syfte att locka resenärer. Information och kunskap är en av de viktigaste drivkrafter för ökat resande. Med ny anpassad webb, fler digitala kanaler och realtidssystem så finns grunden för ökat resande. Internt kommer aktuell information att spridas till samtliga i rätt tid. Det är en förutsättning för att ge samma information till kund. Att ha tillgång till aktuell information ger trygga medarbetare. EKONOMISK ANALYS Kollektivtrafikens markandsandel ska till 2020 fördubblas i förhållande till det totala motoriserade resandet. Det kommer innebära ökade kostnader. I detta avsnitt presenteras en beräkning av de kostnader och intäkter som är en konsekvens av målsättningarna. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR För att ge en bild av vad en hållbar fördubbling kommer att kosta har de förslag på trafikåtgärder som redovisas i kapitlet försökt värderas. Däremot har vissa faktorer utelämnats för att skapa en så rättvis grundbild som möjligt, dessa faktorer redovisas nedan. Kollektivtrafikmyndigheten räknar med årlig indexuppräkning på 4 % för trafikens kostnadsökning. Mellan 2014 och 2015 finns även ett påslag på 80 000 000 kr för trafikförändringar enligt den regionala linjenätsanalysen. är alltså de enda som tagits med i beräkningen. Kostnaderna i beräkningen utgår att det är liknande fordon som finns idag, alltså dieseldrivna fordon. Målet med fossilfria drivmedel kommer att påverka kostnader men däremot är det osäkert på vilket sätt och hur mycket. Därför skulle det behöva göras en bättre analys av vad detta kan innebära för kostnadsbilden i framtiden. Kostnaderna för markandsföring är beräknad på trafiken. Enligt beräkningen bör marknadsföringen ha ett värde på 0.5% av trafikkostnaderna. För beräkningen av administrationen så finns det ett årligt påslag på 2 %. Utöver det årliga påslaget så är det även beräknat på en ökning på 30 % för att klara en framtida utveckling som målet om fördubbling innebär. Intäkterna beräknas på en årlig biljettprishöjning på 3 %. Utöver detta så är det även medräknat målsättning på ökat resande. Så för målåret 2015 är det medräknat på en intäktsökning på 30 % baserat på basåret 2006 då antalet kollektivtrafikresor uppgick till 10 000 000. Intäkterna för skolresorna har inte baserats på en resandeökning. Ingen ökning av intäkter är beräknat på Bussgods. I Finansieringskalkylen finns inte kostnader för den särskilda kollektivtrafiken. Även investeringar som biljettmaskinsystem och omställningskostnader finns heller inte med. Utöver dessa kostnader så tillkommer även investeringar i infrastruktur som finansieras genom kommunala investeringar, länstransportplanen och med statsbidrag.

28 FINANSIERINGSKALKYL 29 ETAPP 2015 Tabell 8. Kostnadsberäkning för Kollektivtrafiken målåren 2012 och 2015 ETAPP 2020 Kostnader 2012 2015 Trafik 340 546 816 463 068 854 Marknad 2 315 344 Infrastruktur Administration 26 500 872 36 559 819 Summa kostnader 367 047 688 501 944 016 Intäkter 2012 2015 Biljettintäkter 48 907 000 69 474 599 Intäkter skolresor 49 680 000 54 286 677 Bussgods 3 730 000 3 730 000 Resplus 4 130 000 5 866 851 Incitament 407 000 0 Summa skattefinansiering 260 193 688 368 585 889 Summa intäkter 367 047 688 501 944 016 KAPITEL 4 ETAPP 2020 Nyckeltal 2012 2015 Antalet resor 11 000 000 13 000 000 Skattefinansiering/invånare 1 071 1 517 Täckningsgrad 30 % 31 % Landstinget finansierar idag hela administrationen samt den regionala trafiken medan kommunerna finaniserar trafiken proportionerligt till hur mycket trafik som finns i varje kommun. Fördelningarna av kostnaderna för trafiken är idag fördelat enligt nedan: Landstinget 27,2 % Härnösand 5,7 % Ånge 2,4 % Kramfors 4,2 % Sundsvall 35,0 % Sollefteå 5,1 % Timrå 4,0 % Örnsköldsvik 16,3 % Intentionen med följande kapitel är att ge en mycket generell beskrivning av vilka åtgärder som behöver göras för att vi ska nå de formulerade målsättningarna som vi tidssatt till 2020. Åtgärderna är ett förslag att ligga utöver de åtgärder som presenteras i tidigare kapitel. På samma sätt som i tidigare kapitel beskrivs åtgärderna uppdelade i tre delar; Trafik, Marknad och Infrastruktur. Trafikåtgärderna som föreslås bygger på den regionala linjenätsanalysen, En resa för tillväxt, som tagits fram av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Projekt Bästa Resan. Den regionala linjenätsanalysen utgår ifrån vilka åtgärder som behöver göras för att uppnå ett fördubblat resande fram till 2020. I kommande avsnitt beskrivs förändringarna generellt men analysen finns som bilaga till programmet. ÅTGÄRDER Utöver de åtgärder som föreslås i kapitlet innan föreslås: Gångtidsförkortningar för tåg längs Ådalsbanan och Ostkustbanan Fler tåg på Ådals-, Ostkust- och Botniabanorna. L141 (41an) läggs om i Matfors för genare sträckning och bättre koppling till viktiga målpunkter Nya regionaltågsstationer i Njurunda, Sörberge, Vattjom, Ramvik och Bollstabruk. De tyngre infrastrukturåtgärder som krävs för att åstad- komma de förbättrade restiderna på Ådalsbanan och Ostkustbanan beskrivs närmare i avsnittet Infrastruktur (Ramböll Sverige AB, Jan Hammarström och Ulrik Berggren, 2011). LINJENÄTSSTRUKTUR Många av de åtgärder som förslås handlar framförallt om att stärka upp tågtrafiken med fler turer och snabbare turer. I mindre utsträckning handlar det om linjenätsförändringar (Ramböll Sverige AB, Jan Hammarström och Ulrik Berggren, 2011). TÅG Utbudet av buss planeras inte att förändras i större utsträckning däremot är det önskvärt att utöka tågtrafiken mellan Sundsvall och Umeå med ytterligare fem dubbelturer på hela sträckan. Det är även önskvärt att förstärka sträckan Umeå Örnsköldsvik med ytterligare turer vilket medför ökad attraktivitet för arbetspendling och skapar större tillgänglighet i arbetsmarkandsregionen. Även ytterligare turer från Sundsvall och söderut skulle utöka arbetsmarkandsregionen söder över och därigenom stärka Västernorrland (Ramböll Sverige AB, Jan Hammarström och Ulrik Berggren, 2011). STOMLINJER Förslag till förändringar i Stomlinjenätet handlar främst om genaresträckningar, på exempelvis på linje 41 mellan Matfors Sundsvall och ökad turtäthet på linje 40 Tvärflöjten.

BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR För att ge en bild av vad en hållbar fördubbling kommer att kosta har de förslag på trafikåtgärder som redovisas i kapitlet försökt värderas. Däremot har vissa faktorer ute- 30 FÖRVÄNTADE EFFEKTER den nya tekniken. Att fånga just denna kundgrupp är lämnats för att skapa en så rättvis grundbild som möjligt, Kollektivtrafikmyndigheten ökar det kollektiva resandet i viktig för anpassning och utveckling. 31 ETAPP 2020 Västernorrland ETAPP 2020 Föreslagna förändringar inkluderat de som föreslås i etapp 2015 skulle innebära en resandeökning i den regionala trafiken med ca 40 %. Ifall ytterligare åtgärder görs i stadstrafiken och ett långsiktigt arbete med infrastruktur och beteende och direkt marknadsföring mot de prioriterade målgrupperna förväntas ökningen kunna landa på ca 80 %. Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik De förslagna linjeförändringar som görs med buss är en marginell kostnadsökning i jämförelse med ökningen inför 2015. Kostnadsökningen skulle landa på ungefär 7,5 miljoner kronor. Däremot ligger det stora kostnader i ombyggnad av banor och fler tåg. JÄRNVÄG Följande infrastrukturåtgärder behövs för att åstadkomma den skisserade trafikeringen med förstärkt regiontågstrafik. Stationslägesstrategi politisk överenskommelse mellan de nordligaste länen Ombyggnad av Ådalsbanan mellan Sundsvall Härnösand Dubbelspår Ostkustbanan Gävle - Härnösand BYTESPUNKTER Genom att Sundsvalls resecentrum kommer att stå klart andra halvan av 2010-talet kommer denna bytespunkt att fungera som ett viktigt kollektivtrafiknav i länet med många av- och påstigande varje dag. Resecentrumen i Sundsvall och Örnsköldsvik kommer även i fortsättningen att utgöra viktiga nav för Västernorrland som arbetsmarknadsregion. Åtgärder som föreslås är att satsa på regionala tågstationer utmed Ostkustbanan, Ådalsbanan och Botniabanan. En sådan satsning skulle innebära att exempelvis ett idag så pass viktigt resecentrum som Kramfors utgör skulle få mindre betydelse utifall Ramvik och Bollstabruk skulle bli aktuella. MARKNAD KUNDEN Arbetet med anpassa flera digitala kanaler och anpassa informationen för resenärens behov är av stor vikt. Samtliga resenärer ska få information om trafikstörningar via valda medier. Exempelvis via telefon, webb, QR-koder, telefon, internet. Kunden är fortfarande central och viktig att få med i vår utveckling för att anpassa produkter. Studenter och ungdomar är framtidens kunder och växer upp med PRODUKTEN Arbetet med att anpassa produkterna fortsätter och det sker i dialog med kunderna. Vi har genomfört en översyn av taxan och har en enhetlig prisbild i länet. Produkterna är enkla och skapar ett mervärde med samarbetspartners knutna till oss. Produkterna finns tillgängliga via digitala kanaler, vilket förenklar vardagen. Det gäller enkelbiljetter och reskort/månadskort. För att anpassa oss behöver vi veta om framtida kundbehov, där ungdomar och studenter är viktiga riktmärken för vilka produkter som kommer att efterfrågas och utvecklas. FÖRETAGEN I samband med upphandlingen där trafiken ska vara i bruk under 2014 ska samtliga fordon vara enhetligt profilerade och trafikföretagen har en god kunskap om Din turs värdegrund. Hela värdegrunden ska genomsyra alla verksamhet i organisationen. I och med upphandling av den särskilda kollektivtrafiken ska även där en enhetlig profilering genomsyra trafiken. För att upplevas som tydliga och enkla är avsändaren Din Tur. Genom samarbete i projektform och utbildning i Kollektivtrafikmyndighetens regi kommer 100 % av alla förare att vara serviceinriktade och förstå vikten av sitt arbete. Vi är alla en del i stora, där förarna har en stor roll som marknadsförare. Vi är Din Tur och Din Tur är vi. KOMMUNIKATION Arbetet med att implementera en ny grafisk profil med en tydlig profilering och värdegrund genomsyrar all kommunikation från Din Tur. Kunden upplever Din Turs information som tillgänglig, tydlig och aktuell. Resenären har Din Tur genom hela resan. Från att söka information om resan på exempelvis webb eller app till att köpa en biljett där det står Din Tur. De kliver på en buss som är tydligt profilerad Din Tur och de lämnar kanske en i efterhand in en synpunkt om resan till Din Tur. INTERN PERSONAL Arbetet med den interna kommunikationen fortsätter. Utvecklat intranät med framtagna riktlinjer och processer ger engagerad och trygg personal. Delaktig och aktiv personal söker och sprider information enligt framtagna riktlinjer och processer. Personalen är delaktiga, aktiva och söker och sprider information som en del i arbetsvardagen. Förankrade rutiner och inflytande ger engagerad och trygg personal som vågar kliva fram och ta plats, utveckla och uttrycka sig. TILLGÄNGLIGHET OCH Vi avser att genomföra en ÅVS (åtgärdsvalsstudie) finansierad genom den regionala transportplanen för att kartlägga länets samtliga bytespunkter och definiera behovet av bland annat åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Nya resecentrum i Sundsvall kommer att bli ett viktigt nav för kollektivtrafiken i Västernorrland och den ska byggas med god tillgänglighet för resenärernas behov. Sundsvall Västra behöver rustas upp och kommer att förbättras genom projektet Funktionella mittstråket. Projektet kommer att startas under 2016. Sundsvall Västra är en viktig station genom att den når några av de större målpunkterna i Sundsvall, exempelvis Mittuniversitet och SPV. MARKNAD REALTIDSSYSTEM Under 2016 kommer ett realtidssystem att sättas i drift. Ett realtidssystem kommer att underlätta och förbättra tillgängligheten för många resenärer. Framförallt underlättas resandet för personer med olika kognitiva förutsättningar. Ett realtidssystem som även är tillgängligt i mobiltelefonen underlättar även för personer som redan befinner sig ombord på ett fordon att orientera sig i kollektivtrafiken vilket ökar tryggheten. DIGITALA PERIODKORT Under 2016 kommer vi att påbörja utvecklingen av att digitalisera företagskortet för att sedan även kunna digitalisera fler produkter. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten Realtidssystemet tillsammans med nya digitala kanaler skapar en kontinuitet och trygghet för kunden. Det finns alltid aktuell och tillgänglig information nära till hands. Digitala biljettviseringslösningar tillgängliggör kollektivtrafiken för fler resenärer, exempelvis asylsökande särskilt boende på landsbygden som inte har tillgång till betalkort eller försäljningsställen. EKONOMISK ANALYS Kollektivtrafikens markandsandel ska till 2020 fördubblas i förhållande till det totala motoriserade resandet. Det kommer innebära ökade kostnader. I detta avsnitt presenteras en beräkning av de kostnader och intäkter som är en konsekvens av målsättningarna. dessa faktorer redovisas nedan. Kollektivtrafikmyndigheten räknar med årlig indexuppräkning på 4 % för trafikens kostnadsökning. Ett på slag på 7,5 miljoner kronor finns medräknade för de föreslagna kostnadsökningarna. Kostnadsökningar utöver indexuppräkningen och kostnaderna för åtgärderna som presenteras i En resa för tillväxt är alltså de enda som tagits med i beräkningen. I kalkylen saknas det även en beräkning för ökade kostander som en minskning av fossila drivmedel innebär. Det saknas säkra uppgifter om exakt hur mycket mer det kommer att kosta men det innebär en högre investering. Exempelvis så ligger investeringen på ett elfordon på ungefär 500 000 kr mer än en vanlig dieseldrivet fordon. I tätortstrafik med fem bussar och en avskrivningstid på åtta år så skulle det innebära 312 500 kr/år. Driften för ett elfordon ligger på ungefär samma kostnad som för ett dieselfordon då leasingkostnaderna för batterierna fortfarande är höga. Kostnaderna för markandsföring är beräknad på trafiken. Enligt beräkningen bör marknadsföringen ha ett värde på 0.5% av trafikkostnaderna. Intäkterna är beräknade på en årlig biljettprishöjning på 3 %. Utöver detta så är det även medräknat den målsättningen på ökat resande. Så för målåret 2017 är det medräknat på en intäktsökning på 70 % baserat på basåret 2006 då antalet kollektivtrafikresor uppgick till 10 000 000 och för 2020 är det baserat på ett fördubblat resande. Intäkterna för skolresorna har inte baserats på en resandeökning. Ingen ökning av intäkter är beräknat på Bussgods. I Finansieringskalkylen finns inte kostnader för den särskilda kollektivtrafiken. Även investeringar som biljettmaskinsystem och omställningskostnader finns heller inte med. Utöver dessa kostnader så tillkommer även investeringar i infrastruktur som finansieras genom kommunala investeringsbudgetar och länstransportplanen. Befolkningen beräknas utifrån den regionala utvecklingsstrategin med en befolkning på 250 000 invånare 2020.

32 ETAPP 2020 FINANSIERINGSKALKYL Tabell 9. Kostnadsberäkning för Kollektivtrafiken målåren 2017 och 2020 Kostnader 2 017 2 020 Trafik 500 855 272 570 894 065 Marknad 2 504 276 2 854 470 Infrastruktur Administration 38 036 835 40 364 994 Summa kostnader 541 396 384 614 113 529 33 DEN REGIONALA KOLLEKTIV ENS ORGANISATION Intäkter 2017 2020 Biljettintäkter 96 384 249 123 907 849 Intäkter skolresor 57 592 736 62 933 138 Bussgods 3 730 000 3 730 000 Resplus 8 139 263 10 463 521 Incitament 0 0 Skattefinansiering 375 550 135 413 079 021 Summa intäkter 541 396 384 614 113 529 KAPITEL 5 DEN REGIONALA KOLLEKTIV- ENS ORGANISATION Nyckeltal 2017 2020 Antalet resor 17 000 000 20 000 000 Skattemedel/invånare 1 546 1 652 Täckningsgrad 40 % 46 % Figur 6. Diagram över kostnader, intäkter och skattemedel i Tkr Kostnader Skattemedel Intäkter 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2012 2015 2017 2020 Kollektivtrafiken är en verksamhet med många inblandade aktörer och är beroende av att rollerna och ansvaret är tydligt definierat och implementerat hos alla parter. KOMMUNALFÖRBUNDET Som en konsekvens av den nya lagen så bildades en kollektivtrafikmyndighet i Västernorrland. Genom att kommunerna och landstinget gemensamt bär ansvaret för kollektivtrafiken i Västernorrland bildades ett kommunalförbund där medlemmarna består av länets sju kommuner och landsting. Varje medlems fullmäktige väljer ledamöter till kollektivtrafikmyndighetens direktion som består av 22 ledamöter och lika många ersättare. Det är genom dessa som kommunernas och landstingets ambition för kollektivtrafiken ska förverkligas. Landstinget har 7 ledamöter, Sundsvall 3 och övriga kommuner har 2. Myndighetens organisation redovisas i skissen nedan. Direktionen är kollektivtrafikmyndighetens högsta beslutande organ. Mellan direktionens möten sammanträder direktionens arbetsutskott som består av sju ledamöter och lika många ersättare som är valda av direktionen. Kollektivtrafikmyndighetens förvaltning leds av en myndighetschef som är direkt underställd direktionen och direktionens arbetsutskott. Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland har som uppgift att: Fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken, i huvudsak genom ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Figur 7. Organisationsskiss över Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Landstinget Västernorrland Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Direktion 22+22 ledamöter Arbetsutskott

DEN REGIONALA KOLLEKTIV ENS ORGANISATION 34 Fatta beslut om allmän trafikplikt, de trafikutbud och Trafikverket ansvarar för byggande, drift och underhåll av fyra nordligaste länen. Norrtåg AB har som uppgift att den service som kollektivtrafikmyndigheten vill garantera statliga vägar och järnvägar, verkar för en grundläggande upphandla operatörer, tillhandahålla fordon och samordna 35 genom att upphandla och finansiera trafiken. Bedriva operativ verksamhet på uppdrag av myndighetens politiska ledning. Upphandla och samordna färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts för de kommuner som så önskar. Kan i överenskommelse med angränsande län fatta beslut om trafikplikt på interregional trafik och syftet med trafiken avser arbets- och studiependling. tillgänglighet i den interregionala kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av trafik och har även till uppgift att pröva frågor om statligt stöd till svensk sjöfart. Trafikverket ska även stödja de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i uppdraget med att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. verksamheten. Regionen och staten finansierar trafiken tillsammans. MEDLEMMARNA Medlemmarna är organiserade på lite olika sätt och kollektivtrafikfrågan hanteras på olika sätt hos olika medlemmar. Medlemsorganisationens uppgift är att identifiera behovet av kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten är i princip självbestämmande utifrån lagar, regler och förbundsordningen. Genom representant i direktionen bevakas en medlems intressen i den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Medlemmarna beslutar om medel till kollektivtrafikmyndigheten och i förbundsordningen definieras medlemens finansiering. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen i Västernorrland har det regionala utvecklingsansvaret i Västernorrlands län. Det innebär bland annat att Länsstyrelsen är ansvarig för att upprätta en länstransportplan som prioriterar den statliga potten med pengar till infrastrukturåtgärder i Västernorrland. Under kommande år kommer länstransportplanen att revideras och det är av intresse att Kollektivtrafikmyndigheten är delaktiga i framtagandeprocessen och att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ligger till grund för de prioriteringar som ska göras. FORUM FÖR SAMHÄLLSPLANERING Forum för samhällsplanering är ett nätverk bestående av samhällsplanerare och trafikplanerare i kommunerna, samhällsplanerare från Trafikverket, Trafiksamordnare från landstinget och trafikplanerare från Kollektivtrafikmyndigheten. Syftet med nätverket är att skapa bättre samordning mellan kommunens fysiska planering och planeringen av kollektivtrafik. Länsstyrelsen ansvarar för att samordna mötena. VERKET Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. FÖRETAGEN Kollektivtrafikmyndigheten upphandlar all kollektivtrafik i Västernorrlands län. Trafikföretagen ansvarar för att utföra trafiken enligt de krav som ställts upp i upphandlingen. SAMEN Samtrafiken ägs av 33 trafikföretag och har som mål att förenkla resandet för resandet. Bland annat samordnar samtrafiken tidtabeller och biljettsystem. Genom att samordna tidtabellsinformationen kan detta sedan presenteras för resenären i tjänsten resrobot. BUSSGODS Bussgods är ett bolag som till 47 % ägs av Kollektivtrafikmyndigheten i Västerorrlands län, resterande 53 % ägs av 16 trafikföretag. I fem av länets sju kommuner bedrivs bussgods verksamhet i egen regi i Ånge bedrivs verksamheten via ett ombud och i Timrå finns ingen verksamhet. Bolaget omsätter ca 28 miljoner kronor och bidrar med intäkter till Kollektivtrafikmyndigheten på ca 4 miljoner kronor/år. Bussgods finns i hela landet men är störst i de nordligaste länen. Bussgods verksamhet bidrar till att försörja landsbygden med kollektivtrafik. NORRTÅG Norrtågs-försöket är ett utvecklingsprojekt för staten och regionen, där persontågstrafiken i Norrland ska utvecklas i ett sammanhängande trafiksystem med snabba och moderna tåg och därigenom utveckla det svenska persontrafiksystemet till att omfatta hela Sverige. Tidigare har, förutom nattågstrafik och en dagtågstur Luleå- Kiruna, ingen persontrafik bedrivits norr om Härnösand. Det nya tågtrafiksystemet består av trafik på de nya sträckorna Sundsvall-Umeå (Botniabanan), Umeå-Lycksele, Umeå-Luleå och av utvecklad trafik längs Sundsvall-Östersund-Storlien och Luleå-Kiruna. Botniabanan i sig kommer att få ett stort resande och på sträckan Stockholm-Sundsvall beräknas resandet öka avsevärt. Länstrafikbolagen i de fyra nordliga länen bildade ett gemensamt bolag, Norrtåg AB. Norrtåg AB har som en konsekvens av den nya lagen tagits över av de fyra kollektivtrafikmyndigheterna i de FÖRDELAR OCH MÖJLIGHETER SOM LYFTS FRAM I NORRTÅGSEN ÄR: Attraktivt resande: Resenärerna erbjuds attraktiva resmöjligheter i unika tåg, X62 Coradia Nordic samt Itino MV3, samt positiva faktorer som flera avgångar per dag, lockande avgångstider, konkurrenskraftiga priser, trådlös internetuppkoppling med ström vid varje säte samt möjlighet att välja express- eller flerstoppsturer. Större utbud/bättre förbindelser: Det breda trafiknätet gör att avstånden i regionen minskar. Det blir lättare att resa mellan olika orter som kan erbjuda ett brett utbud av kultur, nöjen och arbetsmöjligheter. Dagtågtrafiken öppnar upp Norrland för både boende i regionen och besökare. Pendling: Den primära målgruppen i trafiksystemet är pendlare. För att tillgodose deras behov och önskemål ligger merparten av turerna i anslutning till dagens början och slut. Priserna är även förmånliga för pendlare. Säkerhet: Att resa med tåg innebär en stor trygghet och säkerhet. Tidseffektivitet: Tiden under resans gång kan utnyttjas till att jobba, studera eller vila. Många sträckor tar kortare tid med tåget än med bilen. Miljön: Norrtågs tåg drivs av förnyelsebar el, från vindoch vattenkraft. De nya moderna tågen är mer energieffektiva än de äldre, bl. a beroende på form, teknik och effektiva användning av utrymmena ombord. Att resa med tåg är också energieffektivt med hjälp av effektiv elmotor och liten friktion mellan tågets hjul och räls. Enligt prognos beräknas Tillgänglighet: Tågen är anpassade för alla resenärer. Perrongen är i samman höjd som tågets golv. Utrymme finns för permobil, rullstol eller rollator. Toaletterna är väl tilltagna utrymmesmässigt samt att sätena är extra breda och bekväma. På varje tåg finns möjlighet att ta med sina egna skidor eller cykel på resan. tågtrafiken bidra till 30 000 ton minskade koldioxidutsläpp per år genom att resor flyttas från väg till järnväg. DEN REGIONALA KOLLEKTIV ENS ORGANISATION

UPPFÖLJNING OCH EFTERLEVNAD För att maximera effekten av kollektivtrafiken i Västernorrland samordnas trafik som finansieras av olika 36 37 OCH PROGRAMMET medlemmar i samma avtal. Detta medför att ingen Kommunalförbundets medlemmar definierar behovet av medlem kan förändra trafik utan att det påverkar en annan kollektivtrafik som utgår ifrån planerade förändringar, medlem. Denna modell ställer höga krav på en långsiktig demografiska förändringar eller annat som kan påverka planering och finansieringsåtagande hos samtliga medlemmar. behovet av kollektivtrafik kommande år. Tillsammans med kommunerna och trafikverket Regionala trafikförsörjningsprogrammet definierar definierar vi vilka åtgärder som är av större vikt för att länets gemensamma politiska ambition avseende kollektivtrafik. Där fastslås vision och de övergripande målen få kollektivtrafiksystemet i Västernorrland att fungera. Prioriteringarna resulterar i ett inspel till Länsstyrelsen i med den regionala kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet bryts ner i en treårig plan som årligen beslutas Västernorrland för åtgärder finansierade inom ramen för regionala transportplanen. av direktionen. Denna plan kallas för långtidsplan och KAPITEL 6 ligger till grund för kommande års budget. Utarbetandet av långtidsplanen sker i de arbetsgrupper som definieras VERKSAMHETSÅRET i samverkansavtal. Samråd förekommer vid behov och UPPFÖLJNING OCH EFTERLEVNAD på initiativ av arbetsgrupperna med andra myndigheter, OCH PROGRAMMET intresseorganisationer och näringsliv. Beslutad budget bryts ner av myndighetens förvaltning till en verksamhetsplan och detaljbudget på kontonivå. Genomförandeårets måluppfyllnad återredovisas tertialvis till direktionen. DIREKTION OCH PROGRAMMET Direktionen fattar beslut om programmet som kommer att vara vägledande regionens arbete och prioriteringar gällande kollektivtrafik. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet presenterar den övergripande plan för hur målen ska nås till 2020 och kommer att ligga till grund för beslut om allmän trafikplikt som fattas av direktionen och därigenom den trafik som upphandlas av Kollektivtrafikmyndigheten. De årliga planerna som Kollektivtrafikmyndigheten presenterar för medlemmarna som underlag inför beslut om medel till kollektivtrafikmyndigheten kommer att bygga på den ambition som presenteras i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Den slutgiltiga planen tillhörande budget som beslutas senast i september innan trafikstart bygger på de medel som medlemmarna beslutat att tillföra Kollektivtrafikmyndigheten. Därigenom kommer den planen att vara styrande över det som ska ske. Direktionen kommer löpande, genom tertialvis rapportering, få ta del av hur Kollektivtrafikmyndigheten uppfyller de mål som finns definierade i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och utifrån detta som underlag kunna fortsätta prioritera verksamheten. Direktionen och arbetsutskottet kan när som helst föreslå och besluta om förändringar i programmet men det ska ske minst en gång varje mandatperiod. KOMMUNALFÖRBUNDET OCH PROGRAMMET KOLLEKTIVMYNDIGHETENS FÖR- VALTNING Utifrån det regionala trafikförsörjningsprogrammet tar kollektivtrafikmyndighetens förvaltning fram årliga planer inom trafik, marknad och infrastruktur. Där verksamheten tillsammans med kostnader redovisas. Planerna är det som i detalj styr kollektivtrafikmyndighetens kommande arbete. Infrastrukturplanen skiljer sig lite från de övriga två planerna genom att den utgörs av en sammanställning av de som ligger i kommunernas och trafikverkets egna planer och ska alltså inte utföras av Kollektivtrafikmyndigheten. KOMMUNALFÖRBUNDET UTÅT Vi deltar i övergripande och generella diskussioner kring kollektivtrafikens roll i samhället tillsammans med kommunerna, landstinget, trafikverket och länsstyrelsen. Vi ska vara en aktiv part till kommunerna när det gäller framtagandet av kommunernas översiktsplaner och detaljplaner för att säkerställa att kollektivtrafiken tas med i den kommunala planeringen. MEDLEMMARNA Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län är medlemsfinansierat, vilket regleras i det samarbetsavtal som beslutades i och med bildandet. Det innebär att kommunerna finansierar nettokostnaderna för den inomkommunala trafiken som regleras i upphandlade trafikavtal samt den egna SÄKO-trafiken. Landstinget finansierar trafiken mellan kommunerna, tågtrafiken, förvaltningskostnader samt kostnader för sjukresor och beställningscentralens administration. LITTERATURFÖRTECKNING Om sambiblioteket. (den 08 05 2012). Hämtat från Sambiblioteket: http://www.sambiblioteket.se/omsambiblioteket.19.html Vår organisation. (den 08 05 2012). Hämtat från Landstinget Västernorrrland: http://www.lvn.se/om-oss/var-organisation/ Ipsos-Eureka. (den 31 12 2011). Kollektivtrafikbarometern. Sverige. Ipsos-Eureka AB, Andreas Nergård. (2009). Regional attityd- och resvaneundersökning. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland. Landstinget, Sig-Britt Ahl. (den 01 11 2011). Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Slutrapport för Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland. Härnösand, Västernorrland, Sverige: Landstinget Västernorrland. Lidestam, Helene och Abrahamsson, Mats. (2010). Optimerad offentlig upphandling av busstjänster Miljökonsekvenser av dagens detaljerade upphandling av busstrafik. Linköpings Universitet. Länsstyrelsen i Västernorrland. (den 16 12 2011). Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet. Härnösand, Västernorrland, Sverige: Länsstyrelsen i Västernorrland. Ramböll Sverige AB, Jan Hammarström och Ulrik Berggren. (2011). En resa för tillväxt En regional linjenätsanalys över kollektivtrafiken i Västernorrlands län. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland. SCB. (den 20 09 2012). Statistikdatabasen, arbetsmarknad och befolkning. Sverige. Västernorrlands läns Trafik AB. (den 08 05 2012). Hämtat från Din tur: http://www.dintur.se/index.asp?id=786 Vectura Consulting AB, Hans Svensson Sahlin. (2011). Så bygger vi en växande region - En analys om stationsnära besbyggelse. Härnösand: Lässtyrelsen Västernorrland. Vectura Consulting AB, Hans Svensson Sahlin och Sofia Bergström. (2011). Strukturbild 2020 Västernorrland För en utvecklad kollektivtrafik. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland. Vectura Consulting AB, Hans Svensson Sahlin och Sofia Bergström. (2011). Strukturbild 2020 Västernorrland För en utvecklad kollektivtrafik. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland. VTI, Tomas Svensson och Johan Holmgren. (2012). Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling. Linköping: VTI. WSP analys och Strategi, Christer Anderstig och Svante Berglund. (2009). Från räls till resande. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland. UPPFÖLJNING OCH EFTERLEVNAD

38 UPPFÖLJNING OCH EFTERLEVNAD Figur 9: Kollektivtrafikmyndighetens årscykel December februari Arbeta fram långtidsplan. Oktober december Implementering av budgetbeslut. September december Förstudie för kommande års planeringsprocess. Senast 30 september Beslutar Direktionen om budget för kommande år. September Redovisning av tertial 2. Senast mars Direktionen beslutar om långtidsplan. Senast 31 mars Långtidsplan skickas till medlemmar som underlag inför budgetdialoger. Senast 31 mars Årsredovisningen godkänns av Direktionen. - Mars juni Långtidsplanen skickas ut till medlemmarna till underlag för budgetdialog. Budgetdialogen hålls med medlemmarna för en gemensam budgetavstämning. Juni Redovisning av tertial 1. Myndighetens styrdokument för verksamhetsplanering Beslutas av direktionen: Beskriver vad och bedömd kostnad. FÖRSÖRJNINGSPROGRAM 10 ÅR LÅNGTIDSPLAN 3 ÅR Beskriver vad, när och finansiering. LÅNGTIDSPLAN 3 ÅR LÅNGTIDSPLAN 3 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR BUDGET 1 ÅR Beskriver vad, till vilken kostnad och kvalité. Beslutas av myndighetschefen: Verksamhetsplan (Genomförandeår, beskriver hur). Detaljbudget (Budgetens fördelning på kontonivå).